Post 10468 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1950:272 ·
Visa register
Lag (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att
driva försäkringsrörelse i Sverige
Departement: Finansdepartementet FÖ
Utfärdad: 1950-06-09
Ändring införd: t.o.m. SFS 1998:114
Författningen har upphävts genom: SFS 1998:293
Upphävd: 1998-07-01 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om rätt för utländska
försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige. Lagen
gäller inte för sådana försäkringsgivare som omfattas av lagen
(1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela särskilda föreskrifter om bedrivande av
försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges åtaganden till följd av
avtal mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och Schweiz.
Utländskt försäkringsföretag får driva försäkringsrörelse genom
generalagent som syssloman här i landet, om det har fått tillstånd av
regeringen (koncession) till detta.
Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om
huruvida koncession enligt andra stycket krävs för en planerad
verksamhet.
Ett förhandsbesked enligt tredje stycket är bindande för den
myndighet som har lämnat beskedet. Om regeringen har beslutat i fråga
om förhandsbesked är även Finansinspektionen bunden av detta besked.
Om det finns särskilda skäl och företagets reglemente tillåter det,
får ett utländskt försäkringsföretag som har erhållit koncession
medges att genom generalagenten driva annan rörelse här i landet än
försäkringsrörelse. Medgivande lämnas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Finansinspektionen.
Om det finns skäl, får ett medgivande enligt femte stycket
återkallas av den som får lämna sådant medgivande.
Det land där företaget har sitt säte anses som dess hemland.
Lag (1995:781).
1 a § Utöver vad som följer av 1 § andra stycket får ett utländskt
försäkringsföretag, under förutsättning att Finansinspektionen
lämnar tillstånd därtill, i Sverige marknadsföra försäkringar
avseende risker i detta land, om det sker genom förmedling av
ett försäkringsbolag som har koncession i Sverige och de båda
företagen tillhör samma koncern eller har samarbetsavtal med
varandra.
Tillstånd enligt första stycket skall lämnas om verksamheten inte
bedöms vara oförenlig med en sund utveckling av försäkringsväsendet.
Om förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger, får
Finansinspektionen förklara tillståndet förverkat. Lag (1993:1305).
2 § Ett utländskt försäkringsföretag får här i landet bara driva
sådan försäkringsrörelse som det driver i sitt hemland.
Med skadeförsäkring avses i denna lag sådana försäkringar som anges
i 2 kap. 3 a § försäkringsrörelselagen (1982:713). Med livförsäkring
avses sådana försäkringar som anges i 2 kap. 3 b §
försäkringsrörelselagen.
Direkt livförsäkringsrörelse får här i landet förenas endast med
rörelse avseende återförsäkring av livförsäkring.
Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring, med undantag för 16 a §,
får tillämpas också för sjuk- och olycksfallsförsäkringar som
avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2
försäkringsrörelselagen samt för avgångsbidragsförsäkringar.
Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring, med undantag för 10 §
fjärde stycket och 16 a §, behöver inte tillämpas för sådana
livförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket klasserna 1 b
och 4 försäkringsrörelselagen om premien är beräknad och bestämd för
längst fem år.
Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta, tillhör
endera livförsäkring eller annan försäkring beroende på vilket av
dessa slag av försäkringar som har meddelats. Har en sådan ränta
inköpts i ett livförsäkringsföretag, skall den dock i detta företag
höra till livförsäkring.
För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än
livförsäkring gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i
10 §, 15 § tredje och fjärde styckena samt 17 och 28 §§ i tillämpliga
delar. Lag (1995:781).
2 a § Denna lag gäller inte återförsäkring. Särskilda bestämmelser
om trafikförsäkring finns i trafikskadelagen (1975:1410).
I fråga om livförsäkring, som gäller endast för dödsfall och
meddelas för en tid av längst fem år eller mot en premie som är
beräknad och bestämd för längst fem år, får regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Finansinspektionen medge undantag från de
särskilda bestämmelserna om livförsäkring samt besluta att
bestämmelser som särskilt gäller skadeförsäkring skall tillämpas i
stället. Undantag får dock inte medges från bestämmelserna om
beräkning av premiereserv i 10 § fjärde stycket.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får i fråga om sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b § första
stycket klass 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) medge undantag
från 13 § och, om det finns särskilda skäl, från övriga bestämmelser
om livförsäkring. Ett undantag skall vara förenligt med Europeiska
gemenskapernas rättsakter i fråga om försäkring. Lag (1995:781).
3 § Utländskt försäkringsföretag må ej för sin rörelse här i riket
hava mer än en generalagent. Denne må, därest sådant ej förbjudes i
företagets fullmakt för honom, använda ombud vid rörelsens drivande.
Lag (1982:1083).
4 § Generalagenten skall ha behörighet att på företagets vägnar här
i landet driva försäkringsrörelsen samt att ta emot stämning och
tala och svara i alla rättsförhållanden som har samband med
försäkringsrörelsen. Han skall vara bosatt här i landet. Han får
inte vara underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Generalagentur får även innehas av svenskt aktiebolag eller
ömsesidigt försäkringsbolag eller av svenskt handelsbolag, vars
samtliga bolagsmän har behörighet enligt vad som sägs i första
stycket. För fullgörande av de skyldigheter som åligger
generalagenten skall företaget utse ett ombud som uppfyller kraven
i första stycket. Lag (1993:1305).
5 § Utländskt försäkringsföretag, som här i riket driver
försäkringsrörelse, skall i alla av företagets verksamhet här i riket
härflytande rättsförhållanden lyda under svensk lag samt vara pliktig
att svara inför svensk domstol och underkasta sig svensk myndighets
avgörande.
Företagets verksamhet här i riket skall på sätt i denna lag sägs stå
under tillsyn av Finansinspektionen. Lag (1993:1305).
5 a § Med bankinstitut avses i denna lag bankaktiebolag, sparbank och
medlemsbank. Lag (1995:1578).
Om koncession m.m.
