Regeringskansliets rättsdatabaser

Allmänna stadganden 1 § 1 mom. Sjömansskatt samt allmänna egenavgifter i form av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift enligt denna lag skall erläggas av sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100, vilket huvudsakligast nyttjas i sådan närfart eller fjärrfart, som i 2 § sägs. Vad som i denna lag sägs om sjömansskatt gäller, såvitt inte annat särskilt föreskrivs, även allmänna egenavgifter. Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt handelsfartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund (inre fart) utom i fall som avses i 7 § 2 mom. andra stycket. Sjömansskatt skall icke heller erläggas för sådan ersättning som avses i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. och som inte är undantagna från skatteplikt enligt 8 § 2 och 3 nämnda lag. Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tillträda befattning på fartyget skall erlägga sjömansskatt för inkomsterna under kontrollant- eller utrustningstiden. Lag (1994:1745). 1 § 2 mom. Sjömansskatt erlägges även för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa inom sjöfartsnäringen, om mottagaren vid något tillfälle inom tolv månader före den månad då rätt till dagpenning uppkommer haft att erlägga sjömansskatt enligt 1 mom. Sjömansskatt enligt detta stycke utgår enligt de grunder som gälla vid uttagande av preliminär A-skatt på ersättning från erkänd arbetslöshetskassa. Regeringen meddelar närmare föreskrifter i fråga om sjömansskatt enligt första stycket. Lag (1974:777). 2 § I denna lag förstås med sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman, handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten, närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, eller mellan utländska hamnar, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm--Lindesnäs eller bortom Cuxhaven, fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart, inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen, beskattningsbar inkomst: inkomst ombord med undantag för sådan fri kost som har beaktats vid bestämningen av tabellerna i 7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi, i förekommande fall minskad med belopp, som har fastställts genom beslut om jämkning och, i den mån det har medgivits av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisktillägg eller motsvarande ersättning, samt med på inkomsten belöpande allmänna egenavgifter, beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges. Lag (1994:1745). (Se vidare anvisningarna.) 3 § Sjömansskatt tillfaller staten. Allmänna egenavgifter skall användas på sätt som framgår av 6 § lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter. Lag (1994:1745). 4 § 1 mom. Till kommun och landsting skall på sätt nedan stadgas årligen utgå ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter. Den årliga ersättningen skall avse sjömansskatt, dock ej allmänna egenavgifter, som inbetalats under tiden den 1 mars året före till den 1 mars det år då ersättningen utbetalas. Vid beräkning av ersättningens storlek tages även hänsyn till den sjömansskatt som restituerats under samma tid. Lag (1994:1745). 4 § 2 mom. Ersättning utgår årligen till kommun som icke tillhör landstingskommun med sjuttiofem procent, till annan kommun med femtio procent och till landstingskommun med tjugofem procent av den sjömansskatt, som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom kommunen eller landstingskommunen. Ersättning, som ovan sagts, skall icke utgå till kommun, om beloppet icke uppgår till minst 500 kronor. Lag (1974:777). 5 § Vid varje avräkning med sjöman av belopp, som utgör beskattningsbar inkomst, skall genom redarens försorg sjömansskatt avdragas. Redaren är skyldig att anpassa sättet för utbetalning av lön eller annan ersättning så, att skatteavdrag kan verkställas i vederbörlig ordning. 6 § Ärenden angående sjömansskatt behandlas av riksskatteverket. I den utsträckning som framgår av denna lag behandlas äredena av verkets sjömansskattekontor eller av en särskild av regeringen förordnad nämnd inom verket, sjömansskattenämnden. Lag (1975:1177). Sjömansskattens storlek 7 § 1 mom. Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar månadsinkomst, a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F, kolumn S, samt b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad tabell N, kolumn S. Sjöman som avses i första stycket skall betala allmänna egenavgifter med de procentsatser som anges i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter. De allmänna egenavgifterna beräknas på den beskattningsbara månadsinkomsten före avdrag för nämnda avgifter till den del inkomsten inte överstiger 0,625 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgifter tas ut endast om sjömansskatt också skall erläggas på inkomsten. Avgifter skall inte betalas av den som vid årets ingång fyllt 65 år. Skattebelopp enligt tabellerna och allmänna egenavgifter utgår i helt krontal, varvid öretal över femtio avrundas uppåt och annat öretal bortfaller. Bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning i fråga om sjömansskatt. Lag (1994:1745). 