Post 9368 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
1973:671 ·
Visa register
Kungl. Maj:ts Tullstadga (1973:671)
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1973-06-29
Författningen har upphävts genom: SFS 1987:1114
Upphävd: 1988-01-01 överg.best.
4 § När hemtagare vill ta hand om en vara skall han anmäla det för en
tullmyndighet. Denna kontrollerar att hinder för hemtagning inte
föreligger.
Generaltullstyrelsen får uppdra åt bolag eller förening som innehar
tullupplag eller frihamn att ta emot anmälan och utföra kontroll som
avses i första stycket, om det kan ske utan risk för att föreskrifter
om införsel åsidosätts. Tullmyndighet utövar tillsyn över
upplagshavarens och frihamnsinnehavarens kontrollverksamhet.
Tullmyndighet kan föreskriva att vara som anmälts enligt första eller
andra stycket skall förvaras i oförändrat skick, i utrymme som
tullmyndigheten godkänt eller under myndighetens lås. Att vara, för
vilken särskilt föreskrivet införselvillkor ej är uppfyllt, får tagas
om hand av hemtagare endast under villkor att han förvarar den i
oförändrat skick till dess tullmyndighet meddelat att hinder för
vidare förfogande över varan ej föreligger är föreskrivet i lagen
(1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade
varor, m. m. Förordning (1984:941).
4 a § När en vara anmäls enligt 4 § första eller andra stycket, skall
hemtagaren, om värdet av de varor som är upptagna på anmälan uppgår
till minst 500 000 kronor, lämna uppgifter för statistiskt ändamål om
värde och om varuslag enligt särskild gruppindelning. Närmare
föreskrifter om uppgiftsskyldigheten meddelas av generaltullstyrelsen
efter samråd som avses i 49 § första stycket.
Föreligger särskilda skäl kan en tullmyndighet medge att uppgift som
avses i första stycket får lämnas inom viss tid efter det att varan
anmäldes enligt 4 § första eller andra stycket.
En tullmyndighet kan medge att uppgift som avses i första stycket
lämnas i särskild ordning. Förordning (1986:801).
5 § Varor som tagits hem anges till förtullning i tidsperioder.
Generaltullstyrelsen fastställer tidsperioderna så att varje vara
skall anges till förtullning senast tre veckor från den dag då den
anmäldes enligt 4 § första stycket. Om särskilda omständigheter
påkallar det får styrelsen fastställa längre tidsperioder.
Generaltullstyrelsen får för särskilda fall medge undantag från första
stycket. Förordning (1979:966).
14 § Tid och plats för tullauktion skall kungöras i den eller de
ortstidningar som tullmyndigheten bestämmer.
Innan vara utbjudes till försäljning på tullauktion eller på annat
sätt skall tullmyndigheten underrätta sådan tullskyldig och varuägare
vars adress är känd om tiden och platsen för försäljningen. Har tull
myndigheten anledning antaga att annan har särskild rätt till varan,
skall även han underrättas, om hans adress är känd. Vad som sagts nu
skall om möjligt tillämpas även innan vara förstöres. Förordning
(1977:909).
34 § Tullager är tullkreditlager, provianteringslager och
transitlager.
Tullkreditlager är avsett för förvaring av oförtullad vara som tagits
hem och får inrättas endast av hemtagare.
Provianteringslager är avsett för förvaring av oförtullad vara som
skall användas för
1. proviantering eller utrustning av fartyg eller luftfartyg som står
under tullkontroll enligt 51 § första stycket eller som befinner sig
på ort utanför tullområdet, eller
2. försäljning i exportbutik eller försäljning till den som har rätt
till tullfrihet enligt 7 § 1 tullförordningen (1973:979).
Transitlager är avsett för förvaring av oförtullad vara som ej lägges
upp på tullager av annat slag eller på tullupplag eller intages i
frihamn. Förordning (1977:1085).
38 § har upphävts genom förordning (1985:490).
39 § Gräns för frihamnsområde bestäms av generaltullstyrelsen.
Förordning (1985:490).
41 § Innehavare av frihamn är skyldig att
1. förvara varorna i lokal eller annat utrymme som godkänts av
tullmyndighet och på sätt som myndigheten bestämmer,
2. svara för att oförtullad vara inte tas ut från frihamnen i strid
mot inskränkning i rätten att förfoga över oförtullad vara eller för
att den i övrigt inte behandlas i strid mot sådan inskränkning,
3. föra de anteckningar och lämna de uppgifter om frihamnsrörelsen som
tullmyndigheten bestämmer,
4. lämna tullmyndigheten det arbetsbiträde som behövs för tillsyn av
verksamheten i frihamnen och för undersökning av vara som förvaras i
frihamnen. Förordning (1984:941).
49 § Tullskyldig eller annan som enligt tullagen (1973:670) eller
bestämmelser som meddelats med stöd av lagen är skyldig att anmäla
eller lämna uppgift om vara eller transportmedel skall för statistiskt
ändamål lämna de uppgifter om varan eller transportmedlet som
generaltullstyrelsen bestämmer efter samråd med statistiska
centralbyrån, kommerskollegium, statens jordbruksnämnd och annan
berörd myndighet.
I den mån skyldighet att lämna uppgift för statistiskt ändamål skall
omfatta sådan uppgift som avses i 8 § första stycket tullagen äger
tredje stycket samma paragraf och 10 § denna stadga motsvarande
tillämpning.
Om skyldighet att i samband med hemtagning lämna uppgifter för
statistiskt ändamål föreskrives i 4 a §.
