Post 10366 av 10925 träffar
SFS-nummer ·
1955:416 ·
Visa register
Lag (1955:416)
om sparbanker
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1955-06-03
Författningen har upphävts genom: SFS 1987:621
Upphävd: 1987-07-01
Inledande bestämmelser
1 § Med sparbank förstås i denna lag penninginrättning, som utan rätt
för dess stiftare eller andra att njuta del i den vinst, som kan
uppkomma å rörelsen, har till ändamål att befordra sparsamhet genom
att i enlighet med de bestämmelser, som i denna lag meddelas, bedriva
in- och utlåning av penningar och i samband därmed stående
verksamhet.
2 § Ej må annan penninginrättning än sådan, som sägs i 1 §, i sin
firma eller eljest vid vid beteckning av verksamheten använda ordet
sparbank, ej heller som beteckning å inlåningsräkning begagna ordet
sparbanksräkning. Lag (1973:936).
3 § Sparbankerna skola stå under tillsyn av en för hela riket gemensam
tillsynsmyndighet, varom förmäles i 85 §.
För inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag eller med stöd
därav meddelade bestämmeler skola anmälas för registrering eller
vilkas intagande i registret eljest är föreskrivet, skall föras
sparbanksregister hos registreringsmyndighet, varom förmäles i 90 §.
Lag (1962:234).
Om sparbanks bildande
4 § Stiftare av sparbank skola vara myndiga här i riket bosatta
svenska medborgare och till antalet minst tjugu. Den som är i
konkurstillstånd kan ej vara stiftare.
Stiftarna skola upprätta reglemente för sparbanken.
För teckning av bidrag till grundfonden skall teckningslista
framläggas av stiftarna. Bidragsteckning, som ej sker å
teckningslista, är icke bindande. Å teckningslistan skall angivas,
huruvida fonden eller del därav skall jämlikt förbehåll i reglementet
med eller utan ränta återbäras, samt, där ränta skall utgå, den
räntefot, högst sex procent om året, efter vilken räntan skall
beräknas.
5 § Sparbanks firma skall innehålla ordet sparbank. För utmärkande av
rörelsens beskaffenhet må ej annan beteckning än sparbank användas.
Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning
registrerad, ännu bestående sparbanks firma. För registrering av
sparbanks firma gäller i övrigt vad som föreskrives i firmalagen
(1974:156). I bifirma får ej intagas ordet sparbank. Lag (1974:167).
6 § Stiftarna skola söka stadfästelse å reglementet hos
tillsynsmyndigheten.
Vid ansökningen, som skall vara underskriven av samtliga stiftare,
skall fogas försäkran av stiftarna att det belopp, vartill grundfonden
skall uppgå enligt reglementet, blivit tecknat. Lag (1962:234).
7 § Stadfästelse må ej meddelas, där ej sparbanken prövas vara nyttig
för det allmänna samt reglementet finnes överensstämma med denna lag
ävensom med lag och författning i övrigt. Stadfästelse skall likaså
vägras, där reglementsbestämmelse utan att strida mot lag eller
annan författning framstår som uppenbart olämplig.
8 § Grundfonden skall vid stiftandet sättas till minst tjugufemtusen
kronor; dock att, där det i reglementet bestämda verksamhetsområdet är
ringa eller andra särskilda omständigheter föranleda därtill,
tillsynsmyndigheten må medgiva, att grundfonden bestämmes till lägre
belopp, ej understigande tiotusen kronor.
Grundfonden må ej inbetalas annorledes än i penningar. Lag
(1962:234).
9 § Sedan huvudmän, styrelse och revisorer utsetts samt det belopp,
vartill grundfonden enligt reglementet skall uppgå, inbetalts, må
sparbank registreras enligt vad därom föreskrives i denna lag och med
stöd av densamma meddelade bestämmelser.
Innan sparbank registrerats, kan den ej förvärva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller söka, kära eller svara inför
domstol eller annan myndighet.
Handla stiftare eller styrelsen eller annan, som enligt 41 § är
ställföreträdare för sparbanken, eller huvudmän å sparbanks vägnar,
innan den blivit registrerad, svara de som deltagit i åtgärden eller
beslutet därom för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld,
en för alla och alla för en; de äro tillika, där avtal träffats med
någon som saknade kännedom om att sparbanken var oregistrerad, en för
alla och alla för en skyldiga att ställa betryggande säkerhet för
förpliktelser, som ej skola omedelbart fullgöras.
10 § Har styrelsen eller annan ställföreträdare, som avses i 41 §,
ingått avtal för oregistrerad sparbank, är avtalet, där registrering
sker, gällande från registreringen, såvida icke den med vilken avtalet
slöts utövar den rätt att frånträda avtalet, som på grund av vad i
andra stycket stadgas må tillkomma honom.
Den med vilken avtalet slöts äger frånträda avtalet, innan det kommit
eller enligt vad i 89 § sägs skall anses hava kommit till hans
kännedom, att sparbanken registrerats. Visste han, att sparbanken var
oregistrerad, må han dock ej, med mindre förbehåll träffats, frånträda
avtalet i annat fall än då ansökan om registrering icke gjorts inom
föreskriven tid eller då ansökan, som gjorts inom denna tid,
avskrivits eller avslagits av registreringsmyndigheten.
Frånträde skall anses hava ägt rum, när meddelande därom inlämnats för
befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt
avsänts till ställföreträdare, som ingått avtalet, eller till annan,
som utsetts att vara styrelseledamot eller firmatecknare. Den med
vilken avtalet slöts är pliktig att, på förfrågan huruvida han vill
vidbliva avtalet, inom skälig tid giva besked därom. Förklarar han sig
vilja vidbliva avtalet eller underlåter han att inom skälig tid giva
besked, skall han vara bunden av avtalet som om han vetat, att
sparbanken var oregistrerad.
Blir enligt första stycket avtal bindande för sparbanken, må
ansvarighet, varom stadgas i 9 § tredje stycket, ej göras gällande,
utom såvitt angår förpliktelse som skolat fullgöras före sparbankens
registrering. Ej heller må på grund av sådan förpliktelse talan om
ansvarighet som nyss sagts väckas, sedan ett år förflutit från
registreringen. Lag (1974:167).
Om huvudmän
11 § I sparbank skola såsom representanter för insättarna finnas
huvudmän för övervakning av sparbankens förvaltning och med de
uppgifter i övrigt, som angivas i denna lag.
Huvudmännen skola vara minst tjugu och högst sextio, dock att
tillsynsmyndigheten må, om särkilda förhållanden föranleda därtill,
medgiva att antalet sättes högre än sextio. Lag (1968:602).
12 § Huvudman skall vara myndig samt, såvida ej tillsynsmyndigheten på
grund av särskilda förhållanden finner skäl medgiva annat, vara bosatt
inom sparbankens verksamhetsområde.
Huvudman må ej den vara som är
1. tjänsteman i sparbanken, där ej sådant är uttryckligen medgivet i
reglementet, eller
2. huvudman, styrelseledamot eller tjänsteman i annan sparbank.
Huvudman, som enligt stadgandet i 13 § tillsättes av kommunfullmäktige
eller landsting, må ej heller vara tjänsteman eller styrelseledamot i
annat bankaktiebolag än Sparbankernas bankaktiebolag eller i
hypoteksförening eller kassa för jordbrukskredit. Lag (1969:774).
13 § Av antalet huvudmän skall hälften väljas, i enlighet med närmare
stadganden i reglementet, av kommunfullmäktige i de kommuner, som ingå
i sparbankens verksamhetsområde, eller av landsting. Återstoden utses
av huvudmännen själva, vid senare huvudmannaval än det, som förrättas
i samband med sparbankens bildande, bland insättare i sparbanken, som
vid utgången av kalenderåret närmast före huvudmannavalet haft ett
tillgodohavande i sparbanken av minst etthundra kronor; huvudman, som
står i tur att avgå, äger ej deltaga i valet för besättande av hans
egen plats.
Kommunfullmäktiges och landstings val av huvudmän skall vara
proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som
motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas
med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid
sådant val är särskilt stadgat. Lag (1969:774).
14 § Huvudman skall utses för tre år, dock att vid det första
huvudmannavalet inom sparbanken mandattiderna skola i den mån så
erfordras för att åstadkomma successiva nyval sättas kortare än som
nyss sagts. Därest huvudman avgår eller avlider innan den tid, för
vilken han blivit utsedd, gått till ända eller hinder för honom att
vara huvudman uppkommer enligt 12 §, skall fyllnadsval för den
återstående delen av mandattiden anställas så snart kan ske. Lag
(1969:774).
15 § De ärenden, vilka jämlikt denna lag eller annan författning
eller reglementet tillhöra huvudmännens prövning, handläggas å
sammanträde enligt vad därom är närmare stadgat här nedan.
Om fonder och om användning av vinsten
16 § Då det finnes påkallat för att upprätthålla sparbanks verksamhet,
må huvudmännen besluta om bildande av garantifond genom bidrag av
huvudmän eller andra.
För att vara bindande skall teckning av bidrag till garantifond ske å
teckningslista. Å denna skall angivas, huruvida ränta skall utgå å
fonden och i så fall den räntefot, efter vilken räntan skall beräknas.
Vidare skola å teckningslistan sparbankens senaste balansräkning och
revisorernas yttrande däröver vara avskrivna.
Garantifond må återbetalas, i den mån sparbankens återstående fonder,
inbegripet förlagskapital enligt vad därom stadgas i 26 §, äro
tillräckliga för uppfyllande av kravet på egna fonder enligt nämnda
lagrum. I övrigt skall beträffande återbetalningen gälla vad i sådant
hänseende blivit utfäst vid garantifondens bildande. Lag (1968:602).
17 § Sparbanks vinst skall, i den mån grundfonden eller, om
garantifond bildats, denna gått förlorad, i första hand användas för
att uppbringa sådan fond till det belopp, vartill den skall uppgå.
Vad som av vinsten icke tages i anspråk för det i första stycket
nämnda ändamålet skall avsättas till reservfond. Dock äga huvudmännen,
efter det styrelsen avgivit yttrande i ärendet, besluta, att högst fem
procent av de vinstmedel, som eljest skolat avsättas till
reservfonden, skola användas till sådant allmännyttigt eller
välgörande ändamål, som icke på grund av gällande författning skall
tillgodoses genom skattebidrag. Huvudmännen må överlåta åt styrelsen
att närmare bestämma om användningen av vinstmedel, som anslagits för
ändamål av nyssnämnda slag.