6 § Ansökan om koncession görs hos regeringen. Ansökan skall lämnas
in till Finansinspektionen som skall överlämna den till regeringen
med eget yttrande.
Till ansökan skall fogas dels en plan för den tilltänkta
verksamheten,
dels bevis att företaget på det sätt och under de villkor, som
Finansinspektionen godkänner, i bankinstitut har deponerat
värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då
ansökningen lämnades in.
Deponering enligt andra stycket skall ske särskilt för livförsäkring
och särskilt för skadeförsäkring.
Deponeringen skall ske i värdehandlingar, som Finansinspektionen
godtagit. Inspektionen får bestämma att deponeringen får ske med det
lägre belopp som inspektionen med hänsyn till rörelsens omfattning
och beskaffenhet anser skäligt. Sådant beslut får inspektionen
återkalla om det finns skäl till det.
Bestämmelser om att Finansinspektionen får medge företag undantag
från skyldigheten att göra deponering i vissa fall finns i 23 a §.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela närmare föreskrifter om vad verksamhetsplanen skall
innehålla och vilka ytterligare handlingar som skall fogas till
ansökan. Lag (1995:781).
7 § Regeringen beviljar koncession om ansökan har skett enligt 6 §
och den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven på
en sund försäkringsverksamhet. I samband därmed godkänner regeringen
generalagenten. Koncession får inte vägras av det skälet att det inte
behövs någon ytterligare försäkringsgivare.
Koncession beviljas tills vidare eller, om det finns särskilda
omständigheter, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det
löpande räkenskapsårets slut.
Koncession skall meddelas i enlighet med den indelning som anges i 2
kap. 3 a och 3 b §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).
Avser ansökan endast ändring av beviljad koncession får
Finansinspektionen besluta i ärendet i regeringens ställe, om ärendet
inte är av principiell betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt.
Lag (1995:781).
8 § Sedan koncession beviljats, skola de i 6 § omnämnda, vid ansökningen
fogade handlingarna förvaras hos Finansinspektionen. Om beviljande
av koncession och godkännande av generalagent skall Finansinspektionen
låta införa kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (1993:1305).
9 § Ansökan om förlängning av koncession, som beviljats för bestämd
tid, skall prövas av den myndighet som beviljat koncessionen.
Ansökningen skall inlämnas till Finansinspektionen senast sex månader
före utgången av den löpande koncessionen.
Utses ny generalagent, skall företaget hos Finansinspektionen söka
dess godkännande av generalagenten.
Har förlängning av koncession beviljats eller ny generalagent blivit
godkänd, skall Finansinspektionen låta införa kungörelse därom i
Post- och Inrikes Tidningar. Lag (1995:781).
9 a § Ansökan om medgivande för utländskt försäkringsföretag att
driva annan rörelse här i landet än försäkringsrörelse skall
lämnas in till Finansinspektionen och vara åtföljd av fullmakt
för generalagenten att beträffande den med ansökan avsedda
verksamheten företräda företaget enligt vad som anges i 4 § första
stycket. Lag (1993:1305).
Om försäkringsrörelsens bedrivande
10 § Det åligger generalagenten att för varje räkenskapsår enligt formulär,
som fastställs av Finansinspektionen, upprätta redogörelse för
företagets verksamhet inom landet.
För livförsäkringsverksamhet skall redogörelsen enligt första
stycket innehålla bevis om att värdet av den av företaget gjorda
depositionen enligt 6 § andra stycket motsvarar 300 gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid
räkenskapsårets utgång. För den ytterligare deposition, utöver vad
som föreskrivs i 6 § andra stycket, som denna bestämmelse kan ge
upphov till gäller bestämmelserna i 6 § fjärde stycket.
I redogörelsen skall, under beteckningen försäkringstekniska
avsättningar, som skuld tas upp det vid samma tidpunkt beräknade
värdet av företagets ansvarighet för
1. löpande försäkringar (premiereserv),
2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader som beräknas
uppkomma för regleringen av dessa samt tilldelad återbäring som
förfallit till betalning men inte betalats ut (avsättning för
oreglerade skador),
3. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte
har förfallit till betalning,
4. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än
livförsäkringsrörelse som inte har förfallit till betalning och
5. förlustutjämning för kreditförsäkring som avses i 12 kap. 9 a §
(utjämningsavsättning) upp till det belopp för avsättningens storlek
som anges i första stycket andra meningen nämnda paragraf.
Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring, skall
vid beräkningen av det enskilda bolagets försäkringstekniska
avsättningar endast beaktas den del av försäkringen som enligt avtal
mellan bolagen belöper på bolaget.
Avsättning för oreglerade skador skall beräknas särskilt för varje
försäkringsfall. För skadeförsäkringsrörelse får statistiska metoder
användas om de leder till en tillräcklig avsättning med beaktande av
skadornas art.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela närmare föreskrifter om beräkning av försäkringstekniska
avsättningar.
Vid beräkning av premiereserv för livförsäkringsrörelsen gäller 7
kap. 2 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Lag (1995:1568).
11 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/
För livförsäkring skola, om icke med hänsyn till försäkringens
särskilda natur anledning till undantag föreligger, grunder upprättas
beträffande
1. beräkning av försäkringspremier och premiereserv;
2. försäkringstagares rätt till återköp och fribrev;
3. belåning av försäkringsbrev hos företaget;
4. verkan av underlåten premiebetalning;
5. försäkringstagares rätt när, annorledes än av anledning som avses
under 2 eller 4, försäkringen upphör i förtid eller företaget eljest är
fritt från ansvarighet för försäkringsfall;
6. förräntning av försäkringsbelopp som förfallit till betalning.
Lag (1982:1083).
12 § För de i 11 § första stycket angivna grunderna för beräkning av
försäkringspremier och premiereserv samt för de i 11 § andra stycket
angivna grunderna för beräkning av premiereserv gäller 7 kap. 5 och
6 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713) i tillämpliga delar.
12 a § Senast när grunder som har angetts i 11 § första stycket
börjar användas, skall de tillställas Finansinspektionen.
