Post 10274 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1958:522 ·
Visa register
Kungörelse (1958:522) angående tillämpning av konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 1958-10-30
Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:778
Försäkringskassan skall vara svenskt förmedlande och mottagande
organ i konventionens mening.
Av bilaga 2 till kungörelsen framgår vilka stater som tillträtt
konventionen.
Vad som sägs i konventionen och första stycket i denna
kungörelse skall, på grund av ömsesidiga åtaganden i fråga om
internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag,
tillämpas också i förhållande till Amerikas Förenta Stater
jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med
undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi.
Förordning (2005:778).
Bilaga 1
Konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet
Inledning
De fördragsslutande staterna
som beakta angelägenheten av att lösa det humanitära problem som
uppställer sig för behövande personer vilka för sitt lagstadgade
underhåll äro beroende av personer i utlandet,
som beakta att talan i utlandet om utfående av underhållsbidrag eller
verkställighet i utlandet av dom å sådant bidrag ger upphov till
allvarliga rättsliga och praktiska svårigheter, och
som äro beslutna att skapa ett medel för lösandet av dessa problem och
för bemästrandet av dessa svårigheter,
ha överenskommit om följande:
Artikel 1.
Konventionens syfte
1. Denna konvention har till syfte att underlätta indrivandet av
underhållsbidrag som en person, här nedan kallad sökanden, vilken
vistas på någon av de fördragsslutande parternas territorium, påstår
sig vara berättigad att erhålla från en annan person, här nedan kallad
förklaranden, vilken är underkastad rättskipningen i en annan
fördragsslutande stat. Detta syfte skall förverkligas genom organ,
vilka här nedan kallas förmedlande och mottagande organ.
2. I denna konvention förutsedda rättsmedel skola tillämpas vid sidan
om och träda ej i stället för sådana rättsmedel som redan må finnas
enligt nationell eller internationell rätt.
Artikel 2.
Utseende av förmedlande och mottagande organ
1. Varje fördragsslutande part skall i samband med deponering av rati
fikations- eller anslutningsinstrument utse en eller flera judiciella
eller administrativa myndigheter, vilka skola vara förmedlande organ å
dess territorium.
2. Varje fördragsslutande part skall i samband med deponering av rati
fikations- eller anslutningsinstrument utse en allmän inrättning eller
enskild organsation, som skall vara mottagande organ å dess
territorium.
3. Varje fördragsslutande stat skall utan dröjsmål underrätta Förenta
Nationernas generalsekreterare om utseende av organ enligt punkterna 1
och 2 ovan samt om varje i sådant hänseende vidtagen ändring.
4. Förmedlande och mottagande organ äga träda i direkt förbindelse med
förmedlande och mottagande organ i andra fördragsslutande stater.
Artikel 3
Framställning hos förmedlande organ
1. Då sökande vistas å fördragsslutande stats territorium, här nedan
kallad sökandens stat, och förklaranden är underkastad rättskipningen
i annan fördragsslutande stat, här nedan kallad förklarandens stat, må
sökanden hos ett förmedlande organ i den stat där han befinner sig
göra framställning om indrivning av underhållsbidrag från
förklaranden.
2. Varje fördragsslutande part skall lämna generalsekreteraren uppgift
om den bevisning som enligt lagen i det mottagande organets stat
regelmässigt fordras till styrkande av anspråk på underhållsbidrag, om
det sätt varpå sådan bevisning skall framläggas och om de övriga krav
som sagda lag härvidlag uppställer.
3. Framställningen skall vara åtföljd av alla erforderliga handlingar
och särskilt, om så påfordras, av fullmakt för det mottagande organet
att självt eller genom annan handla å sökandens vägnar. Den skall
jämväl vara åtföljd av fotografi av sökanden och, såvitt möjligt, av
fotografi av förklaranden.
4. Det förmedlande organet skall vidtaga alla rimliga åtgärder för att
tillse, att föreskrifterna i lagen i det mottagande organets stat
följas, och skall framställningen med iakttagande av föreskrifterna i
sagda lag innehålla:
(a) sökandens fullständiga namn, adress, födelsetid, medborgarskap
och yrke samt i förekommande fall hans ombuds namn och adress;
(b) förklarandens fullständiga namn samt, såvitt sökanden äger
kännedom därom, hans adresser under de senaste fem åren, hans
födelsetid, medborgarskap och yrke;
(c) utförlig redogörelse för de grunder å vilka framställningen
stödes, för det underhåll som yrkas liksom varje annan upplysning av
betydelse, särskilt beträffande sökandens och förklarandens ekonomiska
ställning och familjeförhållanden.
