Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § Är Sverige i krig, skall bestämmelserna i 4, 5, 8 och 9 §§ tillämpas. Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen föreskriva att 4, 5, 8 och 9 §§ helt eller delvis skall tillämpas. Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärdades eller, om riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riksmöte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskriften inom två månader från det underställningen skedde, upphör föreskriften att gälla. Lag (1992:1417). 2 § Förordnande enligt 4, 5, 8 eller 9 § får meddelas för att tillgodose ändamål av synnerlig vikt för totalförsvaret. Sådant förordnande får dock inte gälla vapentjänst vid försvarsmakten. Förordnande enligt första stycket får dock inte meddelas för att tillgodose den civila hälso- och sjukvårdens eller den civila veterinärverksamhetens behov av personal. Lag (1992:1417). 3 § Det åligger arbetsmarknadsstyrelsen att närmast under Konungen för riket i dess helhet handhava tillämpningen av denna lag och med stöd därav meddela föreskrifter. Under arbetsmarknadsstyrelsens ledning skall inom varje län länsarbetsnämnden handhava tillämpningen av lagen och nyssnämnda föreskrifter. Lag (1973:862). Arbetsförmedlingstvång m.m. 4 § Regeringen får i den omfattning som behövs föreskriva om förbud mot annan arbetsförmedling än den offentliga samt om inskränkning i rätten att bedriva sådan annan arbetsförmedling. Arbetsmarknadsstyrelsen får trots föreskrift som avses i första stycket besluta att en annan arbetsförmedling än den offentliga tills vidare får bedrivas i samverkan med den offentliga arbetsförmedlingen på de villkor som styrelsen bestämmer. Lag (1993:442). 5 § Konungen äger, för att visst behov av arbetskraft skall kunna tillgodoses före annat sådant, i erforderlig omfattning förordna om förbud för arbetsgivare att anställa arbetstagare annorledes än enligt anvisning av organ för den offentliga arbetsförmedlingen eller eljest med dess medgivande (arbetsförmedlingstvång). I anslutning till förordnande om arbetsförmedlingstvång skall angivas det behov av arbetskraft, åt vilket företräde skall lämnas (företrädesbestämmelse). Så länge det företrädesberättigade behovet icke är fyllt, må arbetsförmedlingsorgan ej lämna arbetssökande, som är lämpad för arbetet i fråga, anvisning eller medgivande att taga annat arbete inom verksamhet för vilken arbetsförmedlingstvång gäller. Länsarbetsnämnd må, på särskilda skäl, medgiva undantag från företrädesbestämmelses tillämpning. 6 § Har avtal om anställning träffats i strid mot förordnande om arbetsförmedlingstvång och kan anställning icke godkännas med hänsyn till gällande företrädesbestämmelse, är arbetstagaren skyldig att efter föreläggande från länsarbetsnämnden frånträda anställningen. 7 § Vad i 5 och 6 §§ stadgas gäller ej a) där anställningen är av endast tillfällig natur; b) där ej arbetstagaren fyllt eller under kalenderåret fyller sexton år eller där han före kalenderårets början fyllt sjuttio år; eller c) där parterna i ett anställningsförhållande äro makar eller där ena parten eller hans make är den andra partens avkomling eller styv- eller fosterbarn eller dess avkomling eller ock syskon, halvsyskon eller fostersyskon. Lag (1971:884). Tjänsteplikt 8 § I den mån Konungen därom förordnar åligger det såsom tjänsteplikt arbetstagare från och med det kalenderår, varunder han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han fyller sjuttio år, att efter föreläggande av arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnd ej lämna sin anställning utan särskilt medgivande därtill eller eljest nedlägga arbetet (tjänsteförlängning). 9 § I den mån Konungen därom förordnar åligger det envar från och med det kalenderår, varunder han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han fyller sjuttio år, att efter föreläggande av arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnd antaga och utföra sådant arbete, som hans kroppskrafter och hälsotillstånd medgiva (allmän tjänsteplikt). 10 § Förordnande enligt 8 eller 9 § må avse envar som är bosatt eller stadigvarande vistas i riket. 