Till grunderna skall fogas en redogörelse för de konsekvenser
grunderna får för försäkringstagarna och försäkringsföretaget.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela närmare föreskrifter om vad redogörelsen skall innehålla.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också vid ändring
av grunder. Lag (1995:781).
13 § Om ett försäkringsföretag driver direkt försäkringsrörelse,
skall vad som sägs om skuldtäckning i 7 kap. 9 § första-tredje
styckena, 9 a-10 c §§, 10 e § samt 10 f § försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av
dessa bestämmelser gälla för företaget.
I de tillgångar som skall användas för skuldtäckning får räknas in
90 procent av deponeringen enligt 6 och 10 §§ under förutsättning att
deponeringen till den delen består av värdehandlingar som får
användas för skuldtäckning med tillämpning av bestämmelserna i första
stycket och som inte beaktas enligt 16 a § första stycket tredje
meningen.
De tillgångar som används för skuldtäckning skall finnas i Sverige.
Generalagenten skall se till att det till Finansinspektionen lämnas
uppgift om de försäkringstekniska avsättningar storlek, hur dessa har
beräknats samt om avgiven återförsäkring och dess storlek. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall
meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten. Lag (1995:1568).
13 a § har upphävts genom lag (1995:781).
14 § Generalagenten skall se till att sådana riktlinjer som anges i 7
kap. 10 g § försäkringsrörelselagen (1982:713) upprättas och att
riktlinjerna följs. Generalagenten skall vidare fortlöpande pröva om
riktlinjerna behöver ändras.
Generalagenten skall se till att försäkringstagarna och den som
avser att teckna en livförsäkring i företaget informeras om det
huvudsakliga innehållet i riktlinjerna, om det inte med hänsyn till
försäkringens särskilda beskaffenhet saknas anledning till sådan
information. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen skall meddela föreskrifter om skyldigheten att
lämna information och om vilka försäkringar som inte skall omfattas
av informationsskyldigheten. Lag (1996:760).
15 § Generalagenten skall föra ett register som vid varje tidpunkt
utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas
värde.
Om en tillgång, som antecknats i registret, har upplåtits med sådan
rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för skuldtäckning, skall
detta antecknas i registret.
Försäkringstagarnas förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen
(1970:979) följer med fordran som grundas på avtal om
1. livförsäkring, eller
2. återförsäkring avseende livförsäkring.
Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i det
register som anges i första stycket, när företaget försätts i konkurs
eller utmätning äger rum eller särskild administration träder in.
Fordran enligt 1 har företräde framför fordran enligt 2.
Lag (1995:781).
15 a § För försäkring av annat slag än sådan sjuk-, olycksfalls- och
avgångsbidragsförsäkring, beträffande vilken bestämmelserna om
livförsäkring tillämpas med stöd av 2 § fjärde stycket, skall
depositionen enligt 6 § andra stycket inom åtta månader efter
utgången av varje räkenskapsår uppgå till ett belopp som motsvarar
300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällde vid räkenskapsårets utgång.
Om bruttopremieinkomsten under räkenskapsåret överstiger depositionen
enligt första stycket, skall depositionen uppgå till ett belopp som
motsvarar bruttopremieinkomsten under räkenskapsåret.
För den ytterligare deposition, utöver vad som föreskrivs i 6 §
andra stycket, som första och andra styckena kan ge upphov till
gäller bestämmelserna i 6 § fjärde stycket.
Överstiger det sammanlagda beloppet av vad ett försäkringsföretag
har deponerat väsentligt den premieinkomst som anges i andra
stycket, får Finansinspektionen medge företaget att få ut det
överskjutande beloppet i den mån detta inte hänför sig till en
deposition enligt första stycket. Lag (1993:1305).
16 § Tillgångar som ett utländskt försäkringsföretag enligt 6, 10
och 15 a §§ deponerat i bankinstitut och som inte beaktats enligt 16
a § första stycket tredje meningen eller använts för skuldtäckning,
får användas endast till betalning av
1. fordringar på grund av försäkringsavtal, som tillhör företagets
rörelse här i landet,
2. böter, viten, avgifter och ersättningar som med anledning av
denna rörelse kan åläggas företaget, generalagenten eller ombud som
utsetts av företaget enligt 4 § andra stycket eller 27 § och
3. ett administrationsbos fordringar hos företaget i händelse av
särskild administration av företagets livförsäkringsrörelse här i
landet. Lag (1995:781).
16 a § För ett försäkringsföretag som driver verksamhet enligt
denna lag gäller bestämmelserna om kapitalbas, solvensmarginal
och garantibelopp i 1 kap. 8 a § första och andra styckena och 7
kap. 22--27 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713) samt, i fråga om
sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b § första stycket klass 3
nämnda lag, 12 och 13 §§ lagen (1989:1079) om livförsäkringar med
anknytning till värdepappersfonder. Garantibeloppet för
verksamheten i Sverige skall dock för livförsäkring uppgå till ett
belopp som motsvarar 400 000 ecu och för skadeförsäkring till
halva det minimibelopp som anges i 7 kap. 27 § första och andra
styckena försäkringsrörelselagen. Tillgångar som ett
försäkringsföretag enligt 6, 10 och 15 a §§ deponerat i bankinstitut
skall beaktas vid bedömning av om kravet på garantibelopp är
uppfyllt, dock högst intill ett belopp motsvarande hälften av minsta
beloppet för garantibeloppet.
En tredjedel av solvensmarginalen för livförsäkring, eller
garantibeloppet om det är större, skall motsvaras av poster som anges
i 7 kap. 22 § första stycket 1--3 försäkringsrörelselagen samt, i
fråga om sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b § första stycket
klass 3 nämnda lag, av balanserad vinst.
Poster som ingår i kapitalbasen skall till minst ett belopp
motsvarande solvensmarginalen finnas i land som omfattas av
avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, varav de till
minst ett belopp motsvarande en tredjedel av solvensmarginalen
skall finnas i Sverige.
