Regeringskansliets rättsdatabaser

Kungl. Maj:t har, i anledning av en av riksdagen sedermera godkänd, den 5 november 1962 avslutad, härvid i bilaga fogad överenskommelse mellan Sverige och Finland angående gränstullsamarbete samt med stöd av 1 och 14 §§ lagen den 18 december 1959 (nr 590) om gränstullsamarbete med annan stat, funnit gott förordna som följer. 1 § Bestämmelserna i 2--10 §§ lagen om gränstullsamarbete med annan stat skola, med iakttagande av vad nedan finnes särskilt stadgat, äga tillämpning för gränstullsamarbete med Finland. Från sådant samarbete är undantagen verksamhet enligt gränsövervakningskungörelsen den 20 oktober 1944 (nr 728). 2 § Längs riksgränsen mot Finland, räknat från Treriksröset till riksgränsens brytningspunkt (as) öster om Virtakari på sammanbindningslinjen mellan gränsrös O på svenska sidan och gränsrös N på finska sidan, skall för gränstullsamarbetet finnas en tre kilometer bred kontrollzon. För gränstullsamarbetet skola, förutom den i första stycket nämnda zonen, följande landsvägssträckor utgöra kontrollzoner, räknat från gränsen mot förstnämnda zon, nämligen länsvägarna nr 400, 880, 883, 893, 900 och 901. 3 § Det åligger svensk tullpersonal att enligt de närmare bestämmelser, varom överenskommelse träffas mellan Tullverket och finska tullstyrelsen, utöva tulltjänst för finsk räkning. Härför erforderliga instruktioner, reglementen och bestämmelser skall delges tullpersonalen genom Tullverket samt finnas tillgängliga för allmänheten hos de tullplatser på svenskt område, som omfattas av gränstullsamarbetet. Förordning (1999:468). 4 § Tullverket får i samråd med finska tullstyrelsen fördela de lokala tullregionernas och tullmyndigheternas uppgifter i fråga om gränstullsamarbetet. I sådant hänseende får beslutas att svensk tullregion eller svensk tullpersonal skall utöva tulltjänst för svensk räkning inom kontrollzon på finskt territorium; att svensk tullregion eller svensk tullpersonal skall utöva tulltjänst för finsk räkning inom kontrollzon på svenskt eller finskt territorium; att finsk tullmyndighet eller finsk tullpersonal skall utöva tulltjänst för finsk räkning inom kontrollzon på svenskt territorium; samt att finsk tullmyndighet eller finsk tullpersonal skall utöva tulltjänst för svensk räkning inom kontrollzon på svenskt eller finskt territorium. Förordning (1999:468). 5 § Vid utövande av tulltjänst, som omfattas av gränstullsamarbetet, må svensk tullpersonal ej använda tvångsmedel med mindre förutsättningar föreligga enligt såväl svensk som finsk lagstiftning. 6 § Uppgifter om de svenska bestämmelser, som skola tillämpas i anledning av gränstullsamarbetet, samt om de instruktioner och reglementen, som skola iakttagas vid utövning av tulltjänst för svensk räkning, skola av Tullverket i förväg meddelas finska tullstyrelsen. Förordning (1999:468). 7 § Det ankommer på Tullverket att efter förslag av finska tullstyrelsen godkänna de finska tulltjänstemän, vilka utsetts att utöva tulltjänst som omfattas av gränstullsamarbetet, samt att övervaka, att finsk tullpersonal under utövning av tulltjänst för svensk räkning behörigen iakttager därför gällande instruktioner, reglementen och bestämmelser. Uppgift å de svenska tulltjänstemän, vilka utsetts att utöva tulltjänst som omfattas av gränstullsamarbetet, skall av Tullverket i förväg meddelas finska tullstyrelsen. Förordning (1999:468). 8 § Finnes viss finsk tjänsteman ej vara lämplig att utöva tulltjänst som omfattas av gränstullsamarbetet, skall Tullverket hos finska tullstyrelsen hemställa om sådan ändring i tjänstemannens tjänstgöring, att utövning av dylik tjänst ej innefattas däri. Om vederbörlig finsk myndighet förklarar viss svensk tjänsteman ej vara lämplig att utöva tulltjänst som nyss sagts, skall Tullverket pröva frågan om motsvarande ändring i hans tjänstgöring. Förordning (1999:468). 