Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 10448 av 10936 träffar
SFS-nummer · 1951:763 · Visa register
Lag (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst
Departement: Finansdepartementet S1
Utfärdad: 1951-11-30
Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:1151
Författningen har upphävts genom: SFS 1999:1230
Upphävd: 2000-01-01 överg.best.
1 § Har fysisk person eller dödsbo som beskattas enligt 10 § andra och tredje styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt under visst beskattningsår haft inkomst av tjänst eller sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 3 §, och hänför sig inkomsten till minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst), skall under de förutsättningar som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna inkomst beräknas enligt följande. Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för taxeringsåret och så många av de närmast föregående taxeringsåren som är i fråga, efter justering med ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan 1. taxeringsåret och närmast föregående taxeringsår om den ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår, 2. taxeringsåret och andra taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår, 3. taxeringsåret och tredje taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår eller 4. taxeringsåret och fjärde taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår. Hänför sig inte hela den ackumulerade inkomsten till tid före taxerings-året, skall - på sätt följer av punkt 2 av anvisningarna - hänsyn tas härtill vid bedömningen i vad mån justering för skiktgränsens förändring skall göras. Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten. Skatten beräknas enligt den skatteskala som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas upp till beskattning. Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill ackumulerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år. Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som nedsättning av skatt enligt lagen (1997:324) om begränsning av skatt tillämpas den av lagarna som leder till lägst skatt. Lag (1998:1667). (Se vidare anvisningarna.) 2 § Till grund för skatteberäkning enligt 1 § skall ligga den ackumulerade inkomsten minskad med avdragsgilla kostnader för dess förvärvande nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten eller, om den skattskyldiges sammanlagda till statlig inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomst är lägre, denna inkomst. Som förutsättning för skatteberäkning enligt 1 § gäller att den inkomst som skall ligga till grund för skatteberäkningen, uppgår till minst 50 000 kronor samt att den beskattningsbara förvärvsinkomsten, inklusive den ackumulerade inkomsten, överstiger skiktgränsen enligt 10 § andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med minst samma belopp. Lag (1990:1431). (Se vidare anvisningarna.) 3 § I fråga om inkomst av näringsverksamhet skall lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen: 1. intäkt genom vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet; 2. intäkt vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur; 3. intäkt -- i samband med att en näringsfastighet avyttras eller övergår till privatbostadsfastighet -- avseende återförda avdrag för värdeminskning m. m. och utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll enligt bestämmelserna i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370); 4. intäkt -- i samband med att en bostadsrätt eller en aktie eller andel som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i fall då den därtill hörande lägenheten inte är privatbostad, avyttras eller övergår till privatbostad -- avseende återförda avdrag för utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll enligt bestämmelserna i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen; 5. intäkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, intäkt i form av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken samt intäkt för fastighetsägare avseende värde av förbättring som nyttjanderätts- havare bekostat; 6. intäkt i form av försäkringsersättning, skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall eller ersättning för att egendom tagits i anspråk genom expropriation eller under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses föreligga; 7. intäkt i form av försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på byggnader eller markanläggningar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse; 8. intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomstbortfall till följd av skador och intrång på fastighet, som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet; 9. intäkt genom ersättning för skada på växande skog på grund av brand eller annan därmed jämförlig anledning som är oberoende av den skattskyldiges åtgöranden samt intäkt genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller liknande eller av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning; 10. intäkt i form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet; 11. intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet, av maskiner och andra för stadigvarande bruk i verksamheten avsedda inventarier; 12. intäkt vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband med upphörande av djurskötsel; 13. intäkt som har uppkommit genom att ersättningsfond har återförts till beskattning på grund av att näringsverksamheten har överlåtits eller nedlagts, dock att särskilt tillägg på det återförda beloppet inte skall anses utgöra sådan inkomst; 14. intäkt som grundas på 5 och 9 §§ lagen (1993:1537) om expansionsmedel samt; 15. intäkt som grundas på 5 § 1 lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder. Vad i denna lag sägs om överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet skall gälla även beträffande en av flera verksamheter i en förvärvskälla. Lag (1993:1545). (Se vidare anvisningarna.) 