Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 9191 av 10924 träffar
SFS-nummer · 1974:1036 · Visa register
Lag (1974:1036) med instruktion för riksdagens revisorer
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 1974-12-13
Författningen har upphävts genom: SFS 1987:518
Upphävd: 1987-07-01
Uppgift 1 § Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten. Den administrativa praxis som tillämpas vid regeringsarbetet är dock undantagen från revisorernas granskning. Som statlig verksamhet anses i detta sammanhang icke verksamhet som bedrives i form av aktiebolag eller stiftelse. Har statsmedel tagits emot som bistånd till viss verksamhet, får revisorerna granska hur dessa medel användes, i den mån redovisningsskyldighet för medlen föreligger gentemot staten eller särskilda föreskrifter har meddelats om medlens användning. Vid sådan granskning skall beaktas de särskilda betingelser som kan gälla för verksamheten. Riksdagen kan besluta om särskilda uppgifter för revisorerna ävensom föreskriva att viss verksamhet skall vara undantagen från revisorernas granskning. 2 § Den av revisorerna bedrivna granskningen skall främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget men kan även avse en bedömning av statliga insatser i allmänhet. Huvudintresset skall knytas till de resultat i stort som har uppnåtts inom olika verksamhetsområden. I enlighet därmed skall revisorerna framför allt beakta frågor som är av mera väsentlig betydelse för den statsfinansiella och förvaltningsekonomiska utvecklingen eller som berör grunderna för det administrativa arbetets organisation och funktioner. Revisorerna är oförhindrade att uttala sig om behovet och angelägenheten av olika statliga åtaganden. 3 § Revisorerna skall påtala förhållanden som de finner otillfredsställande samt verka för att en god hushållning iakttages med statens medel och att statens tillgångar utnyttjas efter rationella grunder. De skall därvid fästa uppmärksamheten på möjligheter till ökning av statens inkomster, till besparing i statens utgifter och till effektivisering av det statliga förvaltningsarbetet. Syftet skall vara att främja en sådan utveckling att staten av sina insatser på skilda områden får det utbyte som med hänsyn till både kostnader och allmänna samhällsintressen kan synas rimligt. Organisation 4 § Om antalet revisorer samt val av revisorer, suppleanter, ordförande och vice ordförande föreskrives i riksdagsordningen. För revisorerna skall finnas en förste och en andre vice ordförande. Revisorerna kallas till sammanträde av talmannen så snart val av revisorer har förrättats. Därefter sammanträder de på tider som de själva bestämmer. Vid samtidigt förfall för de revisorer som har valts till ordförande och vice ordförande föres ordet av den av de närvarande revisorerna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. 5 § Revisorerna skall för ärendenas beredning sammanträda på tre avdelningar. Envar av dessa skall bestå av fyra revisorer och fyra suppleanter. Revisorernas ordförande och båda vice ordförande skall vara ordförande på var sin avdelning. Om avdelningarnas sammansättning i övrigt beslutar revisorerna. 6 § För den löpande utredningsverksamheten förfogar revisorerna över ett av dem tillsatt kansli som förestås av en kanslichef. Denne utses för viss tid, högst tre år. Vid kansliet är i övrigt anställda tjänstemän enligt personalförteckning eller eljest i ämnet meddelade bestämmelser. I mån av behov och tillgång på medel får revisorerna anställa tillfällig personal samt anlita experter och sakkunniga. Ärendenas handläggning 7 § Till grund för arbetet hos revisorerna skall ligga en granskningsplan, omfattande de ärenden som skall närmare undersökas. Granskningsplan fastställes årligen av revisorerna, som även kan besluta om granskning i särskild ordning av ärenden som icke är upptagna på planen. 8 § Om revisorernas befogenhet att införskaffa de allmänna handlingar, uppgifter och yttranden som de anser sig behöva för sin granskning är föreskrivet i lagen (1974:585) om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa handlingar m.m. 9 § Vid fullgörande av granskningsuppgift bör revisorerna eller deras avdelningar företa resor och avlägga besök i erforderlig utsträckning. Revisorerna kan uppdraga åt tjänsteman och anlitad expert eller sakkunnig att företa resor och avlägga besök. 10 § Revisorerna skall fatta beslut i varje ärende så snart granskningen är avslutad. Före beslutet skall revisorerna dock, om detta icke av särskild anledning är obehövligt, inhämta yttrande av den som har berörts av granskningen eller äger speciell sakkunskap i den behandlade frågan, allt i den omfattning som revisorerna finner lämplig med hänsyn till ärendets allsidiga bedömning. Varje förslag som väckes av avdelning skall föredragas till avgörande i plenum. 11 § Ärende avgöres efter föredragning i den ordning som revisorerna bestämmer. Om skiljaktiga meningar uppstår och omröstning begäres, skall revisorerna avge sina röster till protokollet. Är rösterna lika delade, gäller den mening som ordföranden biträder. Revisor som har tagit del i ärendes avgörande äger reservera sig mot fattat beslut. 12 § Revisorerna skall hos riksdagen eller regeringen göra de framställningar som de finner befogade med anledning av vad som har uppmärksammats vid granskningen. 13 § Revisorerna skall före den 1 oktober varje år tillställa riksdagens förvaltningskontor en skrivelse med beräkning av anslagsbehovet för nästkommande budgetår. 14 § Revisorerna skall årligen till riksdagen avlämna en berättelse över sin verksamhet. Denna berättelse skall vara kammaren till handa senast den 10 januari. 15 § I en av revisorerna antagen arbetsordning skall meddelas de föreskrifter om ärendenas handläggning och om personalens åligganden som erfordras utöver denna instruktion. 16 § I arbetsordningen eller genom särskilt beslut kan revisorerna överlämna åt kanslichefen eller annan tjänsteman att avgöra administrativt ärende eller grupp av ärenden som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på revisorerna. 17 § Revisor, suppleant och tjänsteman får ej obehörigen yppa vad han i arbetet hos revisorerna erfarit om enskilds affärsförhållande eller myndighets affärs- och driftsförhållande. Övriga bestämmelser 18 § Revisor erhåller arvode med 8.400 kronor för år samt 100 kronor för varje bevistat sammanträde. Särskilt arvode utgår till revisorernas ordförande med 3.000 kronor och till envar av de båda vice ordförandena med 2.000 kronor för år. Suppleant erhåller arvode med 1.200 kronor för år samt 100 kronor för varje bevistat sammanträde. Under resa och förrättning som revisor eller suppleant företar för sitt uppdrag äger han åtnjuta de förmåner som framgår av ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter och dennas tillämpningsföreskrifter. Vid beräkning av ersättning enligt allmänna resereglementet och utlandsresereglementet skall riksdagens hus i Stockholm räknas som tjänsteställe, dock att under tid då riksmöte ej pågår vederbörandes bostad i hemorten skall anses utgöra tjänsteställe. 19 § Om besvär över beslut av revisorerna är föreskrivet i besvärsstadgan för riksdagen och dess verk.