Regeringskansliets rättsdatabaser

Allmänna bestämmelser 1 § Med allmänningsskog förstås i denna lag område som avsatts till besparingsskog vid storskifte i Dalarnas län och Gävleborgs län eller till allmänning vid avvittring i Västerbottens och Norrbottens län. Lag (1996:947). 2 § Allmänningsskog tillhör ägarna av de fastigheter för vilka skogen vid storskifte eller avvittring blivit avsatt eller med vilka, enligt vad vid fastighetsbildning bestämts, är förenad rätt till delaktighet i skogen. Ägarna av nämnda fastigheter åtnjuta delaktighet i skogen, där ej för särskilt fall annorlunda bestämts, efter reducerat jordtal eller hemmantal eller, i fråga om fastigheter för vilka rätten till delaktighet bestämts vid fastighetsbildning, efter den därvid stadgade grunden. Denna lag medför ej rubbning i den rätt till skog som enligt vad särskilt är stadgat tillkommer lapparna. Lag (1971:1057). 3 § Är rätt till delaktighet i allmänningsskog förenad med fastighet som innehaves med ständig eller ärftlig besittningsrätt eller såsom boställe, äge innehavaren tillgodonjuta sagda rätt samt i frågor rörande allmänningsskogen utöva rösträtt för fastigheten. 4 § Delägare må ej å annan överlåta sin rätt till delaktighet i allmänningsskog annorledes än gemensamt med den fastighet varmed rätten är förenad. Överlåtelse som sker i strid häremot vare ogill. Utan hinder av vad nu stadgats må delägare, där han äger rätt till utdelning från allmänningsskogen, å annan överlåta denna rätt. Sådan överlåtelse gäller ej mot ny ägare eller innehavare av fastigheten, dock att, där överlåtelsen skett genom avtal enligt vilket nyttjanderätt upplåtits till fastigheten, överlåtelsen skall, om ej annat avtalats, gälla så länge nyttjanderätten äger bestånd. Överlåtelse som här avses medför ej befogenhet att utöva delägaren tillkommande rösträtt i frågor rörande allmänningsskogen. 5 § Allmänningsskog skall bibehållas oförminskad där ej här nedan annorlunda stadgas. Allmänningsskog må ej belastas med inteckning eller inskrivning av rättighet och ej heller tagas i mät för annan fordran än sådan för vilken åtnjutes förmånsrätt enligt 6 § 1 förmånsrättslagen (1970:979) till betalning ur skogen. Lag (1970:1017). 6 § Delägarnas rätt till allmänningsskog skall, där ej i lag för särskilt fall annorlunda stadgas, tillgodogöras för delägarnas eller ortsbefolkningens gemensamma räkning enligt vad i denna lag sägs. Delägare vare ej skyldig att med egna medel bidraga till bestridande av utgifter för allmänningsskogen. 7 § 1 mom. Allmänningsskog jämte vad från skogen härflyter skall förvaltas av en av delägarna vald allmänningsstyrelse enligt reglemente, som för varje allmänningsskog fastställes i den ordning nedan sägs. I reglementet må dock föreskrivas, att inkomst som härflyter från skogen eller fond som bildats av sådan inkomst skall förvaltas av särskild av delägarna vald ekonominämnd eller av myndighet. I reglementet må ock bestämmas, att en eller flera ledamöter av allmänningsstyrelsen eller ekonominämnd skola utses av länsstyrelsen. Allmänningsstyrelsen utövar delägarnas beslutanderätt i alla frågor i vilka beslutanderätten ej genom lag eller reglementet förbehållits delägarna, ekonominämnd eller myndighet. I fall då beslutanderätten tillkommer delägarna utövas den å allmänningsstämma. 7 § 2 mom. Länsstyrelsen får meddela särskilda bestämmelser om förvaltningen av sådana fonder som har bildats av inkomster från besparingsskogarna inom Venjans socken eller från Lima eller Transtrands sockens besparingsskog. Innan sådana bestämmelser meddelas skall delägarna höras. Lag (1990:91). Om avlösning av rätt till delaktighet i allmänningsskog 7 a § Är rätt till delaktighet i allmänningsskog förenad med fastighet som ej är taxerad såsom lantbruksenhet, må länsstyrelsen, på framställning av allmänningsstyrelsen och efter hörande av fastighetens ägare eller i 3 § omförmäld innehavare av fastigheten, förordna att rätten till delaktighet skall avlösas mot ersättning i penningar. Ersättningens belopp fastställes av länsstyrelsen och må, efter vad som finnes skäligt, bestämmas till högst två och en halv gånger sammanlagda värdet av den del av allmänningsskogens behållna avkastning för de senaste tio åren, som svarar mot fastighetens delaktighetstal. Länsstyrelsen skall utsätta viss dag, då löseskillingen senast skall hava erlagts och bevis därom inkommit till länsstyrelsen vid påföljd att förordnandet om avlösning eljest är förfallet. Då beslutet om avlösning har vunnit laga kraft och bevis som avses i andra stycket har kommit in till länsstyrelsen, skall länsstyrelsen genast vidta de åtgärder som behövs för att en anteckning om avlösningen skall bli införd i fastighetsregistrets allmänna del. Bestämmelser om vem som skall föra in uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del finns i 19 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988). Lag (2005:1210). Om avyttring och förvärv av mark 8 § Till allmänningsskog hörande område må avyttras genom försäljning eller annorledes, om avsevärd förmån för delägarna därigenom vinnes samt avyttringen ej länder skogsskötseln å allmänningsskogen till men eller om eljest synnerliga skäl föreligga till avyttringen. Rätt att besluta om dylik avyttring tillkommer delägarna. Lag (2000:231). 