9 § Om svensk tulltjänsteman under utövning av tulltjänst för finsk räkning åstadkommer skada, för vilken kronan enligt 9 § lagen om gränstullsamarbete med annan stat är ersättningsskyldig, skall sådan ersättning efter framställning av vederbörande finska myndighet gäldas av Tullverket. Förordning (1999:468). 10 § Vad som enligt tullagen (1987:1065) och tullförordningen (1987:1114) gäller inom svenskt tullområde i fråga om ordningen för trafiken och expedieringen skall även tillämpas inom kontrollzon på finskt territorium. Förordning (1987:1082). 11 § Vad som sägs i 66 § tullförordningen (1987:1114) om bistånd av polismyndighet skall gälla på svenskt territorium även då fråga är om utövning av tulltjänst för finsk räkning, vare sig tjänsten utövas av svensk eller finsk tullpersonal. Förordning (1987:1082). 12 § Tullverket får besluta att överlämna beslagtagen egendom till finsk tull- eller polismyndighet jämlikt 10 § lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med annan stat. Förordning (1999:468). 13 § Tullverket äger meddela de särskilda föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna kungörelse. Förordning (1999:468). Bilaga Överenskommelse mellan Sverige och Finland angående gränstullsamarbete Sveriges regering och Finlands regering, vilka önska underlätta trafiken mellan Sverige och Finland och vilka i detta syfte önska förenkla tullkontrollen å och tullklareringen av nämnda trafik, hava träffat följande överenskommelse om gränstullsamarbete: Artikel 1 De föredragsslutande staterna skola, på sätt närmare anges i denna överenskommelse, bedriva samarbete i fråga om tullkontroll å och tullklarering av trafiken mellan de båda staterna. Sådant samarbete benämnes gränstullsamarbete och skall äga rum inom kontrollzon. På vardera sidan om riksgränsen mellan de båda staterna skall utmed densamma ett tre kilometer brett område utgöra kontrollzon. Vardera staten äger i samråd med den andra staten bestämma att även annat område, inom vilket gränstullsamarbete är önskvärt, skall utgöra kontrollzon. Sådan kontrollzon kan omfatta landsvägssträcka, järnvägssträcka med ett eller flera stationsområden, flygplats, farled eller hamnområde. Artikel 2 Vardera statens tullbestämmelser, in- och utförselbestämmelser samt andra bestämmelser rörande trafiken, vilkas efterlevnad tullväsendet har att övervaka vid verksamhet, som omfattas av gränstullsamarbetet, skola kunna tillämpas inom kontrollzon på den andra statens territorium, då tulltjänst utövas för den stat, i vilken bestämmelserna utfärdats. Åtgärd, som i anledning av gränstullsamarbete för den ena statens räkning vidtagits av myndighet eller personal tillhörande den andra statens tullväsen, skall anses som om den vidtagits av den förstnämnda statens tullmyndighet eller tullpersonal. Insegel, som anbragts av den ena statens tullmyndighet, skall i den andra staten anses som om det anbragts av tullmyndighet i sistnämnda stat. Vardera staten skall genom sin centrala tullmyndighet i förväg meddela motsvarande myndighet i den andra staten vilka bestämmelser som skola äga tillämpning, då tulltjänst för dess räkning utövas på den andra statens territorium. Bestämmelserna skola finnas tillgängliga för allmänheten hos de tullmyndigheter i kontrollzonerna, som omfattas av gränstullsamarbetet. Tvångsmedel i enlighet med endera statens lagstiftning må på den andra statens territorium blott användas inom kontrollzon vid undersökning i omedelbart samband med smugglingsbrott eller försök till dylikt brott och endast under de förutsättningar, som gälla