11 § Den som på grund av värnplikt eller civilförsvarsplikt tas i anspråk för tjänstgöring vid försvarsmakten är undantagen från tjänsteplikt. Detsamma gäller civilförsvarspliktiga under tid då tjänstgöring i civilförsvaret utgör hinder för tjänstepliktens fullgörande. Från tjänsteplikt är även den undantagen som fullgör vapenfri tjänst. Den som är anställd hos staten får endast i den omfattning regeringen föreskriver åläggas allmän tjänsteplikt. I fråga om den som är anställd hos en kommun, ett landsting eller hos någon annan vars verksamhet har betydelse för ändamål som anges i 2 §, får Arbetsmarknadsstyrelsen i särskilt fall besluta om eller meddela föreskrifter om att sådan person inte får åläggas allmän tjänsteplikt. Om det finns synnerliga skäl, får Arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnd medge befrielse tills vidare från fullgörande av tjänsteplikt. Lag (1992:1417). Arbetsvillkor vid fullgörande av tjänsteplikt 12 § Rörande tjänstepliktigs lönevillkor och arbetsvillkor i övrigt vid fullgörande av tjänsteplikt skall, där ej annat följer av vad nedan sägs, gälla vad som enligt allmän författning, reglemente, avtal eller sedvänja gäller för frivilligt åtaget arbete av motsvarande slag. 13 § Den som fullgör tjänsteplikt må ej utan medgivande av arbetsgivaren eller länsarbetsnämnden frånträda sin anställning eller eljest nedlägga arbetet. Mot den tjänstepliktiges vilja må anställningen eller arbetet upphöra endast med länsarbetsnämndens medgivande. Nämnden äger föreskriva senare tidpunkt för anställnings upphörande än som må föranledas av den tjänstepliktige tillkommande uppsägningstid. Där arbetsgivare inställer arbete helt eller delvis eller eljest underlåter att taga den tjänstepliktiges arbetskraft i anspråk utan att anställningen upphör, äger den tjänstepliktige, i den mån länsarbetsnämnden ej annat föreskriver, likväl rätt till lön och andra förmåner efter vad eljest skulle hava gällt. Fråga som länsarbetsnämnd äger avgöra jämlikt första stycket må ej prövas av domstol. 14 § Beträffande villkoren för sådant arbete, som fullgöres enligt förordnande om tjänsteplikt och är av beskaffenhet att villkoren därför regelmässigt bestämmas i ett av Konungen med stöd av riksdagens beslut utfärdat reglemente, skall, därest villkoren ej på angivet sätt reglerats, gälla vad Konungen därom förordnar. Villkoren böra, där särskilda förhållanden ej föranleda annat, i huvudsak utformas enligt bestämmelser, som eljest gälla för arbete av sådant slag. 15 § I andra fall än i 14 § sägs skall lönenämnd för tjänsteplikt bestämma villkoren för arbete, som fullgöres enligt förordnande om tjänsteplikt, i den mån villkoren icke regleras genom kollektivavtal, som är bindande för arbetsgivaren och den tjänstepliktige i fråga om sådant arbete, eller genom avtal därom mellan arbetsgivaren och den tjänstepliktige eller genom ett i anslutning till träffad överenskommelse utfärdat reglemente. Därvid bör nämnden, i den mån särskilda förhållanden ej föranleda annat, i huvudsak följa villkor, som i betydande utsträckning tillämpas på arbetsplatsen eller eljest inom verksamheten. För tid, då villkoren ej regleras genom sådant avtal eller reglemente som nyss sagts, och intill dess beslut meddelats av lönenämnd för tjänsteplikt, äger arbetsgivaren bestämma villkoren; dock är arbetsgivaren, om beslutet innebär större förmåner för den tjänstepliktige, skyldig att i efterhand utgiva vad som med tillämpning av beslutet ytterligare belöper på samma tid. I övrigt skall om beslutets giltighetstid gälla vad detsamma därom innehåller. 16 § För hela riket skall finnas en lönenämnd för tjänsteplikt, såvida Konungen ej förordnar att särskilda sådana nämnder skola finnas för olika verksamhetsgrenar eller delar av riket. Lönenämnd för tjänsteplikt skall bestå av ordförande samt ledamöter och suppleanter till det antal Konungen finner erforderligt, samtliga utsedda av Konungen. Av ledamöterna och suppleanterna utses en eller flera bland personer, föreslagna av organisationer som företräda arbetsgivare inom nämndens verksamhetsområde, samt en eller flera bland personer, föreslagna av organisationer som företräda olika grupper av arbetstagare inom området. I lönenämnds handläggning av ärende enligt 15 § skola, i den ordning Konungen föreskriver, utom ordföranden eller ersättare för denne deltaga sex ledamöter eller suppleanter, därav två arbetsgivarrepresentanter och två arbetstagarrepresentanter, eller ock, då Konungen för viss lönenämnd därom förordnat, två ledamöter eller suppleanter, därav en arbetsgivarrepresentant och en arbetstagarrepresentant. 17 § Lönenämnd för tjänsteplikt må endast på framställning av part upptaga ärende som i 15 § sägs. Förening av arbetsgivare ävensom fackförening eller annan liknande förening av arbetstagare må vid lönenämnd väcka och utföra talan för medlem av föreningen. Därest ärendet handlägges med arbetsgivare eller förening av arbetsgivare såsom part å ena sidan samt med fackförening eller annan liknande förening av arbetstagare såsom part å andra sidan, skall beslut av lönenämnden i ärendet anses innefatta sådant kollektivavtal mellan parterna, varom sägs i lagen om kollektivavtal. Tvist om tolkning eller tillämpning av beslut, som nu sagts, skall med iakttagande av vad i 13 § sista stycket stadgas handläggas av arbetsdomstolen. Vad i andra stycket stadgas gäller ej beslut om arbetsvillkor i fall där villkoren eljest skulle hava bestämts genom reglemente. 