Post 9501 av 10931 träffar
SFS-nummer ·
1971:1154 ·
Visa register
Lag (1971:1154) om förbud mot dumpning
av avfall i vatten
Departement: Miljödepartementet
Utfärdad: 1971-12-17
Ändring införd: t.o.m. SFS 1998:376
Författningen har upphävts genom: SFS 1998:811
Upphävd: 1999-01-01
1 § Inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon får inte
avfall dumpas vare sig som fast ämne, vätska eller gas. Dumpning
får inte heller ske från svenskt fartyg eller luftfartyg i det fria
havet. Avfall som är avsett att dumpas i det fria havet får inte
föras ut ur landet eller ur den ekonomiska zonen.
Vad som sägs i första stycket om dumpning gäller också i fråga om
förbränning av avfall. Lag (1993:578).
2 § Denna lag tillämpas inte på sådana utsläpp av skadliga ämnen från
fartyg som avses i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg. Lag (1980:425).
3 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge
undantag från 1 §, om dumpning kan ske utan olägenhet från miljö
skyddssynpunkt. Medgivande kan förenas med villkor.
Uppkommer genom dumpning olägenhet som ej förutsågs när medgivandet
gavs, får den myndighet som lämnat medgivandet meddela föreskrift för
att avhjälpa olägenheten.
Åsidosättes villkor eller föreskrift eller kan olägenhet som avses i
andra stycket ej avhjälpas, får medgivandet återkallas. Lag
(1975:735).
4 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen
meddelade villkor och föreskrifter utövas av myndighet som regeringen
bestämmer.
Tillsynsmyndighet har rätt att efter anfordran erhålla de upplys
ningar och handlingar som behövs för tillsynen.
För tillsynen äger myndigheten tillträde till transportmedel, lokal
eller område som användes i samband med dumpning och rätt att där göra
undersökning. Lag (1975:735).
5 § Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet
1. bryter mot 1 §,
2. åsidosätter villkor eller föreskrift som meddelats med stöd av 3
§.
För försök till brott mot 1 § dömes till ansvar enligt 23 kap.
brottsbalken.
6 § Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 4 § andra
stycket,
2. lämnar oriktig uppgift i fall som avses i 4 § andra stycket, om ej
gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
7 § Om brott som enligt denna lag har begåtts utanför svenskt inre
vatten på ett fartyg som är registrerat i en främmande stat finns
särskilda bestämmelser i lagen (1996:517) om begränsning av
tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på
utländska fartyg. Lag (1996:524).
8 § Utbyte av brott som avses i 5 § skall förklaras förverkat, om det
ej är uppenbart obilligt.
Egendom som använts såsom hjälpmedel vid brott som avses i 5 § får
förklaras förverkad, om det är påkallat till förebyggande av brott
eller eljest särskilda skäl föreligger. I stället för egendomen kan
dess värde förklaras förverkat.
9 § Har någon begått gärning som avses i 5 §, får kronofogdemyndigheten
meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse. I fråga om
sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning.
Berörs allmänna intressen, får ansökan om handräckning göras av den
myndighet som ärendet angår.
Det åligger polismyndighet att lämna den handräckning som behövs för
utövande av tillsyn enligt denna lag. Lag (1991:865).
10 § Den som begått ett brott mot denna lag döms vid svensk domstol,
även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Har brottet
förövats i Sveriges ekonomiska zon, får åtal väckas vid den tingsrätt
vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades. Lag
(1992:1141).
11 § En förvaltningsmyndighets beslut enligt 3 § får överklagas
hos regeringen. Lag (1998:376).
Övergångsbestämmelser
1991:865
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om handräckning där talan
väckts före ikraftträdandet.