18 § Är i reglementet förbehåll gjort om återbäring av grundfond eller
del därav, må sådan återbäring ej äga rum annat än i den mån
reservfonden uppgår till belopp, som motsvarar tio gånger grundfonden;
ej heller må återbäring ske, så länge garantifond, där sådan bildats,
ej återbetalts eller om genom återbäringen sparbanken ej skulle kunna
uppfylla i 26 § föreskrivet krav på egna fonder. Lag (1968:602).
19 § Utfäst ränta å garantifond eller grundfond skall icke utbetalas,
om till följd därav vinsten å rörelsen icke skulle förslå till att
uppbringa grundfond eller garantifond till i 17 § första stycket
angivet belopp. Ränta å garantifond skall ej heller utbetalas, om
genom utbetalningen sådan förlust skulle uppkomma å rörelsen, att
sparbanken ej skulle kunna uppfylla i 26 § föreskrivet krav på egna
fonder. Grundfondränta skall ej i något fall utbetalas om till följd
därav förlust skulle uppkomma. Lag (1968:602).
20 § Har sparbank försatts i konkurs efter ansökan, som gjorts inom
ett år från det beslut fattades om återbetalning av garantifond eller
om återbäring av grundfond, är beslutet, såvitt det inverkar på
borgenärernas rätt, utan verkan; och skall å belopp, som på grund av
vad sålunda stadgas skall erläggas till konkursboet, gäldas ränta.
Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:000) från den dag beloppet
utbetaltes av sparbanken till och med den dag återbetalning eller
återbäring skall ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Lag
(1975:651).
21 § I den mån ej annat följer av innehållet i 16 och 18 §§, må
fonderna ej minskas, därest så ej erfordras till täckande av förlust,
som uppstått å rörelsen.
Om rörelsen
22 § Sparbanks rörelse skall avse företrädesvis sparbankens
verksamhetsområde. Lag (1968:602).
23 § Sparbank får ej för egen räkning driva handel med eller, med de
undantag som angivas i 24 och 25 §§, förvärva annat än guld, mynt,
växlar, checkar, anvisningar, obligationer, förlagsbevis och andra för
den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.
Om rätt för sparbank att driva fondkommissionsrörelse finns
bestämmelser i fondkommissionslagen (1979:748). Lag (1979:1051).
24 § Sparbank får förvärva
1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda sparbanken
lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov,
2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast
egendom eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna
ändamålet,
3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som
sparbanken äger, eller till lokaler, som sparbanken i övrigt innehar,
4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i
sparbanken.
Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt
eller aktie avgöres av huvudmännen, om ej annat följer av sparbankens
reglemente. Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken
sparbankens lokaler äro eller avses bliva inrymda.
Sparbank får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar mot
högst trettio procent av sparbankens egna fonder, förvärva andel i
sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som med
regeringens godkännande verkar som en sammanslutning av svenska
sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen, eller
garantifondbevis eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller
bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel till föreningen eller
bolaget.
Utöver vad som följer av tredje stycket får sparbank efter tillstånd
av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag
som avses i nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalet icke
kan grunda upplåningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos
föreningen, bolaget eller annorstädes eller fråga är om
kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot
säkerhet i form av panträtt i jordbruks-, bostads-, kontors- eller
affärsfastighet. Efter tillstånd av regeringen får sparbank förvärva
aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses
gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis
eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag.
Sparbank får endast efter tillstånd av tillsynsmyndigheten medverka
vid emission av aktier eller förlagsbevis på den allmänna marknaden.
Sparbanken får förvärva aktie som ingår i emissionen men skall avyttra
den så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet.
Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna
frist.
Sparbank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för
att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie,
emissionsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening.
Sparbank får dock ej inneha sådana värdepapper till högre
anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket
fondkommissionslagen (1979:748).
Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att
sparbank får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större
omfattning än som anges där. Lag (1984:442).
25 § För att skydda fordran får sparbank /k/dels/-k/ på offentlig
auktion eller fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som
är utmätt eller pantsatt för fordringen /k/dels,/-k/ om det är
uppenbart att sparbanken annars skulle lida avsevärd förlust, såsom
betalning för fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan
egendom. Bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i
sparbanken får dock förvärvas endast om förutsättningar för
återbetalning av fond föreligga enligt 16 eller 18 §.
Egendom, som sparbank förvärvat enligt första stycket, skall avyttras
så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan
förlust för sparbanken.
Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos
tillsynsmyndigheten. Lag (1972:657).
26 § Sparbank skall till insättarnas skydd ha egna fonder till visst
lägsta belopp. Detta bestämmes i förhållande till sparbankens
tillgångar och till garantiförbindelser som sparbanken ingått
(placeringar). Vid beräkningen av kravet på egna fonder indelas
placeringarna i följande fyra grupper, nämligen
A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar
hos riksbanken och riksgäldskontoret,
2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun
eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank,
centralkassa för jordbrukskredit, allmän kassa eller inrättning, vars
reglemente fastställts av regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska
investeringsbanken,
3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under
A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant
bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas
med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller
försäkringsföretag med svensk koncession svarar,
4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller
fordran, som angives under A 1-3,
5. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i
värdehandling eller fordran, som angives under A 1-4,
B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat
försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening
svarar, därvid fordringar för vilka utländskt bankföretag svarar skall
tagas upp till en och en halv gånger fordringarnas belopp,
3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller
inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt
till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet
av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör
till tomträtten,
4. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i
värdehandling eller fordran som angives under B 1-3,
C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller
tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån
utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningen ligger
mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av
den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör
till tomträtten,
inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för
industriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom
femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller,
i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till
tomträtten, eller
förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,
2. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form
av värdehandling eller fordran, som angives under C 1,
D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna fonder.
För placeringar, som angivas under A, fordras ej egna fonder. I övrigt
skall sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder till lägst ett
belopp, som motsvarar sammanlagt
en procent av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och
åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.
Placeringar skall tagas upp till följande värden, nämligen
1. fordringar, för vilka reserver som avses i fjärde stycket avsatts,
till sitt bruttovärde,
2. övriga tillgångar, till sitt nettovärde,
3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt
nominella belopp samt
4. övriga garantiförbindelser, till halva sitt nominella belopp.
Med egna fonder avses grundfond, reservfond och garantifond. Med egna
fonder får, intill ett belopp motsvarande sparbankens egna fonder,
likställas dels fyrtio procent av ett belopp som svarar mot
sparbankens reserver för utlåning, garantiförbindelser och utländska
valutor samt mot sparbankens reserv för obligationer, varmed avses det
belopp med vilket obligationernas värde beräknat enligt 48 § 2 andra
stycket överstiger nettovärdet, dels det nominella värdet av
förlagsbevis, utställda av sparbanken.
Från sparbankens egna fonder skall avräknas det bokförda värdet av vad
sparbanken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till
företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall
dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om
kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot
säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i
bostads-, kontors- eller affärsfastighet eller att lämna lån till
kommuner.
Har sparbank väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som
uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som
förvärvats för att bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande eller
tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från sparbankens egna
fonder avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av
aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den
del av dessa som svarar mot sparbankens innehav av aktier i
fastighetsbolaget.
Med uppskattat värde avses det värde, som sparbanken bestämt på
grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om
lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggande sådant lån
beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för
bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda
bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet,
där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.
Sparbank, som på grund av avtal enligt 79 § skall uppbära blivande
överskott vid annan sparbanks likvidation, får vid bestämmande av
kravet på egna fonder under tiden för likvidationen taga överskottet i
beräkning intill belopp och på villkor som tillsynsmyndigheten
fastställer. Lag (1979:1051).
27 § Sparbank skall hålla en med hänsyn till rörelsens art och
omfattning tillräcklig kassareserv.
Kassareserven skall bestå av tillgångar som med lätthet kunna
förvandlas i penningar och skall tillsammans med inneliggande kassa
uppgå till lägst ett belopp som svarar mot tio procent av sparbankens
samtliga förbindelser med undantag av förlagslån, lån mot inteckning i
egen fastighet, lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i
samband med återlån enligt fondens reglemente och garantiförbindelser.
Nedgår kassareserven tillfällit under föreskrivet belopp, skall
den snarast ökas till detta.
Är tillgång som angives i andra stycket pantsatt, får den ej inräknas
i kassareserven. Utgör tillgången säkerhet för avtalad kredit som
sparbanken ej begagnat till fullo, får den ändå beräknas till det
belopp, som sparbanken enligt avtalet har rätt att ytterligare erhålla
vid anfordran. Lag (1968:602).
28 § Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan
förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande
säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Sparbanken
får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om
det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet.
Aktie i bolag, som huvudsakligen förvaltar eller driver handel med
aktier eller som idkar emissionsrörelse, får mottagas som pant endast
om aktien noteras vid fondbörs här i landet. Vad nu sagts gäller även
förlagsbevis som utfärdats av sådant bolag.
Sparbank får ej som pant mottaga förlagsbevis, som sparbanken
utfärdat, och ej heller bevis om tillskott till garantifond eller
grundfond i sparbanken. Lag (1984:442).
28 a § Sparbank får ej bevilja kredit mot skuldebrev som medför rätt
till betalning först efter låntagarens övriga borgenärer. Efter
tillstånd av regeringen får sparbank dock bevilja kredit mot sådant
skuldebrev till svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses vara till
nytta för bankväsendet eller det allmänna. Lag (1980:1114).
29 § Sparbank skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kredit i sådan
omfattning, att fara kan uppkomma för sparbankens säkerhet, icke
lämnas till samma låntagare eller till låntagare, som äro förbundna
med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, eller mot
säkerhet av aktier för förlagsbevis, som utgivits av samma aktiebolag
eller aktiebolag som äro förenade i sådan gemenskap som nu sagts.
Första stycket äger motsvarande tillämpning på borgen och annan
garantiförbindelse till sparbanken. Lag (1968:602).