7 § 2 mom. I särskilda fall får sjömansskattenämnden besluta, att sjömansskatt skall erläggas enligt tabell F även vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast används i närfart. Nämnden får i särskilda fall medge, att denna lag tillämpas vid anställning ombord på lastfartyg, som huvudsakligast används i inre fart, om fartyget har certifikat för stor kustfart och tidvis även nyttjas i sådan fart. Därvid skall sjömansskatt erläggas enligt tabell N. Lag (1990:1433). (Se vidare anvisningarna.) 8 § För sjömän, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt 7 § 1 mom. (utländsk sjöman), skall sjömansskatt utgå på beskattningsbar månadsinkomst a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F kolumn U, samt b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad tabell N kolumn U. Allmänna egenavgifter skall betalas enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. andra stycket. Skatt enligt första stycket och allmänna egenavgifter enligt andra stycket utgår icke, om sjömannen visar att inkomsten ombord beskattas i ett annat land. Bestämmelserna i 7 § 1 mom. fjärde stycket och 7 § 2 mom. tillämpas också i fråga om skatt enligt denna paragraf. Därvid skall dock i fall som avses i 7 § 2 mom. första stycket skatt erläggas enligt tabell F kolumn U och i fall som avses i andra stycket av samma lagrum enligt tabell N kolumn U. Lag (1996:653). (Se vidare anvisningarna.) 9 § 1 mom. Avser inkomst ombord kortare tid än en månad, beräknas, där icke bestämmelserna i 2 mom. föranleda till annat, först den mot inkomsten svarande månadsinkomsten. Skatten uträknas därefter till så stor del av skatten på månadsinkomsten, som svarar mot den tidsperiod inkomsten avser. Månadsinkomsten anses därvid avse trettio dagar. Öretal som uppkommer vid skatteberäkningen bortfaller. Lag (1974:777). 9 § 2 mom. Skatten på engångsbelopp beräknas för sig och utgår med den procentandel, som skatten på den beskattningsbara månadsinkomsten under den månad, när engångsbeloppet avräknas, utgör av månadsinkomsten jämte värdet av fri kost. Har sjömannen icke varit anställd i redarens tjänst under nämnda månad, bestämmes procenttalet med hänsyn till hans närmast dessförinnan uppburna månadsinkomst och värdet av fri kost. Ojämnt procenttal jämnas uppåt till närmast hela tal. Skatten på engångsbelopp erlägges i helt antal kronor, varvid överskjutande öretal bortfaller. Lag (1990:1433). (Se vidare anvisningarna.) 9 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer, med ledning av de vid denna lag fogade tabellerna, de sjömansskattetabeller som behövs för beräkning av sjömansskatt. Vid fastställandet av sjömansskattetabellerna för år 1980 och senare år skall hänsyn tas till inträffade ändringar i fråga om uttaget av statlig inkomstskatt, uttaget av allmänna egenavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter samt storleken av det kommunala grundavdraget enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Lag (1994:1745). Skatteavdrag samt jämkning 10 § 1 mom. Det åligger sjöman, som är bosatt här i riket, att omedelbart efter mottagandet av skattsedel på preliminär A-skatt uppvisa densamma för redaren. Uppvisar sjömannen inte sådan skattsedel åligger det redaren att från skattemyndighet införskaffa skattsedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll. Lag (1990:1433). 10 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:1433). 10 § 3 mom. har upphävts genom lag (1990:1433). 11 § Då skatteavdrag verkställes, skall den innehållna skatten kvitteras. Vid kvitteringen skall angivas innehållet skattebelopp, innehållna allmänna egenavgifter, inkomstens storlek samt den tid inkomsten avser. Lag (1994:1745). (Se vidare anvisningarna.) 12 § 1 mom. Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för a) underskott i förvärvskälla, b) utbetalning av periodiskt understöd eller c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 kommunalskattelagen (1928:370) eller för inbetalning på sådant pensionssparkonto som avses i 46 § 2 mom. första stycket 7 samma lag må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering. Jämkning må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor. Lag (1993:942). 12 § 2 mom. Gör sjöman sannolikt, att uppskattningen av inkomst av drickspenningar enligt av sjömansskattenämnden fastställda grunder skulle medföra att hans inkomst av sådant slag skulle bliva väsentligt för högt beräknad, må genom beslut om jämkning den för sjömannen beräknade beskattningsbara inkomsten nedsättas. (Se vidare anvisningarna.) 