Bestämmelser om att Finansinspektionen i vissa fall får medge
undantag från bestämmelserna om beräkning av solvensmarginalen och
lokalisering av tillgångar finns i 23 a §. Lag (1993:1305).
17 § Försäkringstekniska utredningar och beräkningar, som angå utländskt
försäkringsföretags här i riket drivna livförsäkringsrörelse, skola
utföras under överinseende av en av Finansinspektionen godkänd
aktuarie. Lag (1993:1305).
18 § Utländskt försäkringsföretag må icke utan Finansinspektionens
medgivande sluta avtal om att i återförsäkring avgiva livförsäkring
hörande till företagets rörelse här i riket. Lag (1993:1305).
19 § Ett försäkringsföretag eller dess företrädare får inte till
fördel för en enskild försäkringstagare eller grupper av
försäkringstagare, på annat sätt än genom återbäring, medge direkt
eller indirekt nedsättning av de livförsäkringspremier som företaget
enligt upprättade grunder bestämt för sin rörelse här i landet.
Lag (1995:781).
20 § Generalagenten skall övervaka att anskaffning av ansökningar
om försäkring hos företaget sker på ett sätt som överensstämmer
med god affärssed.
På begäran av den som biträtt ett försäkringsföretag i dess
verksamhet enligt första stycket skall Finansinspektionen utfärda
intyg över verksamhetens omfattning och innehåll om sådant intyg
erfordras för att få driva liknande verksamhet i annat land som
omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES-land). Företaget och den som begär intyg skall lämna
inspektionen de upplysningar som behövs för att inspektionen skall
kunna fullgöra denna skyldighet. Lag (1993:1305).
21 § Utländskt försäkringsföretag, som driver försäkringsrörelse
här i landet, skall i alla meddelanden till allmänheten nämna sin
företagsform och sitt hemland. I meddelandena får inte lämnas uppgift
av innebörd att företaget genom att fullgöra i denna lag föreskriven
skyldighet att nedsätta värdehandlingar ställt fullgod säkerhet för
sina svenska försäkringstagare eller att det beträffande hela sin
verksamhet är kontrollerat av svenska staten.
Försäkringsbrev skall innehålla uppgifter både om de allmänna
försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den
försäkring, som avses i brevet.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
meddelar närmare föreskrifter om den information som ett
försäkringsföretag skall lämna till försäkringstagarna och till den
som avser att teckna en försäkring i företaget.
I meddelanden till allmänheten om företagets fonder skall särskilt
anges beloppet av ännu inte inbetalda förbindelser av delägare eller
garanter om dessa belopp inräknats i fonderna. Lag (1995:781).
22 § Kan generalagenten ej utöva sitt uppdrag, vare sig emedan han ej
vidare är enligt 4 § behörig eller av annan anledning, eller avsäger han
sig uppdraget eller återkallas fullmakten, skall för tiden till dess
hindret upphört eller ny generalagent blivit befullmäktigad och av
Finansinspektionen godkänd, inspektionen förordna ett ombud att å
företagets vägnar mottaga stämning och i övrigt företräda företaget med
avseende på redan meddelade försäkringar. Om förordnande av ombud låte
inspektionen ofördröjligen införa tillkännagivande i Post- och Inrikes
Tidningar. Intill dess förordnande som nu sagts blivit kungjort, äge
försäkringstagare hos Finansinspektionen insätta förfallen
försäkringspremie med samma verkan som om den blivit inbetald till
företaget. Lag (1993:1305).
Om tillsyn å försäkringsrörelsen
22 a § Finansinspektionen skall verka för en sund utveckling av den
verksamhet som bedrivs av utländska försäkringsföretag här i
landet. Inspektionen skall ha ett nära samarbete med andra länders
behöriga myndigheter. Lag (1993:1305).
23 § Det åligger generalagenten att, när företaget börjat sin verksamhet
här i riket, därom ofördröjligen underrätta Finansinspektionen.
Lag (1993:1305).
23 a § Om ett utländskt försäkringsföretag har ansökt om tillstånd i
ett eller flera andra EES-länder att driva verksamhet genom agentur
eller filial där, får Finansinspektionen efter ansökan medge
företaget följande förmåner, vilka endast kan medges samtidigt:
1. Den del av deponeringen enligt 6 § andra stycket som skall
beaktas enligt 16 a § första stycket tredje meningen behöver
företaget inte göra i mer än ett av dessa länder.
2. Vid beräkning av solvensmarginalen skall hänsyn tas till
företagets verksamhet genom agenturer eller filialer i de andra
länderna.
3. De tillgångar som motsvarar garantibeloppet får finnas i ett
annat av dessa länder.
I ansökan skall företaget ange vilket lands behöriga myndighet som
skall ha tillsyn över den samlade soliditeten hos agenturerna eller
filialerna och varför denna myndighet valts. Deponeringen skall
göras i det landet.
Ett medgivande får lämnas endast om samtliga behöriga
myndigheter hos vilka företaget ansökt om förmåner tillstyrker
ansökan. Om företaget har valt någon annan myndighet än
Finansinspektionen, gäller medgivandet från det att inspektionen
av den av företaget angivna utländska myndigheten underrättats
om att myndigheten kommer att kontrollera företagets soliditet
även beträffande företagets verksamhet i Sverige. Finansinspektionen
skall till den behöriga myndigheten lämna de uppgifter som denna
behöver för kontrollen.
Om den behöriga myndigheten i något av de länder som avses i
första stycket begär det, skall Finansinspektionen återkalla
medgivandet. Lag (1993:1305).
24 § Generalagenten skall lämna Finansinspektionen de
upplysningar om försäkringsföretaget och dess verksamhet här i
landet som inspektionen begär.
Generalagenten skall hålla tillgångar, räkenskaper och andra
handlingar tillgängliga för granskning av Finansinspektionen.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får meddela föreskrifter om vilka upplysningar
ett försäkringsföretag skall lämna till inspektionen.
