Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Avtalet den 31 mars 1950 mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på kvarlåtenskap skall lända till efterrättelse för Sveriges del. 2 § Anstånd enligt 3 § kungörelsen den 1 december 1967 (nr 721) om förfarandet rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning får medges med högst så stor del av skatten, som vid proportionell fördelning av hela det beräknade skattebeloppet på den egendom, som enligt avtalet skall beskattas i Sverige, och den egendom, som enligt avtalet skall beskattas i Finland, kan antagas belöpa på sistnämnda egendom (jfr art. 3--8). 3 § Om åtgärd av beskattningsmyndighet i Finland medfört beskattning som strider mot avtalets principer, kan den som träffats av beskattningen hos Kungl. Maj:t ansöka om att åtgärd vidtages från svensk sida för att undvika sådan beskattning under förutsättning antingen att han själv uppfyller de krav som bestämmelserna i artikel 6 i avtalet uppställer för att någon skall anses vara bosatt i Sverige eller att den avlidne enligt avtalet skall anses ha varit bosatt i Sverige vid sin död (jfr art. 10). Ansökan bör göras inom två år efter utgången av det kalenderår, då sökanden fick kännedom om beskattningen. Övergångsbestämmelser 1967:727 Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1968. Kungörelsen och bestämmelserna i avtalet tillämpas på dödsbo efter den som avlidit efter den 7 augusti 1950. Genom denna kungörelse upphäves kungörelsen den 8 september 1950 (nr 505) om tillämpning av ett mellan Sverige och Finland den 31 mars 1950 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap. 1992:945 3. De upphävda kungörelserna skall dock fortfarande tillämpas beträffande arvsskatt på person som avlidit före den 18 oktober 1992 och beträffande gåvoskatt på gåva som omfattas av avtalet mellan Sverige och Danmark och för vilken skattskyldighet uppkommit före nämnda tidpunkt.