Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 9765 av 10936 träffar
SFS-nummer · 1968:555 · Visa register
Lag (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket
Departement: Industridepartementet
Utfärdad: 1968-11-29
Författningen har upphävts genom: SFS 1992:160
Upphävd: 1992-07-01
Allmänna bestämmelser 1 § Utlänning och utländskt företag får idka näring här i riket i den utsträckning och under de villkor som följer av denna lag. Utöver bestämmelserna i denna lag är utlänning och utländskt företag underkastade de föreskrifter som enligt andra författningar gäller för näringsverksamhet här i riket. Om förbud för utlänning och utländskt företag att idka vissa näringar gäller särskilda bestämmelser. Med utländskt företag förstås i denna lag juridisk person, som är bildad enligt lagen i främmande stat. 2 § Utlänning och utländskt företag anses som svenska rättssubjekt vid bedömning, huruvida de i rättsförhållande som rör av dem här i riket bedriven näringsverksamhet lyder under svensk lag och huruvida de i sådant rättsförhållande är skyldiga att svara inför svensk domstol eller underkasta sig svensk myndighets avgörande. Vid tillämpning av växellagen den 13 maj 1932 (nr 130) och checklagen samma dag (nr 131) anses dock utlänning och utländskt företag som utländska rättssubjekt. Om utlänning 3 § Utlänning som är bosatt här i riket och som har permanent uppehållstillstånd eller är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge är likställd med svensk medborgare beträffande rätt att idka näring. Lag (1975:1361). 4 § Utlänning som ej avses i 3 § men som är bosatt här i riket är likställd med svensk medborgare beträffande rätten att idka följande näringar: 1. jordbruk jämte binäring vilken icke drives som självständigt företag, 2. skogsbruk i den mån det ej omfattar förädling av råvara, 3. fiske, 4. rederirörelse med svenskt fartyg i vilket utlänningen äger del, 5. undervisningsverksamhet, 6. verksamhet som läkare, tandläkare och veterinär. Lag (1975:1361). 5 § I annat fall än som avses i 3 eller 4 § får utlänning idka näring endast efter särskilt tillstånd (näringstillstånd). 6 § Fråga om näringstillstånd prövas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1975:1361). 7 § Näringstillstånd får ej beviljas utlänning som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller som i eller utom riket är försatt i konkurs. Lag (1988:1308). 8 § I annat fall än som avses i 7 § äger utlänning som är bosatt här i riket erhålla näringstillstånd, om ej hinder möter på grund av hänsyn till allmänt intresse eller utlänningens personliga förhållanden. Annan utlänning får beviljas näringstillstånd, om det föranledes av överenskommelse med främmande stat eller andra särskilda skäl föreligger. 9 § Om näringstillstånd beviljas utlänning som ej är bosatt här i riket, skall det finnas en föreståndare för näringsverksamheten. Denne utses av näringsidkaren och skall vara bosatt här i riket. Föreståndaren får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Föreståndaren är ansvarig för näringsverksamheten. Näringsidkaren skall utfärda fullmakt för honom att i alla frågor, som rör verksamheten här i riket, handla på näringsidkarens vägnar samt mottaga stämning för näringsidkaren och själv eller genom annan tala och svara för denne. Lag (1988:1308). 10 § Näringstillstånd skall avse verksamhet av visst slag. Tillstånd gäller tills vidare, om det icke meddelats för viss tid. Det kan förbindas med särskilda villkor och föreskrifter. 11 § När särskilda skäl föreligger, kan näringstillstånd återkallas, även om det meddelats för viss tid. 12 § Avlider utlänning, som idkar näring med stöd av denna lag, och finns utländsk delägare i dödsboet efter honom, får näringsverksamheten fortsättas av dödsboet under högst ett år. Vid sådan näringsverksamhet skall iakttagas de särskilda bestämmelser som gäller när avlidens rörelse fortsättes av hans dödsbo. Om utländskt företag 13 § Utländskt företag får idka näring här i riket endast efter tillstånd av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Tillstånd får beviljas företag, vilket enligt sitt hemlands lag är registrerat som bolag eller ekonomisk förening och driver näringsverksamhet i hemlandet. Annat företag kan erhålla tillstånd, om särskilda skäl föreligger. Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet gäller särskilda bestämmelser, nämligen 1. för bankföretag 1 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:617), 2. för värdepappersföretag 2 kap. 7 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 3. för finansbolag 5 a § lagen (1988:606) om finansbolag. Lag (1991:1022). 14 § Tillstånd får ej beviljas företag som i eller utom riket är försatt i konkurs. Bestämmelserna i 10 och 11 §§ äger motsvarande tillämpning på tillstånd för utländskt företag att idka näring. 15 § Bestämmelserna i 16--28 §§ nedan gäller i fråga om annat utländskt företag än bolag och ekonomisk förening endast om ej andra föreskrifter meddelas när företaget beviljas tillstånd till näringsutövning. 16 § Utländskt företag skall driva sin näringsverksamhet här i riket genom ett avdelningskontor med självständig förvaltning (filial). 17 § Filialen skall stå under ledning av en verkställande direktör. Därjämte kan en vice verkställande direktör utses. Bestämmelse i denna lag om verkställande direktör äger motsvarande tillämpning på vice verkställande direktör. 