Regeringskansliets rättsdatabaser

FÖRSTA AVDELNINGEN Försäkringsbestämmelser Inledande bestämmelser 1 § Arbetslöshetsförsäkringen handhas av arbetslöshetskassor som har registrerats enligt denna lag. Dessa står under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen. Närmare bestämmelser om arbetslöshetskassor finns i andra avdelningen. Lag (1991:744). 2 § Försäkrad enligt denna lag är var och en som är medlem i en registrerad arbetslöshetskassa. Lag (1991:744). 3 § Har regeringen träffat överenskommelse med någon annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning än som föreskrivs i denna lag, skall arbetslöshetskassa tillämpa dessa villkor. Lag (1994:1673). 3 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, såsom försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1997 - den 31 december 1998, besluta att personer som redan får ersättning enligt denna lag skall kunna få fortsatt ersättning enligt lagen utan att villkoren i 4 § första stycket, med undantag av tredje punkten, är uppfyllda. Lag (1997:241). 3 b § Med avvikelse från vad som anges i denna lag får, om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda, ersättning lämnas till personer som fyllt 60 men inte 65 år (tillfällig avgångsersättning). Ansökan om ersättning skall göras före utgången av år 1997. Som villkor för ersättning gäller att personen är helt arbetslös och under minst 12 månader under tiden den 1 januari 1996 - den 15 april 1997 fått arbetslöshetsersättning eller deltagit i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ersättningen lämnas så länge heltidsarbetslösheten består. Lag (1997:241). Allmänna villkor för rätt till ersättning 4 § Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som 1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete, 2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan, 3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsför- medlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen före- skriver, 4. icke kan erhålla lämpligt arbete. Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning. Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att ersättning får lämnas till en person som deltar i utbildning samt de villkor för rätt till ersättning som i sådant fall skall gälla. Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som enligt 35 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd fått ett sådant stöd indraget eller enligt 26 och 27 §§ samma lag avstängts från rätten till ersättning. Ersättningen lämnas inte så länge beslut om en sådan åtgärd gäller. Ersättning lämnas inte heller till personer som är permitterade utan lön. Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att ersättning får lämnas till personer som är permitterade utan lön samt de villkor för rätt till ersättning som i sådant fall skall gälla. Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över. En företagare skall anses vara arbetslös - när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt, eller - när företagaren tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande med ersättning enligt femte stycket andra strecksatsen har rätt till ersättning endast om förutsättningarna enligt första strecksatsen samma stycke är uppfyllda. Ersättning enligt femte stycket andra strecksatsen får bara utnyttjas en gång per rörelse. Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i femte stycket. Lag (1997:241). 5 § Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om 1. inom ramen för tillgången på arbetstillfällen skälig hänsyn tagits till den försäkrades yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet samt andra personliga förhållanden, 2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som utgår till den som är anställd enligt kollektivavtal eller, om sådant icke finnes, är skäliga i förhållande till de förmåner som vid jämförliga företag utgår till arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer, 3. arbetet ej hänför sig till arbetsplats där arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärd som är lovlig enligt lag och kollektivavtal, 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som angives i författning eller myndighets föreskrifter rörande åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall. Medlems- och arbetsvillkor 6 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter senaste inträdet i arbetslöshetskassan, 1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller under minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare (medlemsvillkor), 2. under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde - haft förvärvsarbete i minst sex månader och utfört arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller - haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa månader (arbetsvillkor). Med förvärvsarbete avses även tid då sökanden haft - semester, - varit ledig av annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse med helt eller delvis bibehållen lön, eller - får annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande (avgångsvederlag). Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i avgångsvederlagets storlek i förhållande till den sökandes genomsnittliga inkomst per månad i anställningen under en viss period. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen. Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från förvärvsarbete som 1. arbetsgivaren finansierat med stöd av - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller som 2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om den försäkrade då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som nyss sagts. Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad, som haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare. Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer än en gång för uppfyllande av arbetsvillkoret. Lag (1997:241). 7 § För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den försäkrade 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått, 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag, 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader, 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet, eller 6. fullföljt verksamhet där ersättning enligt 3 a § utgått. Lag (1997:241). 8 § Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad varit hindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, 5. vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i två år efter barnets ankomst i familjen, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag, 7. utlandsvistelse till följd av att den sökande följt med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet under förutsättning att makens eller makans arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen utbetalas från Sverige, varvid med make eller maka jämställs person med vilken den sökande sammanbor under förhållanden som liknar makars. Detsamma gäller tid då försäkrad har fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvars- plikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, 4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag, eller 5. deltagande i verksamhet där ersättning enligt 3 a § utgått, i den mån sådan tid inte enligt 7 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts. Lag (1997:241). 9 § har upphävts genom lag (1994:1673). 