Regeringskansliets rättsdatabaser

1. Statliga myndigheter får inte teckna eller låta teckna försäkringar för statens egendom eller för att skydda staten eller statligt anställda mot ansvarighet. I fråga om försäkringar för egendom som universiteten förvaltar gäller dock särskilda föreskrifter. Förordning (1989:397). 2. Trots vad som sagts ovan får, om den aktuella myndigheten med hänsyn till statens intressen finner det lämpligt, tecknas a) trafikförsäkring eller motsvarande försäkring för motorfordon som -- tillhör polisväsendet, Postverket eller Televerket, eller -- är avsedda för personbefordran och disponeras av departementen eller länsstyrelserna, eller -- används utomlands, b) transportförsäkring, då köp eller försäljning annars inte kan komma till stånd eller då följden av att avstå från försäkringsskyddet inte leder till fördelaktigare priser, lägre omkostnader eller förmånligare villkor i övrigt, c) brandförsäkring -- av sådan lantbruksegendom som är upplåten mot nyttjanderätt och mot vilken inget förbud mot försäkring finns meddelat i särskild ordning, eller -- av en sådan fastighet som länsbostadsnämnden ropat in på exekutiv auktion för att skydda statens fordran, -- i samband med byggnads- och anläggningsarbeten, -- eller annan försäkring av egendom som tillhör försvarsmaktens personalkassor, d) reparentförsäkring vid marinens förbandsbundna verkstäder, samt e) nödvändig försäkring i samband med att egendom som tillhör staten utan ersättning lånas ut eller upplåts till någon annan än en statlig myndighet under förutsättning att försäkringskostnaden betalas av den till vilken egendomen lånas ut eller upplåts. Vidare får trafikförsäkring eller motsvarande försäkring tecknas för motorfordon som tillhör staten, för den tid då sådana fordon tillfälligtvis brukas i trafik utomlands. Förordning (1992:174). 3. Köpe- eller försäljningsavtal, som innebär att staten iklädes kostnad för transportförsäkring, må endast ingås under de förutsättningar som angivas ovan vid 2 b. 4. Nu gällande avtal rörande sådan försäkring, som myndighet enligt bestämmelserna i denna förordning icke äger teckna, skall, därest avtalet icke skall gälla för all framtid, bringas att upphöra så snart lämpligen kan ske. Förordning (1989:397). 5. Bestämmelserna i denna förordning skola tillämpas från och med den 1 juli 1954, då av Kungl. Maj:t tidigare meddelade, häremot stridande föreskrifter upphöra att gälla. Förordning (1989:397).