30 § Till befattningshavare i ledande ställning i sparbank som ensam
eller i förening med annan får avgöra på sparbankens styrelse
ankommande kreditärenden eller till den som är gift med sådan person
får sparbanken lämna kredit andast
1. mot säkerhet av borgen eller garanti av staten eller kommun eller
av samfällighet, kassa, inrättning eller bolag eller annan
sammanslutning, som avses i 26 § första stycket A 2 eller 3,
2. mot säkerhet av fordran eller värdehandling som avses i 26 § första
stycket A eller B, dock att inteckning skall ligga inom sextio procent
av det uppskattade värdet av den intecknade egendomen,
3. intill ett belopp av femtiotusen kronor, mot annan pantsäkerhet.
Ledamot av sparbanks styrelse eller styrelsesuppleant, som ej är sådan
befattningshavare som avses i första stycket, eller den som är gift
med sådan person får beviljas kredit endast mot säkerhet av sådan
borgen eller garanti som avses i första stycket 1 eller mot säkerhet
av pant.
Sparbank får ej lämna kredit till revisor i sparbanken eller
revisorssuppleant eller till den som är gift med sådan person.
Sparbank får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen eller
fordringsbevis, som utfärdats av någon som avses i första--tredje
styckena, eller mot växel, för vilken denne är betalningsskyldig.
Första--fjärde styckena äga motsvarande tillämpning på bolag, förening
eller annan sammanslutning, vari person som avses i första--tredje
styckena eller sådan persons make i egenskap av delägare eller medlem
har ett väsentligt ekonomiskt intresse, om ej annat följer av vad som
föreskrives nedan i denna paragraf.
Sammanslutning, i vilken sådan person som avses i första stycket såsom
delägare eller medlem har väsentligt ekonomiskt intresse, får ej
beviljas kredit som angives i första stycket 3.
Utan hinder av bestämmelsen i femte stycket får sparbank lämna
sammanslutning, i vilken sådan person som avses i första eller andra
stycket i egenskap av delägare eller medlem har väsentligt ekonomiskt
intresse, kredit genom diskontering av växel, som är grundad på
verklig handelsaffär, och bevilja kredit mot växel, som nu nämnts och
för vilken sammanslutningen är betalningsskyldig.
Tillsynsmyndigheten prövar fråga om befattningshavare skall anses ha
sådan ledande ställning som avses i första stycket. Lag (1975:228).
31 § Bestämmelserna om kredit i 28--30 §§ äga motsvarande tillämpning
på garantiförbindelse som sparbank ikläder sig. Lag (1968:602).
32 § Ställes lån icke att betalas inom ett år, skall sparbank
förbehålla sig rätt att säga upp lånet till återbetalning senast inom
sagda tid.
Utan förbehåll enligt första stycket får sparbank
1. bevilja återlån enligt reglementet angående allmänna
pensionsfondens förvaltning med längre löptid än ett år,
2. utlämna andra lån mot skuldebrev med längre löptid än ett år till
ett sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst
tjugufem procent av summan av sparbankens fonder och dess inlåning
efter avdrag för lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i
samband med återlån.
Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med
villkoren för sparbankens förbindelser. Lån som avses i andra stycket
2 får icke ställas på längre återbetalningstid än tio år. Har för
sådant lån icke ställts säkerhet i fast eller lös egendom, skall i
skuldebrevet utfästas årlig avbetalning i förhållande till den tid för
vilken lånet beviljas.
Sparbanken skall förbehålla sig rätt att säga upp lån som avses i
andra stycket till återbetalning senast inom tre månader, om
säkerheten för lånet försvagas i märklig mån eller, i fråga om lån
utan säkerhet, om låntagaren inte längre kan förväntas fullgöra
låneförbindelsen.
Bestämmelserna i denna paragraf äga icke tillämpning på lån, för vars
fulla gäldande staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet
svarar. Föreskriften i tredje stycket första punkten gäller dock även
sådant lån. I fråga om lån för vilket utländsk stat eller utländskt
bankföretag svarar får, om särskilda skäl föreligga, undantag ske från
tredje stycket tredje punkten och fjärde stycket. Undantag från tredje
stycket tredje punkten får, om särskilda skäl föreligga, ske även i
fråga om lån som lämnas av sparbank tillsammans med utländskt
bankföretag eller som i sin helhet refinansieras utomlands. Lag
(1984:442).
33 § Sparbank får ej vid avtal om kredit eller annars i sin rörelse
förbehålla sig andel i vinst på affär, som sparbanken själv icke äger
avsluta.
Ej heller får sparbank, där ej är fråga om utdelning på aktier eller
vad i övrigt kan tillkomma sparbanken som ägare av aktier, på annat
sätt beredas andel i vinst på verksamhet, som sparbanken själv icke
får driva. Lag (1968:602).
34 § Vid beviljande av kredit får sparbank icke göra förbehåll om att
kreditbeloppet eller del av detta skall sättas in hos sparbanken för
längre tid än sex månader eller på längre tids uppsägning än sex
månader. Lag (1968:602).
35 § Sparbank får ej i andra fall än som anges i andra och tredje
styckena utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till
viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet
för sådana förbindelser.
Sparbank får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder på minst
etthundra kronor.
Sparbank får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer
som lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som
sparbank ger ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer som
sparbank ger ut i Sverige med längre löptid än ett år får utfärdas
intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av sparbankens
inlåning från allmänheten.
Sparmärken för användning vid inlåning inom skolsparrörelsen får
sparbank utfärda endast om åtgärder vidtagits för kontroll över
utelöpande märken. Lag (1980:1114).
35 a § Motbok eller annat bevis, som sparbank utfärdar om
tillgodohavande på räkning, skall ställas till viss man och innehålla
att överlåtelse får ske endast till viss man och att överlåtelsen bör
anmälas hos sparbanken.
Sparbank får ej träffa förbehåll om rätt för sparbanken att åberopa
betalning till annan än rätt innehavare av motbok.
Om efterlysning och dödande av förkommen motbok gälla särskilda
bestämmelser. Lag (1968:602).
35 b § Om en sparbank har beslutat att inrätta ett bankkontor, skall
det utan dröjsmål anmälas hos tillsynsmyndigheten. Lag (1980:1006).
35 c § Omyndig äger utan förmyndarens tillåtelse förfoga över medel
som den omyndige själv satt in hos sparbank efter det att han fyllt
sexton år. Utan den omyndiges samtycke får sparbanken ej betala ut
sådana medel till förmyndaren. Har förmyndaren fått överförmyndarens
tillstånd att omhändertaga medlen och företett bevis på detta, äger
den omyndige ej vidare förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den
omyndiges rätt skall antecknas på insättningsbevis eller i motbok, när
beviset eller motboken företes hos sparbanken.
Medel, som förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken,
få, utom såvitt angår ränta som stått inne kortare tid än ett år,
tagas ut utan överförmyndarens tillstånd endast om förbehåll därom
skett enligt 15 kap. 9 § andra stycket nämnda balk. Överförmyndaren
kan när som helst förordna, att förbehållet ej skall gälla. Sådant
förordnande skall antecknas på bevis eller i motbok, som utfärdats om
insättningen. Överförmyndare, förmyndare och god man äga på begäran
erhålla bevis om beloppet av de medel, som sättas in eller stå inne,
och i förekommande fall intyg att meddelat tillstånd icke utnyttjats.
Lag (1968:602).
Om styrelse och firmateckning
36 § För sparbank skall finnas en av huvudmännen utsedd styrelse
bestående av minst fem ledamöter.
Styrelsen skall handhava den omedelbara ledningen av sparbankens
verksamhet.
Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot skall i tillämpliga
delar gälla beträffande styrelsesuppleant.
37 § Styrelseledamot skall vara myndig svensk medborgare samt, såvida
ej tillsynsmyndigheten på grund av särskilda förhållanden finner skäl
medgiva annat, vara bosatt inom sparbankens verksamhetsområde.
Styrelseledamot må ej den vara, som är
1. tjänsteman i sparbanken, där ej reglementet innehåller uttryckligt
medgivande härtill, vilket medgivande dock icke må gälla styrelsens
ordförande,
2. styrelseledamot eller tjänsteman i annan sparbank, eller
3. tjänsteman i annat bankaktiebolag än Sparbankernas bankaktiebolag
eller i hypoteksförening eller kassa för jordbrukskredit.
Av styrelseledamöterna må sammanlagt högst en tredjedel tillika vara
styrelseledamöter i annat bankaktiebolag än Sparbankernas
bankaktiebolag eller i hypoteksförening eller kassa för
jordbrukskredit. Lag (1962:234).
38 § Styrelseledamot skall utses för tid intill dess årssammanträde
med huvudmännen hållits och må icke utses för längre tid än till och
med det årssammanträde, vilket skall äga rum under fjärde
räkenskapsåret efter det år, då valet sker.
Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit vald, ej
gått till ända, kunna genom beslut av huvudmännen skiljas från
uppdraget.
39 § Styrelsen får, om reglementet medgiver det, uppdraga åt
styrelseledamot eller annan att ensam eller i förening med annan
avgöra ärenden av beskaffenhet att annars ankomma på styrelsens egen
prövning.
Om den befogenhet, som skall tillkomma person som avses i första
stycket, åligger det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett
år i sänder fastställd instruktion. Avser uppdraget beviljande av
kredit, skola grunderna för kreditgivningen fastställas. Styrelsen
skall, så snart det kan ske, till tillsynsmyndigheten insända avskrift
av instruktionen och underrätta myndigheten om de ändringar som
vidtagas i instruktionen.
Uppdrag enligt första stycket kan när som helst återkallas eller
inskränkas. Utan hinder av uppdrag får styrelsen själv avgöra ärende
av varje slag.