12 § 3 mom. Sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, må genom beslut om jämkning medgivas nedsättning i skälig mån av skatten under förutsättning, att den tid under beskattningsåret då han haft inkomst ombord, i förekommande fall tillsammans med den tid under samma år då han haft inkomst i land av eget arbete, uppgår till högst sex månader och att under året erlagd sjömansskatt och beräknad slutlig skatt på inkomst i land sammanlagt väsentligt överstiger den slutliga skatt som han kan beräknas bli påförd om även inkomsten ombord utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen. Slutlig skatt skall, om icke särskilda skäl föranleda annat, vid skattejämförelsen beräknas med ledning av den för beskattningsåret gällande skattetabell för beräkning av preliminär A-skatt som närmast motsvarar den utdebitering till kommunal skatt som utgör grund för sjömansskattetabellerna. Vid beräkning av slutlig skatt för gift sjöman skall hänsyn tagas även till makens inkomst. Lag (1978:424). 12 § 4 mom. Sjömansskatt enligt 7 § får genom beslut om jämkning nedsättas i den mån förutsättningarna för skattereduktion för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt föreligger. Jämkning enligt detta moment får dock endast medges i den mån skattereduktion ej kan antas ha skett i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt eller statlig fastighetsskatt. Bosättning eller stadigvarande vistelse här i riket krävs dock inte för jämkning enligt detta moment. Lag (1991:1837). 12 § 5 mom. Sjöman som har deltidstjänstgöring får genom beslut om jämkning medgivas nedsättning av skatten i skälig mån. Därvid gälla bestämmelserna i 3 mom. i tillämpliga delar. Lag (1978:916). (Se vidare anvisningarna.) 13 § Beslut om jämkning meddelas av sjömansskattenämnden. Nämnden har rätt att, där så anses påkallat, uppskjuta prövning av jämkningsärende till följande beskattningsår. Ansökan om jämkning skall vara inkommen till sjömansskattekontoret före utgången av andra kalenderåret näst efter beskattningsåret. Har före eller under beskattningsåret ändring inträffat i förhållande, varom sjömannen lämnat uppgift i ansökan om jämkning, är han skyldig att omedelbart underrätta sjömansskattekontoret. I beslut om jämkning skall angivas, under vilken tid detsamma skall iakttagas vid verkställande av avdrag för sjömansskatt, samt vad sjömannen har att iakttaga, om ändring inträffar i förhållande, varom han lämnat uppgift i ansökan om jämkning. Lag (1978:916). Uppbörd 14 § 1 mom. Det åligger redare att till sjömansskattekontoret för varje period om två månader, räknat från beskattningsårets början, inbetala och redovisa under perioden innehållen sjömansskatt. Redovisning av skatten skall ske i den ordning Riksskatteverket bestämmer. För varje redovisningsperiod utom november--december skall redaren senast den sista dagen i andra månaden efter periodens utgång sätta in den skatt som skall inbetalas på sjömansskattekontorets särskilda konto. För redovisningsperioden november--december skall inbetalning ske senast den 15 därpå följande februari. Sjömansskattekontoret får efter därom gjord framställning bevilja anstånd med skattens inbetalning och redovisning, i regel dock högst en månad. Anstånd för redovisningsperioden november--december får beviljas endast om synnerliga skäl föreligger. Lag (1993:771). 14 § 2 mom. Inbetalas sjömansskatt senare än i 1 mom. sägs, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt bestämmelserna i 58 § 2--5 mom. uppbördslagen (1953:272). Sjömansskattenämnden får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl. Lag (1992:626). 14 § 3 mom. Riksskatteverket kan anmana redaren att lämna redovisning. Lag (1992:626). Rättelse av skatteavdrag 15 § 1 mom. Förmenar sjöman, att sjömansskatt obehörigen avdragits eller avdragits med för högt belopp, eller förmenar redare, att sjömansskatt redovisats med för högt belopp, må rättelse sökas hos sjömansskattenämnden. Ansökan om rättelse skall vara inkommen till sjömansskattekontoret före utgången av andra kalenderåret näst efter beskattningsåret. Framgår vid granskning att sjömansskatt avdragits obehörigen eller avdragits eller redovisats med för högst belopp, beslutar sjömansskattenämnden om rättelse. 15 § 2 mom. Har under beskattningsåret ändring inträffat i förhållande, varom sjömannen lämnat uppgift i ansökan om rättelse, är han skyldig att omedelbart underrätta sjömansskattekontoret. I beslut om rättelse som avser befrielse från skatt eller besked om tillämplig kolumn, skall angivas under vilken tid beslutet skall iakttagas samt vad sjömannen har att iakttaga, om ändring inträffar i förhållande, varom han har lämnat uppgift i ansökan om rättelse. Lag (1978:916). 