18 § Verkställande direktören skall vara bosatt här i riket och får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag (1988:1308). 19 § Verkställande direktören är ansvarig för filialens verksamhet. Det utländska företaget skall för honom utfärda fullmakt med sådant innehåll som anges i 9 § andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får bankinspektionen medge undantag i fråga om fullmaktens innehåll för filial till utländskt bankföretag. Lag (1990:825). 20 § Det utländska företagets verksamhet genom filial här i riket skall drivas under firma, som innehåller företagets namn med tillägg av ordet filial och som tydligt anger företagets nationalitet. Firman skall tydligt skilja sig från andra bestående firmor som förut införts i aktiebolagsregistret eller register som avses i 26 §. Firman för ett utländskt bankföretags filial skall dessutom innehålla ordet bank. För registrering av filials firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156). Firman tecknas av verkställande direktören. För ett utländskt bankföretags filial skall firman i stället tecknas av två eller flera personer i förening. Lag (1990:825). 21 § Innan filialen registrerats hos myndighet som avses i 26 §, får den ej börja sin verksamhet. Bestämmelser om vad anmälan för registrering skall innehålla och om handlingar, som skall inges vid anmälan, meddelas av regeringen. Det åligger verkställande direktören att göra anmälan för registrering. Ändras förhållande som tidigare anmälts för registrering, skall detta ofördröjligen anmälas. Även sådan anmälan skall göras av verkställande direktören. (Lag (1975:1361). 22 § Har vid anmälan för registrering icke iakttagits vad som föreskrivits om sådan anmälan eller möter annat hinder mot registrering på grund av föreskrift i denna lag eller annan författning, skall den som gjort anmälan föreläggas att inom viss tid avgiva yttrande eller vidtaga rättelse. Underlåter den som gjort anmälan att efterkomma föreläggandet, skall anmälan avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggandet. Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder mot registrering och har den som gjort anmälan haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om anledning ej föreligger att ge honom nytt föreläggande. Avskrives anmälan eller vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen med posten sända underrättelse om beslutet och skälen därför till det utländska företaget. Lag (1974:169). 23 § Filialen skall ha egen bokföring, som är helt skild från det utländska företagets bokföring i övrigt. I fråga om filialens bokföring och redovisning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna för svenskt företag av motsvarande slag. Verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper skall granskas av auktoriserad revisor. Verkställande direktören skall tillse, att sådan revisor utses och att redovisningshandlingarna inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning lämnas till denne i huvudskrift eller avskrift. Verkställande direktören skall vidare årligen till registreringsmyndigheten sända avskrift av dels filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det senaste räkenskapsåret, dels motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, i den mån de gjorts offentliga i företagets hemland. Handlingarna skall sändas inom tre månader efter det att det utländska företagets redovisningshandlingar och revisionsberättelse lagts fram för företagets delägare, dock senast sju månader från det filialens räkenskapsår utgått. Lag (1990:1298). 24 § Filialen skall på anmälan avföras ur registret 1. om det utländska företaget träder i likvidation eller försättes i konkurs eller om eljest företagets eller filialens verksamhet skall upphöra enligt lagen i företagets hemland, 2. om av annan anledning det utländska företagets eller filialens verksamhet skall upphöra enligt beslut av företaget, 3. om filialen saknar behörig verkställande direktör och denna brist icke avhjälpes utan dröjsmål, 4. om vid försök till utmätning av företagets tillgångar här i riket för fordran, som grundar sig på filialens verksamhet, borgenären icke fått full betalning och fordringen ej heller sedermera betalats. Det åligger verkställande direktören att anmäla förhållande som avses under 1 och 2. Anmälan om sådant förhållande kan också göras av annan behörig ställföreträdare för det utländska företaget. I fall som avses under 3 kan anmälan göras av den, vars rätt är beroende av att någon finns som äger företräda filialen, och i fall som avses under 4 av borgenären. Upplyses att det utländska företaget eller filialen upphört med sin verksamhet eller att sådant fall som avses under 3 föreligger, kan registreringsmyndigheten avföra filialen ur registret utan att anmälan göres. För avveckling av filialens verksamhet får medges anstånd med avförandet ur registret. Anteckning om sådant anstånd skall göras i registret. Under avvecklingstiden skall firman tecknas med tillägg av orden "under avveckling" 25 § Avföres filialen ur registret, upphör rätten för det utländska företaget att genom filialen idka näring här i riket. I fråga om beslut att avföra filial ur registret och beslut om anstånd med avförandet äger bestämmelserna i 22 § andra stycket motsvarande tillämpning. 