enligt såväl den ena som den andra statens lagstiftning. Artikel 3 Vardera av de fördragsslutande staterna åtager sig att låta sina tjänstemän inom kontrollzoner på båda staternas territorium utöva sådan tulltjänst för den andra staten som omfattas av gränstullsamarbetet. Artikel 4 Vardera av de fördragsslutande staterna åtager sig att inom kontrollzon på sitt territorium tillåta den andra statens tulltjänstemän att utöva sådan tulltjänst för sin stat som omfattas av gränstullsamarbetet. För användande av tvångsmedel, då tulltjänst för den ena staten utövas på den andra statens territorium, må handräckning av polismyndighet i sistnämnda stat begäras. Artikel 5 Om endera staten låter beslagtaga egendom i fall, då båda staternas bestämmelser överträtts, skall egendomen överlämnas till vederbörande myndighet i den stat, på vars territorium beslaget verkställts, utan så är att särskild omständighet annat föranleder. Har egendom med tillämpning av vad i första stycket sägs överlämnats till myndighet i endera staten, skall vad om förverkande av sådan egendoms värde må vara stadgat i den andra staten icke äga tillämpning. Artikel 6 Tjänsteman från den ena staten skall, såvitt angår göromål som omfattas av gränstullsamarbetet, på den andra statens territorium i straffrättsligt hänseende åtnjuta samma ämbetsskydd som tjänsteman från sistnämnda stat. Artikel 7 Vardera av de fördragsslutande staterna skall lämna den andra statens centrala tullmyndighet uppgift å de tjänstemän, som den vid varje tidpunkt utsett att utöva tulltjänst som omfattas av gränstullsamarbetet. För att kunna utöva sådan tulltjänst skola dessa tjänstemän vara godkända av denna myndighet. I den mån tjänstemän från endera staten hava att utöva tulltjänst för den andra staten, äro de bundna av instruktioner från vederbörande myndighet i sistnämnda stat. Allmänna instruktioner skola såvitt möjligt förmedlas genom den centrala tullmyndigheten i tjänstemännens egen stat. Artikel 8 Vardera av de fördragsslutande staterna förbinder sig att, därest någon dess tjänsteman begår ämbetsbrott eller tjänsteförseelse, då han har att utöva tulltjänst för den andra staten, beivra gärningen som om den begåtts, då tjänstemannen haft att utöva tulltjänst för sin egen stat. Vardera staten avstår från att straffa tjänsteman från den andra staten för motsvarande brott eller förseelse. Artikel 9 Vardera av de fördragsslutande staterna är skyldig att ersätta skada, som någon av dess tjänstemän genom uppsåtlig eller oaktsam handling åsamkar den andra staten eller tredje man, då han utövar tulltjänst för den andra staten, i den mån tjänstemannen enligt sin egen stats regler skulle bliva ansvarig därför. Tulltjänstemannen är själv icke ansvarig gentemot den andra staten. Artikel 10 Vardera av de fördragsslutande staterna kan uppsäga överenskommelsen med en frist av sex månader. Vardera av de fördragsslutande staterna kan med omedelbar verkan sätta överenskommelsen helt eller delvis ur kraft i händelse av krig eller krigsfara eller så framt andra särskilda internationella eller nationella förhållanden göra detta nödvändigt. Den andra staten skall i sådant fall omedelbart underrättas om de vidtagna åtgärderna. Artikel 11 Överenskommelsen skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten skola utväxlas i Helsingfors snarast möjligt. Överenskommelsen träder i kraft en månad efter det ratifikationsinstrumenten utväxlats. /n1/ //n1// Ratifikationsinstrumenten utväxlades den 27 december 1962. Till bekräftelse härav hava nedanstånde befullmäktigade ombud undertecknat denna överenskommelse. Som skedde i Stockholm den 5 november 1962, i två exemplar, på svenska och finska språken, vilka äga lika vitsord.