15 § 3 mom. Har avdrag för sjömansskatt obehörigen underlåtits eller verkställts med för lågt belopp, beslutar sjömansskattenämnden om rättelse när felaktighet berott på, att sjömannen i ansökan om jämkning eller rättelse lämnat oriktig uppgift, att han icke iakttagit honom enligt 2 mom. första stycket eller 13 § tredje stycket åvilande underrättelseplikt, eller att ändring inträffat i förhållande, som påverkar kolumnbestämningen för honom. Innan beslut om rättelse meddelas, skall sjömannen erhålla tillfälle att yttra sig, om det icke är uppenbart överflödigt eller sjömannen är oanträffbar. Beslut om rättelse enligt första stycket må innefatta fastställande till betalning av det skattebelopp som sjömannen ytterligare skall erlägga. Rättelse må icke ske om vad som undgått beskattning är att anse som ringa och må icke beslutas senare än fem år efter beskattningsåret. Förordning (1970:933). 15 § 4 mom. Finner sjömansskattenämnden på grund av anmärkning eller eljest att något nämndens beslut blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, skall nämnden meddela beslut om rättelse. Bestämmelserna i 3 mom. andra och tredje styckena samt, såvitt avser rättelse till sjömannens eller redarens nackdel, fjärde stycket äga motsvarande tillämpning. Förordning (1971:814). Redarens uppgiftsplikt och ansvarighet för sjömansskatt, m.m. 16 § 1 mom. Redare för handelsfartyg, som omförmäles i 1 § första stycket, skall årligen enligt formulär, som fastställes av sjömansskattenämnden, före den 1 oktober till sjömansskattekontoret lämna uppgifter avseende nästkommande år om a) storleken av de fartyg, som han avser att använda i sin rörelse, b) den fart, i vilken fartygen äro avsedda att nyttjas, c) antalet anställda ombord, d) entreprenör, som han anlitar för verksamhet ombord, samt e) övriga förhållanden, som kunna vara av betydelse för sjömansskattenämnden vid handläggning av ärenden enligt 21 § 1 mom. vid 1) och 2). Inträffar ändring i förhållande, varom uppgift lämnats, är redaren skyldig att ofördröjligen anmäla detta till sjömansskattekontoret. Lag (1978:916). 16 § 2 mom. har upphävts genom förordning (1970:410). 16 § 3 mom. Underlåter redare att fullgöra vad honom enligt 1 mom. åligger, eller erfordras eljest tillgång tiLL uppgifter, som där sagts, äger sjömansskattekontoret anmana redare att lämna sådana uppgifter. Förordning (1970:933). 17 § 1 mom. Underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt, utan skälig anledning att vederbörligen fullgöra denna skyldighet, är han jämte sjömannen ansvarig för skatt, vilken skatteavdraget skolat avse, till belopp som svarar mot vad han underlåtit att avdraga. Har redare verkställt avdrag för sjömansskatt är sjömannen fri från betalningsansvar för motsvarande skattebelopp. Bestämmelserna i 77 a § och 77 c § uppbördslagen (1953:272) skall tillämpas även ifråga om sjömansskatt. Underlåter redare utan skälig anledning att fullgöra vad honom enligt 16 § 1 mom. åligger, och har till följd härav skatteavdrag verkställts med lägre belopp än som eljest bort ske, är han jämte sjömannen ansvarig för skatt, vilken skatteavdraget skolat avse, till belopp som svarar mot vad han till följd av underlåtenheten icke avdragit. Lag (1996:663). 17 § 2 mom. Har skatt icke erlagts eller erlagts med för lågt belopp, åligger det sjömansskattekontoret att snarast möjligt framställa krav (revisionskrav) på felande belopp. Belopp under tjugofem kronor utkräves dock icke. Revisionskrav skall dock icke framställas beträffande skattebelopp som fastställts till betalning genom beslut om rättelse enligt 15 § 3 eller 4 mom. Lag (1974:862). 17 § 3 mom. Revisionskrav skall, utom i fall som avses i andra stycket, riktas mot redaren. Sjömannen skall underrättas om krav mot redaren, om detta avser större belopp för hans del eller särskilda skäl eljest föreligga. Krav skall riktas mot sjömannen, om uteblivet eller för lågt skatteavdrag beror på omständighet som redaren icke kan lastas för. Lag (1978:916). 17 a § Bestrides riktigheten av revisionskrav eller inbetalas icke det belopp kravet avser skall det underställas sjömansskattenämnden. Finner nämnden kravet lagligen grundat, skall den fastställa beloppet till betalning. Avser kravet skatt som redaren avdragit men icke inbetalat och har redaren icke bestritt kravets riktighet, skall kravet icke underställas sjömansskattenämnden. Redare eller sjöman, som har att erlägga mot underlåtet skatteavdrag svarande belopp, är skyldig att på beloppet erlägga dröjsmålsavgift enligt 14 § 2 mom. Som förfallodag räknas därvid den dag då beloppet skulle ha betalats om skatteavdrag gjorts. Hänförs skattebeloppet till fler än ett betalningstillfälle skall som förfallodag räknas förfallodagen för den sista betalningsposten. Lag (1993:1522). 