10 § Försäkrad som omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har varit medlem i annan sådan kassa får för uppfyllande av medlems- och arbetsvillkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan. Lag (1994:1673). 10 a § har upphävts genom lag (1994:1673). Ersättningens form m.m. 11 § Ersättning lämnas i form av ett per dag beräknat belopp (dagpenning). Under en kalendervecka får summan av antalet ersatta och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar uppgå till högst fem. Lag (1994:1673). 12 § Dagpenning får, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medger undantag, ej utges för lördag eller söndag. Dagpenning får ej utges för tid under vilken försäkrad uppbär föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (1994:1673). Karenstid och ersättningstidens längd 13 § Dagpenning får inte lämnas förrän den försäkrade under en sammanhängande tid av tolv månader varit arbetslös fem dagar (karensvillkor). I karenstiden räknas in endast de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats, om karenstiden gått till ända. Bestämmelserna om karenstid i denna paragraf skall inte tillämpas på den som är anvisad verksamhet för arbetslivsutveckling i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen. Lag (1994:1673). 14 § Ersättning utgår under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 450 dagar. I ersättningsperioden inräknas inte dagar, under vilka den försäkrade har anvisats verksamhet för arbetslivsutveckling, ett offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa eller verksamhet där ersättning enligt 3 a § utgår i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen. I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra arbetslöshetskassan. Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år. Lag (1997:577). 14 a § har upphävts genom lag (1994:1673). 15 § Om arbetslöshet upphör innan ersättningsperioden gått till ända, har den försäkrade rätt till ersättning under återstående antal dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om han då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren. Vad som nu har sagts gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader, i vilken inte räknas in tid som avses i 8 §, har förflutit sedan hon eller han senast fick ersättning. Har ersättningsperioden gått till ända men har den försäkrade under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret, lämnas ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättningsperioden räknas från inträdet av den arbetslöshet då den försäkrade uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund för den nya perioden. Lag (1994:1673). 16 § har upphävts genom lag (1994:930). Dagpenningens storlek 17 § Dagpenning lämnas högst med det belopp som regeringen fastställer. Dagpenning lämnas lägst med det belopp som bestäms enligt 18 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Detta gäller dock inte vid nedsättning av dagpenning enligt bestämmelserna i 21 § förevarande lag. Lag (1994:1673). 18 § har upphävts genom lag (1988:645). 19 § Dagpenning får icke sättas lägre än att den uppfyller de krav som uppställes i internationella arbetsorganisationens konvention angående minimistandard för social trygghet. 20 § Dagpenning lämnas med 80 procent av den försäkrades dagsförtjänst, om inte annat följer av 17 § första stycket och andra stycket första meningen. Dagpenning till en försäkrad som har tillerkänts ålderspension i form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den försäkrades dagsförtjänst, med den begränsning som följer av 17 § första stycket. Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som var normal för den försäkrade. Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 6 § första stycket 2 första strecksatsen får, om detta är förmånligare för den sökande, som normalarbetstid gälla den genomsnittliga arbetstiden i allt det förvärvsarbete som utförts under hela ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna beräkningsmetod får dock endast månad då den sökande utfört arbete under minst 70 timmar räknas med. Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som medlemmen. Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje styckena får dagpenning till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkes- inriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar utbildnings- bidraget. Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt första-fjärde styckena och ersättningen. När underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren lagt ned sin verksamhet inom 12 månader från det att företagaren startade den kan ersättningen baseras på företagarens tidigare anställning. Lag (1997:241). 20 a § har upphävts genom lag (1994:1673). Pensionsavdrag 21 § Dagpenning som har fastställts enligt 20 § första stycket andra meningen skall sättas ned med 1/260 av årspensionen. Ersättning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut. Lag (1994:1673). 21 a § Vad som föreskrivs i 20 § första stycket andra meningen och i 21 § skall inte gälla om regeringen av särskilda skäl föreskriver annat. Lag (1993:656). 22 § Försäkrad som söker deltidsarbete har rätt till ersättning endast om arbetsutbudet är minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Ersättning vid deltidsarbete utgår med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt en av regeringen fastställd omräkningstabell. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att arbetstiden inte är bestämd i visst antal timmar per dag eller vecka. Lag (1994:1673). 23 § Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som avses i 22 §, utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som avses i 22 § första stycket. Vid beräkning av arbetslöshet enligt första stycket tas inte hänsyn till en sådan bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid sidan av heltidsarbete, om - inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit 1 400 kronor per vecka, - bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och - bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete. Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger 1 400 kronor per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen. Lag (1997:241). 24 § För en försäkrad som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då han i övrigt är arbetslös får, om det finns särskilda skäl, regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag. Lag (1993:1673). 25 § Överstiger försäkrads arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken han normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, medräknas ej överskjutande tid vid fastställande av ersättning. Arbetslöshetskassan får dock medge undantag, om den försäkrade har särskilda skäl för att utvidga arbetsutbudet. Den som närmast före arbetslösheten haft anställning med arbetstid, som någon arbetsdag eller flera regelmässigt varit kortare än tre timmar, skall ha rätt att medräkna även sådan tid vid fastställande av ersättning enligt omräkningstabell. Lag (1994:1673). 26 § har upphävts genom lag (1991:744). 