4 § Skattskyldig får ansöka om skatteberäkning enligt 1 §. I fråga om sådan ansökan och beslut i anledning därav gäller bestämmelserna i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt taxeringslagen (1990:324), om inte annat följer av denna lag. Lag (1990:343). (Se vidare anvisningarna.) 5 § Om en sådan ansökan som avses i 4 § bifalls, skall skattemyndigheten besluta om nedsättning av det påförda beloppet eller, där återbetalning skall ske, tillställa den skattskyldige det belopp som han har rätt till. Därvid tillämpas bestämmelserna i 23 kap. 8 § skattebetalningslagen (1997:483). Lag (1997:511). 6 § har upphävts genom lag (1990:343). 7 § Ändras den beskattningsbara förvärvsinkomsten varpå skatten har beräknats skall skattemyndigheten besluta om den ändring av skatteberäkningen som föranleds härav. Lag (1990:1431). 8 § Föreligger förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 § först efter beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol eller har den beräknade ackumulerade inkomsten höjts genom sådant beslut, får den skattskyldige komma in med ansökan enligt 4 § inom ett år från det att beslutet meddelades, om inte längre tid för ansökan följer av bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324). Har skatteberäkning enligt 1 § skett och visas att skatteberäkningen med hänsyn till sedermera framkomna omständigheter har grundats på oriktiga förutsättningar, får skattemyndigheten besluta om ny skatteberäkning inom fem år efter utgången av det kalenderår, under vilket den ansökan, som har föranlett skatteberäkningen enligt 1 § kom in till skattemyndigheten. Har den skattskyldige avlidit, får beslut om ny skatteberäkning inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom getts in för registrering. Lag (1990:343). 9 § har upphävts genom lag (1990:343). 10 § har upphävts genom lag (1990:343). Anvisningarna till 1 § 1. Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår, om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i någon form lämnats under ifrågavarande år. För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig till minst två beskattningsår. Engångsbelopp, som erhållits såsom ersättning för årlig pension, skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år. Engångsbelopp, som beskattas med tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall inte anses såsom ackumulerad inkomst. Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet av ett års skogstillväxt å fastigheten. Har näringsverksamhet eller andel i handels- eller kommandit- bolag i samband med makes död övertagits av den andra maken som ensam dödsbodelägare skall efterlevande make, om denne så yrkar, anses ha bedrivit näringsverksamheten eller innehaft andelen även under den förstnämnda makens innehav av förvärvskällan, under förutsättning att makarna då taxerades med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller, om andra maken haft inkomst, skulle ha taxerats med tillämpning av nämnda bestämmelse. Vad i föregående stycke sägs om makar skall i tillämpliga delar gälla även andra skattskyldiga, vilka taxeras med tillämpning av där angivna bestämmelse. Vid skatteberäkning enligt 1 § skall den avlidne och dödsboet anses som en och samma skattskyldig. Lag (1999:1151). 2. Till ledning för skatteberäkningen ges följande exempel: A. En skattskyldig uppbär under år 1998 en ackumulerad inkomst på 500 000 kronor. Hans utredning visar att inkomsten hänför sig till fem år, vilket innebär att årsbeloppen blir 100 000 kronor. Vid 1995--1999 års taxeringar antas den beskattningsbara förvärvsinkomsten ha bestämts till 150 000 kronor, 160 000 kronor, 170 000 kronor, 180 000 kronor respektive 690 000 kronor. I den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid 1999 års taxering ingår ovan angivna 500 000 kronor; beloppet skall undantas vid genomsnittsberäkningen. Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten blir då 170 000 kronor. Eftersom den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem beskattningsår, varav inget avser tid efter beskattningsåret, skall den genomsnittligt beskattningsbara förvärvsinkomsten justeras med ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan taxeringsåret och andra taxeringsåret före taxeringsåret. Skiktgränsen antas vid 1999 års taxering vara 239 000 kronor och vid 1997 års taxering 217 000 kronor. Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten skall därför justeras med 22 000 kronor. Till den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten om 192 000 kronor skall läggas årsbeloppet 100 000 kronor. Skatten kan härefter beräknas på ett underlag om 292 000 kronor. Med tillämpning av skatteskalan för taxeringsåret 1999 blir den statliga inkomstskatten 20 procent av skillnaden mellan 292 000 kronor och skiktgränsen 239 000 kronor, dvs. 10 600 kronor. Detta belopp skall sedan multipliceras med fem varefter skatten på den ackumulerade inkomsten blir 53 000 kronor. Om exemplet ändras så att den ackumulerade inkomsten i sin helhet hänför sig till beskattningsåret och tid efter beskattningsåret skall ingen justering för skiktgränsförändring göras. Underlaget för skatteberäkningen blir i stället för 292 000 kronor 270 000 kronor och skatten (56 200 =) 31 000 kronor. B. En annan skattskyldig uppbär under år 1998 en ackumulerad inkomst om 350 000 kr. Hans utredning visar att inkomsten hänför sig till åren 1994--2000, dvs. fem år före och två år efter taxeringsårets ingång. Skatten på den ackumulerade inkomsten skall -- oavsett vilka förflutna eller kommande år inkomsten hänför sig till -- beräknas med utgångspunkt från de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för taxeringsåret och de närmast föregående taxeringsåren. Vid justering för skiktgränsens förändring skall dock hänsyn tas till att hela inkomsten inte hänför sig till tid före taxeringsåret. Eftersom inkomsten inte hänför sig till fler än tio år skall den ackumulerade inkomsten anses belöpa på så många förflutna år som överstiger antalet kommande år. Inkomsten skall därför endast anses hänförlig till (5-2=) tre gångna år. Justering skall således ske med ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan taxeringsåret och året före taxeringsåret. Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten, beräknad på grundval av de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid 1993--1999 års taxeringar, antas uppgå till 200 000 kronor. Skiktgränsen antas vid 1999 års taxering vara 239 000 kronor och vid 1998 års taxering 228 000 kronor. Till den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten om 211 000 kr skall läggas årsbeloppet 50 000 kronor. Skatten kan härefter beräknas till 20 procent av skillnaden mellan 261 000 kronor och skiktgränsen 239 000 kronor, dvs. 4 400 kronor. Detta belopp skall sedan multipliceras med sju varefter skatten på den ackumulerade inkomsten blir 30 800 kronor. C. En tredje skattskyldig uppbär år 1998 en ackumulerad inkomst om 800 000 kronor. Hans utredning visar att inkomsten hänför sig till år 1981--2005, dvs. arton år före och sju år efter taxeringsårets ingång. Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten, beräknad på grundval av de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid 1990--1999 års taxeringar, antas uppgå till 170 000 kronor. Vid justering för skiktgränsens förändring skall dock hänsyn tas till att hela inkomsten inte hänför sig till tid före taxeringsåret. Eftersom inkomsten hänför sig till fler än tio år skall proportionering ske över en tioårsperiod varefter inkomsten anses belöpa på så många förflutna år som överstiger antal kommande år. Skillnaden avrundas till närmaste antal år. Skiktgränsen skall därför justeras som om det vore fråga om fyra gångna år (Formeln inte med här). Skiktgränsen antas vid 1999 års taxering vara 239 000 kronor och vid 1997 års taxering 217 000 kronor. Till den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten om 192 000 kronor skall läggas årsbeloppet 80 000 kronor. Skatten kan härefter beräknas till 20 procent av skillnaden mellan 272 000 kronor och skiktgränsen 239 000 kronor, dvs. 6 600 kronor. Detta belopp skall sedan multipliceras med tio varefter skatten på den ackumulerade inkomsten blir 66 000 kronor. Beskattningsbar förvärvsinkomst skall tas upp till 0 kronor för sådant taxeringsår, då taxering inte åsatts på grund av att den skattskyldige ändrat räkenskapsår eller inte varit bosatt här i riket. Har skattskyldig under ett taxeringsår på grund av omläggning av räkenskapsår åsatts taxeringar för två beskattningsår, skall vid fördelning av den ackumulerade inkomsten så anses som om de båda taxeringarna hänföra sig till skilda taxeringsår. Om skatteberäkning enligt 1 § påkallas för ackumulerad inkomst i viss förvärvskälla, skall skatteberäkningen omfatta all ackumulerad inkomst som uppkommit i förvärvskällan. Däremot får skattskyldig från skatteberäkningen undanta ackumulerad inkomst i annan förvärvskälla. Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår kommer i åtnjutande av flera intäkter, vilka var för sig är att anse såsom ackumulerade inkomster och vilka hänför sig till olika antal år, skall intäkterna fördelas oberoende av varandra på de år, till vilka de hänför sig. Skatteberäkningen skall ske i sådan ordning att skatten först beräknas för den intäkt som hänför sig till tio eller fler år och sist för den intäkt som hänför sig till minst antal år. Vid beräkning av skatten för varje intäkt skall till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten läggas ett belopp motsvarande årsbeloppet av de tidigare fördelade ackumulerade intäkterna. Vad nu sagts gäller även beträffande intäkt som hänför sig till tid efter taxeringsårets ingång. Lag (1990:1431). till 2 § Vid beräkning av nettobeloppet av ackumulerad inkomst skall intäkt av skogsbruk i förekommande