Styrelsen får ej uppdraga åt enskild styrelseledamot eller annan att
avgöra ärende, som avser
1. inrättande eller indragning av filial eller övertagande av annan
bankrörelse,
2. förvärv eller avyttring av fastighet, som är avsedd för sparbankens
inrymmande eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov,
3. beviljande av kredit till befattningshavare, som avses i 30 §
första stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eller i
förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till
den som är gift med sådan befattningshavare, till person som avses i
30 § andra stycket eller till bolag, förening eller annan
sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot eller som
delägare eller medlem har ett väsentligt ekonomiskt intresse; för
kredit, som nu sägs, får dock styrelsen fastställa vissa gränser, inom
vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall
kredit får beviljas i och för en av låntagaren idkad rörelse,
4. förvärv av aktie, emissionsbevis, förlagsbevis som avses i 24 §
tredje eller fjärde stycket samt andel i aktiefond och i ekonomisk
förening i andra fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är
utmätt eller pantsatt för sparbankens fordran, eller förvärvet sker
med stöd av 24 § sjätte stycket och styrelsebeslut angående förvärvet
ej kan utan olägenhet avvaktas,
5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock
att beslut, om det är påkallat av allmän ränteförändring, får utan
styrelsens hörande meddelas för tiden till nästa styrelsesammanträde,
6. meddelande av bestämmelser om kassaverksamheten vid sparbanken
eller om rörelsen i dess helhet vid filial och hur denna rörelse skall
övervakas från huvudkontorets sida,
7. utgivande av obligationer med längre löptid än ett år.
Bestämmelser om kredit och obligationer skola gälla även i fråga om
garantiförbindelse, som sparbank ikläder sig. Lag (1979:1051).
40 § Styrelseledamot eller den som erhållit uppdrag enligt 39 § må ej
handlägga fråga rörande avtal mellan honom och sparbanken eller sådan
fråga om avtal mellan sparbanken och tredje man, i vilken han äger ett
väsentligt intresse, som kan vara stridande mot sparbankens. Ej heller
må han deltaga i beslut angående avtal mellan sparbanken och tredje
man, som han ensam eller jämte annan äger företräda. Vad sålunda är
stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande gåva från
sparbanken, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot
styrelseledamoten, den som fått uppdrag enligt 39 § eller tredje man.
Lag (1968:602).
41 § Styrelsen äger, i den mån annat icke följer av vad i denna lag är
stadgat, att handla å sparbankens vägnar i förhållande till tredje man
samt att företräda sparbanken inför domstolar och andra myndigheter.
Samma behörighet tillkommer ock dem som efter vad i 42 § sägs äga
teckna sparbankens firma.
42 § Sparbanks firma skall tecknas av minst två personer i förening.
Bemyndigande för styrelseledamot eller styrelsesuppleant att teckna
sparbanks firma må meddelas av styrelsen. Styrelsen äger ock bemyndiga
annan än nu sagts att teckna sparbankens firma, om tillåtelse därtill
givits i reglementet eller av huvudmännen; dock må i dylikt fall
bemyndigande ej lämnas den som är omyndig eller den som icke är här i
riket bosatt svensk medborgare.
Bemyndigande att teckna sparbankens firma må när som helst återkallas
av styrelsen.
43 § I förhållande till sparbanken åligger det styrelsen att ställa
sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som meddelas i
reglementet eller, beträffande frågor som falla inom huvudmännens
befogenhet, av dessa. Detsamma skall gälla annan ställföreträdare för
sparbanken samt den som erhållit uppdrag enligt 39 §; och äro dessa
jämväl skyldiga att hörsamma föreskrift som meddelas av styrelsen.
Föreskrift, vilken såsom stridande mot denna lag eller reglementet
finnes ej vara gällande, må dock ej efterkommas, ej heller föreskrift
av huvudmännen om sådan åtgärd avseende förvaltningen av sparbankens
angelägenheter, vars verkställighet styrelsen finner innebära ett
uppenbart åsidosättande av sparbankens intressen.
Den som enligt 40 § icke må för sparbanken handlägga fråga om avtal
äger ej heller befogenhet att utan särskilt uppdrag av styrelsen
företräda sparbanken i avseende å avtalet. Lag (1968:602).
44 § Har styrelsen eller annan ställföreträdare företagit
rättshandling å sparbankens vägnar men därvid handlat i strid med
föreskrift, som avses i 43 §, eller eljest överskridit sin befogenhet,
är rättshandlingen ej gällande mot sparbanken, såframt tredje man
insåg eller bort inse att sådant överskridande förelåg.
Har styrelsesuppleant utövat styrelseledamots befogenhet, är det
förhållandet, att förutsättning för hans inträde i styrelseledamots
ställe saknades, utan verkan gentemot tredje man, där denne ej insåg
eller bort inse nämnda förhållande.
45 § Har styrelsen eller annan ställföreträdare för sparbanken
utfärdat handling utan firmateckning och framgår icke av dess
innehåll, att den utfärdats å sparbankens vägnar, svara de, som
undertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en
för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet
skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid
handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för sparbanken,
samt den, till vilken handlingen ställts, av sparbanken erhåller
behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt
dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig
ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.
46 § Vill styrelsen kära till sparbanken, skall stämningen delgivas
sparbanken genom att föredragas å sammanträde med huvudmännen. Lag
(1970:722).
Om styrelsens årsredovisning
47 § Det åligger styrelsen att för varje räkenskapsår avgiva
redovisning för förvaltningen av sparbankens angelägenheter genom
avlämnande av förvaltningsberättelse, upptagande vinst- och
förlusträkning samt balansräkning. Förvaltningsberättelsen skall vara
underskriven av samtliga styrelseledamöter.
Före mars månads utgång skall styrelsen till revisorerna i huvudskrift
eller avskrift avlämna förvaltningsberättelsen för det förflutna
året.
48 § Jämte vad i bokföringslagen är stadgat skall i fråga om
sparbanks balansräkning gälla:
1. Tillgångar, avsedda till stadigvarande bruk för sparbanken, må ej i
vidare mån än som betingas av förbättringar, som nedlagts å desamma, i
balansräkningen för det år, varunder de förvärvats, upptagas till
högre värde än som motsvarar kostnaderna för deras förvärvande och
därefter till högre värde än det, vartill de varit uppförda i närmast
föregående balansräkning. Är det verkliga värdet lägre än det belopp,
vartill dylik tillgång sålunda upptagits, skall å tillgången årligen
avskrivas vad som motsvarar dess av ålder och nyttjande eller annan
därmed jämförlig orsak uppkomna värdeminskning.
Utan hinder av vad nu sagts må fast egendom, avsedd till stadigvarande
bruk för sparbanken, eller tomträtt till fastighet, avsedd för sådant
ändamål, för täckande av förlust å sparbankens rörelse uppskrivas
högst till det bestående värde, tillgången i fråga måste anses äga,
såframt tillsynsmyndigheten medgivit uppskrivningen. I intet fall må
dock uppskrivning ske över senast fastställda taxeringsvärdet å den
fasta egendomen eller, vad gäller tomträtt, å byggnad eller byggnader,
som utgöra tillbehör till tomträtten. Vad sålunda stadgats skall äga
motsvarande tillämpning å aktie, som omförmäles i 24 § första stycket
2.
2. Beträffande andra tillgångar än som nämnts under 1 gäller att de ej
må upptagas över verkliga värdet. För fordran, som förfaller eller kan
av sparbanken uppsägas till betalning först efter längre tid än ett
år, må värdet icke sättas högre än att avkastning erhålles efter en
räntefot, som svarar mot det allmänna ränteläget. Närmare föreskrifter
om värderingen av här avsedda fordringar meddelas årligen av
tillsynsmyndigheten. Osäkra fordringar skola upptagas högst till det
belopp varmed de beräknas komma att inflyta. Värdelösa fordringar må
icke upptagas såsom tillgång.
Utan hinder av vad nu sagts må räntebärande obligation som avses i 26
§ första stycket A 2 eller B 1 upptagas till ett värde
(medeltalsvärde) som grundas på ett medeltal av emissionsräntorna
under de senaste tio åren på obligationer som utfärdats av
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svensk Bostadsfinansiering
Aktiebolag BOFAB och Sparbankernas Inteckningsaktiebolag och som avser
kreditgivning för nyproduktion av bostäder eller, i den mån statligt
bostadslån utgår, för annat byggande. Medeltalet tillkännages av
tillsynsmyndigheten.
3. I stället för avskrivning å tillgångs värde må motsvarande belopp
kunna uppföras å särskilt värdeminskningskonto. Minskning av
värdeminskningskonto är medgiven, där avskrivning med samma belopp
sker å motsvarande tillgång, så ock i den mån, enligt vad förut i
denna paragraf är sagt, hinder ej möter för uppskrivning av tillgång
samt minskning av värdeminskningskonto sker i stället för sådan
uppskrivning.
4. Avskrivning skall avse viss tillgång eller grupp av tillgångar av
likartad beskaffenhet.
5. De belopp, till vilka sparbankens särskilda fonder uppgå, skola
vart för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna. Benämningen
fond må endast användas för grundfond, reservfond och garantifond.
6. Organisations- eller förvaltningskostnader må ej uppföras såsom
tillgång.
7. Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av sparbankens
ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland skulderna.
Tillika skall inom linjen upptagas av sparbanken ställda panters
sammanlagda bokförda värde. Inom linjen skola ock anmärkas de
pensionsåtaganden, som ej upptagits bland skulderna. Ytterligare skall
inom linjen uppföras ränta å garantifond eller grundfond, som till
följd av reglerna i 19 § icke kunnat utbetalas.
Vad i bokföringslagen stadgas om balansräknings införande i
inventariebok skall såvitt angår sparbanks balansräkning i stället
avse dess införande i sparbankens huvudbok. Balansräkningen skall vara
uppställd i lämpliga huvudposter, till vilka specifikationer skola
finnas i handelsbok eller bilaga. Lag (1981:1144)
49 § Beträffande uppställandet av vinst- och förlusträkning gäller,
att densamma skall upptaga sparbankens intäkter av och kostnader för
rörelsen under året samt angiva verkställda avskrivningar.
50 § I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske
utan förfång för sparbanken, lämnas upplysning om sådana för
bedömningen av sparbankens ställning och resultatet av dess verksamhet
samt styrelsens förvaltning viktiga förhållanden, vilka ej framgå av
balansräkningen eller vinst- och förlusträkningen, så ock om händelser
av väsentlig betydelse för sparbanken, jämväl där de inträffat efter
årets slut.
Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framställa förslag i
anledning av sparbankens vinst enligt balansräkningen.
Om revision
51 § Styrelsens förvaltning samt sparbankens räkenskaper skall
granskas av revisorer som väljs av huvudmännen samt, enligt vad i 81 §
är stadgat, en eller flera revisorer utsedda av tillsynsmyndigheten.
Då revisorer väljs av huvudmännen, skall lika många suppleanter
utses. Lag (1982:1141).