17 b § Belopp som Sjömansskattenämnden fastställt till betalning eller som avses i 17 a § andra stycket och som inte har betalats in i rätt tid skall lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m. m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Överklagande av beslut inverkar inte på skyldigheten att betala skatt eller dröjsmålsavgift. Lag (1993:897). 18 § Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för en sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare som vill söka beloppet åter av sjömannen skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat skatten. Kronofogdemyndigheten får hos sjömannen driva in beloppet i den ordning som gäller för indrivning av skatt. Vid utmätning av lön har fordringen inte företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken. Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om redarens regressfordran enligt första stycket. Lag (1995:300). 19 § Redare, som enligt lag är skyldig att föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid, lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, om sjömannen uppvisat skattsedel på preliminär skatt, numret på denna skattsedel. Även annan redare än i första stycket sägs, som skall göra avdrag för sjömansskatt, är skyldig att föra anteckningar i samma omfattning. Efter anmaning av Riksskatteverket eller skattemyndighet åligger det sådan redare, som avses i första eller andra stycket, att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag följts. Bestämmelserna i 3 kap. 13--14 c §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i fråga om handling eller uppgift som skall undantas från anmaning. Lag (1994:472). 19 a § Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag följts skall på Riksskatteverkets eller skattemyndighetens begäran tillhandahållas dessa. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324). Lag (1993:472). 19 b § Om några uppgifter i en redovisning enligt 14 § behöver kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får Riksskatteverket eller skattemyndigheten komma överens med redaren om att en sådan avstämning skall göras vid besök hos honom eller vid annat personligt sammanträffande. Lag (1994:472). 19 c § För kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag följts får Riksskatteverket eller skattemyndigheten besluta om revision hos redaren. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 8--14 c §§ taxeringslagen (1990:324). Lag (1994:472). 19 d § Vad i denna lag sägs om redare äger motsvarande tillämpning beträffande av denne anlitad annan arbetsgivare för sjöman. Saknar annan arbetsgivare för sjöman än redare fast driftställe i riket annorstäder än på fartyg, svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redare till följd härav erlagt skattebelopp, äger han söka beloppet åter av sjömannens arbetsgivare. Lag (1994:472). Preskription 20 § Har en redare underlåtit verkställa avdrag för sjömansskatt, får hans eller sjömannens betalningsskyldighet för skatten inte fastställas senare än fem år efter utgången av det år, under vilket skatteavdraget skulle ha verkställts. Revisionskrav mot en redare med anledning av att innehållen sjömansskatt inte har betalats in får inte fastställas senare än fem år efter utgången av det år, under vilket skatteavdraget verkställdes. Lag (1982:192). Organisation m.m. 21 § 1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden att 1) lämna besked beträffande de fartyg, ombord på vilka de anställda skall betala sjömansskatt, samt beträffande den tabell, enligt vilken sjömansskatt skall beräknas, 2) fastställa grunder, enligt vilka drickspenningar skall uppskattas vid beräkning av sjömansskatt, 3) meddela beslut om jämkning och om rättelse av skatteavdrag, 4) pröva ärenden angående revisionskrav, 5) meddela beslut i andra frågor rörande betalning och beräkning av sjömansskatt, 6) fastställa de belopp, med vilka ersättning skall utgå till kommun och landstingskommun, 7) lämna anvisningar i frågor angående betalning och uppbörd av sjömansskatt, 8) meddela beslut i fråga om befrielse från skyldighet att betala dröjsmålsavgift enligt denna lag. Lag (1992:626). 22 § Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 1) skola intagas i författningssamling som riksskatteverket låter utge. Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 6) skall jämte redogörelse huru ersättningen beräknats på lämpligt sätt delgivas kommun eller annan till vilken ersättning skall utbetalas genom nämndens försorg. Annat beslut av sjömansskattenämnden skall delgivas den som därigenom förpliktigas, vederbörande skattskyldig eller sökande ävensom i 24 § omförmälda allmänna ombudet. Beslut, över vilket klagan må föras, skall förses med besvärshänvisning. Lag (1976:642). 