Artikel 4
Handlingarnas översändande
1. Det förmedlande organet skall, såvida framställningen ej befinnes
uppenbart ogrundad, översända handlingarna till det mottagande
organet i förklarandens stat.
2. Innan handlingarna översändas, skall det förmedlande organet
förvissa sig om att de uppfylla de formella krav som lagen i sökandens
stat uppställer.
3. Det förmedlande organet må underrätta det mottagande organet om sin
uppfattning beträffande det berättigade i den gjorda framställningen
samt förorda, att sökanden tillerkännes förmånen av fri rättshjälp
och avgiftsbefrielse.
Artikel 5
Översändande av domar och andra av domstol utfärdade handlingar
1. Det förmedlande organet skall på begäran av sökanden och enligt
bestämmelserna i artikel 4 översända varje dom eller beslut, vare sig
av slutlig eller interimistisk natur, eller annan av domstol utfärdad
handling, som avser utfående av underhållsbidrag och som sökanden
erhållit hos behörig domstol i någon av de fördragsslutande staterna,
ävensom, då så är nödvändigt och möjligt, domstolens protokoll i det
ifrågavarande målet eller ärendet.
2. De domar, beslut och andra av domstol utfärdade handlingar som
avses i punkt 1 må översändas i stället för eller jämte de i artikel 3
omförmälda handlingarna.
3. I artikel 6 angivet förfarande må i enlighet med lagen i
förklarandens stat inbegripa exekvatur- eller registreringsförfarande
eller talan, grundad på de enligt punkt 1 översända handlingarna.
Artikel 6
De mottagande organets uppgifter
1. Det mottagande organet skall inom ramen för det av sökanden givna
uppdraget på sökandens vägnar vidtaga alla ändamålsenliga åtgärder för
utfående av underhållsbidrag, såsom träffande av uppgörelse eller,
där så erfordras, väckande och utförande av talan samt sökande av
verkställighet av dom, beslut eller annan av domstol utfärdad
handling.
2. Det mottagande organet skall hålla det förmedlande organet
underrättat om ärendets gång. Därest det mottagande organet ej kan
åtgöra något i ärendet, skall det underrätta det förmedlande organet
om skälen härför samt återsända handlingarna.
3. Utan hinder av bestämmelserna i denna konvention skall lagen i
förklarandens stat, däri inbegripet dess internationella privaträtt,
tillämpas beträffande förutnämnda förfaranden och alla frågor i
samband därmed.
Artikel 7
Framställningar om bevisupptagning
Därest lagen i båda de berörda fördragsslutande staterna innehåller
bestämmelser rörande framställningar om bevisupptagning vid ut
ländsk domstol och åt utländsk domstol, skola följande regler äga
tillämpning:
(a) Domstol vid vilken föres talan om underhållsbidrag må göra fram
ställning om upptagning av ytterligare bevisning, av skriftlig eller
annan natur, hos behörig domstol i den andra staten eller hos annan
myndighet eller inrättning, som den andra staten härtill utsett.
(b) För att parterna skola kunna inställa sig personligen eller genom
ombud skall den myndighet, hos vilken framställningen gjorts,
underrätta såväl det mottagande och det förmedlande organet som
förklaranden om tid och plats för bevisupptagningen.
(c) Begärd bevisupptagning skall verkställas med största möjliga
skyndsamhet; har bevisupptagning ej ägt rum inom fyra månader från det
att den myndighet, hos vilken framställningen gjorts, mottog denna,
skall underrättelse om skälen härför lämnas den myndighet, som begärt
åtgärden.
(d) Bevisupptagning, varom här är fråga, må icke föranleda
ersättningsskyldighet för avgifter eller kostnader av något slag.
(e) Bevisupptagning må vägras endast i följande fall:
(1) Om framställningens äkthet icke kunnat fastställas;
(2) Om den fördragsslutande stat, på vars territorium bevisupptag
ningen skall äga rum, finner densamma oförenlig med sin suveränitet
eller säkerhet.
Artikel 8
Ändring av dom eller beslut
Bestämmelserna i denna konvention skola äga tillämpning jämväl å fram
ställning, som avser ändring av dom eller beslut rörande underhålls
bidrag.