52 § Revisorer och revisorssuppleanter skola utses för tid intill dess
årssammanträde med huvudmännen hållits och må icke utses för längre
tid än till och med det årssammanträde, vilket skall äga rum under
tredje räkenskapsåret efter det år, då valet sker. Av huvudmännen
utsedd revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej
gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av huvudmännen.
53 § Revisor skall vara myndig, här i riket bosatt svensk medborgare.
Revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokföring och insikt i
ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till sparbankens verksamhet
erfordras för uppdraget.
Till revisor må ej utses den, som är tjänsteman i sparbanken eller
eljest intager en underordnad eller beroende ställning till
styrelseledamot eller till annan i ledande ställning i sparbanken, ej
heller make till den, som har sådan ledande ställning, eller den, som
med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller svågerlag
eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene
är gift med den andres syskon.
Vad i denna paragraf stadgas om revisor skall äga motsvarande
tillämpning å revisorsuppleant.
54 § Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem
underskriven revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen
inom en månad efter det förvaltningsberättelsen kommit revisorerna
till handa.
55 § Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet
av revisorernas granskning samt uttalande, huruvida anmärkning i
avseende å förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna vinst- och
förlust- samt balansräkningarna, sparbankens bokföring eller
inventeringen av dess tillgångar eller eljest beträffande
förvaltningen av sparbankens angelägenheter föreligger eller icke.
Föreligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i
revisionsberättelsen. Revisorerna äga ock i berättelsen meddela
erinringar, som de anse böra komma till huvudmännens kännedom.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående
omfattningen av den av revisorerna verkställda granskningen;
sparbankens förvaltningsutgifter;
den inre kontrollen inom sparbanken;
fastställelse av balansräkningen;
ansvarsfrihet för styrelseledamöterna; samt
styrelsens förslag i anledning av sparbankens vinst enligt
balansräkningen.
Har tillgång upptagits till högte värde än i senaste fastställda
balansräkning eller har tillgång, som anskaffats under räkenskapsåret,
upptagit till högre värde än anskaffningskostnaden, skall särskilt
uttalande därom göras i revisionsberättelsen.
Om sammanträde med huvudmännen
56 § Huvudman må ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och
sparbanken eller sådan fråga om avtal mellan sparbanken och tredje
man, i vilken han äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande
mot sparbankens. Ej heller må han deltaga i beslut angående avtal
mellan sparbanken och tredje man, som han ensam eller jämte annan äger
företräda. Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning
beträffande gåva från sparbanken, så ock beträffande rättegång eller
annan talan mot huvudmannen eller tredje man.
Huvudman, som tillika är styrelseledamot i sparbanken, må ej deltaga
i val av revisor eller revisorssuppleant eller i beslut angående
ansvarsfrihet för styrelsen.
57 § Årssammanträde med huvudmännen skall hållas varje år före maj
månads utgång.
Å årssammanträdet skola till avgörande företagas frågorna om
fastställelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som
må finnas erforderliga, samt om beviljande av ansvarsfrihet åt
styrelseledamöterna för den tid redovisningen omfattar. Huvudmännen
skola och bestämma i vilken utsträckning sparbankens vinst skall
avsättas till dess fonder samt, där tid för vilken styrelseledamot
eller revisor eller styrelse- eller revisorssuppleant utsetts gått
till ända, förrätta erforderliga nyval.
Andra ärenden, vilka enligt lag eller annan författning eller
reglementet tillhöra huvudmännens handläggning eller av styrelsen
överlämnas till deras avgörande, må behandlas jämväl på annat
sammanträde än årssammanträde.
Om talan mot styrelseledamot m.fl.
58 § Ansvarsfrihet må ej anses vara beviljad styrelseledamot, såframt
en tredjedel av samtliga huvudmän röstat däremot.
Anställes ej talan å förvaltningen under den tid,
förvaltningsberättelsen avser, inom ett år från det förvaltnings- och
revisionsberättelserna framlades å sammanträde med huvudmännen, skall
så anses som om ansvarsfrihet blivit beviljad.
Om ansvarsfrihet blivit beviljad, må likväl talan kunna anställas mot
styrelseledamot på grund av åtgärd, om vars vidtagande eller betydelse
för sparbanken styrelsen eller styrelseledamot uppsåtlingen eller av
vårdslöshet lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller
ofullständiga upplysningar i förvaltningsberättelsen eller eljest till
huvudmännen eller ock genom bokföringen eller eljest till revisorerna.
Talan, som grundas därpå att styrelseledamot begått brottslig
handling, må ock eljest kunna anställas mot honom, såframt ej beviljad
ansvarsfrihet uppenbarligen avsett även nämnda handling.
Talan om skadestånd på grund av förvaltningsåtgärd, som någon vidtagit
med stöd av uppdrag enligt 39 §, må ej väckas av sparbanken, sedan ett
år förflutit från det förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen
för det räkenskapsår, under vilket åtgärden vidtagits, framlagts å
sammanträde med huvudmännen, såframt icke förhållande föreligger varom
stadgas i tredje stycket. Lag (1968:602).
59 § Talan mot revisor må ej anställas av sparbanken, sedan två år
förflutit från det revisionsberättelsen framlades å sammanträde med
huvudmännen.
Utan hinder av vad i första stycket sägs må talan anställas som
grundas därpå, att revisor begått brottslig handling.
60 § Försättes sparbank i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år
från det sammanträde med huvudmännen, där förvaltnings- och
revisionsberättelserna framlades, äger konkursboet, ändå att
ansvarsfrihet blivit beviljad styrelseledamot, anställa talan mot
honom å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser.
Mot den som erhållit uppdrag enligt 39 § samt revisor äger konkursboet
ock, där sparbanken försättes i konkurs på ansökan, vilken gjorts
innan två år förflutit från det förvaltningsberättelsen och
revisionsberättelsen framlades å sammanträde med huvudmännen, föra
sådan talan.
Talan, varom stadgas i denna paragraf, skall väckas inom sex månader
från första borgenärssammanträdet eller, där tiden för anställande av
talan för sparbanken då ännu ej gått till ända, före utgången av den
tid. Försummas det, är rätt till talan förlorad. Lag (1968:602).
Om ändring av reglementet
61 § Beslut om ändring av sparbanks reglemente är ej giltigt, med
mindre samtliga huvudmän förenat sig därom eller beslutet fattats å
två på varandra följande sammanträden och å det sammanträde, som sist
hållits, biträtts av minst två tredjedelar av de vid sammanträdet
närvarande huvudmännen. Är för beslutets giltighet ytterligare
villkor bestämt i reglementet, skall ock det lända till
efterrättelse.
Beslutet är ej heller giltigt, förrän det stadfästs av
tillsynsmyndigheten. För prövningen skall i tillämpliga delar gälla
vad som stadgas i 7 §. Lag (1962:234).
Om talan å huvudmännens beslut
62 § 1 mom. Menar styrelsen, att beslut, som fattats å sammanträde med
huvudmännen, icke tillkommit i behörig ordning eller att beslutet
eljest strider mot denna lag eller reglementet, äger styrelsen därå
väcka talan mot sparbanken. Samma talerätt tillkommer ock
styrelseledamot samt huvudman.
Grundas talan på att beslutet icke tillkommit i behörig ordning, skall
talan väckas inom tre månader från beslutets dag. Försummas det, är
beslutet gällande.
Hava vid sådant beslut, som skall anmälas för registrering, i denna
lag eller reglementet upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet
icke rätteligen iakttagits, är beslutet, ehuru klandertalan ej väckts,
icke gällande, utan så är att i strid med 86 § 2 mom. registrering av
beslutet ägt rum.
2 mom. Har talan väckts beträffande beslut å sammanträde med
huvudmännen, äger domstolen, när skäl därtill förekommer, att innan
målet avgöres förordna, att beslutet ej må verkställas.
Om likvidation och upplösning
63 § Sparbank skall träda i likvidation, där beslut härom träffats av
huvudmännen på sätt i andra stycket sägs eller tillsynsmyndigheten
enligt vad i 81 § stadgas förordnat, att likvidation skall äga rum.
Av huvudmännen fattat beslut om likvidation är ej giltigt, med mindre
samtliga huvudmän förenat sig därom eller beslutet fattats å två på
varandra följande sammanträden med huvudmännen samt å det sammanträde,
som sist hållits, biträtts av minst fyra femtedelar av de röstande och
dessa tillika utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän. Är
för beslutets giltighet ytterligare villkor bestämt i reglementet,
skall ock det lända till efterrättelse. Lag (1962:234).
64 § Besluta huvudmännen, att sparbanken skall träda i likvidation,
åligger det huvudmännen att välja minst två likvidatorer att
verkställa likvidationen. Huvudmännen må ock utse en eller flera
suppleanter.
Har tillsynsmyndigheten förordnat, att sparbanken skall träda i
likvidation, skall sparbankens styrelse genast kalla huvudmännen till
sammanträde för val av likvidatorer, ändå att ändring sökes i
tillsynsmyndighetens beslut.
Underlåta huvudmännen i fall, som avses i andra stycket, att utse
likvidatorer, ankommer på tillsynsmyndigheten att utse likvidatorer;
och svara under tiden, intill dess så skett, de som med vetskap om att
tillsynsmyndigheten meddelat förordnande om sparbankens trädande i
likvidation deltaga i beslut om fortsättande av sparbankens verksamhet
eller handla å dess vägnar för uppkommande förbindelser, en för alla
och alla för en, såsom för egen skuld.
Då likvidatorer utsetts av huvudmännen eller förordnats av
tillsynsmyndigheten, skall sparbanken anses hava trätt i likvidation.
Upphör mandattid för huvudman, sedan beslut om likvidation fattats,
skall mandattiden anses vara förlängd till dess likvidationen
avslutats. Lag (1962:234).
65 § Likvidator skall vara myndig, här i riket bosatt svensk
medborgare.
Uppdraget att vara likvidator gäller intill dess likvidationen blivit
avslutad, men den, som meddelat uppdraget, må när som helst entlediga
likvidatorn och utse annan i hans ställe.
Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid
fullgörande av sitt uppdrag, äger tillsynsmyndigheten, ändå att
likvidatorn utsetts av huvudmännen, efter likvidatorns hörande
entlediga honom och förordna annan i hans ställe.
Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga
delar gälla beträffande suppleant för likvidator. Lag (1962:234).