23 § Sjömansskattekontoret skall 1) föra register över de fartyg, ombord på vilka de anställda skola erlägga sjömansskatt, 2) utöva kontroll över redovisningen av sjömansskatt, 3) handlägga ärenden angående revision av redares bokföring, 4) om anledning därtill föreligger, framställa revisionskrav, 5) bereda de ärenden, som skola avgöras av sjömansskattenämnden, 6) tillhandagå redare och sjömän med upplysningar angående utgörande av sjömansskatt, 7) uträkna belopp som skall återbetalas på grund av beslut av sjömansskattenämnden eller skattemyndighet eller utslag av skattedomstol. Sjömansskattekontoret äger från myndighet, redare, den gentemot vilken sjöman har underhållsplikt eller förmyndare för den underhållsberättigade infordra sådana uppgifter som erfordras för att sjömannen skall bli rätt beskattad. Lag (1990:347). 24 § Riksskatteverket förordnar ett allmänt ombud att i kammarrätt och regeringsrätten föra det allmännas talan i mål enligt denna lag samt ersättare för sådant ombud. Lag (1974:777). 25 § Bestämmelserna i 3 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i ansökningar om jämkning av sjömansskatt och andra handlingar som har avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelserna i denna lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll. Uppgift om en sjömans beskattningsbara inkomst enligt denna lag, om den på inkomsten erlagda sjömansskatten samt om den tid inkomsten avser får lämnas ut till enskilda utan hinder av bestämmelserna om sekretess. Lag (1990:347). Straff och vite m.m. 26 § Vad som i skattebrottslagen (1971:69) föreskrivs om skatt gäller även i fråga om avgift som avses i denna lag. Avgift enligt denna lag omfattas även av lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. Lag (1996:663). 27 § har upphävts genom lag (1996:663). 28 § har upphävts genom lag (1996:663). 29 § har upphävts genom lag (1980:184). 30 § Underlåter redare att hörsamma anmaning enligt 14 § 3 mom., 16 § eller 19 § tredje stycket första meningen, eller underlåter redare, som är skyldig göra avdrag för sjömansskatt, att fullgöra sin skyldighet, eller gör han avdrag med för lågt belopp, eller fullgör redare icke vad honom åligger enligt 11 §, kan riksskatteverket och i fall som anges i 19 § tredje stycket första meningen skattemyndighet förelägga den försumlige lämpligt vite. Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller taxeringslagen (1990:324) prövas fråga om uttagande av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lagar. Bestämmelserna i 83 § andra och fjärde styckena uppbördslagen (1953:272) tillämpas också i fråga om vite som avses i denna paragraf. Lag (1990:347). Besvär 31 § Sjömansskattenämndens beslut i ärenden som avses i 21 § 1 mom. vid 6) får överklagas hos regeringen. Lag (1986:1293). 32 § Sjömansskattenämndens beslut i ärenden som avses i 21 § 1 mom. 3-5 och 8 får överklagas hos kammarrätten genom besvär. Besvärshandling skall vara inkommen inom sex månader, om besvären anföras av sjöman, och eljest inom två månader från det klaganden erhållit del av det överklagade beslutet. Lag (1981:389). 32 a § har upphävts genom förordning (1971:415). 33 § Talan får icke föras mot sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses i 21 § 1 mom. vid 1) och 2). Talan får icke heller föras mot beslut enligt 19 § om revision eller varigenom vite har förelagts. Lag (1978:319). 34 § Vid besvär över kammarrätts beslut i mål enligt denna lag skall besvärshandlingen vara inkommen senast två månader efter det klaganden erhållit del av kammarrättens beslut. Lag (1974:777). 35 § Besvär över sjömansskattenämndens beslut befriar icke klaganden från att i behörig ordning erlägga skatt. Restitution av sjömansskatt m.m. 36 § 1 mom. Innebär beslut av sjömansskattenämnden om jämkning eller rättelse att redare eller sjöman äger återfå erlagd skatt, skall återbetalning verkställas utan särskild ansökan. Belopp under tjugofem kronor återbetalas dock icke. Återbetalning i anledning av beslut om jämkning enligt 12 § 1 mom. får icke ske med högre belopp än vad som motsvarar jämkningsbeloppet. Bestämmelserna i 68 § 3 och 4 mom. uppbördslagen skall i den omfattning riksskatteverket bestämmer äga motsvarande tillämpning vid restitution av sjömansskatt. Lag (1978:916). 36 § 2 mom. Framkommer vid beslut om återbetalning av skatt till sjöman att redare på grund av revisionskrav eller eljest för sjömannen erlagt visst skattebelopp, som denne icke ersatt, skall återbetalning verkställas till redaren intill det belopp redaren har att fordra. 