Artikel 9
Avgiftsfrihet och lättnader
1. Vid förfarande enligt denna konvention skall sökande erhålla samma
behandling och tillerkännas samma förmåner i fråga om befrielse från
kostnader och avgifter som tillkomma dem vilka stadigvarande vistas i
den stat där förfarandet äger rum eller äro medborgare i denna.
2. Sökanden må icke på grund av att han är utlänning eller icke
stadigvarande vistas i landet förpliktas att ställa borgen eller annan
säkerhet eller verkställa betalning för kostnader eller annat.
3. Förmedlande och mottagande organ må icke betinga sig ersättning för
de tjänster som de lämna enligt denna konvention.
Artikel 10
Överföring av betalningsmedel
Fördragsslutande stat, vars lagstiftning begränsar rätten att till
utlandet överföra betalningsmedel, skall medgiva bästa företrädesrätt
åt överföring av betalningsmedel, som skola användas till underhåll
eller för att bestrida rättegångskostnader enligt denna konvention.
Artikel 11
Klausul avseende förbundsstater
I fråga om förbundsstater eller andra stater, som icke äro enhets
stater, skola följande bestämmelser gälla:
(a) Beträffande artiklar i denna konvention, vilka falla inom området
för förbundsstatens lagstiftande organs befogenhet, skall förbunds
regeringen ha samma förpliktelser som åvila regeringarna i de
fördragsslutande stater vilka icke äro förbundsstater;
(b) Beträffande artiklar i konventionen, vilka falla inom området för
delstaters, provinsers eller kantoners lagstiftande befogenhet utan
att dessa enligt förbundsstatens författning äro skyldiga att vidtaga
lagstiftningsåtgärder, skall förbundsregeringen snarast möjligt och
med förordnande av dylika åtgärder bringa artiklarna till vederbörande
delstatliga, provinsiella eller kantonala myndigheters kännedom;
(c) Förbundsstat som biträtt denna konvention skall på begäran, som
framställes av annan fördragsslutande part och förmedlas av general
sekreteraren, tillhandahålla redogörelse för lagstiftningen och rätts
tillämpningen i förbundsstaten och i de däri ingående självständiga
enheterna beträffande angiven bestämmelse i konventionen, vilken
redogörelse skall utvisa i vilken utsträckning bestämmelsen satts i
kraft genom lagstiftningsåtgärder eller på annat sätt.
Artikel 12
Territoriell tillämpning
Bestämmelserna i denna konvention skola äga tillämpning jämväl å alla
icke självstyrande förvaltarskapsområden och andra territorier, vilkas
internationella förbindelser ombesörjas av en fördragsslutande part,
med mindre denna vid sin ratifikation av konventionen eller anslut
ning till densamma avgiver förklaring att konventionen icke skall äga
tillämpning å visst sådant territorium. Fördragsslutaande stat, som
avgivit dylik förklaring, må när som helst därefter genom under
rättelse till generalsekreteraren utsträcka konventionens tillämplig
het till att avse alla sålunda undantagna territorier eller något av
dem.
Artikel 13
Undertecknande, ratifikation och anslutning
1. Denna konvention skall till den 31 december 1956 stå öppen för
undertecknande av varje stat som är medlem av Förenta Nationerna, av
varje icke-medlemstat som är ansluten till den internationella dom
stolens stadga eller medlem av något av organsationens fackorgan,
ävensom av varje annan icke-medlemsstat som av ekonomiska och sociala
rådet inbjudits att ansluta sig till konventionen.
2. Konventionen skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skola
deponeras hos generalsekreteraren.
3. Var och en av de i punkt 1 avsedda staterna må när som helst
ansluta sig till konventionen. Anslutningsintrumenteten skola depo
neras hos generalsekreteraren.
Artikel 14
Ikraftträdande
1. Denna konvention skall träda i kraft å trettionde dagen efter det
att det tredje ratifikations- eller anslutningsdokumentet deponeras
på sätt i artikel 13 sägs.
2. För varje stat, som ratificerar eller ansluter sig till konven
tionen efter deponerandet av det tredje ratifikations- eller anslut
ningsinstrumentet, skall den träda i kraft å trettionde dagen efter
det att ifrågavarande stat deponerat sitt ratifikations- eller an
slutningsinstrument.
Artikel 15
Uppsägning
1. Fördragsslutande part må uppsäga denna konvention genom under
rättelse till generalsekreteraren. Sådan uppsägning må avse jämväl
territorium eller territorier, vilka omförmälas i artikel 12.