27 § Om särskilda skäl föreligger, får arbetslöshetskassa föreskriva att försäkrad, som under en kalendervecka i fyra dagar utför arbete i sådan utsträckning, att hel dagpenning ej kunnat utgå för någon av dagarna, ej heller skall ha rätt till dagpenning för den femte dagen samt att dagpenning ej får utges för dag för vilken försäkrad kan anses gottgjord genom semesterersättning. Under samma förutsättning får arbetsmarknadsstyrelsen meddela motsvarande föreskrifter beträffande kassas medlemmar eller viss grupp av dem. Begränsning vid säsongarbetslöshet 28 § Omfattar arbetslöshetskassas verksamhetsområde yrke, inom vilket arbetslöshet förekommer varje år, eller föreligger i annat fall särskilda omständigheter, får kassan eller arbetsmarknadsstyrelsen beträffande samtliga medlemmar eller viss grupp av dem begränsa rätten till dagpenning. Avstängning från rätt till ersättning 29 § Försäkrad skall avstängas från rätt till ersättning under tid som anges i 30 §, om han 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande, 3. avvisat erbjudet lämpligt arbete, eller 4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd. Lag (1995:1636). 30 § Är det sannolikt att arbete som avses i 29 § skulle ha varat högst fem dagar eller mer än fem men högst tio dagar eller mer än tio dagar, utgör avstängningstiden tio, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt punkten 1 samt 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt punkterna 2--4. I avstängningstiden inräknas endast dagar för vilka karenstid skulle ha tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka den försäkrade har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt punkten 1 samt inte överstiga 56, 112, respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt punkterna 2--4. Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 29 §, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. Är det uppenbart att en försäkrad inte vill anta lämpligt arbete, såsom då den försäkrade vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant arbete eller lämnat sitt arbete utan giltig anledning, skall den försäkrade vara avstängd till dess han eller hon utfört sådant förvärvsarbete som enligt 6 § första stycket får tillgodoräknas för uppfyllande av arbetsvillkoret under 80 dagar. Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i 29 § inträffat. Lag (1995:1636). 31 § Bestämmelserna i 29 § 1-3 om arbete skall tillämpas i fråga om arbetsmarknadspolitiska åtgärder som berättigar till utbildningsbidrag samt i fråga om utbildningar för vilka utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Bestämmelserna i 30 § skall därvid gälla i tillämpliga delar. Lag (1997:241). 31 a § har upphävts genom lag (1994:1673). 31 b § har upphävts genom lag (1994:1673). Ansökan om ersättning m.m. 32 § Ansökan om ersättning göres skriftligen hos arbetslöshetskassan. Vid ansökningen skall fogas intyg av arbetsgivare om den försäkrades arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den försäkrades ersättningsrätt. Kan sådant intyg endast med stora svårigheter införskaffas, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar. Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyg som avses i första stycket enligt formulär som fastställts av Arbetsmarknadsstyrelsen. Lag (1994:1673). Särskilda bestämmelser 33 § har upphävts genom lag (1994:930). 34 § Finner arbetslöshetskassa att försäkrad medlem, som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för bedömande av hans rätt till ersättning, inte bör uteslutas ur kassan enligt 48 § denna lag, skall kassan istället frånkänna honom rätt till ersättning. Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar. Till den som har frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning betalas ut först sedan han eller hon har utfört sådant förvärvsarbete som får tillgodoräknas enligt 6 § första stycket under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom. Endast dag då förvärvsarbete har utförts i minst tre timmar skall här räknas in. Förekommer sannolika skäl att försäkrad gjort sig skyldig till förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer honom innehållas i avvaktan på utredning i ärendet. Beslut enligt första eller tredje stycket skall av kassan ofördröjligen anmälas till Arbetsmarknadsstyrelsen. Lag (1995:1636). 35 § Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt äger tillämpning på ersättning enligt denna lag. 36 § Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra honom åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, skall det som betalats ut för mycket återbetalas, om ej i särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldighet. Föreligger återbetalningsskyldighet enligt första stycket, får vid senare utbetalning skäligt belopp innehållas i avräkning på vad som betalats ut för mycket. 37 § Beträffande minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller föreskrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmänn försäkring och 6 kap. 7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Lag (1983:195). ANDRA AVDELNINGEN Bestämmelser om arbetslöshetskassor Inledande bestämmelser 38 § En förening får registreras som arbetslöshetskassa, om föreningen har till ändamål att ge sina medlemmar ersättning vid arbetslöshet. Lag (1991:744). 39 § En arbetslöshetskassa skall i enlighet med bestämmelserna i denna lag till medlemmarna utge ersättning vid arbetslöshet. En arbetslöshetskassa har rätt till statsbidrag för ersättning som betalas ut i enlighet med bestämmelserna i denna lag. Om en arbetslöshetskassa har fått statsbidrag utan att vara berättigad till det eller har fått för stort bidrag, skall kassan betala tillbaka bidraget. En arbetslöshetskassa får inte utöva annan verksamhet än sådan som avses i första stycket eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan verksamhet. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetsmarknadsstyrelsen får medge undantag från denna föreskrift, om särskilda skäl föreligger. Lag (1991:744). 40 § För en arbetslöshetskassas förbindelser svarar endast kassans tillgångar. I tillgångarna inräknas avgifter och andra belopp som har förfallit till betalning, även om de ännu inte har betalts. Lag (1991:744). 41 § En arbetslöshetskassa som har registrerats kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Lag (1991:744). Bildandet av en arbetslöshetskassa 42 § För att en förening skall kunna registreras som arbetslöshetskassa fordras att föreningen har minst 10 000 medlemmar samt att den i enlighet med bestämmelserna i denna lag har antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer. Lag (1991:744). 43 § En arbetslöshetskassas stadgar skall avfattas enligt normalstadgar som fastställs av arbetsmarknadsstyrelsen. Stadgarna skall ange 1. arbetslöshetskassans firma, 2. kassans verksamhetsområde med uppgift om kassan är avsedd för anställda, företagare eller båda dessa kategorier, 3. den ort i Sverige där kassans styrelse skall ha sitt säte, 4. de villkor som skall gälla för inträde i kassan och för uteslutning av medlem, 5. hur ersättning skall betalas, 6. hur fasta avgifter skall betalas, 7. påföljden av försummelse att till kassan betala fast avgift eller uttaxerat belopp, 8. antalet styrelseledamöter, revisorer och suppleanter för dem, hur de skall tillsättas och tiden för deras uppdrag, 9. bestämmelser om föreningsstämma, 10. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag, 11. tid för ordinarie föreningsstämma, 12. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller ombudens kännedom, samt 13. inom vilken tid och hur en medlem, som vill få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, skall begära det. Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att en arbetslöshetskassas stadgar innehåller annat än det som anges i andra stycket, om det föreligger särskilda skäl. Bestämmelserna i andra stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1991:744). 44 § En arbetslöshetskassas firma skall innehålla ordet "arbetslöshetskassa". Firman skall tydligt skilja sig från annan förut registrerad, ännu bestående arbetslöshetskassas firma. Endast arbetslöshetskassa får i sin firma använda benämningen arbetslöshetskassa eller förkortning därav. Lag (1991:744). 45 § En arbetslöshetskassa registreras hos arbetsmarknadsstyrelsen. Registreringen gäller från den dag då ansökan kom in till arbetsmarknadsstyrelsen. Sammanfaller det avsedda verksamhetsområdet för en arbetslöshetskassa helt eller till huvudsaklig del med verksamhetsområdet för en redan registrerad arbetslöshetskassa, får registrering vägras. Lag (1991:744). 46 § Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på en förenings vägnar före registrering såsom arbetslöshetskassa, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på arbetslöshetskassan, om förpliktelsen har tillkommit efter det att föreningen bildats. Lag (1991:744). Arbetslöshetskassans medlemmar m.m. 47 § Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som uppfyller villkor i kassans stadgar om arbete inom dess verksamhetsområde. Rätt att bli medlem har dock inte den som 1. är medlem i en annan kassa, 2. har fyllt 64 år, eller 3. förvärvsarbetar i genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka. Lag (1991:744). 48 § Arbetslöshetskassans styrelse får från medlemskap i kassan utesluta den som 1. inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna uppfyllt bestämmelse i kassans stadgar om arbete inom visst verksamhetsområde, eller 2. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för hans rätt till medlemskap eller ersättning. Lag (1992:326). 49 § Ett ärende om uteslutning av en medlem enligt 48 § första stycket får inte avgöras utan att medlemmen har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den. Medlem skall anses ha fått underrättelse som nu sagts om uppgiften har avsänts i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Lag (1991:744). 50 § I ett beslut om uteslutning från medlemskap skall anges från och med vilken dag uteslutningen gäller. Om ett uteslutningsbeslut som avses i 48 § första stycket 1 fattas under tid då medlemmen har rätt till dagpenning, gäller uteslutningen från och med dagen efter den då hans rätt till dagpenning upphör. Lag (1991:744). 51 § En medlem har rätt till utträde ur arbetslöshetskassan efter uppsägning. Uppsägningen skall göras skriftligen och innehålla uppgift om när utträdet skall ske. Medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning den dag då medlemmen fyller 65 år. Lag (1991:744). 52 § Arbetslöshetskassans styrelse skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla uppgift om 1. varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde i kassan samt 2. de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in. Lag (1991:744). 52 a § En arbetslöshetskassa skall på begäran av en länsarbetsnämnd som handlägger ärenden om kontant arbetsmarknadsstöd lämna uppgift om en enskild i fråga om medlemskap hos arbetslöshetskassan samt om beslut som rör försäkrads rätt till ersättning enligt denna lag. En arbetslöshetskassa skall för tillsyn samt uppföljning och utvärdering av arbetslöshetsförsäkringen lämna uppgifter enligt vad regeringen föreskriver. Lag (1994:930). 53 § Den som inte vid utgången av andra månaden efter den tid, på vilken fast medlemsavgift eller uttaxerat belopp belöper, till kassan antingen erlagt avgiften eller beloppet eller anmält förhållande, på vilket befrielse från betalningsskyldighet kan grundas, skall anses ha utträtt ur kassan vid nämnda tidpunkt. I en kassa med längre avgiftsperiod än kalendermånad skall medlem som inte inom tre månader från periodens början erlagt avgiften anses ha utträtt ur kassan efter nämnda tid. Om särskilda skäl föreligger, får arbetsmarknadsstyrelsen medge, att utträdet skall anses äga rum vid en senare tidpunkt, dock senast vid utgången av sjätte månaden. Kassans styrelse får medge, att den som underlåtit att inom föreskriven tid anmäla förhållande, på vilket befrielse från betalningsskyldighet kan grundas, ändå får bibehållas vid sitt medlemskap. Om särskilda skäl föreligger, får styrelsen även i annat fall besluta, att medlem som underlåtit att inom föreskriven tid erlägga fast avgift eller uttaxerat belopp skall få kvarstå i kassan. Lag (1991:744). 54 § En arbetslöshetskassa skall ta ut fasta medlemsavgifter. Dessa skall vara så bestämda att de i förening med andra inkomster får antas förslå till betalning av kassans förvaltningskostnader samt den betalningsskyldighet som kassan har enligt 57 § och övriga utgifter. Av en enskilt ansluten medlem får en arbetslöshetskassa i den fasta medlemsavgiften dessutom ta ut ett belopp som täcker skäliga extra administrationskostnader för medlemskapet. Arbetslöshetskassans beslut om avgifter enligt första eller andra stycket skall godkännas av arbetsmarknadsstyrelsen. Lag (1991:744). 55 § Är arbetslöshetskassas tillgångar otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande, får kassan besluta om särskild uttaxering utan hinder av att stadgarna ej medger det. Beslutet skall godkännas av arbetsmarknadsstyrelsen. Särskild uttaxering får ej äga rum i annat fall än som nu sagts. 56 § En arbetslöshetskassas inkomster som inte har använts för löpande utgifter under verksamhetsåret skall användas för sådana utgifter följande verksamhetsår. En arbetslöshetskassas eget fria kapital får inte överstiga ett belopp som motsvarar femton procent av den högsta dagpenning som gällde vid utgången av det senast förflutna verksamhetsåret multiplicerat med antalet medlemmar i kassan. Lag (1991:744). Finansieringsbidrag 57 § En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala 1. för finansiering av statens kostnad för utbetalade arbets- löshetsersättningar samt för tillsynen av arbetslöshets- kassornas utbetalning av arbetslöshetsersättning ett belopp som motsvarar 70 procent av den under tiden den 1 januari-den 30 juni 1997 och 131 procent av den under tiden den 1 juli-den 31 december 1997 genomsnittligt utbetalade dagpenningen i kassan (finansieringsavgift), 2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjämningsavgift). Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalningarna samt om utjämningsbidrag. Lag (1997:241). 58 § En arbetslöshetskassa skall ha en styrelse med minst tre ledamöter. En av styrelsens ledamöter och suppleant för denne skall utses av arbetsmarknadsstyrelsen efter förslag av arbetslöshetskassan. Övriga styrelseledamöter och suppleanter för dem väljs av föreningsstämman. Av arbetsmarknadsstyrelsen utsedd styrelseledamot eller suppleant för denne har rätt att för uppdragets fullgörande uppbära ersättning med belopp som regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetsmarknadsstyrelsen fastställer. Lag (1991:744). 59 § Styrelseledamot skall vara bosatt i Sverige, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen i särskilda fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. De styrelseledamöter som väljs av föreningsstämman skall vara medlemmar i arbetslöshetskassan. En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i arbetslöshetskassans stadgar. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas. Lag (1991:744). 