Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Denna lag gäller yttrandefriheten i ljudradio- och televisionsprogram (radioprogram) som svenskt programföretag får sända med stöd av tillstånd enligt 5 § första eller andra stycket radiolagen (1966:755). Lagen gäller också yttrandefriheten i radioprogram till allmänheten som förmedlas från annat svenskt programföretag genom satellitsändning som utgår från Sverige. Bestämmelsen i 5 § andra stycket är tillämplig även på meddelande för offentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretag samt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggörande. Bestämmelserna i 2 § första stycket samt 4, 5 och 7--9 a §§ äro ej tillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning av dagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning som anordnas av annan än programföretaget. I frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelats med stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning. Lag (1991:143). 2 § Missbruk av yttrandefriheten i radioprogram medför ansvar och skadeståndsskyldighet endast när gärningen innefattar yttrandefrihetsbrott. Vad som sagts nu gäller även förverkande av egendom och annan särskild rättsverkan av brott. Med yttrandefrihetsbrott i radioprogram avses i denna lag framställning eller offentliggörande, som enligt 7 kap. 4 eller 5 § tryckfrihetsförordningen skulle ha varit att anse som tryckfrihetsbrott, om gärningen begåtts genom tryckt skrift. Som yttrandefrihetsbrott i radioprogram anses också sådan olaga våldsskildring i rörliga bilder som avses i 16 kap. 10 b § brottsbalken. Yttrandefrihetsbrott föreligger endast om programmet blivit sänt. Bestämmelse i brottsbalken eller annan lag om påföljd för brott, som avses i andra stycket, eller om förverkande av egendom eller annan särskild rättsverkan av sådant brott gäller även när brottet är att anse som yttrandefrihetsbrott i radioprogram. Lag (1988:837). 2 a § Utan hinder av denna lag gäller vad som föreskrivs i annan lag om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror eller vid marknadsföring till barn. Lag (1991:1067). 2 b § Vad som föreskrivs i 7 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen om att gärningar inte skall anses som tryckfrihetsbrott, därför att de begås genom meddelanden där det brottsliga är dolt, gäller också i fråga om 1. reklamfinansierad television, 2. sökbar text-TV. Vad som i den i första stycket angivna föreskriften sägs om tryckfrihetsbrott skall därvid i stället avse yttrandefrihetsbrott. Lag (1991:1067). 3 § För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgivarens vilja. Programutgivare skall ha hemvist i Sverige. Han får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Programutgivare förordnas av programföretagets chef eller av annan tjänsteman hos företaget som denne har bemyndigat. Den som har sådant bemyndigande får dock inte meddela förordnande för annan än den som programföretagets chef tidigare förordnat till programutgivare. Lag (1991:143). 3 a § Till programutgivare bör förordnas endast person som har sådana insikter i rättsordningen och sådan erfarenhet av programverksamhet att han självständigt kan bedöma frågor om missbruk av yttrandefriheten i radioprogram. Programutgivarna bör ej vara flera än som är nödvändigt för att de skall kunna följa programverksamheten och i mån av behov kontrollera programmen. Förordnande för programutgivare skall avse visst program eller en viss grupp av program. Lag (1991:143). 3 b § Hos programföretaget skall det föras ett eller flera register, där det före sändningen av program skall antecknas vem som är programutgivare. Vidare skall för varje särskilt program antecknas beräknad tidpunkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsändning eller sändning av inspelat program). Har beslut meddelats enligt 4 § andra stycket, skall också antecknas namn, födelsetid och bostadsadress beträffande var och en som avses med beslutet. I registret skall även antecknas bemyndigande enligt 3 § tredje stycket att förordna programutgivare. Av anteckningen skall tydligt framgå vilken omfattning bemyndigandet har. Vid varje anteckning i registret skall anmärkas när anteckningen har gjorts. Register som avses i första stycket skall hållas tillgängligt för allmänheten. Lag (1991:143). 4 § Programutgivare är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i radioprogram för vilket han är förordnad. Beträffande program som direktsändes kan dock den som skall förordna programutgivare besluta, att i stället var och en som framträder i programmet själv skall bära ansvaret för yttrandefrihetsbrott som han begår. Om beslutet skall före sändningen underrättelse lämnas till de berörda och anteckning göras i ett sådant register som avses i 3 b §. Har sådana åtgärder försummats beträffande någon av dem som skall framträda i programmet, är beslutet utan verkan mot honom. Har programutgivare ej förordnats eller uppgift härom ej registrerats före sändningen, vilar det ansvar för yttrandefrihetsbrott i programmet som programutgivaren skulle ha burit i stället på den som haft att förordna programutgivare. Lag (1991:143). 5 § Ansvar för yttrandefrihetsbrott i radioprogram eller för medverkan till sådant brott får ej ådömas annan än den som är ansvarig enligt 4 §. Den som lämnat meddelande för offentliggörande i radioprogram eller anskaffat uppgift eller underrättelse för att offentliggöra den i radioprogram eller för att lämna meddelande som nyss sagts är fri från ansvar och skadeståndsskyldighet. Om sådant förfarande under motsvarande förhållanden skulle ha kunnat föranleda ansvar eller skadeståndsskyldighet enligt tryckfrihetsförordningen, må dock dömas till ansvar eller skadeståndsskyldighet. Lag (1977:1018). 