Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 9124 av 10923 träffar
SFS-nummer · 1975:517 · Visa register
Förordning (1975:517) med instruktion för bostadsdomstolen
Departement: Justitiedepartementet F2
Utfärdad: 1975-05-29
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:903
Upphävd: 1988-09-01
Inledande bestämmelser 1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 2--4 och 16--18 §§, tillämpas på bostadsdomstolen. Bestämmelserna i 11 och 12 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Domstolsverket meddelar allmänna råd om tillämpningen av de bestämmelser i verksstadgan som gäller för bostadsdomstolen. Förordning (1987:952). Organisation m.m. 2 § I bostadsdomstolen finns ledamöter, sekreterare och andra anställda i enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller domstolsverket samt ytterligare personal om det behövs och medel finns tillgängliga. Lagfaren ledamot i bostadsdomstolen benämns bostadsdomare. Förordning (1984:966). 3 § Bostadsdomstolens ordförande är chef för domstolen i administrativt hänseende. 4 § En av bostadsdomarna är ställföreträdare för ordföranden i bostadsdomstolen. 5 § Ordföranden leder och övervakar arbetet i domstolen. Han indelar ledamöterna till tjänstgöring efter de riktlinjer som bostadsdomstolen fastställer. 6 § Inkommande mål fördelas på rotlar. Samtliga bostadsdomare innehar rotel. Bostadsdomstolen fördelar rotlarna mellan dem. 7 § Vid fördelning av mål på rotlarna iakttages att 1. arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla ledamöter, 2. mål som har samband med annat mål tilldelas samma rotel som det andra målet, 3. målen fördelas mellan rotlarna efter turordning. Om särskilda skäl föreligger får bostadsdomstolen besluta att viss rotel befrias från tilldelning av nya mål samt att mål som har tillfallit viss rotel skall flyttas över till annan rotel. De ytterligare bestämmelser om målens fördelning som behövs meddelas av bostadsdomstolen. Handläggning av mål 8 § Rotelinnehavare svarar för beredningen av målen på roteln och skall, om ej särskilda skäl föranleder annat, i egenskap av referent deltaga i målens handläggning och avgörande. 9 § Sekreterare biträder med måls beredning och handläggning enligt de riktlinjer och i den omfattning som bostadsdomstolen bestämmer. Åt sekreterare får uppdragas att på eget ansvar vidtaga åtgärd för beredning av mål. Sekreterare får dock ej 1. avvisa ombud eller biträde, 2. döma ut vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga föreläggande, 3. avvisa utredning, 4. besluta om syn, 5. förordna om ersättning för någons medverkan i mål, 6. avslå ansökningar om allmän rättshjälp eller besluta i frågor om byte av biträde enligt rättshjälpslagen (1972:429). Förordning (1979:945). 10 § Domstolsbiträde och annan icke lagfaren tjänsteman som har vunnit tillräcklig erfarenhet får förordnas att på eget ansvar 1. föra dagbok över mål, 2. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits samt göra avräkningar enligt 30 § rättshjälpslagen (1972:429), 3. föranstalta om skriftväxling som skall äga rum enligt föreskrift i lag eller annan författning, 4. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden om handläggningen av mål, 5. vidtaga åtgärd som ankommer på bostadsdomstolen i samband med delgivning, 6. expediera beslut, protokoll och andra handlingar, 7. utfärda diariebevis, 8. upprätta och expediera föreskrivna statistiska uppgifter, 9. bestrida göromål enligt expeditionskungörelsen (1964:618), 10. förvalta kassamedel samt handha utbetalning av förskott och ersättning av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl. Förordning (1979:945). 11 § Kräver mål eller däri uppkommen fråga skyndsamt avgörande, skall rotelinnehavaren genast anmäla detta för ordföranden. Bostadsdomstolen meddelar föreskrifter i vilka fall anmälan enligt första stycket skall göras. 12 § Ledamot eller ersättare som har närvarit vid muntlig förhandling, syn på stället eller vid besiktning som avses i 22 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall deltaga i målets avgörande, om ej särskilda skäl föranleder annat. 