9 § Om delägarna vill förvärva mark för allmänningsskogs utvidgning eller för annat för allmänningen angeläget ändamål, får de besluta därom. Beslutanderätt i sådant avseende tillkommer även allmänningsstyrelsen, om reglementet medgiver det. Lag (2000:231). 10 § har upphävts genom lag (2000:231). 11 § har upphävts genom lag (2000:231). 12 § har upphävts genom lag (2000:231). 13 § har upphävts genom lag (2000:231). 14 § 1 mom. har upphävts genom lag (2000:231). 14 § 2 mom. har upphävts genom lag (2000:231). 14 § 3 mom. har upphävts genom lag (2000:231). 15 § har upphävts genom lag (2000:231). 16 § har upphävts genom lag (2000:231). Om avkastning och annan inkomst av allmänningsskog 17 § Till allmänningsskogs avkastning räknas i denna lag all den inkomst in natura eller i penningar som erhålles genom tillgodogörande av delägarnas rätt till skogen, i den mån sådant tillgodogörande skall ske för gemensam räkning, dock med undantag av kapitalinkomst som härflyter från skogen. Till kapitalinkomst av allmänningsskog hänföras i denna lag medel som inflyta genom avyttring av mark från skogen, ersättning för mark som genom expropriation, inlösen enligt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område eller annat dylikt förfarande skiljes från skogen samt ersättning för nyttjande- eller servitutsrätt som genom sådant förfarande upplåtes å skogen ävensom sådan ersättning för skada eller intrång genom dylikt förfarande som bestämts att utgå i penningar på en gång. 18 § Behållen avkastning må enligt närmare föreskrifter i reglementet användas eller fonderas för betalning av utskylder för de fastigheter med vilka rätt till delaktighet i skogen är förenad, för främjande av jordbruket inom den eller de socknar eller delar av socknar för vilkas jordägare skogen blivit avsatt eller för annat ändamål som är till gagn för delägarna eller för befolkningen i sagda socknar eller sockendelar; dock må avkastning från Svärdsjö och Svartnäs socknars besparingsskog, Envikens sockens besparingsskog, Dorotea övre allmnänningsskog, Vilhelmina övre allmänningsskog, Sorsele övre allmänningsskog, Tärna och Stensele allmänningsskog eller allmänningsskog som särskilt avsatts för nybyggare användas eller fonderas för ändamål som sist sagts, allenast där det är till gagn för delägarna i skogen. 19 § Rätt att besluta om användningen av behållen avkastning tillkommer delägarna. Vilja delägarna använda fonderad avkastning till annat ändamål än det, för vilket fonderingen ägt rum, vare beslut därom icke giltigt, med mindre det biträtts av röstande för ett sammanlagt delaktighetsbelopp, utgörande minst två tredjedelar av allmänningsskogens hela delaktighetstal, och godkänts av länsstyrelsen. 20 § Delägarnas beslutanderätt enligt 19 § må, utom för det fall som avses i andra stycket, genom reglementet helt eller delvis uppdragas åt allmänningsstyrelsen. 21 § Kapitalinkomst skall användas eller fonderas för verkställande av grundförbättringar å allmänningsskogen eller för inköp av mark för skogens utvidgning eller för annat dylikt ändamål. Det tillkommer länsstyrelsen att på framställning av allmänningsstyrelsen meddela närmare föreskrifter om detta. Om mark som förvärvats för kapitalinkomst säljs, skall köpeskillingen anses utgöra kapitalinkomst. I fråga om ränta på kapitalinkomst och om avkastning av mark som avses i andra stycket skall bestämmelserna i 18-20 §§ tillämpas. Lag (2000:231). 22 § Ledamöterna i en allmänningsstyrelse eller ekonominämnd skall vara bosatta här i landet, om inte länsstyrelsen för ett särskilt fall medger något annat. Ledamöterna får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om den som har utsett en ledamot i en allmänningsstyrelse eller i en ekonominämnd beslutar det, får ledamoten skiljas från sitt uppdrag innan tiden för uppdraget har gått ut. Om en styrelse- eller nämndledamot som är vald av delägarna avgår innan tiden för uppdraget har gått ut och det inte finns någon suppleant, skall allmänningsstyrelsen genast se till att en ny ledamot väljs för den tid som återstår. Om styrelsen eller nämnden ändå är beslutför och om det inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får valet skjutas upp till nästa ordinarie allmänningsstämma. Om ledamoten har utsetts av länsstyrelsen skall allmänningsstyrelsen i stället genast göra anmälan dit, så att en ny ledamot kan utses. Lag (2002:371). 