36 § 3 mom. Sjöman eller redare som har rätt att återfå för mycket erlagd skatt eller dröjsmålsavgift skall erhålla ränta (restitutionsränta) på beloppet. Ränta beräknas för ett visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal. Räntebelopp som understiger femtio kronor utbetalas ej. Vid beräkning av ränta skall iakttagas, att ränta för skatt, avseende visst beskattningsår, utgår från och med den 1 mars nästföljande år, om skatten erlagts före denna tidpunkt, och i annat fall från och med månaden efter den då skatten erlagts, att ränta utgår till och med den månad, då beslut om återbetalning meddelas, samt att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller. Har beslut som föranlett ränta ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet beaktats vid ränteberäkningen, är sjöman eller redare skyldig återbetala vad han sålunda uppburit för mycket. Bestämmelserna om revisionskrav äga därvid motsvarande tillämpning. Lag (1992:626). 36 § 4 mom. Har skatt restituerats med för högt belopp skall redaren eller sjömannen till statsverket återbetala vad han felaktigt har uppburit. Beslut om betalningsskyldighet enligt detta moment får icke fattas senare än fyra år efter utgången av det år, under vilket skatten felaktigt har restituerats. Bestämmelserna om revisionskrav tillämpas i övrigt på beslut om betalningsskyldighet. Lag (1978:916). 36 § 5 mom. I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning enligt 1--3 mom. Lag (1985:150). 36 a § Föreligga särskilda skäl får sjömansskattenämnden för visst fall besluta att sjömansskatt icke skall erläggas för inkomst på grund av anställning hos annan arbetsgivare för sjöman än redare. Innan beslut som avses i första stycket fattas skall yttrande inhämtas från berörda svenska redare- och sjöpersonalorganisationer. Mot nämndens beslut i fråga som avses i första stycket får talan icke föras. Lag (1975:948). 37 § 1 mom. Regeringen äger, under förutsättning av ömsesidighet, med annan stats regering träffa sådan överenskommelse, att sjöman som är bosatt i den andra avtalsslutande staten skall erlägga sjömansskatt enligt vad som gäller för här i riket bosatt sjöman. Lag (1974:777). 37 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:1433). 37 § 3 mom. har upphävts genom förordning (1970:410). Anvisningar till 1 § Bestämmelserna i denna lag avse sjöman som är anstäld i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg. Av 19 a § följer att lagen även är tillämplig på sjöman som är anställd av annan arbetsgivare som redaren antagit som entreprenör. Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Uthyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat, äga bestämmelserna tillämpning om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av denne anlitad arbetsgivare. Har sjöman avmönmstrat från tjänst ombord på visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på annat fartyg tillhörigt samme redare, skall ersättning som utgår under väntetiden anses som utbetalad i tjänsten ombord på det förra fartyget. Sjömansskatt skall erläggas även av den som före leveransen av fartyg, som är under byggnad, och innan tjänstgöring ombord påbörjats inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m. Lag (1976:1082). till 2 § Till gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord, hänföres icke blott vad sjömannen uppbär från redaren utan även sådana ersättningar som drickspenningar och dylikt. Till inkomst ombord räknas icke sedvanlig kontant ersättning för naturaförmåner i form av kost och bostad och icke heller sedvanlig kontant ersättning för kojutrustning, för förlust av effekter vid fartygs förolyckande eller för sådan av redaren utbetald kontant ersättning, som har åtgått för bestridande av särskilda med anställningen ombord förenade kostnader. Redare, som har utbetalat krigsrisktillägg eller motsvarande ersättning, skall ange ersättningens storlek i redovisning enligt 14 § 1 mom. Lag (1978:916). till 7 § Frågan huruvida sjöman är bosatt här i riket skall bedömas i enlighet med vad därom stadgas i kommunalskattelagen. För sjöman som är svensk medborgare, skall sjömansskatt alltid utgå enligt de bestämmelser, som gälla för här i riket bosatt sjöman, om han icke på grund av att skattskyldighet i annat land för inkomsten föreligger med beslut av sjömansskattenämnden visar, att skatteavdrag ej skall verkställas. För semesterlön, semesterersättning, vederlagslön, vederlagsersättning, sjuklön och liknande löner och ersättningar skall sjömansskatt beräknas enligt den för sjömannen i anställningen ombord senast gällande tabellen. Lag (1978:916). till 8 § Skatteavdrag enligt 8 § må underlåtas endast om sjöman med beslut av sjömansskattenämnden eller på annat sätt, som föreskrives av sjömansskattenämnden, visar, att skatteavdrag ej skall verkställas. till 9 § Med engångsbelopp förstås dels bärgarlön, tantiem, kaplake, gratifikation, semesterersättning, vederlagsersättning och lönebelopp, som på grund av avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utbetalas på en gång, dels liknande ersättning som sjömansskattenämnden förklarat vara engångsbelopp. Minst ett exemplar av den för ett fartyg gällande sjömansskattetabellen skall genom befälhavarens försorg hållas tillgängligt för de anställda ombord. till 10 § har upphävts