13 § Ordföranden i bostadsdomstolen eller ställföreträdaren för honom bör om möjligt ingå i bostadsdomstolen vid sammanträde för handläggning eller avgörande av mål. I avgörande av mål som är av principiell betydelse bör ordföranden i domstolen deltaga. Han bör vidare deltaga i avgörande av mål, när särskilda skäl föreligger därtill med hänsyn till målets beskaffenhet. 14 § I fråga om protokoll i mål vid bostadsdomstolen gäller protokollskungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna i tillämpliga delar. 15 § Beträffande beslut, varigenom bostadsdomstolen fastställer hyresnämnds beslut, äger 5 § protokollskungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna motsvarande tillämpning. 16 § Har fullföljdsinlaga kommit in till bostadsdomstolen, skall domstolen omedelbart underrätta den hyresnämnd, som har meddelat det överklagade beslutet om fullföljden, genom telefon eller telegraf. Bostadsdomstolen skall i särskild förteckning anteckna åtgärden. Dagbok och aktbildning m.m. 17 § Över inkomna mål skall, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som är föreskrivet för tingsrätt, vid bostadsdomstolen föras dagbok enligt de närmare anvisningar som fastställes av domstolsverket. 18 § I fråga om aktbildning i bostadsdomstolen och vad som hänger samman därmed gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för tingsrätt. 19 § Sådana slutliga beslut som sättes upp särskilt föres samman årsvis till en särskild bok. I boken ordnas de efter tiden för deras meddelande. Handläggning av administrativa ärenden 20 § Administrativt ärende avgöres av bostadsdomstolens lagfarna ledamöter (plenum) eller av bostadsdomstolens ordförande. 21 § I plenum avgöres ärenden som avser 1. viktigare frågor om bostadsdomstolens organisation eller arbetsformer, 2. fastställande av bestämmelser om målens fördelning mellan rotlarna eller grunderna för bostadsdomarnas tjänstgöring, 3. yttrande i lagstiftningsfråga, 4. förslag till domstolsverket i fråga om anslagsframställning, 5. annat skiljande från tjänst eller uppdrag än avskedande, 6. fråga som bostadsdomstolens ordförande hänskjuter till plenum. Förordning (1975:1095). 22 § Ärenden, som ankommer på bostadsdomstolen och som ej skall avgöras i plenum, avgörs av bostadsdomstolens ordförande. Bostadsdomstolens ordförande får uppdra åt en annan tjänsteman vid bostadsdomstolen att i sitt ställe avgöra ett visst ärende eller en grupp av ärenden som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på bostadsdomstolens ordförande. Bostadsdomstolens ordförande får hänskjuta ett ärende till avgörande i plenum. Förordning (1984:966). 23 § När bostadsdomstolens ordförande är förhindrad att utöva sin tjänst utövas den av ställföreträdaren. Uppkommer hinder för både bostadsdomstolens ordförande och ställföreträdaren, fullgöres de åligganden som ankommer på ordföranden av den bostadsdomare som domstolen bestämmer. 24 § I ärenden som handläggs i plenum är bostadsdomstolen beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i frånvaro av bostadsdomstolens ordförande endast om det inte tål uppskov. Förordning (1986:1086). 25 § Administrativa ärenden avgörs efter föredragning, om inte bostadsdomstolen bestämmer annat. Föredragning fullgörs av den som domstolen utser. Förordning (1986:1086). 26 § Bostadsdomstolens beslut om tillsättning av tjänster eller vikariat som sekreterare får överklagas hos regeringen. Bostadsdomstolens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Förordning (1987:952). Tjänstetillsättning m.m. 27 § Förordnande för bostadsdomare meddelas av regeringen för tre år efter anmälan av bostadsdomstolen. Bestämmelserna i 10 a § anställningsförordningen (1965:601) tillämpas inte på dessa förordnanden. Förordning (1982:968). 28 § Regeringen förordnar en av bostadsdomarna att vara ordförande i bostadsdomstolen och en annan bostadsdomare att vara ställföreträdare för ordföranden. Förordnande som avses i första stycket meddelas att gälla så länge den som avses med förordnandet innehar förordnande som bostadsdomare. 