66 § Å det sammantäde med huvudmännen, vid vilket likvidatorer utses,
skall jämväl väljas en eller flera likvidationsrevisorer att granska
likvidatorernas förvaltning och sparbankens räkenskaper under
likvidationen. Hava likvidatorer förordnats av tillsynsmyndigheten,
skola de ofördröjligen sammankalla huvudmännen till sammanträde för
sådant val. Huvudmännen må ock utse en eller flera suppleanter.
Likvidationsrevisor och suppleant må när som helst entledigas och
annan utses i hans ställe.
Angående likvidationsrevisor som förordnas av tillsynsmyndigheten
stadgas i 82 §.
Vad i 53 § är stadgat om revisor och revisorssuppleant skall i
tillämpliga delar gälla beträffande likvidationsrevisor och suppleant.
Lag (1962:234).
67 § Då sparbanken trätt i likvidation, åligger det styrelsen att
ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av sparbankens
angelägenheter under den tid, för vilken ej förut
förvaltningsberättelse framlagts å sammanträde med huvudmännen.
Redovisningen skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas till
revisorerna, som hava att inom en månad avgiva revisionsberättelse.
Redovisningen och revisionsberättelsen skola av likvidatorerna så
snart kan ske framläggas å sammanträde med huvudmännen; och skall å
detta sammanträde till behandling företagas frågan om beviljande av
ansvarsfrihet å styrelsens ledamöter för den tid redovisningen
omfattar.
I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas granskning och
revisionsberättelsen, om handlingars framläggande å sammanträde med
huvudmännen, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om
anställande av talan mot styrelseledamot eller den som erhållit
uppdrag enligt 39 § skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag
förut rörande dessa ämnen föreskrivits. Lag (1968:602).
68 § Det åligger likvidatorerna att ofördröjligen söka kallelse å
sparbankens okända borgenärer samt upprätta och i huvudboken införa
balansräkning.
I balansräkningen skola tillgångarna upptagas till verkliga värdet.
69 § Likvidatorerna skola förvalta sparbankens angelägenheter under
likvidationen. Det åligger dem att så snart kan ske förvandla
sparbankens egendom i penningar, i den mån det erfordras för
likvidationen, samt att verkställa betalning av sparbankens skulder,
däri inbegripet skulder på grund av förlagsupplåning. Sparbankens
rörelse må fortsättas allenast i den mån det är nödvändigt för en
ändamålsenlig avveckling.
Har ombud förordnats av tillsynsmyndigheten enligt 82 § 1 mom., må
sparbankens egendom ej avyttras under hand utan ombudets samtycke.
Finnes han hava utan skäl vägrat sitt samtycke, äger
tillsynsmyndigheten på ansökan av likvidatorerna tillåta
försäljningen. Samtycke, som nu är sagt, är ej av nöden, där
likvidatorerna vilja till gällande börspris överlåta å fondbörs
noterat värdepapper.
Finnes garantifond eller har i reglementet gjorts förbehåll om
återbäring av grundfond, åligger det likvidatorerna att, i den mån
sparbankens tillgångar förslå, ombesörja återbetalning av
garanti- eller grundfond jämte utfäst ränta; dock må återbäring av
grundfond ej äga rum, förrän garantifond jämte ränta återbetalts.
Med de jämkningar, som följa av vad i detta lagrum eller eljest är
stadgat om likvidation, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att
företräda sparbanken så ock om deras rättigheter och skyldigheter i
övrigt i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående
styrelse eller styrelseledamot. Lag (1962:234).
70 § Har av likvidatorerna eller annan ställföreträdare för sparbanken
handling utfärdats utan firmateckning, som utvisar att sparbanken är
i likvidation, och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den
utfärdats å sparbankens vägnar som ock att sparbanken är i
likvidation, svara de, som undertecknat handlingen, för vad genom
handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för
egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där
av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den
utfärdades för sparbanken och att denna var i likvidation, samt den
till vilken handlingen ställts av sparbanken erhåller behörigen
undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter
det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts
gällande mot undertecknarna.
71 § Likvidatorerna hava att för varje räkenskapsår, sedan bokslut
upprättats, avgiva förvaltningsberättelse, upptagande balansräkning
enligt 68 §, avseende sparbankens ställning vid årets utgång, samt
likvidationsräkning. Förvaltningsberättelsen skall vara underskriven
av samtliga likvidatorer.
Likvidatorerna skola i likvidationsräkningen upptaga redovisning för
inkomster och utgifter under året, därvid inkomsterna å försäljning av
sparbankens tillgångar skola fördelas efter de i balansräkningen
upptagna tillgångsposterna samt bland utgifterna skola för sig
upptagas dels belopp, som erlats i betalning för sparbankens skulder,
och dels övriga utgifter i lämpliga poster.
Före mars månads utgång skola likvidatorerna till
likvidationsrevisorerna avlämna förvaltningsberättelsen för det
förflutna året.
72 § Inom en månad efter det förvaltningsberättelsen överlämnats till
likvidationsrevisorerna skola dessa till likvidatorerna avlämna
berättelse över granskningen av deras förvaltning och sparbankens
räkenskaper för räkenskapsåret. Revisionsberättelsen, som skall vara
underskriven av likvidationsrevisorerna, skall innehålla uttalande,
huruvida enligt deras mening likvidationen onödigt fördröjes eller
icke. Om revisionsberättelsens innehåll i övrigt skall i tillämpliga
delar gälla vad som är stadgat i 55 §.
Då likvidationsrevisorerna till likvidatorerna avlämnat sin
revisionsberättelse, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla
huvudmännen till sammanträde för granskning av redovisningen.
73 § Sedan den i kallelsen å okända borgenärer utsatta
inställelsedagen är förbi samt likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag,
skola de så snart kan ske avgiva slutredovisning för sin förvaltning
genom avlämnande av förvaltningsberättelse rörande likvidationens gång
från likvidationens början till dess avslutande. Vid berättelsen skola
fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.
Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skola i
huvudskrift eller avskrift avlämnas till likvidationsrevisorerna,
vilka hava att inom en månad därefter avgiva en av dem underskriven
revisionsberättelse över förvaltningen under likvidationen. Om
revisionsberättelsens innehåll skall i tillämpliga delar gälla vad som
är stadgat i 55 §.
Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna, skola
dessa ofördröjligen kalla huvudmännen till sammanträde för granskning
av slutredovisningen.
Då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och inför huvudmännen
framlagt slutredovisning för sin förvaltning, anses sparbanken
upplöst.
74 § Yppas, efter det sparbanken skall anses upplöst enligt 73 §
tredje stycket, tillgång för sparbanken eller väckes talan mot
sparbanken eller uppkommer eljest behov av likvidationsåtgärd, skall
likvidationen fortsättas.
75 § Finnes enligt likvidatorernas slutredovisning överskott, skall
hälften av detta tillfalla sparbankernas säkerhetskassa samt
återstoden, på sätt huvudmännen äga bestämma, användas för
allmännyttigt eller välgörande ändamål, som icke på grund av gällande
författning skall tillgodoses genom skattebidrag. Huvudmännens beslut
härom skall underställas tillsynsmyndigheten, som har att tillse,
såväl att angiven del av överskottet utbetalas till säkerhetskassan
som att återstoden användes i enlighet med det därom träffade
beslutet.
Har sparbanken med annan sparbank slutit avtal enligt 79 §, skall
överskottet utan hinder av vad i första stycket stadgas gå till den
sparbank, som övertagit rörelsen. Lag (1962:234).
76 § Under konkurs företrädes sparbanken såsom konkursgäldenär av
styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer voro utsedda,
av dessa; dock må under konkursen i behörig ordning kunna utses nya
styrelseledamöter eller nya likvidatorer.
Bevis om tillskott till garantifond eller till grundfond, som skall
återbäras, medför rätt till utdelning först efter övriga fordringar i
konkursen, däri inbegripet fordringar på grund av sparbankens
förlagsupplåning. Beträffande den inbördes förmånsställningen mellan
dessa fondmedel skall gälla vad som stadgas i 69 § tredje stycket.
Där efter avslutande av sparbanks konkurs ej finnes överskott, anses
sparbanken upplöst, då konkursen avslutades.
Finnes överskott skall likvidation verkställas, och gälla i avseende
därå bestämmelserna i 64--66, 68--73 och 75 §§; om sparbanken trätt i
likvidation, innan dess egendom avträddes till konkurs, gäller även
vad som är stadgat i 74 §.
77 § Huvudmännen äga besluta, att talan skall anställas mot
likvidator eller mot likvidationsrevisor.
Talan mot likvidator må ej väckas senare än ett år från det
slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å
sammanträde med huvudmännen. Har likvidator entledigats eller eljest
avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, skall dock tiden
för anställande av talan räknas från det sammanträde, varå framlagts
förvaltnings- och revisionsberättelser avseende det räkenskapsår, då
avgången eller frånfället inträffade. Vad i 58 § tredje stycket och 60
§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i avseende å talan mot
likvidator.
Talan mot likvidationsrevisor må ej väckas senare än två år från det
slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å
sammanträde med huvudmännen eller, där fråga är om talan på grund av
bristande kontroll över likvidator, som entledigats eller eljest
avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, eller om talan
mot likvidationsrevisor, som sålunda avgått eller avlidit, från det
sammanträde, varå framlagts förvaltnings- och revisionsberättelser
avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade.
Vad i 59 § andra stycket och 60 § är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om talan mot likvidationsrevisor.
Om fusion m.m.
78 § Fusion av sparbank med annan sparbank må äga rum i den ordning
här nedan i 1--3 mom. sägs.
1 mom. Avtal om att en sparbanks alla tillgångar och skulder skola
genom fusion övertagas av en annan sparbank må träffas mellan
sparbankerna såframt av styrelsen i den överlåtande sparbanken
framlagt förslag till sådant fusionsavtal godkänts av huvudmännen i
denna sparbank efter vad i 2 mom. sägs. Fusionsavtalet må ej
verkställas utan tillstånd av tillsynsmyndigheten enligt vad därom
stadgar i 3 mom. Lag (1962:234).