23 § Allmänningsstyrelse, ekonominämnd eller myndighet som förvaltar delägarna tillhörig egendom äge i fråga om den egendom som står under dess förvaltning att själv eller genom ombud ej mindre gentemot tredje man handla å delägarnas vägnar än även inför domstolar och andra myndigheter företräda delägarna. Vill styrelsen, nämnden eller myndigheten kära till delägarna, utlyse styrelsen allmänningsstämma för val av ombud att i tvisten föra delägarnas talan. Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman. Lag (1970:437). 24 § Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd äge ej deltaga i behandlingen av fråga rörande avtal mellan honom och delägarna. Ej heller må han deltaga i behandlingen av fråga angående avtal mellan delägarna och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot delägarnas. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot ledamoten eller tredje man. 25 § Styrelse- eller nämndledamöter som genom att överskrida dem tillkommande befogenhet eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda delägarna skada svare för skadan en för alla och alla för en. Vad nu sagts skall ock gälla, där styrelse- eller nämndledamöter tillskynda tredje man skada genom överträdelse av denna lag, reglementet eller annan föreskrift, som myndighet enligt denna lag meddelat eller fastställt. 26 § Allmänningsstyrelses och ekonominämnds förvaltning och räkenskaper skola granskas av två eller flera revisorer, som utses av delägarna eller på annat i reglementet angivet sätt. Ej må den vara revisor, som är befattningshavare hos delägarna eller under det sistförflutna året handhaft bokföring eller medelsförvaltning för dem eller som intager en underordnad eller beroende ställning till ledamot av allmänningsstyrelsen eller ekonominämnden eller till befattningshavare hos delägarna, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heller styrelse- eller nämndledamots eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon. Den tid för vilken revisor utses må ej utgå före nästa ordinarie allmänningsstämma. Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den eller dem, som utsett honom. Avgår av delägarna vald revisor innan den tid för vilken han blivit vald gått till ända och finnes ej suppleant, åligger det allmänningsstyrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor. 27 § Det åligger allmänningsstyrelse och ekonominämnd beträffande egendom som av styrelsen eller nämnden förvaltas att årligen inom tid, som angives i reglementet, till vederbörande revisorer avlämna en av styrelsens eller nämndens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse för det förflutna räkenskapsåret tillika med redovisning över inkomster och utgifter. 28 § Allmänningsstyrelse och ekonominämnd skola bereda revisor tillfälle att när som helst inventera de kontanta medel och övriga tillgångar som stå under styrelsens eller nämndens förvaltning samt granska alla till förvaltningen hörande böcker, räkenskaper och andra handlingar. Av revisor begärd upplysning angående förvaltningen må ej av styrelsen eller nämnden vägras. Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som av delägarna meddelas och ej avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot reglementet. Det åligger revisorerna eller, där enligt reglementet särskilda grupper revisorer utsetts, envar sådan grupp att för varje räkenskapsår inom tid som bestämmes i reglementet avgiva och till allmänningsstyrelsen överlämna en av revisorerna eller gruppen underskriven berättelse över granskningen. 29 § Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling som framlägges å allmänningsstämma mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling som av dem granskats, eller hava de vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de som låtit sådant komma sig till last delägarna ansvariga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en. 30 § I reglementet må bestämmas att delägarnas beslutanderätt å allmänningsstämma skall utövas genom distriktsombud, utsedda på delägarstämmor för särskilda distrikt. 31 § Å delägarstämma äge envar ägare eller i 3 § omförmäld innehavare av fastighet inom distriktet, med vilken rätt till delaktighet i allmänningsskogen är förenad, rösträtt efter grunden för sagda delaktighet, där ej nedan i denna paragraf annorlunda stadgas. För omyndig delägare röstar förmyndare som har vederbörande fastighet under sin förvaltning eller, där flera sådana förmyndare finnas, den som de bland sig utse. För oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet må ej mera än en person utöva rösträtt. Frånvarande delägares rösträtt må å stämman utövas genom ombud. Ej må dock någon på grund av fullmakt rösta för mera än en delägare. Ej må någon å delägarstämma för egen eller annans räkning utöva rösträtt för mera än en tiondel av hela det delaktighetstal som är företrätt å stämman eller den mindre del därav, som må vara bestämd i reglementet. 