18 § Om synnerliga skäl därtill föreligga, äger Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnd beträffande grupp av tjänstepliktiga fastställa likformiga arbetsvillkor. För sådant fall skall vad eljest i denna lag stadgas om villkorens bestämmande icke gälla. 19 § Tjänstepliktig, som icke utfått förfallen löneförmån för fullgjord tjänsteplikt, äger mot fordringens överlåtelse å statsverket av statsmedel utfå ersättning för dylik ogulden förmån. Ersättning må dock, där ej skäl till undantag föreligga, icke utgå för lönefordran, som förfallit till betalning mer än tre månader innan ansökan om ersättning göres. Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen meddelar föreskrifter om förmåner av statsmedel vid resa eller flyttning från den tjänstepliktiges bosättnings- eller vistelseort till ort, där tjänsteplikt skall fullgöras, samt om motsvarande förmåner vid arbetets upphörande. Angående bidrag i anledning av att tjänsteplikts fullgörande för den tjänstepliktige medför minskad inkomst eller ökade levnadskostnader skall gälla vad därom särskilt stadgas. Särskilda bestämmelser 20 § Konungen äger föreskriva skyldighet dels för arbetsgivare att lämna upplysning om förhållanden av betydelse för tillämpningen av denna lag, dels ock för envar, som enligt densamma kan komma att bliva tjänstepliktig, att lämna sådan upplysning ävensom att för sådant ändamål efter kallelse personligen inställa sig hos arbetsförmedlingsorgan inom vars verksamhetsområde han vistas. 21 § Konungen äger förordna om sådan tillsyn över arbetsplats som må föranledas av att tjänsteplikt där fullgöres. För sådan tillsyn skall vad i 50, 51 och 68 §§ arbetarskyddslagen stadgas i tillämpliga delar gälla. 22 § Där någon genom fullgörande av tjänsteplikt hindras att utföra åtaget arbete eller efter föreläggande enligt 6 § frånträder anställning, må det icke åberopas mot honom som grund för skadestånd eller eljest. Angående förbud för arbetsgivare att med anledning av fullgörandet av tjänsteplikt skilja arbetstagare från anställning ävensom angående rätt för arbetstagare att ej av sådan anledning behöva vidkännas minskning i de med anställningen förenade förmånerna i vidare mån än som följer av uppehållet i arbetet skall gälla vad som i sådant hänseende stadgas med avseende å värnpliktstjänstgöring. 23 § Upphör tjänsteplikt att gälla under det att tjänstepliktig utför arbete som förelagts enligt denna lag, skall i den mån parterna ej överenskomma annat anses som om avtal om fortsatt arbete träffats mellan dem. Härför skola tillämpas de villkor, som gällde för arbetet vid tjänstepliktens upphörande, dock med iakttagande av vad nedan i denna paragraf sägs. Sker uppsägning i anslutning till tjänstepliktens upphörande, skall angående uppsägningstid iakttagas vad Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen därom föreskriver. Har sådan uppsägning skett skall vad i 13 § andra stycket stadgas äga motsvarande tillämpning. I fall då enligt första stycket avtal om fortsatt arbete skall anses föreligga, må i den mån så finnes skäligt arbetstagaren av statsmedel erhålla sådan ersättning och sådana förmåner som enligt 19 § må utgå till tjänstepliktig. 24 § Till böter döms a) den som bryter mot förbud eller föreskrift enligt 4 § eller 5 § första stycket första punkten, b) arbetstagare som icke inom utsatt tid efterkommer föreläggande enligt 6 §, c) tjänstepliktig, som icke inom utsatt tid efterkommer behörig myndighets föreläggande att taga arbete eller eljest olovligen uteblir från arbetet eller nedlägger detsamma eller på annat sätt i väsentlig grad brister i fullgörandet av tjänsteplikten, d) den som vid fullgörande av upplysningsskyldighet, som föreskrivits med stöd av 20 §, lämnar medvetet oriktig uppgift, samt e) den som icke fullgör upplysnings- eller inställelseskyldighet, som föreskrivits med stöd av 20 §. Är brott, som ovan vid a)--d) sägs, med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som grovt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Allmänt åtal för brott som avses i denna paragraf får väckas endast efter medgivande av länsarbetsnämnden. Lag (1991:276). 25 § För genomförande av beslut enligt denna lag äger länsarbetsnämnd erhålla handräckning av polismyndighet. 26 § Över länsarbetsnämnds beslut enligt denna lag må klagan föras hos arbetsmarknadsstyrelsen. Över arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag må klagan föras hos Konungen. Beslut av länsarbetsnämnd eller arbetsmarknadsstyrelsen skall gå i verkställighet utan hinder av förd klagan, där ej annat föreskrives i beslutet eller av den myndighet hos vilken klagan föres. Över beslut av lönenämnd för tjänsteplikt må klagan ej föras. 27 § De ytterligare föreskrifter som erfordras för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av arbetsmarknadsstyrelsen.