6 § För skada på grund av yttrandefrihetsbrott i radioprogram svarar den som är ansvarig för brottet enligt 4 §. Om brottet hänför sig till program eller del av program som består i sådan direktsändning som avses i 1 § andra stycket, åligger skadeståndsskyldigheten gärningsmannen eller, om flera medverkat till brottet, gärningsmannen och övriga medverkande i förening. Programföretaget är skyldigt att jämte den för brottet ansvarige ersätta skadan. Skadeståndsskyldighet får ej åläggas annan än den som är ansvarig för skadan enligt första eller andra stycket. 7 § Fråga som rör missbruk av yttrandefriheten i radioprogram bedömes efter samma grunder som gälla för bedömningen av missbruk av tryckfriheten enligt 1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen. Den som är ansvarig för innehållet i radioprogram enligt 4 § första eller tredje stycket skall anses ha haft kännedom om innehållet och medgivit att programmet sändes. I mål om ansvar eller skadestånd eller om förverkande av egendom eller annan särskild rättsverkan på grund av yttrandefrihetsbrott i radioprogram får fråga ej väckas om vem som, utan att vara ansvarig för brottet eller skadeståndsskyldig enligt denna lag, författat eller framställt programmet, framträtt i detta eller lämnat meddelande för offentliggörande i programmet. Fråga om vem som är ansvarig för brott som avses i 5 § andra stycket andra punkten får utan hinder av tredje stycket i förevarande paragraf handläggas i samma rättegång som mål som angives där. Lag (1977:1018). 8 § Mål om ansvar eller skadestånd eller om förverkande av egendom eller annan särskild rättsverkan på grund av yttrandefrihetsbrott i radioprogram upptages av Stockholms tingsrätt. Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, kostnader och andra omständigheter, kan sådant mål upptagas även av annan tingsrätt som är behörig att pröva tryckfrihetsmål. Beträffande rättegången äga i övrigt 12 kap. och 14 kap. 1-.3 §§ tryckfrihetsförordningen samt lagen den 22 april 1949 (nr 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål, jämte anslutande föreskrifter, motsvarande tillämpning. De som äro jurymän för tryckfrihetsmål äro behöriga att medverka även i mål som avses i denna paragraf. Bestämmelserna i första och andra styckena gälla även mål angående ansvar eller skadeståndsskyldighet på grund av brott som avses i 5 § andra stycket andra punkten och som ej gäller det sätt på vilket uppgift eller underrättelse anskaffats. Är fråga om brott, varigenom någon anskaffat uppgift eller underrättelse men ej offentliggjort denna i radioprogram eller meddelat den till annan för sådant offentliggörande skall dock vad nyss sagts gälla endast om det är uppenbart att anskaffandet skett för offentliggörande i radioprogram. Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott i radioprogram väckes av justitiekanslern. Sådant åtal skall väckas inom sex månader från det programmet sändes. Justitiekanslern är åklagare även i annat mål som skall handläggas i samma ordning som mål om yttrandefrihetsbrott i radioprogram. Lag (1977:1018). 9 § Programutgivare, den som är eller har varit anställd hos programföretaget eller annan som har tagit befattning med radioprogram eller med nyhetsmeddelande för sådant program får ej röja vad han därvid erfarit om vem som författat eller framställt program, framträtt i program eller lämnat meddelande för offentliggörande i program, om ej 1. denne har samtyckt därtill; 2. i mål som sägs i 7 § tredje stycket fråga är, huruvida den, mot vilken talan föres, enligt denna lag är ansvarig för brottet eller är skadeståndsskyldig; 3. i fall som avses i 5 § andra stycket fråga är om sådant brott mot rikets säkerhet som angives i 7 kap. 3 § första stycket 1 tryckfrihetsförordningen; 4. i fall som avses i 5 § andra stycket fråga är om brott enligt 7 kap. 3 § första stycket 2 eller 3 tryckfrihetsförordningen och rätten finner det erforderligt att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för brottet har lämnat meddelandet; 5. rätten av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift i saken lämnas vid vittnesförhör eller förhör med part under sanningsförsäkran. Brott mot denna paragraf bestraffas med böter eller fängelse i högst ett år. Åtal får väckas av åklagare endast om målsäganden angiver brottet till åtal. Åklagare är justitiekanslern. Lag (1977:1018) 9 a § Myndighet eller annat allmänt organ får ej efterforska den som författat eller framställt radioprogram, framträtt i sådant program eller lämnat meddelande för offentliggörande i radioprogram i vidare mån än som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som ej står i strid med denna lag. Får efterforskning förekomma, skall därvid beaktas den i 9 § första stycket angivna tystnadsplikten. För efterforskning i strid med första stycket första punkten dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Åklagare är justitiekanslern. Lag (1977:1018) 10 § För att säkerställa framtida bevisning om en sändnings innehåll skall programföretaget göra en upptagning av varje program som sänds och bevara denna minst sex månader från sändningen. Rätt att kostnadsfritt ta del av en sådan upptagning och få en utskrift av vad som har yttrats i programmet har 1. justitiekanslern, 2. en enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott mot honom har begåtts i programmet eller att han har lidit skada på grund av ett yttrandefrihetsbrott i programmet, om det inte är uppenbart att han inte berörs av programmet på sådant sätt att han kan vara målsägande. I lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar finns föreskrifter om skyldighet för programföretaget att lämna upptagningar till arkivet för ljud och bild. Lag (1991:143). 11 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra någon av sina skyldigheter enligt 3 b § fjärde stycket eller 10 § första stycket döms till böter eller fängelse i högst ett år. Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för brott som avses i första stycket. Lag (1991:143). Övergångsbestämmelser 1991:143 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991. 2. Genom lagen upphävs förordningen (1967:226) om tillämpningen av radioansvarighetslagen (1966:756). 3. 1 § tillämpas i sin nya lydelse endast på radioprogram som sänts efter ikraftträdandet.