32 § Vad i 31 § är stadgat angående delägarstämma skall äga motsvarande tillämpning i fråga om allmänningsstämma, varå beslutanderätten utövas omedelbart av delägarna. 33 § Å allmänningsstämma, där beslutanderätten utövas genom distriktsombud, äge sådant ombud utöva rösträtt för det delaktighetstal beträffande allmänningsskogen som sammanlagt tillkommer delägarna i det distrikt för vilket ombudet utsetts. Företrädes å stämman distrikt av flera ombud, äge dessa rösta för lika andel av sagda tal. Enskild delägare vare dock obetaget att, själv eller genom ombud, å stämman utöva rösträtt för honom tillkommande delaktighetstal, som i så fall avräknas från vederbörande distriktsombuds röstetal. 34 § Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å allmänningsstämma deltaga i behandlingen av fråga rörande avtal mellan honom och delägarna. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga angående avtal mellan dessa och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot delägarnas. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor. 35 § Ordinarie allmänningsstämma skall hållas minst en gång om året å tid, som bestämmes i reglementet. Å sådan stämma skola allmänningsstyrelsens och ekonominämnds förvaltningsberättelser för det förflutna räkenskapsåret jämte därvid fogade redovisningar samt den eller de berättelser, som avgivits av revisorerna för samma år, framläggas, och skola å stämman frågorna om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen och nämnden för den tid förvaltningsberättelserna omfatta företagas till avgörande. Har i reglementet bestämts, att mer än en årlig ordinarie stämma skall hållas, skall i reglementet tillika föreskrivas å vilken av dessa stämmor nyss angivna frågor skola behandlas. Med sådan fråga skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag, minst fyra och högst åtta veckor därefter, om så påfordras av röstande för ett sammanlagt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondel av allmänningsskogens hela delaktighetstal. Utöver sagda tid vare uppskov ej medgivet. Val av ledamöter av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd samt revisorer må företagas endast å ordinarie stämma, dock att fyllnadsval varom i 22 § sista stycket och 26 § femte stycket stadgas må äga rum å extra stämma. Lag (1954:137). 36 § Allmänningsstyrelsen äge, när den finner lämpligt, utlysa extra allmänningsstämma. Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra stämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Hava jämlikt reglementet särskilda grupper revisorer utsetts, äge varje grupp samma rätt. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna eller vederbörande grupp utlysa stämma. Råder ej enighet om stämmas utlysande, gäller den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas. Extra stämma skall ock av styrelsen utlysas då det för uppgivet ändamål skriftligen påfordras av ekonominämnd, myndighet som i 7 § 1 mom. första stycket avses eller delägare med sammanlagt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondel av allmänningsskogens hela delaktighetstal eller den mindre del därav som må vara bestämd i reglementet. Länsstyrelsen äge ock, när så finnes nödigt, anmoda allmänningsstyrelsen att utlysa extra stämma. Efterkommer allmänningsstyrelsen ej inom en vecka sådan anmodan, må länsstyrelsen själv utlysa stämma. 37 § Underlåter allmänningsstyrelsen att i föreskriven ordning utlysa ordinarie allmänningsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran som i 36 § tredje stycket sägs utlyst extra stämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har länsstyrelsen att, på anmälan av ekonominämnd, myndighet som i 7 § 1 mom. första stycket avses eller delägare, ofördröjligen utlysa stämma. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, därest delägarstämma ej utlyses i föreskriven ordning. Om reglemente 38 § Reglemente för allmänningsskog skall, utöver vad som följer av stadgandena här ovan, angiva: den ort där allmänningsstyrelsen skall hava sitt säte; huru styrelsen och, i förekommande fall, ekonominämnd skola sammansättas, den tid för vilken de skola utses samt grunderna för deras beslutförhet och för omröstning; antalet revisorer samt för vilken tid dessa skola utses; tiden för räkenskapsavslutning; platsen för hållande av ordinarie allmänningsstämma; det sätt varpå kallelse till allmänningsstämma skall ske och den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; samt i vilka fall å allmänningsstämma må företagas ärende som ej angivits i kallelsen. Skall enligt reglementet delägarnas beslutanderätt å allmänningsstämma utövas genom distriktsombud, skall reglementet tillika innehålla föreskrifter om den ordning, i vilken dessa skola utses. 