Post 1179 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
2016:1053 ·
Visa register
Lag (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag
Departement: Finansdepartementet S1
Utfärdad: 2016-11-24
Ändring införd: t.o.m. SFS 2020:1058
Ikraft: 2017-01-01 överg.best.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om särskild beräkning
av
1. arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen
(2000:980),
2. löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift, och
3. löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster.
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma
betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen
(1999:1229) och socialavgiftslagen (2000:980).
3 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas på avgiftspliktig
ersättning enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) som en
arbetsgivare ger ut till en person som har anställts i en
näringsverksamhet under förutsättning att arbetsgivaren sedan
den 1 januari 2017 eller sedan verksamheten påbörjades och
fram till dess anställningen påbörjas är ett enmansföretag.
Lag (2020:1058).
3 a § Har upphävts genom lag (2020:1058).
4 § Med ett enmansföretag avses i denna lag
1. en fysisk person som bedriver aktiv näringsverksamhet och
som inte är skyldig att betala arbetsgivaravgifter på
ersättning till arbetstagare enligt socialavgiftslagen
(2000:980) eller löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
2. ett aktiebolag som bedriver rörelse och som
a) inte är skyldigt att betala arbetsgivaravgifter på
ersättning till arbetstagare enligt socialavgiftslagen eller
löneskatt enligt lagen om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster, eller
b) har en sådan skyldighet som avses i a men som gäller
ersättning till endast en person som direkt eller indirekt
äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan
person, och
3. ett handelsbolag med högst två delägare som bedriver aktiv
näringsverksamhet och som inte är skyldigt att betala
arbetsgivaravgifter på ersättning till arbetstagare enligt
socialavgiftslagen eller löneskatt enligt lagen om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Ett företag som bedriver verksamhet utomlands är ett
enmansföretag om det uppfyller villkoren i första stycket och
inte i den utländska verksamheten har utgett ersättning, med
undantag för sådan ersättning som avses i 2 b, som skulle ha
medfört en skyldighet att betala arbetsgivaravgifter eller
särskild löneskatt, om ersättningen hade utgetts för arbete i
Sverige.
Vid bedömningen av om enmansföretaget har en sådan
avgiftsskyldighet som avses i första stycket ska det bortses
från sådana ersättningar till en och samma person som under
den tidsperiod som avses i 3 § uppgår till högst 5 000 kronor.
Lag (2020:1058).
5 § På ersättning som utges till den anställde som först får
avgiftspliktig ersättning i ett enmansföretag ska under längst
24 kalendermånader i följd ingen annan avgift eller löneskatt
betalas än ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen
(2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §.
Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga
ersättningen till den anställde uppgår till högst
25 000 kronor per kalendermånad. Lag (2019:477).
6 § Bestämmelserna i 5 § gäller inte
1. enmansföretag enligt 4 § 1 om anställningen avser en person
som under kalenderåret eller något av de tre föregående
kalenderåren är eller har varit anställd i en annan
näringsverksamhet som, direkt eller indirekt, bedrivs eller
har bedrivits av samma arbetsgivare eller någon närstående
till arbetsgivaren, eller
2. enmansföretag enligt 4 § 2 och 3
a) om anställningen avser en person som under kalenderåret
eller något av de tre föregående kalenderåren är eller har
varit anställd i en annan näringsverksamhet som, direkt eller
indirekt, bedrivs eller har bedrivits av samma arbetsgivare
eller någon närstående till en fysisk person som, direkt eller
indirekt, äger del i enmansföretaget, eller
b) om anställningen avser en person som under kalenderåret
eller något av de tre föregående kalenderåren är delägare
eller företagsledare i enmansföretaget enligt bestämmelserna i
56 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller närstående
till en sådan person.
Bestämmelserna i 5 § gäller inte heller om arbetsgivaren redan
har utgett ersättning som blivit föremål för särskild
beräkning enligt denna lag i en annan näringsverksamhet.
Lag (2020:1058).
7 § Bestämmelserna i 5 § gäller endast om anställningsavtalet
avser en anställning på minst tre månader i följd och
omfattar en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.
7 a § Företag i intressegemenskap ska ses som en enda
arbetsgivare vid tillämpningen av bestämmelserna i denna
lag.
Med företag i intressegemenskap avses två företag som står
under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2017:1221).
8 § Har upphävts genom lag (2020:1058).
9 § Särskild beräkning enligt 5 § får göras bara om
beräkningen uppfyller villkoren för att utgöra stöd av mindre
betydelse enligt
1. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18
december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av
mindre betydelse,
2. kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18
december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av
mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller
3. kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni
2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget
om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre
betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.
10 § Vid bedömningen av om den särskilda beräkningen enligt
9 § anses vara stöd av mindre betydelse ska de villkor
tillämpas som avser
1. stöd inom sektorn för primärproduktion av
jordbruksprodukter, om den som utger ersättningen bedriver
verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan
sektor, och
2. stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som
utger ersättningen bedriver verksamhet både inom denna sektor
och inom någon annan sektor än sektorn för primärproduktion
av jordbruksprodukter.
Övergångsbestämmelser
2016:1053
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
2. Lagen tillämpas på ersättning som utges från och med den
1 januari 2017.
3. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2021.
4. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ersättning
som har utgetts under perioden den 1 januari 2017 till och
med den 31 december 2021.
2017:1221
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Lagen tillämpas på ersättning som utges från och med den 1
januari 2018.
2019:477
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.
2. Lagen tillämpas första gången på anställningar som har
påbörjats efter den 28 februari 2018.
2020:1058
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas på ersättning som utges från och med den
1 januari 2021.
3. För arbetsgivare som avses i 4 § första stycket 1 och som
efter den 31 mars 2016 men före lagens ikraftträdande har
anställt en person i en näringsverksamhet gäller 3 § i den
äldre lydelsen.
4. För arbetsgivare som avses i 4 § första stycket 2 eller 3
och som efter den 31 mars 2017 men före lagens ikraftträdande
har anställt en person i en näringsverksamhet gäller den
upphävda 3 a § i stället för 3 §.