Innefattar ändring i företagets reglemente ändring av dess firma,
skall Finansinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen
i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (1993:1305).
24 a § Skyldigheten enligt 24 § att lämna upplysningar och hålla
tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för
1. styrelsen och verkställande direktören eller motsvarande organ i
företag vars verksamhet här i landet uteslutande skall vara att
biträda utländskt försäkringsföretag eller som sådant
försäkringsföretag har ett bestämmande inflytande i, samt
2. ordförande och verkställande direktör eller motsvarande
företrädare i skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller annat
liknande organ, som här i landet biträder sådant företag i dess
rörelse. Lag (1995:781).
25 § Finansinspektionen får meddela de erinringar i fråga om
utländska försäkringsföretags verksamhet här i landet som
inspektionen anser behövliga.
Finansinspektionen skall förelägga företaget att vidta rättelse
om inspektionen finner att
1. avvikelse skett från denna lag, trafikskadelagen
(1975:1410), lagen (1976:357) om motortävlingsförsäkring eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av någon av dessa lagar
eller grunderna, om sådana finns,
2. grunderna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till
omfattningen och beskaffenheten av företagets rörelse,
3. i bankinstitut enligt 6, 10 eller 15 a § deponerat belopp
minskats genom att värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde
eller av annan anled-ning,
4. försäkringsföretagets riktlinjer för placering av tillgångar
som används för skuldtäckning inte är tillfredsställande med
hänsyn till innehållet i 13 § samt 7 kap. 9 a-10 c §§ och 10 e §
försäkringsrörelselagen (1982:713),
5. de tillgångar som används för skuldtäckning inte är
tillräckliga eller inte är placerade enligt 13 § samt 7 kap.
9 a-10 c §§ och 10 e § försäkringsrörelselagen, eller
6. det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot
försäkringsföretagets verksamhet.
Om ett utländskt försäkringsföretags kapitalbas understiger
solvensmarginalen enligt 7 kap. 23 eller 25 §
försäkringsrörelselagen (1982:713), skall Finansinspektionen
förelägga företaget att upprätta en plan för att återställa en
sund finansiell ställning och överlämna planen till
inspektionen för godkännande. Om kapitalbasen understiger de
nivåer som anges i 16 a §, eller om garantibeloppet för
livförsäkringsrörelse inte har en sådan sammansättning som
anges i 16 a § tredje stycket, skall inspektionen förelägga
företaget att upprätta och för godkännande överlämna en plan
för skyndsamt återställande av kapitalbasen.
Vad som sägs i tredje stycket skall inte gälla i de fall
företaget medgetts förmåner enligt 23 a § och någon annan
myndighet än Finansinspektionen har tillsyn över soliditeten.
Om den utländska myndighet som kontrollerar företagets
soliditet förbjuder det att helt eller delvis förfoga över sina
tillgångar skall, på begäran av myndigheten, Finansinspektionen
vidta samma åtgärder beträffande företagets tillgångar i
Sverige.
Om ett föreläggande enligt andra eller tredje stycket inte har
följts inom den bestämda tiden och det anmärkta förhållandet
inte heller på något annat sätt har undanröjts, skall
Finansinspektionen anmäla detta till regeringen.
Finansinspektionen får begränsa ett försäkringsföretags
förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina
tillgångar i Sverige, om
1. företaget inte följer gällande bestämmelser om
skuldtäckning,
2. företagets kapitalbas understiger en tredjedel av
solvensmarginalen
eller inte uppfyller gällande krav på garantibelopp,
3. företagets kapitalbas understiger solvensmarginalen och det
finns särskilda skäl att anta att bolagets finansiella
ställning ytterligare kommer att försämras, eller
4. det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades
intressen vid beslut om förverkande av företagets koncession.
Om företaget medgetts förmåner enligt 23 a § och någon annan
myndighet än Finansinspektionen har tillsyn över soliditeten,
skall inspektionen underrätta den behöriga myndighet som
kontrollerar företagets soliditet innan åtgärd vidtas.
Om företaget driver verksamhet eller har tillgångar placerade i
ett annat EES-land, skall Finansinspektionen underrätta den
behöriga myndigheten i det landet om beslut som fattats i
enlighet med sjätte stycket och, om det behövs, begära att den
behöriga myndigheten i samarbete med inspektionen vidtar
motsvarande åtgärder.
Finansinspektionen skall anmäla beslut om förverkande av
koncession till de behöriga myndigheterna i de EES-länder där
företaget bedriver försäkringsverksamhet. Inspektionen får i
samband härmed begära att sådan myndighet i samarbete med
inspektionen vidtar de åtgärder som behövs för att skydda de
försäkrades intressen.
Finansinspektionen får besluta hur verksamheten skall drivas
efter ett sådant beslut som avses i fjärde och sjätte styckena.
En koncession kan förklaras förverkad av regeringen om
företaget
1. inte längre uppfyller kraven för koncession,
2. inte har börjat sin verksamhet inom ett år från det
koncessionen beviljades eller inom samma tid förklarat sig
avstå från koncessionen,
3. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som
har godkänts enligt tredje stycket, eller
4. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser
för verksamheten.
Om företaget medgetts förmåner enligt 23 a § och dess
auktorisation förklarats förverkad av en utländsk myndighet som
kontrollerar företagets soliditet, skall Finansinspektionen
vidta erforderliga åtgärder. Om skälet till att auktorisationen
förklarats förverkad är att företagets soliditet är
otillräcklig, skall regeringen genast förklara företagets
koncession i Sverige förverkad.
Beslut, varigenom koncessionen förklaras förverkad, skall av
Finansinspektionen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.
Lag (1998:114).
25 a § Finansinspektionen kan vid vite förelägga generalagenten att
fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar
att sända in behöriga redovisningshandlingar och revisionsberättelser.
Finansinspektionen kan förena ett annat föreläggande enligt denna
lag än som avses i första stycket med vite.
Har inspektionen förelagt vite skall det utländska
försäkringsföretaget genast skriftligen underrättas om detta.
Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket
kan Finansinspektionen döma ut vitet.
Finansinspektionens beslut varigenom vite enligt första stycket
förelagts eller utdömts får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten. Lag (1995:10).
25 b § Om det kan antas att någon driver sådan verksamhet att denna lag
är tillämplig, får Finansinspektionen förelägga denne att till
inspektionen lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att
bedöma om lagen är tillämplig.
Om Finansinspektionen finner att någon driver försäkringsrörelse
utan erforderlig koncession, skall inspektionen förelägga denne att inom
viss tid ansöka om koncession eller vidta de ändringar i verksamheten
som inspektionen anger eller också upphöra med verksamheten.
Ett föreläggande enligt denna paragraf får riktas såväl mot det
utländska företaget som mot den som här i riket, i syfte att förmå någon
att teckna försäkring i företaget, är verksam för företagets räkning.
Lag (1993:1305).
26 § Ett utländskt försäkringsföretag som driver försäkringsrörelse här
i riket skall årligen betala ett bidrag för att täcka kostnaderna för
Finansinspektionens organisation och verksamhet enligt de närmare
bestämmelser som meddelas av regeringen. Detta bidrag skall bestämmas
högst till en femtedels procent av företagets hela inkomst av avgifter
för nästföregående räkenskapsår för försäkringar, som tillhöra
företagets rörelse här i riket. Bidraget får dock inte understiga fyra
procent av det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda
basbelopp som gällde vid utgången av nästföregående räkenskapsår,
avrundat till närmast högre femtiotal kronor. Lag (1993:1305).
Om försäkringsverksamhetens upphörande och om överlåtelse av
försäkringsbestånd
27 § Upphör utländskt försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse
här i riket, åligger det företaget att med bifogande av behörig fullmakt
hos Finansinspektionen uppge ombud, som godkänns av inspektionen,
att på företagets vägnar ta emot stämning och i övrigt företräda
företaget med avseende på redan meddelade försäkringar. För tiden intill
dess sådan anmälan har skett får Finansinspektionen förordna ett
ombud med nämnda befogenhet. Inspektionen skall ofördröjligen införa
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar om godkännandet eller
förordnandet. Intill dess sådant kungörande har skett, får
försäkringstagare hos Finansinspektionen sätta in förfallen
försäkringspremie med samma verkan som om den blivit inbetald till
företaget.
Har utländskt försäkringsföretag upphört att driva försäkringsrörelsen
här i riket, får tillgångar som företaget enligt 6 och 10 §§ samt 15 a §
första stycket har deponerat i bankinstitut, efter anmälan hos
Finansinspektionen, återlämnas till företaget om det visas att
företagets samtliga förbindelser som avses i 16 § blivit fullgjorda
eller att företaget för deras fullgörande ställt annan säkerhet, som
godkänns av inspektionen. Om rätt att få ut belopp, som har deponerats
enligt 15 a § andra stycket, gäller bestämmelserna i tredje stycket av
samma paragraf. Lag (1993:1305).
28 § Om ett utländskt försäkringsföretags koncession att driva
livförsäkringsrörelse här i landet har förklarats förverkad, skall en
särskild administration för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas
rätt träda in. Finansinspektionen skall förvalta administrationsboet.
Finansinspektionen skall genast för livförsäkringstagarnas räkning
ta hand om samtliga tillgångar i vilka livförsäkringstagarna har
förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979). Härmed övergår
alla företagets rättigheter och skyldigheter på grund av
livförsäkringsavtalen på administrationsboet. Har livförsäkringarna
återförsäkrats, gäller samma sak företagets rättigheter och skyldigheter
på grund av återförsäkringarna.
Så snart administrationen inträtt skall Finansinspektionen låta
värdera de omhändertagna tillgångarna. Inspektionen skall vidare låta
beräkna det belopp vartill de försäkringstekniska avsättningar för
livförsäkring uppgår. För det belopp med vilket värdet av tillgångarna
understiger de försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring, ökade
med en tjugondel, har administrationsboet fordringsrätt hos det
utländska försäkringsföretaget.
De försäkringar som övertagits av administrationsboet skall om möjligt
överlåtas till ett svenskt eller utländskt försäkringsföretag, som har
erhållit koncession för livförsäkringsrörelse här i landet. Anser
Finansinspektionen att ett anbud om övertagande bör antas, skall
inspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett
ändamålsenligt sätt kungöra anbudets innehåll. Kungörelsen skall
innehålla föreläggande för försäkringstagarna, att inom en bestämd tid
-- minst en månad efter kungörelsens utfärdande -- hos inspektionen
anmäla om de har något att invända mot anbudet. Även den som inte är
försäkringstagare men som har förvärvat rätt på grund av en försäkring
skall få möjlighet att framföra invändningar.
Finansinspektionens beslut att anta ett anbud skall kungöras i
Post- och Inrikes Tidningar. När sådant kungörande sker, övergår
ansvaret för det överlåtna försäkringsbeståndet på det övertagande
bolaget. Genom detta bolags försorg skall samtliga försäkringstagare och
de som förvärvat rätt på grund av en försäkring underrättas om
överlåtelsen och de eventuella ändringar i villkoren som överlåtelsen
medför.
Om inte försäkringsbeståndet överlåtits inom ett år från det att
administrationen trädde in, får tillgångarna säljas och medlen fördelas
mellan försäkringstagarna.
Om det vid överlåtelse av försäkringarna eller annars har uppstått
överskott, skall detta i första hand användas till att betala kostnaden
för administrationen och sådant bidrag som avses i 26 § och som inte
erlagts. Återstoden skall överlämnas till det företag vars försäkringar
varit föremål för administration.
När ett utländskt försäkringsföretags koncession förklarats förverkad,
får nya försäkringar inte meddelas. Under administrationstiden får dock
sådana livförsäkringar meddelas som föranleds av gällande
försäkringsavtal.
