Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Har lagen (1942:429) om hyresreglering m.m. varit tillämplig på hyresavtal, som även omfattar tid efter det lagen upphört att gälla, skall avtalet för nämnda tid anses upptaga den hyra som utgick då hyresregleringen upphörde. Är annat hyresvillkor bestämt genom hyresnämnds beslut eller domstols dom, skall avtalet i denna del anses ha det innehåll, som framgår av beslutet eller domen. Är hyresavtalet slutet för en tid av minst fem år, skall vad i första stycket föreskrives gälla endast för tiden intill den fardag som infaller näst efter ett år från det hyresregleringen upphörde. 2 § Bestämmelserna i 3 och 4 §§ äger tillämpning på hyresförhållande i vilket hyran den 30 september 1975 är reglerad enligt 3 och 4 §§ lagen (1942:429) om hyresreglering m.m. I fråga om särskilt erlagd ersättning för kostnad som avses i 12 kap. 19 a § jordabalken gäller dock icke 3 och 4 §§. Riksorganisation av fastighetsägare och riksorganisation av hyresgäster kan träffa skriftlig överenskommelse om att 3 och 4 §§ icke skall gälla beträffande viss eller vissa kategorier av lägenheter eller lägenheterna i viss eller vissa orter. Överenskommelsen skall anmälas till myndighet som regeringen bestämmer. Vad nu sagts gäller ej i fråga om lägenhet i Stockholms, Göteborgs eller Malmö kommun. Har hus eller del av hus undergått omfattande ombyggnad som avslutats efter utgången av år 1968, skall hyresnämnden på framställning av hyresvärd eller hyresgäst förordna att 3 och 4 §§ icke skall gälla för huset eller husdelen. 3 § Under tiden den 1 oktober 1975 - den 31 december 1978 får hyresvärden ta emot högre hyra än som utgått tidigare endast efter sådan överenskommelse eller prövning som avses i 4 §. Om den utgående hyran understiger hyran för lägenheter, som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga, får hyran under den i första stycket angivna tidsperioden icke höjas i vidare mån än som motsvarar skälig andel av skillnaden mellan utgående hyra och hyran för likvärdiga lägenheter. Andelens storlek skall bestämmas så att lägenhetens hyra den 1 oktober 1978 är anpassad till hyran för likvärdiga lägenheter. Den högsta hyra som sålunda får utgå vid varje tidpunkt under övergångstiden betecknas i denna lag som övergångshyra. Lag (1978:311). 4 § Övergångshyra fastställes eller ändras genom skriftlig överenskommelse mellan å ena sidan hyresvärd eller organisation av fastighetsägare, i vilken hyresvärden är medlem, och å andra sidan organisation av hyresgäster. Med organisation avses därvid riksorganisation eller förening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde lägenheten är belägen. Har överenskommelse ej träffats, får hyresnämnden på framställning av hyresvärd pröva frågan om fastställelse eller ändring av övergångshyran. Hyresnämnden får upptaga frågan endast om förhandling har ägt rum med organisation av hyresgäster, som avses i första stycket, eller mot förhandlingen mött hinder, som ej berott av hyresvärden eller organisation av fastighetsägare, i vilken han är medlem, eller hyresvärden eljest icke skäligen kan anses ha varit skyldig att träda i sådan förhandling. Bestämmelserna i 12 kap. 19 a § jordabalken utgör ej hinder för hyresvärd att uttaga övergångshyra med stöd av bestämmelse i hyresavtalet. I den ordning som anges i första stycket får överenskommelse träffas om att första-tredje styckena icke skall gälla för visst hyresförhållande. 5 § I fråga om förfarandet inför hyresnämnd i ärende enligt denna lag äger 4 § andra stycket, 8, 10 och 12 §§, 17 - 21 och 24 - 30 §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder motsvarande tillämpning. Bestämmelse om tvist som avses i 4 § första stycket 2 sistnämnda lag gäller därvid ärende enligt denna lag. Nämnden skall kalla parterna att inställa sig inför nämnden, om förhandling ej är onödig. Skall part inställa sig personligen, får nämnden förelägga vite. 6 § Hyresnämndens beslut om övergångshyra gäller för tiden från och med den dag, då beslutet meddelades, eller den senare dag som nämnden bestämmer. Nämnden får dock bestämma att beslutet skall avse förfluten tid, om det av särskild anledning finnes skäligt. I sådant fall får nämnden förordna om skäligt anstånd med betalning av vad hyresgästen kan bli skyldig att ytterligare utgiva för tid före nämndens beslut. 7 § Hyresnämndens beslut enligt denna lag överklagas hos Svea hovrätt inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Överklagandet skall ges in till hyresnämnden. I övrigt tillämpas 23 § tredje stycket och 23 b § första stycket lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Nämndens beslut gäller, om inte hovrätten beslutar annat, även om det har överklagats. I den del beslutet avser förfluten tid gäller detta dock endast såvitt fråga är om överklagande av den som vid beslutet upphört eller sedermera upphör att vara hyresvärd eller hyresgäst beträffande lägenheten. Vardera parten skall svara för sin rättegångskostnad i hovrätten i den mån annat ej följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken. Lag (1994:840). 8 § Bestämmelserna i 3 och 4 §§ äger motsvarande tillämpning på nytt hyresavtal mellan hyresvärden och hyresgästen beträffande samma eller i huvudsak samma lägenhet. Detsamma gäller beträffande hyresförhållande där ny hyresgäst inträtt med stöd av 12 kap. 33, 34, 47 eller 47 a § jordabalken. 9 § Den som bryter mot vad som sägs i 3 § första stycket dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Gärningen får icke åtalas av åklagare, om ej åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt. I fall som avses i första stycket första punkten är hyresvärden skyldig att återbära otillåten hyra. 10 § Ärende enligt lagen (1942:429) om hyresreglering m.m., som kommit in till hyresnämnden innan lagen upphört att gälla, skall handläggas och avgöras av nämnden i den ordning som förut gällt. 11 § Föreskrift eller beslut, som meddelats med stöd av lagen (1942:429) om hyresreglering m.m., äger ej tillämpning efter det lagen upphört att gälla i vidare mån än som följer av 1 §. 12 § Bestämmelserna i 23 § lagen (1942:429) om hyresreglering m.m. om straff och 24 § samma lag om återbetalningsskyldighet skall, i fråga om överträdelse som begåtts under giltighetstiden, tillämpas även därefter. 13 § Förbehåll som strider mot bestämmelse i denna lag är utan verkan mot hyresgästen eller ny hyresgäst som inträtt i hyresförhållandet med stöd av 12 kap. 33, 34, 47 eller 47 a § jordabalken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975, då lagen (1956:567) med vissa bestämmelser, som skola iakttagas sedan hyresregleringen upphört (1956 års lag) skall upphöra att gälla. I den mån lagen (1942:429) om hyresreglering m.m. upphört att gälla före utgången av juni månad 1975, skall dock 1956 års lag fortfarande tillämpas. 1956 års lag skall även äga tillämpning i den del den avser lagen (1942:430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m.m.