29 § Övriga tjänster tillsättes och annan personal antages av bostadsdomstolen. 30 § Tjänst som sekreterare behöver ej kungöras ledig till ansökan. I fråga om sådan tjänst äger ej heller 13 § anställningsförordningen (1965:601) tillämpning. Förordning (1976:901). 31 § har upphävts genom förordning (1984:966). 32 § Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst som sekreterare. 33 § Bostadsdomare, som ej är ordförande i bostadsdomstolen eller ställföreträdare för denne, är skyldig att, i den mån göromålen tillåter det, tjänstgöra som domare i tingsrätt eller hovrätt i den ort där bostadsdomstolen har sitt kansli. Ett sådant förordnande meddelas av hovrätten efter samråd med bostadsdomstolen. Förordning (1984:966). 34 § Sekreterare är skyldig att, i den mån göromålen tillåter det, tjänstgöra som föredragande eller ledamot i hovrätt eller kammarrätt i den ort där bostadsdomstolen har sitt kansli eller att motta förordnande som tingsfiskal i tingsrätt i samma ort. Ett sådant förordnande meddelas av hovrätten eller kammarrätten efter samråd med bostadsdomstolen. Förordning (1984:966). 34 a § För bostadsdomare och sekreterare skall följande gälla. a) I stället för vad som föreskrivs i 29 § andra stycket och -- i fråga om vikariat utanför domstolsväsendet -- 31 a § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) får förening av tjänster och vikariat ske endast efter särskilt beslut om tjänstledighet. b) Regeringen beslutar om ledighet i fall som avses i a) samt i 3 § tjänstledighetsförordningen (1984:111), såvida inte ledigheten skall vara högst ett år och syftar till att pröva annan anställning. Förordning (1984:966). 35 § Bostadsdomstolen beslutar om semester, ledighet för sjukdom och obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenning för barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår, annan ledighet. Förordning (1984:966). 35 a § Om inte regeringen eller bostadsdomstolen skall besluta om ledighet enligt 34 a eller 35 § beslutar domstolsverket om ledigheten. Domstolsverket får lämna över till bostadsdomstolen att besluta i sådana fall. Förordning (1987:952). 36 § Till vikarie för bostadsdomare, som ej är ordförande i bostadsdomstolen eller ställföreträdare för denne, får förordnas den som innehar eller innehaft ordinarie domartjänst i allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol eller den som innehar eller innehaft tjänst som hyresråd. 36 a § Om regeringen har beslutat om kortare ledighet än sex månader för en bostadsdomare eller en sekreterare förordnas en vikarie av bostadsdomstolen. Förordning (1984:966). 37 § Beträffande ordföranden i bostadsdomstolen prövas fråga om anställnings upphörande enligt 7 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning av regeringen. Beträffande annan tjänst eller vikariat som regeringen tillsätter prövas fråga om anställnings upphörande enligt 7 kap. 4 § lagen om offentlig anställning av domstolsverket. Förordning (1976:901). Övriga bestämmelser 38 § Bestämmelserna i 15 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning gäller även tjänst som bostadsdomare eller sekreterare. Myndighets befogenhet enligt 15 kap. 4 § lagen om offentlig anställning utövas av domstolsverket. Förordning (1976:901). 39 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas beträffande annan bostadsdomare än ordföranden i bostadsdomstolen av tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Förordning (1976:901). 40 § Bestämmelserna om varsel till arbetstagarorganisation i 30 § lagen (1982:80) om anställningsskydd gäller inte i fråga om bostadsdomare. Förordning (1982:212). Övergångsbestämmelser 1984:966 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985. 2. Bestämmelserna i 29 och 31 a §§ anställningsförordningen (1965:601) om tjänstledighet utan särskilt beslut därom skall alltjämt tillämpas i fråga om tjänsteföreningar till följd av anställningsbeslut före den 1 januari 1985.