Av de livförsäkrings- och återbäringsbelopp som förfallit till betalning
innan koncessionen förklarats förverkad skall så mycket betalas ut som
skulle ha betalats om koncessionen inte förklarats förverkad.
Av livförsäkrings- eller återbäringsbelopp, som förfaller till betalning
under administrationstiden, får innan administrationen avslutas endast
betalas ut så mycket som Finansinspektionen anser kunna utbetalas
utan att övriga livförsäkringstagares rätt försämras. Vad som nu har
sagts skall även tillämpas i fråga om återköp av försäkringar eller
belåning av försäkringsbrev hos företaget. Skulle det efteråt visa sig
att ett för stort belopp har utbetalats, skall återbetalning inte ske.
Har företag i annat fall än enligt första stycket upphört att driva
livförsäkringsrörelse här i riket, är företaget likväl skyldigt att på
det sätt som anges i 13--15 §§ redovisa tillgångar motsvarande värdet av
de försäkringstekniska avsättningar för redan meddelade livförsäkringar.
Det åligger ombud, som har utsetts av företaget enligt 27 §, att
fullgöra de skyldigheter enligt 10, 15 och 24 §§, som förut åvilat
generalagenten. Om ej tillgångar motsvarande värdet av de
försäkringstekniska avsättningar redovisas eller om det av annat skäl finns
anledning anta att livförsäkringstagarnas rätt på grund av
försäkringsavtalen äventyras, ankommer det på Finansinspektionen
att besluta att administration enligt första stycket skall inträda. Om
de till redovisning avsatta tillgångarna anses otillräckliga får dock
administration inte föreskrivas, förrän Finansinspektionen har
förelagt företaget att fylla bristen och denna inte täckts inom fyra
veckor efter det att sådant föreläggande skett. Om i ett sådant fall
administration inträder, skall bestämmelserna i första stycket om
upphörandet av företagets rätt att driva livförsäkringsrörelse här i
riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.
Lag (1995:1568).
29 § Ett utländskt försäkringsföretag (det överlåtande företaget)
får med Finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta sitt
försäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare (den övertagande
försäkringsgivaren). Överlåtelse får ske till
1. ett svenskt försäkringsbolag, eller
2. en utländsk försäkringsgivare som har koncession i Sverige eller
som är auktoriserad i ett land inom EES. Lag (1995:781).
29 a § Ansökan om tillstånd till överlåtelsen skall göras av såväl
det överlåtande företaget som den övertagande försäkringsgivaren. Det
avtal som träffats angående överlåtelsen skall fogas till
ansökningen. För ansökningen gäller 15 kap. 3 § fjärde stycket och 4 §
första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713).
Tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet skall ges om
1. försäkringstagarnas rätt inte försämras,
2. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som krävs
sedan överlåtelsen beaktats, varvid hänsyn tagits till sådan förmån
som kan ha medgivits i enlighet med 23 a § första stycket, och
3. behörig myndighet i det land där risker är belägna eller där
åtaganden skall fullgöras, samtycker till överlåtelsen eller inte har
yttrat sig.
Saknar den övertagande försäkringsgivaren koncession att driva
försäkringsverksamhet i Sverige, skall kapitalbasen intygas av
behörig myndighet. Med behörig myndighet avses, för
EES-försäkringsgivare, den behöriga myndigheten i dess hemland och,
för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den
behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar försäkringsgivarens
soliditet. Lag (1995:781).
29 b § Finansinspektionen skall innan tillstånd lämnas ge den
behöriga myndigheten i det land risker finns eller där åtaganden
skall fullgöras tillfälle att yttra sig. Finansinspektionen får pröva
ansökningen om tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet när
myndigheterna yttrat sig eller, om de inte yttrat sig, tre månader
från det att den utländska myndigheten mottog meddelandet.
Lag (1995:781).
29 c § Sedan Finansinspektionen bifallit ansökningen, övergår
ansvaret för det överlåtna försäkringsbeståndet på den övertagande
försäkringsgivaren. Försäkringstagare och livräntetagare som berörs
av överlåtelsen skall underrättas om den enligt vad som anges i 15
kap. 6 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Lag (1995:781).
29 d § Om det i ett bestånd av direkt försäkring som överlåtits
ingår risker som är belägna i eller åtaganden som skall
fullgöras i ett annat EES-land, skall Finansinspektionen
offentliggöra den medgivna överlåtelsen i det landet enligt
bestämmelserna där. Om överlåtelsebeslutet offentliggörs på
motsvarande sätt i det berörda landet, får inspektionen
underlåta att offentliggöra beslutet där. Lag (1998:114).
Särskilda bestämmelser
30 § Det som i enlighet med denna lag blivit kungjort skall anses hava
kommit till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår,
att han varken ägde eller bort äga vetskap därom. Innan sådant
kungörande skett, kan förhållande, som enligt lagen skall kungöras, icke
med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hava ägt vetskap
därom. Lag (1965:168).
31 § Är handling, som enligt denna lag till Finansinspektionen
inlämnas eller insändes, avfattad på främmande språk, skall där så
påfordras tillika företes en bestyrkt svensk översättning därav.
Lag (1993:1305).
32 § Ett ombud, som enligt 22 eller 27 § förordnats av
Finansinspektionen, har rätt att få ersättning av företaget med det
belopp som bestäms av inspektionen. Lag (1993:1305).
33 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos
regeringen genom besvär. Inspektionens beslut får verkställas utan
hinder av anförda besvär, om inte regeringen förordnar något annat.
Om besvär över beslut i vissa fall finns bestämmelser i 25 a § femte
stycket. Lag (1993:1305).
34 § har upphävts genom lag (1984:1116).
35 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet till Finansinspektionen meddelar oriktiga eller
vilseledande uppgifter om sådana omständigheter som han är skyldig att
lämna uppgift om enligt denna lag. Lag (1993:1305).
36 § har upphävts genom lag (1995:781).
37 § har upphävts genom lag (1975:696).
Om undantag från lagens tillämplighet m.m.
38 § har upphävts genom lag (1995:781).