fall minskas med till intäkten hänförligt avdrag enligt punkt 9 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), i den mån sådant avdrag medgetts vid inkomsttaxeringen. I fråga om intäkt genom avyttring av tillgång vilken kan vara föremål för värdeminskningsavdrag, skall såsom nettobeloppet av ackumulerad inkomst i regel anses köpeskillingen efter avdrag för tillgångens i beskattningsavseende oavskrivna värde. Som nettobeloppet av ackumulerad inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel skall anses skillnaden mellan tillgångarnas allmänna saluvärde vid beskattningsårets ingång och de värden som gäller vid inkomsttaxeringen avseende det föregående beskattningsåret. Lag (1990:1431). till 3 § Vad i 3 § första stycket 5 sägs om intäkt vid upplåtelse av nyttjanderätt skall inte gälla beträffande upplåtelse av rätt att avverka skog. Som ersättning vid överlåtelse av hyresrätt anses även vad skattskyldig erhåller för att han flyttar från lokal, använd i näringsverksamheten. Bestämmelserna i 3 § första stycket 1, 6, 7 och 9 får tillämpas endast under förutsättning att intäkten inte har föranlett uppskov med beskattningen genom insättning på upphovsmannakonto, avsättning till ersättningsfond eller uppskov med beskattningen genom insättning på skogskonto. Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 § första stycket 11 och 12 skall med avyttring likställas förlust av tillgång, om ersättning på grund av skadeförsäkring eller annan ersättning för skada utgått och ersättningen inte har föranlett avdrag för avsättning till ersättningsfond. Skatteberäkning för ackumulerad inkomst enligt 3 § första stycket 10 och 11 får ske endast under förutsättning */k/ att */-k/ vid beskattningsårets utgång kvarvarande, inte avyttrade inventarier -- frånsett tillgångar som vid upplåtelse av näringsverksamhet har utarrenderats -- är av endast obetydlig omfattning, */k/ samt att */-k/ vid nämnda tidpunkt inte kvarstår avsättning, som har skett till ersättningsfond. Utöver vad i föregående stycke sägs skall som förutsättning för skatteberäkning för ackumulerad inkomst vid upplåtelse av näringsverksamhet gälla, att upplåtelsen utgör ett led i verksamhetens avveckling. Lag (1990:1431). till 4 § Ansökan om skatteberäkning görs hos den skattemyndighet som skall besluta om taxering till statlig inkomstskatt för det taxeringsår, då inkomsten tas till beskattning. Ansökan bör göras i den skattskyldiges självdeklaration. Lag (1990:343). Övergångsbestämmelser 1981:297 Denna lag träder i kraft den 3 juni 1981 och tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1984. Vad i lagen föreskrivs i fråga om eldsvådefonder och särskilt tillägg vid återföring av sådan fond skall gälla även i fråga om fonder enligt förordningen (1959:168) om särskilda investeringfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar och räntetillägg vid återföring av sådan fond. 1984:1062 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering; 1 § i dess äldre lydelse skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om familjestiftelse som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. 1986:511 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. 1986:1292 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 4 § i sin äldre lydelse tillämpas intill utgången av juni 1988. Har ansökan om skatteberäkning hos mellankommunala skatterätten inte avgjorts vid utgången av juni 1988, skall ansökningen prövas av den länsrätt som är behörig enligt de nya bestämmelserna. 2. Bestämmelsen i anvisningarna till 4 § om november månad skall till dess regeringen förordnar annat avse oktober månad. 1990:343 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas på ärenden och mål avseende 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i äldre bestämmelser sägs om länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet skall från och med den 1 januari 1991 avse skattemyndighet. 1990:1431 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering om inte annat följer av punkterna 2--5. 2. Vid beräkning av genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst vid 1992--2000 års taxeringar skall som beskattningsbar förvärvsinkomst anses den beskattningsbara inkomsten vid 1983--1991 års taxeringar. 3. Bestämmelserna i 1 § andra stycket om justering för förändring av skiktgräns skall inte tillämpas vid 1992 års taxering. Vid 1993, 1994 och 1995 års taxeringar skall 1 § andra stycket punkterna 2--4, 3 och 4 respektive 4 inte tillämpas. 4. Äldre föreskrifter i 3 § 2 mom. 7, 3 mom. 3 och 4 mom. 6 tillämpas fortfarande för intäkt som nämns i berörda lagrum och som kan uppkomma vid 1992 års taxering eller senare. 5. Bestämmelsen i femte stycket av anvisningarna till 3 § om kvarstående avsättning till ersättningsfond skall avse även kvarstående avsättning till särskild nyanskaffningsfond, särskild investeringsfond för avyttrat fartyg och eldsvådefond. 1993:1545 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 1998:1667 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering. 1999:1151 Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. I fråga om skattskyldig vars räkenskapsår påbörjats före den 1 januari 2000 skall de äldre bestämmelserna tillämpas på förhållanden som hänför sig