26 § Registreringsmyndighet för filialer är patent- och registreringsverket eller annan myndighet, som regeringen förordnar. Hos myndigheten föres filialregister. I detta inskrives de uppgifter som enligt denna lag skall anmälas för registrering. Det som föres in i registret skall av registreringsmyndigheten ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (1977:680). 27 § Det som enligt denna lag blivit infört i filialregistret och kungjort i Post- och Inrikes Tidningar skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det icke framgår av omständigheterna, att han varken hade eller bort ha vetskap om det. Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som införts eller bort införas i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den som visas ha haft vetskap om förhållandet. Lag (1977:680). 28 § Om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering finns bestämmelser i firmalagen (1974:156). Menar någon i annat fall än som avses i första stycket, att inskrivning, som gjorts i filialregistret, länder honom till förfång, får han hos domstol föra talan om registreringens hävande och om skadestånd. Lag (1974:169). Särskilda bestämmelser 29 § Som näringsidkande enligt denna lag anses även deltagande såsom bolagsman i näringsverksamhet, som drives av svenskt handelsbolag. 30 § Bestämmelserna i denna lag gäller ej i fråga om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse här i riket eller i fråga om utländskt bankföretags rätt att här driva verksamhet från representationskontor. Lag (1990:825). 31 § Regeringen får medge undantag från bestämmelse i denna lag, om det är påkallat med hänsyn till överenskommelse med främmande stat eller till det nordiska ekonomiska samarbetet. Regeringen får vidare i visst fall medge sådant undantag från bestämmelse i lagen, som föranledes av särskilda omständigheter. Lag (1975:1361). 32 § Beslut som avses i 22 eller 25 § får överklagas hos kammarrätten genom besvär, som skall ha anförts inom två månader från beslutets dag. Beslut enligt denna lag i andra fall får överklagas på det sätt och i den ordning som regeringen bestämmer. Beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat föreskrivs. Lag (1982:514). 33 § Regeringen meddelar, utöver vad i 21 § sägs, närmare bestämmelser för tillämpningen av denna lag. Lag (1975:1361). Ansvarsbestämmelser 34 § Till böter dömes 1. utlänning som idkar näring här i riket utan att ha rätt till det, 2. utlänning som bryter mot villkor eller föreskrift, som förbundits med näringstillstånd för honom, 3. den som för utlännings eller utländskt företags räkning driver eller förestår näringsverksamhet, som utlänningen eller företaget ej har rätt att utöva, 4. den som för utlännings eller utländskt företags räkning utövar näringsverksamhet i strid mot villkor eller föreskrift, som förbundits med tillstånd till verksamheten. 35 § Verkställande direktör som ej fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 21 § andra stycket eller 24 § dömes till böter. Har ej handlingar enligt 23 § fjärde stycket sänts till registreringsmyndigheten inom föreskriven tid, kan rätten på talan av allmän åklagare förelägga verkställande direktören vid vite att sända in handlingarna. 36 § Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes 1. den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i ansökningshandling eller annan handling som åberopas i ärende enligt denna lag, 2. utländskt företags revisor som i revisionsberättelse uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift, som rör företagets näringsverksamhet här i riket, eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att anmärka på förvaltningen, trots att anledning till anmärkning föreligger, 3. utländskt företags revisor som, ehuru han insett eller bort inse att det kunnat medföra skada, obehörigen yppar något som kommer till hans kännedom vid granskningen. Övergångsbestämmelser 1968:555 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969. Genom denna lag upphäves lagen den 3 juni 1955 (nr 383) om rätt för utländska bolag och föreningar att idka näring här i riket. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till sådan bestämmelse i sistnämnda lag som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall den nya bestämmelsen tillämpas. Utlänning eller utländskt företag, som vid den nya lagens ikraftträdande på grund av tillstånd enligt äldre bestämmelser idkar näring här i riket, får fortsätta samma näringsverksamhet som om tillståndet meddelats enligt den nya lagen. Har sådan utlänning vid den nya lagens ikraftträdande ombud, som ställts i enlighet med föreskrift som förbundits med tillståndet, skall dock bestämmelsen i 9 § denna lag ej tillämpas så länge samma ombud innehar uppdraget. Säkerhet, som utlänning eller utländskt företag enligt äldre bestämmelser ställt för utskylder till stat och kommun, skall fortfarande avse de utskylder för vilka säkerheten ställts. Utlänning eller utländskt företag, som vid den nya lagens ikraftträdande idkar näring, för vilken enligt äldre bestämmelser tillstånd icke fordras, får fortsätta samma näringsverksamhet utan hinder av bestämmelserna i den nya lagen. Denna lag medför ej inskräkning i den rätt till näringsverksamhet som med anledning av överenskommelse med främmande stat medgivits medborgare eller företag i sådan stat genom bestämmelser som meddelats före lagens ikraftträdande. Ej heller medför lagen inskränkning i den rätt till uppköp av fisk och därmed sammanhängande verksamhet som tillkommer utlänning enligt särskilda bestämmelser.