Övergångsbestämmelser
1950:272
39 § Denna lag träder i kraft den 1 januari 1951.
Genom lagen upphäves, med den begränsning här nedan stadgas, lagen den
24 juli 1903 (nr 94, s. 61) om utländsk försäkringsanstalts rätt att
driva försäkringsrörelse i riket.
Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,
som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall den bestämmelsen i
stället tillämpas.
40 § Har utländsk försäkringsanstalt före denna lags ikraftträdande
upphört att här i riket driva livförsäkringsrörelse, skall med avseende
å företagets bestånd av livförsäkringar äldre bestämmelser alltjämt
gälla.
I övrigt skall denna lag lända till efterrättelse jämväl i avseende å
utländsk försäkringsanstalt, som enligt äldre lag erhållit tillstånd att
driva försäkringsrörelse här i riket. Därvid skall dock iakttagas vad
nedan stadgas.
Anstalt, som vid denna lags ikraftträdande med vederbörligt tillstånd
inom riket driver rörelse, avseende annan försäkring än livförsäkring,
må fortsätta rörelsen såsom om koncession för denna vore meddelad tills
vidare enligt denna lag.
För rörelse som avser livförsäkring erfordras, oaktat tillstånd därtill
enligt äldre lag meddelats, koncession jämlikt denna lag. Ansökan om
koncession i sådant fall skall vara åtföljd av bevis att nedsättning,
som i 6 § första stycket 5 avses, ägt rum ävensom, för stadfästelse,
grunder för verksamheten i enlighet med vad i denna lag sägs.
Regeringens prövning av ansökningen jämlikt 7 § må icke avse frågan
huruvida rörelsen är behövlig. Förut meddelat godkännande av
generalagent skall gälla för rörelsens fortsatta bedrivande. Ansökan,
som här avses, skall inlämnas till Finansinspektionen senast sex
månader efter denna lags ikraftträdande. Där så finnes påkallat, må,
efter framställning inom sagda tid, regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen medgiva, att tiden utsträckes till
högst två år. Till dess frågan om koncession avgjorts och, där
koncession beviljats, intill den tidpunkt från vilken koncessionen skall
gälla, må rörelsen fortsättas enligt det äldre tillståndet, och skola
därvid bestämmelserna i äldre lag lända till efterrättelse, i den mån ej
regeringen förordnat att föreskrifter i denna lag skola tillämpas.
Lag (1993:1305).
1965:168
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.
Koncession för sådan sjuk- och olycksfallsförsäkring som meddelas för
längst tio år skall efter lagens ikraftträdande avse sådan sjuk- och
olycksfallsförsäkring som meddelas för längst fem år. Anstalten må dock
förvalta sjuk- och olycksfallsförsäkringar som före lagens
ikraftträdande meddelats för längst tio år. Denna förvaltning må ske
utan iakttagande av de särskilda bestämmelserna angående livförsäkring.
Nedsättningsskyldighet enligt nya lydelsen av 6 § första stycket 5
åligger även anstalt som före ikraftträdandet erhållit koncession eller
tillstånd att driva försäkringsrörelse här i riket.
1989:1082
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990. Äldre bestämmelser
tillämpas dock i fråga om särskild administration som inträder före
ikraftträdandet.
1993:1305
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
(I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
2. Ett försäkringsföretag som har koncession vid lagens
ikraftträdande får med den tidsbegränsning som kan ha angetts i
koncessionsbeslutet fortsätta med rörelsen till utgången av år 1995
eller, om ansökan om koncession i enlighet med 7 § fjärde stycket
då har getts in, till dess att ansökningen har prövats slutligt.
3. En ansökan om koncession enligt de nya bestämmelserna skall,
beträffande försäkringsföretag som avses i punkt 2, prövas av
Finansinspektionen, om inte ett bifall till ansökningen skulle
innebära en förlängning eller en väsentlig utvidgning av den
tidigare koncessionen. I sådant fall prövas ansökningen av
regeringen. Finansinspektionen skall, i samband med sin prövning
av en koncessionsansökan, även pröva en därav föranledd ansökan
om stadfästelse av ändring av grunder.
1995:10
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats
före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1995:781
1. Denna lag träder ikraft såvitt avser 11 § den dag regeringen
bestämmer och i övrigt den 1 juli 1995.
2. För livförsäkringar som har meddelats före ikraftträdandet av 11 §,
gäller fortfarande bestämmelserna i 11 § och 7 kap. 5--7 §§
försäkringsrörelselagen (1982:713) i sin äldre lydelse.
För försäkringar som avses i första stycket och som vid
ikraftträdandet av 11 § fortfarande gäller skall upprättade grunder
även därefter ha fortsatt giltighet om inte till försäkringsvillkoren
har överförts bestämmelserna i grunderna om
1. villkoren för försäkringstagares rätt till återköp,
2. försäkringstagares rätt till fribrev,
3. belåning av försäkringsbrev hos företaget,
4. verkan av underlåtenhet att betala premie,
5. försäkringstagares rätt när försäkringen i andra fall än som
avses i 1, 2 eller 4 upphör i förtid eller företaget i övrigt inte
har ansvar för försäkringsfallet, och
6. förräntning av försäkringsbelopp som förfallit till betalning.
För sådan livränta eller sjukränta som enligt 2 § tillhör annan
försäkring än livförsäkring gäller, i stället för 11 § andra stycket,
vad som sagts i första stycket i tillämpliga delar, om försäkringen
har meddelats före ikraftträdandet av 11 §.
För sådana försäkringar som avses i första stycket skall 12 a §
endast tillämpas beträffande grunder för
1. beräkning av försäkringspremier och premiereserv, och
2. beräkning av tekniska återköpsvärden.
1995:1568
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inletts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.
1998:114
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.
2. De nya bestämmelserna i 29 d § tillämpas i fråga om
tillstånd att verkställa överlåtelseavtal som lämnats efter den
31 mars 1998.
3. Äldre bestämmelser i 25 § tillämpas för företag som
beviljats koncession före ikraftträdandet.