60 § Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter. Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1991:744). 61 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos arbetslöshetskassans styrelse och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå, även hos arbetsmarknadsstyrelsen. Lag (1991:744). 62 § Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 59 § uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvarande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Skall ledamoten väljas på föreningsstämma, kan utan hinder av 58 § första stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter. Lag (1991:744). 63 § Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande samt inom eller utom styrelsen kassaföreståndare och sekreterare. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning. Den som är anställd hos arbetslöshetskassan får inte vara ordförande. Bestämmelserna i 59 § första stycket andra meningen gäller också kassaföreståndare. Lag (1991:744). 64 § Styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och förvaltningen av kassans angelägenheter. Kassaföreståndaren skall ha hand om den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Styrelsen skall se till att organisationen beträffande bokföringen och medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Kassaföreståndaren skall sörja för att föreningens bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Lag (1991:744). 65 § Styrelsens ordförande skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På begäran av en styrelseledamot eller kassaföreståndaren skall styrelsen sammankallas. Kassaföreståndaren har, även om han inte är styrelseledamot, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om inte styrelsen bestämmer annat i ett särskilt fall. Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll som undertecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Styrelseledamöterna och kassaföreståndaren har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt. Lag (1991:744). 66 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande. Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges tillfälle att delta. Suppleant för arbetstagarledamot, som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot. Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i stadgarna. Lag (1991:744). 67 § En styrelseledamot eller kassaföreståndaren får inte handlägga frågor rörande avtal mellan honom och arbetslöshetskassan. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot kassans. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. Lag (1991:744). 68 § Styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma. Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, kassaföreståndaren eller någon annan att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. I fråga om den som inte är styrelseledamot eller kassaföreståndare gäller vad som sägs i 63 § tredje stycket och 67 § om kassaföreståndare. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras. Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket. Lag (1991:744). 69 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för arbetslöshetskassan får inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för arbetslöshetskassan eller annan medlem. En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstämman eller annat organ hos arbetslöshetskassan som inte är gällande därför att de står i strid med denna lag, kassans stadgar eller med stöd av denna lag utfärdade föreskrifter. Lag (1991:744). 70 § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en rättshandling för arbetslöshetskassan, gäller inte rättshandlingen mot kassan, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. Detsamma gäller, om kassaföreståndaren då han företog en rättshandling överskred den behörighet att vidta åtgärder på arbetslöshetskassans vägnar som tillkommer honom enligt 64 §. Lag (1991:744). 71 § För registrering skall arbetslöshetskassan anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, kassaföreståndare, suppleant, firmatecknare och revisor samt deras postadress och personnummer. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta anges. För registrering skall arbetslöshetskassan även anmäla hur arbetslöshetskassans firma tecknas. Anmälan görs första gången när arbetslöshetskassan enligt 45 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller. Om arbetslöshetskassans postadress ändras, skall kassan genast anmäla det för registrering. Lag (1991:744). 72 § Ordinarie föreningsstämma skall hållas före den 1 juli varje år. Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att arbetslöshetskassan håller stämman vid senare tidpunkt. Arbetsmarknadsstyrelsen får också medge att ordinarie föreningsstämma hålls endast vartannat år. Arbetslöshetskassans medlemmars rätt att besluta i kassans angelägenheter utövas vid föreningsstämman genom valda ombud. Varje ombud har en röst. Är arbetslöshetskassan nybildad och har val av ombud inte hunnit anordnas får arbetsmarknadsstyrelsen medge att medlemmarna får besluta i kassans angelägenheter vid föreningsstämman. Beslutar medlemmarna vid stämman skall vad som sägs om ombud i 74 och 75 §§ gälla i fråga om medlem. Föreningsstämman får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om medlemsavgifter. Lag (1991:744). 73 § Samtliga medlemmar i arbetslöshetskassan har rätt att delta i val av ombud. Ett ombud får inte väljas för längre tid än fem år. Till ombud får utses endast medlemmar i arbetslöshetskassan. Föreningsstämman fastställer det antal ombud som skall väljas. Stämman kan bemyndiga styrelsen att fastställa antalet ombud. Beslut enligt tredje stycket skall för att bli giltigt godkännas av arbetsmarknadsstyrelsen. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om vad som skall gälla vid val av ombud. Lag (1991:744). 74 § Ett ombud får inte rösta genom annat ombud. Ett ombud får inte själv rösta i en fråga om 1. talan mot ombudet, 2. ombudets befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot arbetslöshetskassan, eller 3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om ombudet i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Lag (1991:744). 75 § Om en bestämmelse i denna lag eller stadgarna rörande kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla närvarande ombud. Stämman får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får också besluta att en extra föreningsstämma skall sammankallas för behandling av ärendet. Lag (1991:744). 76 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har utsett. Ordförande vid föreningsstämman utses av stämman. Lag (1991:744). 77 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som stämmans ordförande biträder. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet förrättas. Lag (1991:744). 78 § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt, om minst tre fjärdedelar av samtliga röstberättigade vid stämman har förenat sig om det. Om det i arbetslöshetskassans stadgar har tagits in ytterligare villkor för ändring av stadgarna, gäller det villkoret. Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett. Lag (1991:744). 79 § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag eller mot stadgarna, kan talan mot arbetslöshetskassan om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av medlem, styrelsen, styrelseledamot eller kassaföreståndare. Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad. En dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras gäller även för medlemmar som inte har fört talan. Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är föreningsstämmans beslut sådant som enligt denna lag skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta arbetsmarknadsstyrelsen för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnat att föreningsstämmans beslut inte får verkställas. Lag (1991:744). 80 § Om styrelsen vill väcka talan mot arbetslöshetskassan, skall styrelsen sammankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra arbetslöshetskassans talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren. Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan arbetslöshetskassan och styrelsen, styrelseledamot, kassaföreståndaren eller medlem skall hänskjutas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot arbetslöshetskassan, tillämpas första stycket. Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 79 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till föreningsstämma enligt första stycket. Lag (1991:744). 81 § En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer samt personliga suppleanter för dessa. Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera revisorer skall utses på annat sätt. Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor. Minst en av revisorerna skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor. Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag. Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter. Lag (1995:530). 82 § En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval förrättas. Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppkommer hinder för honom enligt 81 eller 83 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden. Lag (1991:744). 83 § Den kan inte vara revisor som 1. är styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan eller biträder vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller dess kontroll däröver, 2. är anställd hos arbetslöshetskassan, eller 3. är gift eller sambo med eller syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon. Lag (1991:744). 84 § Revisorerna får när som helst inventera arbetslöshetskassans tillgångar samt granska dess böcker, räkenskaper och andra handlingar. Arbetslöshetskassans styrelse och kassaföreståndaren skall lämna de upplysningar och det biträde som revisorerna begär. Lag (1991:744). 85 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska arbetslöshetskassans årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och kassaföreståndarens förvaltning. Sedan revisorerna har slutfört granskningen, skall de skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen. Finner revisorerna att balansräkningen eller resultaträkningen inte bör fastställas, skall de anteckna även detta. Lag (1991:744). 86 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår till föreningsstämman avge en revisionsberättelse som skall innehålla 1. ett uttalande om årsredovisningen har gjorts upp enligt gällande lag och stadgar, 2. ett uttalande ifråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och 3. ett förslag ifråga om fastställande av balansräkning och resultaträkning. Revisionsberättelsen skall avlämnas till arbetslöshetskassans styrelse senast en månad efter det att revisorerna har erhållit redovisningshandlingarna. Revisorerna skall samtidigt till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. Lag (1991:744). 87 § Revisorerna har rätt att närvara vid föreningsstämmorna. De är skyldiga att närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena kan anses påkallat. Lag (1991:744). Redovisning 88 § För varje räkenskapsår skall styrelsen avge årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse. Resultaträkningen och balansräkningen skall upprättas i enlighet med bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125). Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed. Lag (1991:744). 89 § Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av kassaföreståndaren. Har en avvikande mening beträffande årsredovisningen antecknats till styrelsens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till redovisningen. Årsredovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret skall avlämnas till revisorerna senast den 31 mars. Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen har blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos arbetslöshetskassan för alla som är intresserade. Lag (1991:744). 90 § Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassas bokföring, årsbokslut och årsredovisning. Om det föreligger särskilda skäl, får det vid utfärdandet av sådana föreskrifter meddelas bestämmelser som avviker från bokföringslagen (1976:125). Lag (1991:744). Fusion 91 § Genom ett avtal om fusion kan en arbetslöshetskassa (den överlåtande kassan) gå upp i en annan arbetslöshetskassa (den övertagande kassan). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande kassan blir medlemmar i den övertagande kassan, att den överlåtande kassan upplöses samt att dess tillgångar och skulder övertas av den övertagande kassan. En fusion kan också verkställas så att en överlåtande kassa går upp i två eller flera övertagande kassor. Genom ett avtal om fusion kan två eller flera arbetslöshetskassor (de överlåtande kassorna) förenas genom att bilda en ny arbetslöshetskassa. En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande kassorna blir medlemmar i den nya kassan, att de överlåtande kassorna upplöses samt att deras tillgångar och skulder övertas av den nya kassan. Avtal om fusion skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman i den överlåtande arbetslöshetskassan samt av arbetsmarknadsstyrelsen. Bestämmelserna i 78 § tillämpas ifråga om kassans beslut om godkännande av fusion. Lag (1991:744). 92 § Om en arbetslöshetskassa önskar upplösas genom fusionsavtal, men enighet om genomförande av fusionen eller om hur fusionen bör gå till inte kan uppnås vid överläggning med annan kassa, får arbetsmarknadsstyrelsen besluta om mellan vilka kassor fusionen skall ske och om hur fusionen skall gå till. En arbetslöshetskassa skall upplösas genom fusion om kassans medlemsantal har nedgått under det minsta antal, som enligt denna lag eller kassans stadgar skall gälla för kassan eller om annat särskilt skäl föreligger för att upplösa kassan genom fusion. Arbetsmarknadsstyrelsen beslutar om fusion som avses i detta stycke. Styrelsen beslutar också om mellan vilka kassor fusionen skall ske och om hur fusionen skall gå till. Samtliga arbetslöshetskassor skall beredas tillfälle att yttra sig i sådant ärende som avses i första eller andra stycket innan arbetsmarknadsstyrelsen fattar beslut om fusionen. Lag (1991:744). Tillsyn 93 § Arbetsmarknadsstyrelsen utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna, vilka har att ställa sig arbetsmarknadsstyrelsens anvisningar till efterrättelse. 94 § Arbetslöshetskassa är skyldig att lämna arbetsmarknadsstyrelsen eller dess ombud tillträde till föreningsstämma och sammanträde med kassans styrelse. 