2. Uppsägningen skall erhålla verkan ett år efter det att under
rättelsen tillställts generalsekreteraren. Uppsägningen skall dock
icke gälla för ärenden som äro under handläggning vid den tidpunkt då
uppsägningen erhåller verkan.
Artikel 16
Biläggande av tvister
Uppstår mellan fördragsslutande parter tvist angående tolkningen eller
tillämpnigen av denna konvention och bilägges ej tvisten på annat
sätt, skall den underställas den internationella domstolen. Tvisten
skall hänskjutas till denna antingen genom anmälan av särskild över
enskommelse härom eller genom ansökan av en part ensam.
Artikel 17
Förbehåll
1. Om någon stat i samband med undertecknande, ratifikation eller an
slutning gör förbehåll beträffande någon av artiklarna i denna konven
tion, skall generalsekreteraren delgiva förbehållets lydelse med alla
stater som biträtt konventionen och med de övriga stater som avses i
artikel 13. Fördragsslutande part, som motsätter sig förbehållet, må
inom nittio dagar från dagen för delgivningen underrätta general
sekreteraren att den icke godtager förbehållet, och konventionen skall
då icke träda i kraft mellan ifrågavarande stat och den stat som gjort
förbehållet. Stat, som senare ansluter sig till konventionen, må lämna
sådan underrättelse vid tidpunkten för anslutningen.
2. Fördragsslutande part må när som helst återtaga gjort förbehåll och
skall underrätta generalsekreteraren därom.
Artikel 18
Ömsesidighet
Fördragsslutande part må icke gentemot andra fördragsslutande parter
åberopa denna konvention i vidare mån än den själv är bunden därav.
Artikel 19
Underrättelser från generalsekreteraren
1. Generalsekreteraren skall för alla medlemmar av Förenta Nationerna
och i artikel 13 nämnda icke-medlemsstater tillkännagiva:
(a) underrättelser enligt artikel 2, punkt 3;
(b) uppgifter som mottagits enligt artikel 3, punkt 2;
(c) förklaringar och underrättelser enligt artikel 12;
(d) undertecknanden, ratifikationer och anslutningar enligt artikel
13;
(e) den dag då konventionen enligt artikel 14, punkt 1, trätt i
kraft;
(f) uppsägningar enligt artikel 15, punkt 1;
(g) förbehåll och underrättelser enligt artikel 17.
2. Generalsekretaren skall jämväl lämna alla fördragsslutande parter
meddelanden angående framställningar om revision av konventionen och
svaren därå enligt artikel 20.
Artikel 20
Revision av konventionen
1. Fördragsslutande part må när som helst genom en till general
sekreterararen ställd underrättelse hemställa om ändring av denna
konvention.
2. Generalsekreteraren skall översända underrättelsen till varje
fördragsslutande part med begäran om besked inom fyra månader, huru
vida denna önskar att en konferens skall sammankallas för att behandla
ändringsförslaget. Därest flertalet av de fördragsslutande parterna
förordar att en konferens kommer till stånd, skall generalsekreteraren
sammankalla en sådan.
Artikel 21
Konventionens språk och dess deponerande
Huvudskriften av denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska,
ryska och spanska texter äga lika vitsord, skall deponeras hos
generalsekreteraren, som skall översända bestyrkta avskrifter av den
samma till alla i artikel 13 nämnda stater.
Förordning (2000:710).
Bilaga 2
Algeriet, Argentina, Australien, Barbados, Belgien, Bosnien-
Hercegovina, Brasilien, Burkina Faso, Centralafrikanska
republiken, Chile, Colombia, Cypern, Danmark, Ecuador, Estland,
Filippinerna, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken
Jugoslavien, Grekland, Guatemala, Haiti, Heliga Stolen, Irland,
Israel, Italien, Kap Verde, Kazakstan, Kroatien, Luxemburg,
Makedonien (FYROM), Marocko, Mexico, Monaco, Nederländerna,
Niger, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Polen, Portugal, Rumänien,
Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sri Lanka,
Storbritannien och Nordirland, Surinam, Tjeckien, Tunisien,
Turkiet, Tyskland, Ungern, Uruguay, Vitryssland och Österrike.
Förordning (2000:710).
Övergångsbestämmelser
1996:624
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1996. Ärenden som har
kommit in till Utrikesdepartementet före ikraftträdandet får dock
handläggas där fram till den 1 januari 1997.