39 § Delägarna skall upprätta förslag till reglemente. Förslaget skall underställas länsstyrelsen för prövning och fastställelse. Länsstyrelsen skall pröva om förslaget är lagenligt och lämpligt. Länsstyrelsen får göra de ändringar i förslaget som behövs. Lag (1990:91). 40 § Länsstyrelsen får medge att ett fastställt reglemente ändras. Framställning om ändring av reglementet får göras av delägarna eller den minoritet av dem, som bestämts i reglementet. Om en framställning har gjorts av en minoritet, skall delägarna få tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs. Länsstyrelsen får, efter att ha låtit delägarna yttra sig, ändra ett reglemente även utan att någon framställning har gjorts. Lag (1990:91). Om talan mot allmänningsstyrelse, ekonominämnd och revisorer 41 § Varder talan å allmänningsstyrelses eller ekonominämnds förvaltning under den tid förvaltningsberättelse omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å allmänningsstämma, vare så ansett som om ansvarsfrihet blivit styrelsen eller nämnden beviljad. Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen, som grundas därpå att styrelse- eller nämndledamot begått brottslig handling, kunna anställas mot honom, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen. 42 § Talan mot revisor enligt 29 § må ej anställas sedan två år förflutit från det revisorernas berättelse framlades å allmänningsstämma, utan så är att talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången. Om behörig myndighet 43 § Delägarna i allmänningsskog skola i de mål, för vilka ej annorlunda genom lag stadgas, lyda under allmän underrätt i den ort varest allmänningsstyrelsen eller, där målet angår egendom som förvaltas av ekonominämnd eller myndighet, denna har sitt säte. 44 § Är allmänningsskog belägen inom två eller flera län skola de uppgifter som enligt denna lag eller reglementet tillkomma länsstyrelse i fråga om sådan skog handhavas av länsstyrelsen i det län där allmänningsstyrelsen har sitt säte. Lag (2005:1167). 45 § har upphävts genom lag (1975:679). Om överklagande 46 § 1 mom. Menar delägare att beslut som fattats å delägar- eller allmänningsstämma icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot lag eller författning eller mot reglementet, må han hos länsstyrelsen föra talan mot beslutet genom besvär, vilka jämte beslutet skola hava inkommit inom en månad efter beslutets dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad. Ändå att talan föres mot beslutet, skall det gå i verkställighet, där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar. Utslag varigenom delägar- eller allmänningsstämmas beslut upphävts eller ändrats gälle jämväl för de delägare som ej klagat. 46 § 2 mom. En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:14). Övergångsbestämmelser 1952:167 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1954; dock må redan dessförinnan förslag till reglemente i enlighet med lagens bestämmelser uppgöras och fastställas. Genom denna lag upphäves lagen den 17 juni 1938 (nr 297) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. Nämnda lag skall likväl fortfarande äga tillämpning i fråga om brott mot lagen som begåtts före den 1 januari 1954. Äger enligt avtal, som träffats före den 1 januari 1940, arrendator av kronan tillhörig jordbruksegendom eller ecklesiastikt boställe rätt att tillgodonjuta till egendomen eller bostället hörande andel i allmänningsskog, vare arrendatorn berättigad att under den tid avtalet gäller utöva jordägaren tillkommande rösträtt i frågor rörande skogen. Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts med bestämmelse i nya lagen, skall den bestämmelsen i stället tillämpas. 1970:1017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. I fråga om fordran, för vilken företrädesrätt åtnjutes på grund av 5 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken, och rätt till avkomst eller annan förmån som upplåtits före denna lags ikraftträdande äger äldre bestämmelser alltjämt tillämpning. 1981:797 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 11 § i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet. 1990:91 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Frågor, som enligt bestämmelser i reglementen skall prövas av regeringen, skall i stället prövas av länsstyrelsen. 1995:14 Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 2000:231 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. 2. Bestämmelserna i 13 och 14 §§ skall dock fortfarande tillämpas i fråga om mark som införlivats med allmänningsskog genom förordnande som har meddelats före lagens ikraftträdande.