Vid fullgörandet av uppgiftsskyldigheten skall i fråga om varans
ursprung förordningen (1984:59) om varors ursprung tillämpas.
Förordning (1984:68).
53 § Befälhavare eller förare på transportmedel som står under
tullkontroll enligt 51 § första stycket får icke föra det till eller
avgå med det från annan plats än tullplats. I samband med ankomst till
eller avgång från tullområdet skall befälhavare eller förare till
tullmyndighet anmäla och lämna uppgifter om transportmedlet och på
detta medförda varor utom resandes handresgods. Anställd eller annan
som utför arbete på transportmedlet och resande skall vid ankomst till
eller avresa från tullområdet anmäla och lämna uppgifter om medförda
varor i enlighet med vad generaltullstyrelsen bestämmer.
Generaltullstyrelsen kan för viss tullplats föreskriva att endast de
slag av transportmedel och varor som styrelsen anger får föras till
eller från tullplatsen.
Om särskilda skäl föreligger kan tullmyndighet medge att
transportmedel och vara får föras till eller från annan plats än
tullplats. Förordning (1979:50).
55 § Generaltullstyrelsen upprättar förteckning över tullplatserna. I
förteckningen anges begränsning som styrelsen kan ha föreskrivit med
stöd av 53 § andra stycket. Förordning (1977:909).
56 § Utan tullmyndighets medgivande får ej transportmedel som står
under tullkontroll avgå från tullplats eller lämna frihamn. Ej heller
får vara lastas på eller lossas från sådant transportmedel utan
tullmyndighets medgivande. Tullmyndighet kan meddela förbud mot att
någon beträder eller lämnar transportmedel som står under
tullkontroll. Vad som sagts nu gäller ej den som i utövning av allmän
tjänst behöver få tillträde till sådant transportmedel.
Tullmyndighet kan föreskriva när transportmedel som står under
tullkontroll får komma till eller avgå från tullplats eller ålägga
befälhavaren eller föraren att på förhand meddela när transportmedlet
beräknas komma till eller avgå från tullplats och lämna uppgift om
transportmedlet och dess last. Vad som sagts nu gäller ej i fråga om
järnvägståg.
Tullmyndighet kan ålägga befälhavare eller förare på transportmedel
som står under tullkontroll att under färd medföra handling som
myndigheten utfärdat angående transportmedlet. Förordning (1979:50).
71 a § Om det behövs för tullverkets kontrollverksamhet eller för
uppgiftslämnande enligt 54 a § tullagen (1973:670) får
generaltullstyrelsen föreskriva, att tullskyldig skall lämna uppgift
rörande organisationsnummer eller personnummer när vara anges till
förtullning, samt att den för vars räkning vara utförs ur landet skall
lämna sådan uppgift när varan anmäls till utförsel. Förordning
(1980:451).
75 § I ringa fall dömes ej till ansvar enligt 72, 73 eller 74 §.
Ansvar inträder ej heller enligt 72, 73 eller 74 §, om gärningen är
belagd med straff i brottsbalken eller lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling.
Allmänt åtal för brott som avses i 72--74 §§ får väckas endast efter
medgivande av tullmyndighet. Förordning (1984:445).
80 a § Den som föranleder att särskild tullräkning som avses i 18 §
tullagen (1973:670) utfärdas skall till tullverket betala en avgift,
som uppbäres på samma sätt som tull. Avgiften utgår med följande
belopp.
Tullräkningsbelopp, kr. Avgift, kr.
501--1 000 10
1 001--10 000 20
10 001--50 000 30
50 001--100 000 40
100 001-- 50
När avgiften fastställs skall förseningsavgift, respitränta och
restavgift inte räknas in i tullräkningsbeloppet.
Bestämmelserna i 80 § tredje och fjärde styckena skall tillämpas på
avgiften. Lag (1984:445).
80 b § Innehavare av tullupplag skall för varje tillstånd betala en
årlig avgift om 20 000 kronor till tullverket. Avgiften betalas
förskottsvis för kalenderår. När tullupplag innehas under del av år
utgår avgiften för varje påbörjad kalendermånad med en tolftedel av
den årliga avgiften.
Innehavare av tullager skall betala avgift till tullverket med
följande belopp.
Tullager Avgift
Tullkreditlager 54 kr. per varupost
Provianteringslager på flygplats 12 kr. 60 öre per
för proviantering av luftfartyg avräkningsdokument
Annat provianteringslager 3 kr. 60 öre per varupost
Transitlager 38 kr. per varupost
Bestämmelserna i 80 § tredje och fjärde styckena skall tillämpas på
avgifterna. Förordning (1985:490).
80 c § Den som får tillstånd att betala tull och annan införselavgift
enligt särskild tullräkning enligt 18 § tullagen (1973:670) skall
betala en avgift om 400 kronor.
Den som får hemtagningstillstånd enligt 2 § skall betala en avgift om
400 kronor.
Bestämmelserna i 80 § tredje och fjärde styckena skall tillämpas på
avgifterna. Förordning (1985:490).
Övergångsbestämmelser
1987:1114
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.
Genom förordningen upphävs
1. förordningen (1962:376) om försäljning i exportbutik,
2. tullstadgan (1973:671),
3. förordningen (1978:707) om 1975 års TIR-konvention.
Tillstånd som har meddelats enligt tullstadgan gäller fortfarande.
Om det i en författning hänvisas till en föreskrift som har
ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället
den nya föreskriften.