genom lag (1990:1433). till 11 § Kvitto på innehållen sjömansskatt skall lämnas i löneavräkning, såvitt icke sjömansskattenämnden efter ansökan av redaren medgiver, att kvitto må lämnas i annan ordning. Har rättelse, som avses i 10 § 1 mom. tredje stycket eller 2 mom., företagits skall anteckning härom ske i löneavräkningen. Lag (1978:916). till 12 § I fråga om sjöman, som utan att vara bosatt i Sverige har att betala sjömansskatt enligt 7 §, må vid jämkning enligt 12 § 1 mom. hänsyn tagas till sådana i sistnämnda författningsrum omförmälda avdrag, vilka sjömannen med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt skulle hava kunnat påräkna vid taxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda taxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall jämkning dock ej medgivas. Vid jämkning enligt 12 § 3 och 5 mom. för i Sverige icke bosatt sjöman skall slutlig skatt beräknas med tillämpning av svenska beskattningsregler. Sjöman som betalar sjömansskatt enligt 7 § men som inte är bosatt i Sverige har rätt till jämkning på grund av skattereduktion enligt 4 mom. för underskott av kapital. Underskottet beräknas med tillämpning av svenska beskattningsregler. Med deltidstjänstgöring enligt 12 § 5 mom. förstås tjänstgöring som enligt anställningsavtal skall fullgöras på kortare tid än heltid. Lag (1990:1433). Övergångsbestämmelser 1983:979 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om ränta som belöper på tid före ikraftträdandet. 1984:347 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller beträffande sjömansskatt som har erlagts före ikraftträdandet. Vid tillämpning av 10 § 1 mom. tredje stycket första meningen skall år 1985 skatteavdrag ske enligt kolumn 2, om kolumn 2--3 eller 4 tillämpats under föregående beskattningsår. 1985:108 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. De nya bestämmelserna i 28 § tredje och fjärde styckena tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att ådöma påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser. Såvitt gäller underrättelse om brottsmisstanke tillämpas de nya bestämmelserna endast på underrättelser som delges efter ikraftträdandet. 1986:476 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas i fråga om restitutionsränta som belöper på tid efter ikraftträdandet. 1986:512 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser skall gälla beträffande sjömansskatt som har erlagts eller hade skolat erläggas före ikraftträdandet. 1986:1293 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 2 § i sin äldre lydelse tillämpas intill utgången av juni 1988. 1988:1529 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om inkomster som avser tid före ikraftträdandet. 1990:347 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991. 1990:1433 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser gäller beträffande sjömansskatt som erlagts eller skulle erlagts före ikraftträdandet. 1991:1837 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Bestämmelserna i 4 mom. andra stycket i sin nya lydelse tillämpas dock först från och med den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser i 4 mom. första och andra styckena gäller fortfarande i fråga om sjömansskatt som erlagts eller skulle ha erlagts före ikraftträdandet. 1992:626 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före ikraftträdandet. Ränta som belöper på tid före ikraftträdandet beräknas enligt äldre föreskrifter. 1994:1745 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller beträffande inkomster för vilka sjömansskatt har erlagts eller skulle ha erlagts före ikraftträdandet. 1996:1330 1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om inkomster som hänför sig till tid före utgången av år 1997. Bestämmelsen i 7 § 2 mom. andra stycket skall i tillämpliga delar fortfarande gälla i fråga om lastfartyg som vid utgången av år 1997 omfattades av ett beslut om medgivande enligt bestämmelsen. Lag (1997:1147). 2. Ärenden enligt den upphävda lagen skall efter utgången av år 1997 handläggas av Riksskatteverket när det gäller ärenden enligt 21 § 1 mom. 1 och 6 och av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län när det gäller övriga ärenden. 3. Beslut som meddelas av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län enligt den upphävda lagen överklagas hos länsrätten. Vid överklagande av länsrättens beslut gäller 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324). Bestämmelserna i taxeringslagen gäller i fråga om företrädare för det allmänna och rätt för det allmänna att överklaga. 4. Riksskatteverkets beslut enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen får inte överklagas. Verkets beslut enligt 21 § 1 mom. 6 överklagas hos regeringen. 5. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol i mål enligt den upphävda lagen.