95 § Arbetsmarknadsstyrelsen kan meddela de erinringar i fråga om en arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner påkallade. Arbetsmarknadsstyrelsen skall förelägga en arbetslöshetskassa att inom viss tid vidtaga de åtgärder som behövs för rättelse, om 1. avvikelse skett från denna lag eller de för kassan gällande stadgarna eller de författningar eller föreskrifter i övrigt som gäller för verksamheten, 2. stadgarna ej längre uppfyller de i 43 § angivna kraven, 3. kassans tillgångar ej är tillräckliga, eller 4. annan allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksamhet. Lag (1991:744). 96 § Har ett föreläggande enligt 95 § andra stycket inte efterkommits inom bestämd tid och har det anmärkta förhållandet inte heller på annat sätt undanröjts, kan arbetsmarknadsstyrelsen förklara arbetslöshetskassan för viss tid förlustig rätten till statsbidrag helt eller delvis. Lag (1991:744). 96 a § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av kassan, om det begärs av en försäkrad som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 96 b §. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den försäkrades nackdel. Vad som sägs i 99--101 §§ om överklagande skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om en begäran om omprövning. Lag (1991:744). 96 b § Även om begäran om omprövning inte har framställts, skall arbetslöshetskassan ändra beslutet i ett ärende om försäkring enligt denna lag som har fattats av kassan och inte har prövats av allmän förvaltningsdomstol, 1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, 3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse. Ett beslut får inte ändras till den försäkrades nackdel, om den beslutade förmånen har förfallit till betalning och inte heller i annat fall om det finns synnerliga skäl mot det. Ändring enligt denna paragraf får inte ske sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. Lag (1995:708). 97 § Beslut av en arbetslöshetskassa som inte avser ärenden som anges i 98 § första stycket, får överklagas hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsens beslut får överklagas till regeringen. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om fusion får överklagas endast av sådan arbetslöshetskassa som berörs av beslutet. Trots 41 § första stycket får styrelsen för en förening som vägrats registrering såsom arbetslöshetskassa överklaga Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ärendet om registrering. Lag (1995:708). 98 § Beslut av arbetslöshetskassa i ärende angående medlems rätt till ersättning eller medlemskap i en arbetslöshetskassa enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Kassans beslut får dock inte överklagas innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 96 a §. Överklagas ett beslut innan det har omprövats skall överklagandet anses som en begäran om omprövning enligt den paragrafen. Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten. Lag (1995:708). 98 a § Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka för att bestämmelserna i denna lag tillämpas likformigt och rättvist. I mål, där en enskild part hos allmän förvaltningsdomstol överklagar en arbetslöshetskassas beslut, är kassan den enskildes motpart. Arbetsmarknadsstyrelsen får överta arbetslöshetskassans uppgift att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Arbetsmarknadsstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten. Styrelsen får, även till förmån för enskild part, överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden om medlemmars rätt till ersättning eller medlemskap. Lag (1995:1696). 99 § Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den instans som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet eller, i fråga om beslut av arbetsmarknadsstyrelsen om att vägra registrering och om fusion, inom två månader från beslutets dag. Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivandet. Lag (1991:744). 100 § Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall den avvisas, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den instans som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna instans vidarebefordra skrivelsen till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. Lag (1991:744). 101 § Om skrivelsen inte avvisas enligt 100 §, skall den instans som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagandet. Lag (1991:744). 102 § En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller domstols beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har angetts i beslutet eller bestäms av den myndighet som skall pröva beslutet. Lag (1993:576). 103 § Det som har blivit infört i arbetsmarknadsstyrelsens register över arbetslöshetskassor skall anses ha kommit till tredje mans kännedom om det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som registrerats. Lag (1991:744). Straffbestämmelse 104 § Driver förening eller annan institution utan att vara registrerad som arbetslöshetskassa verksamhet som avses i denna lag, döms den som på föreningens eller institutionens vägnar deltar i åtgärd eller beslut som rör verksamheten till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1991:744). 105 § har upphävts genom lag (1991:744). Övergångsbestämmelser 1984:513 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. De nya bestämmelserna i 96 a och 97 §§ tillämpas inte på beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 96 b § om ändring av beslut tillämpas även på beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 1986:409 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. I fråga om försäkrad som före den 30 juni 1986 avslutat arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått gäller äldre föreskrifter. 1986:1168 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter. 1988:645 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Bestämmelserna i 17 § tillämpas första gången när dagpenning som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1990 bestäms. För perioden den 2 januari -- den 31 december 1989 skall dagpenning lämnas med högst 450 kronor och lägst 158 kronor, om inte annat följer av lagen. För den som vid ikraftträdandet får arbetslöshetsersättning tillsammans med ålderspension gäller 20 och 21 §§ i sin äldre lydelse till dess den pågående ersättningsperioden har gått till ända. För annan försäkrad som vid ikraftträdandet uppbär arbetslöshetsersättning får den då utgående dagpenningen inte sättas ned till följd av bestämmelserna i 20 § första stycket första meningen så länge den påbörjade arbetslöshetsperioden pågår. Vid avstängning i fall som avses i 29 § 1--2 som grundar sig på en händelse som har inträffat före den 1 januari 1989 gäller 30 § i sin äldre lydelse. De behållna fondmedel som finns hos varje erkänd arbetslöshetskassa när lagen träder i kraft skall lösas upp. Dock får varje kassa av fondmedlen behålla ett belopp motsvarande högst 50 kronor per medlem som eget fritt kapital. Vid upplösningen av de överskjutande fondmedlen skall kassorna i tillämpliga delar följa de föreskrifter som enligt 45 § andra stycket 13 finns i kassans stadgar om hur det vid kassans upplösning skall förfaras med kassans behållna tillgångar. 1989:426 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om dem som efter ikraftträdandet kvarstår i arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. 1991:744 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. 2. Äldre föreskrifter om minimiantalet medlemmar i en arbetslöshetskassa gäller fortfarande i fråga om en kassa som har registrerats före ikraftträdandet. 