2 mom. Sådant beslut om godkännande av förslag till fusionsavtal, som
avses i 1 mom., är ej giltigt, med mindre samtliga huvudmän förenat
sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande
sammanträden och å det sammanträde, som sist hållits, biträtts av
minst två tredjedelar av de vid sammanträdet närvarande huvudmännen.
Är för beslutets giltighet något ytterligare villkor bestämt i
reglementet, skall ock det lända till efterrättelse.
Har beslutet ej anmälts för registrering inom tid, som finnes
föreskriven, är frågan om fusion förfallen.
3 mom. Senast fyra månader efter det registrering skett av sådant
beslut om godkännande av förslag till fusionsavtal, som avses i 1 och
2 mom., skall såväl den övertagande som den överlåtande sparbankens
styrelse göra ansökan hos tillsynsmyndigheten om tillstånd att bringa
fusionsavtalet till verkställighet.
Tillsynsmyndighetens tillståndsprövning skall grundas å ett bedömande
av huruvida fusionen dels kan anses vara förenlig med deras intressen,
som äro insättare i eller eljest hava fordringar å de av fusionen
berörda sparbankerna, dels framstår som ändamålsenlig ur allmän
synpunkt.
När lagakraftvunnet beslut om tillstånd till fusion registrerats,
skall den överlåtande sparbanken anses upplöst samt dess tillgångar
och skulder hava övergått till den övertagande sparbanken.
Hör till den överlåtande sparbanken pensionsstiftelse eller
personalstiftelse, gälla om stiftelsens överförande till den
övertagande sparbanken bestämmelserna i lagen d. 9 juni 1967 (nr 531)
om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (1967:542).
79 § Avtal, som icke avser fusion men varigenom sparbank förbinder sig
att, i samband med likvidation, å annan sparbank eller å
penninginrättning, som ej är sparbank, överlåta sin rörelse, må ej
träffas, med mindre samtliga huvudmän i den överlåtande sparbanken
förenat sig om beslut, att sparbanken skall biträda avtalet, eller
beslutet fattats å två på varandra följande sammanträden med
huvudmännen samt å det sammanträde, som sist hållits, biträtts av
minst fyra femtedelar av de röstande och dessa tillika utgjort minst
tre fjärdedelar av samtliga huvudmän. Är för giltighet av huvudmännens
beslut ytterligare villkor bestämt i reglementet, skall ock det lända
till efterrättelse.
Avtalet må, där det avser sparbanks överlåtande å bankaktiebolag, ej
verkställas utan tillstånd av regeringen och eljest icke utan
tillstånd av tillsynsmyndigheten. Lag (1975:228).
Om tillsyn
80 § Tillsynsmyndigheten skall övervaka att sparbankerna i sin
verksamhet ställa sig till efterrättelse denna lag och andra
författningar, såvitt de hava särskilt avseende å sparbanker, ävensom
de för sparbankerna gällande reglementena samt de föreskrifter, som
med stöd av stadgande i lag, författning eller reglemente meddelats av
huvudmännen eller styrelsen.
Det åligger tillsynsmyndigheten att jämväl i övrigt med uppmärksamhet
följa sparbankernas verksamhet i den mån så erfordras för kännedom om
de förhållanden, som kunna inverka på sparbanks säkerhet eller eljest
äro av betydelse för en sund utveckling av sparbanksverksamheten.
Tillsynen utövas med ledning av handlingar, vilka jämlikt denna lag
insändas till tillsynsmyndigheten, ävensom upplysningar, som inhämtas
vid sparbanksundersökning eller annorledes. Sparbanksundersökning
skall anställas så ofta sådan av myndigheten anses erforderlig eller
av regeringen anbefalles.
Där tillsynsmyndigheten så finner erforderligt, må myndigheten meddela
närmare föreskrifter om sättet för förande av sparbanks räkenskaper,
om förvaring och inventering av värdehandlingar samt om
brottsförebyggande åtgärder. Lag (1982:1144).
81 § Om sparbanks huvudmän eller styrelse fattat beslut, som står i
strid med lag eller författning eller med reglementet eller eljest
finnes medföra våda för sparbankens säkerhet, må tillsynsmyndigheten
förbjuda verkställighet av beslutet. Myndigheten må ock förelägga
huvudmännen eller styrelsen att, om beslut som nyss sagts gått i
verkställighet, göra rättelse, där så kan ske, ävensom eljest
förelägga huvudmän, styrelse eller revisorer att fullgöra vad som
åligger dem enligt lag eller författning eller enligt reglementet.
Sådant föreläggande må dock, utom vad angår innehållet av vinst- och
förlusträkning eller balansräkning, icke av myndigheten meddelas i
fråga om i lag eller författning givna föreskrifter, vilkas
överträdande är belagt med straff.
Där sparbank i fall, som avses i 92 § första stycket, tillskyndats
skada, äger tillsynsmyndigheten föranstalta om talans anställande mot
den ersättningsskyldige, såframt ej vad i 58, 59 och 77 §§ stadgas
utgör hinder för sådan talan.
Tillsynsmyndigheten skall för varje sparbank förordna en eller, då
särskilda omständigheter föranleder det, flera revisorer att med
övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och
sparbankens räkenskaper. Myndigheten äger när som helst återkalla
förordnande som här avses och i stället utse ny revisor. För revisor,
som förordnats av tillsynsmyndigheten, skall myndigheten utfärda
instruktion.
Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av föreskrift
eller förbud enligt denna lag.
Då tillsynsmyndigheten i anledning av att sparbank icke kan uppfylla i
26 § föreskrivet krav på egna fonder förelägger sparbankens styrelse
att vidtaga rättelse, må, där ej särskilda omständigheter föranleda
annat, den tid, inom vilken föreläggandet skall vara fullgjort, icke
sättas längre än två månader, och må i intet fall sagda tid bestämmas
till mer än ett år.
Har sparbanks styrelse underlåtit att ställa sig föreläggande, som
sist sagts, till efterrättelse eller har eljest svårare avvikelse
skett från denna lag eller med stöd därav meddelade bestämmelser eller
reglementet och rättas ej avvikelsen inom förelagd tid, äger
tillsynsmyndigheten förordna, att sparbanken genast skall träda i
likvidation. Lag (1982:1141).
82 § 1 mom. Träder sparbank i likvidation, äger tillsynsmyndigheten
förordna ombud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden
med rätt att yttra sig till protokollet, samt att i övrigt övervaka
likvidationen.
Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst
inventera sparbankens kassa och övriga tillgångar samt granska
sparbankens böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må av
ombudet begärd upplysning angående förvaltningen ej förvägras av
likvidatorerna.
Tillsynsmyndigheten äger under sparbanks likvidation i avseende å
likvidatorer och huvudmän enahanda befogenhet som, innan sparbanken
trätt i likvidation, tillkommer myndigheten enligt denna lag
beträffande styrelse och huvudmän.
Tillsynsmyndigheten må, där så prövas erforderligt, förordna
likvidationsrevisor att med övriga likvidationsrevisorer deltaga i
granskningen av likvidatorernas förvaltning och sparbankens
räkenskaper. Beträffande sådan likvidationsrevisor skall vad i 81 §
tredje stycket sägs äga motsvarande tillämpning. Lag (1962:234).
2 mom. Har sparbanks egendom avträtts till konkurs, förordnar
tillsynsmyndigheten ett allmänt ombud att såsom konkursförvaltare
deltaga i konkursboets förvaltning med den eller de förvaltare, som
utses på sätt stadgas i konkurslagen.
Utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen
av boet, äger allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla dess
delar. Ombudet äger beträffande medförvaltare göra sådan anmälan som
sägs i 80 § konkurslagen.
Om arvode till ombud gäller vad i konkurslagen är i allmänhet stadgat
beträffande arvode till konkursförvaltare. Lag (1962:234).
83 § Sparbanks styrelse åligger
att för tillsynsmyndigheten när som helst hålla sparbankens kassa och
övriga tillgångar samt alla böcker, räkenskaper och andra handlingar
tillgängliga för granskning;
att å tider, som bestämmas av tillsynsmyndigheten, och enligt av
myndigheten fastställda formulär upprätta och till myndigheten insända
översikter över sparbankens tillgångar och skulder; och skall i sådan
översikt angivas huruvida anledning finnes till antagande, att
bokförda värdet av någon i översikten upptagen tillgång överstiger
dess verkliga värde;
att, så snart det kan ske, till tillsynsmyndigheten insända i avskrift
styrelsens förvaltningsberättelse, revisionsberättelsen med
tillhörande handlingar ävensom protokoll över förhandlingarna vid
årssammanträdet med huvudmännen;
att jämväl i övrigt meddela tillsynsmyndigheten alla de upplysningar
rörande sparbanken, som äskas av myndigheten;
att, då anledning yppas till antagande, att sparbanken gjort sådana
förluster att sparbanken icke kan uppfylla i 26 § föreskrivet krav på
egna fonder, ofördröjligen upprätta särskild balansräkning enligt
48 § för utvisande av sparbankens ställning samt att, därest
balansräkningen bekräftar antagandet i fråga, ofördröjligen avsända
meddelande härom till tillsynsmyndigheten; samt
att dels årligen till statistiska centralbyrån avgiva statistisk
redogörelse angående sparbanken, dels härutöver, efter regeringens
bestämmande, avgiva ytterligare statistiska uppgifter rörande
sparbankens verksamhet och ställning. Lag (1975:228).
84 § Till bestridande av kostnaden för tillsynsmyndighetens
organisation och verksamhet skall varje sparbank årligen erlägga
bidrag efter visst, för sparbankerna lika förhållande till sammanlagda
beloppet av de utav sparbanken vid utgången av nästförgående
kalenderår förvaltade medlen, dock högst med sju tusendels procent av
nämnda belopp. Lag (1979:294).
85 § Tillsynsmyndighet, som avses i denna lag, är bankinspektionen.
Lag (1962:234).
Om registrering
86 § 1 mom. Hava vid ansökan om registrering av sparbank eller i fråga
om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan ansökan, icke
iakttagits de föreskrifter, som finnas stadgade för varje särskilt
fall, eller möter eljest hinder mot registrering av sparbanken på
grund av föreskrifterna i denna lag eller annan lag eller författning,
skall sökanden föreläggas att inom viss tid avgiva yttrande eller
vidtaga rättelse.
Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall ansökningen
avskrivas.
Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggandet.
Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för bifall till
ansökningen och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över
hindret, skall registrering vägras, om anledning ej föreligger att
giva sökanden nytt föreläggande. Lag (1974:167).
2 mom. Hava vid anmälan för registrering eller i fråga om upprättande
av handling, som skall fogas vid sådan anmälan, icke iakttagits de
föreskrifter, som finnas stadgade för varje särskilt fall, eller
prövas beslut, som anmäles för registrering, icke hava tillkommit i
föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse med föreskrifterna
i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning eller mot
reglementet eller vara till sin avfattning i något viktigare hänseende
otydligt eller vilseledande, skall vad i 1 mom. är föreskrivet om
registreringsmyndighetens behandling av ansökan äga motsvarande
tillämpning.
Är annan grund till sådan klandertalan mot beslut av huvudmännen
vilken avses i 62 § 1 mom. andra stycket, än att vid beslutet ej
rätteligen iakttagits i denna lag eller reglementet upptagna
föreskrifter om särskild röstpluralitet, skall det icke utgöra hinder
mot registrering, sedan tid för väckande av klandertalan ut
gått utan att talan väckts. Lag (1974:167).
3 mom. Har ansökan enligt 78 § om tillsynsmyndighetens tillstånd att
bringa fusionsavtal till verkställighet ej inkommit inom föreskriven
tid eller har ansökan genom lagakraftägande beslut avslagits eller har
beslut om tillstånd icke anmälts för registrering inom den därför
stadgade tiden, skall registreringsmyndigheten förklara frågan om
fusion förfallen. Lag (1962:234).
87 § Om förbud mot användning av firma och om hävande av
firmaregistrering finns bestämmelser i firmalagen (1974:156).
Menar någon i annat fall än som avses i första stycket, att en i
sparbanksregistret verkställd inskrivning länder honom till
förfång, må talan om registreringens hävande samt om skadestånd föras
viddomstol. Lag (1974:167).
88 § Om avförande av firma ur sparbanksregistret, sedan dom om hävande
av firmaregistrering vunnit laga kraft, finns bestämmelser i
firmalagen (1974:156).
Har i annat fall än som avses i första stycket genom lagakraftägande
dom förklarats, att en i sparbanksregistret gjord inskrivning ej bort
ske eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt eller att eljest
visst förhållande, varom inskrivning skett, ej föreligger, skall
antecknas i registret, att på nämnda grund den tidigare anteckningen
avföres ur registret. Sådan dom skall genom domstolens försorg i
avskrift sändas till registreringsmyndigheten.
Har, sedan i sparbanksregistret gjorts anteckning rörande beslut om
avträdande av sparbanks egendom till konkurs, överrätt förklarat, att
beslutet ej bort meddelas, skall på anmälan av konkursdomaren i
registret göras anteckning enligt vad som stadgas i andra stycket. Lag
(1974:167).
89 § Vad i sparbanksregistret införes, med undantag av meddelande om
konkurs, skall genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen
kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Där i annat fall än som avses
i 88 § tredje stycket antecknas i registret, att tidigare anteckning
avföres ur detsamma, skall kungörelse därom ske efter vad nyss sagts.
Det som i enlighet med denna lag eller med stöd därav meddelade
bestämmelser blivit infört eller antecknat i sparbanksregistret och
kungjort i Post- och Inrikes Tidningar skall anses hava kommit till
tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår att han
varken ägde eller bort äga vetskap därom.
Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller
bort bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan
åberopas mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom. Lag
(1977:694).
90 § Registreringsmyndighet, som avses i denna lag, är
bankinspektionen.
Vid bestämmandet av bidrag enligt 84 § skall hänsyn jämväl tagas till
kostnaden för registrerinsmyndighetens organisation och verksamhet.
Lag (1962:234).
Om klagan över tillsynsmyndighets och registreringsmyndighets beslut
91 § Talan mot tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag föres hos
Konungen genom besvär, men beslutet går ändock i verkställighet, där
icke Konungen förordnar annorlunda.
Den som icke åtnöjes med registreringsmyndighetens beslut, varigenom
ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller
registrering vägrats, må sist inom två månader från bveslutets dag
anföra besvär däröver hos kammarrätten. i samma ordning må besvär
införas över beslut om sådan förklaring, som avses i 86 § 3 mom. Lag
(1974:167).
Om skadestånd
92 § Har huvudman, styrelseledamot, den som erhållit uppdrag enligt
39 §, revisor, likvidator, lidvidationsrevisor eller ombud, som avses
i 82 § 1 mom., vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av
vårdslöshet tillskyndat sparbanken skada, är han pliktig att till
sparbanken utgiva ersättning för skadan.
Har huvudman eller annan, som avses i första stycket, genom
överträdelse av denna lag eller med stöd av densamma meddelade
bestämmelser eller reglementet uppsåtligen eller av vårdslöshet
tillskyndat tredje man skada, är han pliktig att till denne utgiva
ersättning för skadan.
Där medhjälpare, som av revisor eller likvidationsrevisor anlitats för
granskningsuppdraget, vid uppdragets utförande uppsåtligen eller av
vårdslöshet tillskyndat sparbanken skada, skall revisorn svara för
skadan. Lag (1968:602).
93 § Har ersättningsskyldighet uppkommit enligt 92 § men föreligger
allenast ringa vårdslöshet, må ersättningen nedsättas där det prövas
skäligt med hänsyn jämväl till skadans storlek och omständigheterna i
övrigt. Lag (1972:216).
94 § Äro flera ersättningsskyldiga för skada efter vad som stadgas i
92 och 93 §§, skola de svara för ersättningen en för alla och alla för
en, den vars ersättningsskyldighet nedsatts enligt 93 § dock allenast
med det nedsatta beloppet. Sinsemellan skola de taga del i
ersättningens gäldande efter ty med hänsyn till den större eller
mindre skuld, som finnes ligga envar av dem till last, samt till
omständigheterna i övrigt prövas skäligt.
Straffbestämmelser
95 § Med dagsböter eller fängelse straffes
1. stiftare, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar
oriktig eller vilseledande uppgift i teckningslista eller i ansökan om
stadfästelse av reglementet eller i handling, som enligt 6 § andra
stycket skall fogas vid ansökningen;
2. styrelseledamot eller annan, som i anmälan för eller ansökan om
registrering eller i försäkran eller annan handling, som fogas därvid,
uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller
vilseledande uppgift;
3. styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling,
som framlägges å sammanträde med huvudmännen, eller i påskrift å sådan
handling eller i handling eller meddelande, som kungöres eller sändes
till huvudman;
4. styrelseledamot, där han vid upprättande av förvaltningsberättelse,
balansräkning eller vinst- och förlusträkning, som avses i 47 eller
67 § eller 83 § femte punkten, uppsåtligen förfar i strid med
bestämmelserna i 48, 49 eller 50 §;
5. styrelseledamot eller annan som uppsåtligen eller av vårdslöshet
till tillsynsmyndigheten meddelar oriktig eller vilseledande uppgift
angående omständighet, varom det ålegat honom att lämna upplysning;
6. likvidator, som vid upprättande av balansräkning,
likvidationsräkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 68, 71
eller 73 §, uppsåtligen förfar i strid med bestämmelserna i nämnda
lagrum;
7. revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse
eller annan handling, som framlägges å sammanträde med huvudmännen,
eller i påskrift å sådan handling uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet meddelar oriktig eller viljseledande uppgift rörande
sparbankens angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet
underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå att
anledning därtill föreligger;
8. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller
likvidationsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort
inse, att skada kunnat följa därav, yppar något av vad som kommer till
hans kännedom vid verkställd granskning, utan att det med nödvändighet
erfordras för fullgörande av hans uppdrag. Lag (1962:234).
96 § Med dagsböter straffes
1. Styrelseledamot, där han vid upprättande av förvaltningsberättelse,
balansräkning eller vinst- och förlusträkning, som avses i 47 eller 67
§ eller 83 § femte punkten, av vårdslöshet förfar i strid med
bestämmelserna i 48, 49 eller 50 §;
2. likvidator, där han vid upprättande av balansräkning,
likvidationsräkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 68, 71
eller 73 §, av vårdslöshet förfar i strid med bestämmelserna i nämnda
lagrum;
3. revisor eller likvidationsrevisor, där han annorledes än i 95 § 7
sägs vid upprättande av revisionsberättelse, som avses i 55, 67, 72
eller 73 §, väsentligen eftersätter bestämmelserna i nämnda lagrum;
4. den, som bryter mot vad som är stadgat i 2 §. Lag (1968:602).
Särskilda bestämmelser
97 § Sparbank må icke överföra medel till pensionstiftelse i vidare
mån än som erfordras för att uppbringa stiftelsens förmögenhet till
belopp, som motsvarar den skuld stiftelsen ådragit sig samt upplupen
del av den utfästa pension, som tryggas av stiftelsen, eller, om
stiftelsen tryggar utfästelser enligt allmän pensionsplan,
pensionsreserven enligt denna.
Beträffande stiftelse, vars förmögenhet huvudsakligen härrör från
medel, som tillskjutits av sparbank, skall tillsynsmyndigheten tillse,
att stiftelsens tillgångar äro placerade på sätt som med beaktande av
stiftelsens ändamål och med hänsyn jämväl till vad i denna lag är
föreskrivet beträffande placering av sparbanks medel bereder skälig
säkerhet. Har så ej skett, må tillsynsmyndigheten förelägga stiftelsen
att vidtaga rättelse. Det åligger dem som företräda stiftelsen att,
närhelst myndigheten begär det, hålla stiftelsens kassa och övriga
tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga
för granskning ävensom lämna myndigheten alla de upplysningar rörande
stiftelsen, som äskas av myndigheten. Vad som stadgas i detta stycke
skall ej gälla stiftelse, vars förmögenhet huvudsakligen härrör från
medel, som sparbank tillskjutit med stöd av 17 § andra stycket. Lag
(1967:542).
98 § Enskildas förhållanden till sparbank får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).
I fall som avses i första stycket skall inte följa ansvar enligt 20
kap. 3 § brottsbalken. Lag (1980:176).
99 § Närmare bestämmelser rörande sparbanksregistret samt om
tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet, så ock de
föreskrifter, som i övrigt utöver vad denna lag innehåller finnas
erforderliga för lagens tillämpning, meddelas av regeringen. Lag
(1975:228).