3. Äldre föreskrifter om omprövning av beslut och om överklagande av beslut gäller fortfarande beträffande beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom föreskrift i denna lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 1993:576 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden som avgjorts av Arbetsmarknadsstyrelsen före ikraftträdandet. 1993:656 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 21 a § den 1 juli 1993, i fråga om 4, 11, 17 och 20 §§ den 5 juli 1993 och i övrigt den 6 september 1993. 2. De nya bestämmelserna i 4, 11, 13, 15--17, 20, 24 och 30 §§ skall tillämpas i fråga om ersättning som avser tid efter ikraftträdandet. 3. Vid tillämpning av 13 § första stycket skall, om ersättningsperioden har börjat före den 6 september 1993, karensvillkoret uppfyllas när den försäkrade blir arbetslös första gången efter ikraftträdandet. 1993:1447 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Den äldre bestämmelsen i 57 § om finansieringsavgift skall fortfarande gälla i fråga om verksamhetsåret 1993 och tidigare verksamhetsår. 1994:930 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. 2. För tiden den 1 juli 1994 -- den 31 december 1995 skall i stället för vad som sägs i 9 § gälla att avgiftsvillkoret är uppfyllt i fråga om rätt till ersättning under en ersättningsperiod, om perioden börjar under tiden a) den 1 juli -- den 30 september 1994, när skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst sex månader, b) den 1 oktober -- den 31 december 1994, när skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst sju månader, c) den 1 januari -- den 31 mars 1995, när skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst åtta månader, d) den 1 april -- den 30 juni 1995, när skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst nio månader, e) den 1 juli -- den 30 september 1995, när skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst tio månader, och f) den 1 oktober -- den 31 december 1995, när skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst elva månader. 3. Om ersättning för en ny ersättningsperiod begärs efter ikraftträdandet men före utgången av juni 1995, skall den som uppfyller medlemsvillkoret enligt den äldre bestämmelsen i 6 § 1 anses ha uppfyllt avgiftsvillkoret. 4. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas på en ersättningsperiod som har påbörjats före ikraftträdandet, om något annat inte framgår av andra stycket. Den nya bestämmelsen i 20 § femte stycket skall tillämpas på en ersättningsperiod enligt första stycket. 5. En försäkrad som under en ersättningsperiod som sägs i punkten 4 första stycket uppfyller det särskilda arbetsvillkoret skall, vid prövningen av rätten till fortsatt ersättning när ersättningsperioden har gått till ända, anses ha uppfyllt det allmänna arbetsvillkoret. Om den ersättningsperiod som sägs i punkten 4 första stycket går till ända före den 1 juli 1995, skall vad som sägs i första stycket i denna punkt också gälla vid prövningen av rätten till fortsatt ersättning när den nya ersättningsperiod som börjar efter ikraftträdandet går till ända. 6. Om den ersättningsperiod som sägs i punkten 4 första stycket går till ända före den 1 juli 1995, skall vad som i punkten 5 första stycket sägs om den som har uppfyllt det särskilda arbetsvillkoret gälla också den som uppfyller arbetsvillkoret enligt 6 och 7 §§ i lagrummens lydelse före den 1 juli 1994. 7. Den för vilken någon ersättningsperiod inte pågår vid ikraftträdandet och som före utgången av år 1994 uppfyller det särskilda arbetsvillkoret eller arbetsvillkoret enligt 6 och 7 §§ -- i dessa lagrums lydelse före den 1 juli 1994 -- skall när det gäller rätten till ersättning anses ha uppfyllt det allmänna arbetsvillkoret. 8. I stället för vad som föreskrivs i 15 § andra stycket tredje meningen skall gälla att den nya ersättningsperioden inte börjar innan den föregående perioden har gått till ända, under förutsättning att den perioden går till ända före utgången av år 1996. 9. Om det är till den försäkrades förmån, skall den äldre bestämmelsen i 20 § andra stycket tillämpas för en ersättningsperiod a) som börjar efter ikraftträdandet, om den närmast föregående ersättningsperioden har börjat före ikraftträdandet och går till ända efter denna tidpunkt men före den 1 juli 1995, eller b) som börjar efter ikraftträdandet, om den försäkrade blir arbetslös före utgången av år 1994. Den äldre bestämmelsen i 20 § andra stycket skall alltid tillämpas på en försäkrad som har kvalificerat sig för ersättning genom att uppfylla arbetsvillkoret enligt 6 och 7 §§ i lagrummens lydelse före den 1 juli 1994. 1994:1673 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Försäkrad som påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till ersättning under återstående dagar av ersättningsperioden även om medlems- eller arbetsvillkoret enligt de nya bestämmelserna inte uppfyllts. I en sådan ersättningsperiod räknas in tid under vilken det utgår ersättning med dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Försäkrad som blir arbetslös under tiden den 1 januari--den 30 juni 1995 skall anses uppfylla medlemsvillkoret i 6 § om skyldighet att under 1994 betala avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet eller sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt förelegat under minst sju månader. 1995:708 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 31 och 57 §§ den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 oktober 1995. 2. Ärenden som vid utgången av september månad 1995 kommit in till Arbetsmarknadsstyrelsen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre föreskrifter. 1995:860 Denna lag träder i kraft i fråga om 7 och 8 §§ den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 januari 1996. 1995:1636 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och som före ikraftträdandet påbörjat sådant förvärvsarbete som avses i 6 § andra stycket skall i fråga om detta arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse. 3. Vid avstängning som grundar sig på en händelse som inträffat före den 1 januari 1996 gäller 30 § i sin äldre lydelse. 4. Vid frånkännande av rätt till ersättning som grundar sig på en uppgift som är lämnad före den 1 januari 1996 gäller 34 § i sin äldre lydelse. 1995:1696 Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996. I det fall där beslut har meddelats av en arbetslöshetskassa före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 1996:871 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 2. För den som vid ikraftträdandet har en löpande ersättningsperiod skall följande gälla. Ersättningstiden enligt 14 § skall anses ha börjat löpa den 1 januari 1996 eller vid den senare tidpunkt då ersättningsperioden påbörjats. Den löpande ersättningsperiodens längd bestäms enligt 14 § i dess äldre lydelse. Ersättningsdagar i den löpande ersättningsperioden som enligt de äldre reglerna förbrukats före ikraftträdandet avräknas från ersättningstiden i den mån de hänför sig till tiden efter den 1 januari 1996. Lag (1996:1420). 1997:241 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 3a, 3 b och 6 §§, 7 § första stycket 6, 8 § andra stycket 5 samt 14 och 57 §§ den 1 juli 1997 och i övrigt den 29 september 1997. 2. Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte strecksatsen och andra stycket tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet och avtalet om avgångsvederlag har träffats efter den 14 mars 1997. 3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.