Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § Bestämmelserna i 4--6 §§, 7 § 1--3 samt 9, 14, 15, 28 och 29 §§ verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på länsrätterna. Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Med kammarrätten avses i denna förordning den kammarrätt under vilken länsrätten hör. Förordning (1988:907). Organisation m. m. 2 § I varje länsrätt finns en lagman. Lagmannen är administrativ chef för länsrätten. I länsrätterna finns också chefsrådmän, rådmän, länsrättsfiskaler, länsrättsnotarier och andra anställda. Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna förordning om rådman också tillämpas på chefsrådman. Förordning (1990:464). 3 § Regeringen beslutar om indelning av en länsrätt i avdelningar. Chef för en avdelning är lagmannen eller en chefsrådman. Vid var och en av länsrätterna i Stockholms län, Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län finns en administrativ enhet, som förestås av en chef. Förordning (1990:464). 4 § Den som är chef för en avdelning leder och övervakar arbetet på denna samt fördelar tjänstgöringen i rätten efter samråd med domarna på avdelningen. Förordning (1990:464). 5 § Lagmannen skall se till att länsrättsfiskalerna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning och ge vitsord över deras tjänstgöring. Förordning (1990:464). 6 § Lagmannen skall, med beaktande av notarienämndens föreskrifter om notarietjänstgöring, se till att länsrättsnotarierna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning. Förordning (1990:464). Arbetsordning m. m. 7 § Grunderna för fördelningen av göromålen och de övriga bestämmelser som behövs för verksamheten i länsrätten skall framgå av arbetsordningen. Domstolsverket meddelar allmänna råd om utformningen av arbetsordningarna. Förordning (1990:464). 8 § Domargöromålen fördelas på rotlar. Vid fördelningen av mål på rotlarna tilldelas mål av viss beskaffenhet (specialmål) i första hand en eller flera bestämda rotlar. Vilka mål som är specialmål bestäms i arbetsordningen. 9 § Varje lagman och rådman skall ha en rotel. Detsamma gäller för icke ordinarie domare som förordnats att tjänstgöra i länsrätten under minst ett år. Om det finns särskilda skäl, får länsrätten bestämma att en viss domare inte skall ha någon rotel. Förordning (1995:930). 10 § Vid fördelningen av målen på rotlarna skall det iakttas att 1. arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla domare, 2. ett mål som har samband med ett annat mål tilldelas samma rotel som det andra målet. Fördelningen av domargöromålen skall ske på ett sådant sätt att arbetsuppgifter inte tilldelas en länsrättsfiskal i större omfattning än som är lämplig med hänsyn till fiskalens erfarenhet av tjänstgöring i domstol. Sådana arbetsuppgifter, som kräver särskild erfarenhet, får inte tilldelas en fiskal. Förordning (1990:464). 11 § Lagmannen meddelar de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av arbetsordningen. Förordning (1990:464). 12 § Lagmannen delar in domarna till tjänstgöring inom länsrätten. Vid indelningen skall det tillses att domarna vinner erfarenhet av olika slag av mål. Indelningen skall ske för en bestämd tid. Förordning (1990:464). 13 § Om det finns särskilda skäl, får lagmannen besluta om tillfälliga avvikelser från vad som har föreskrivits med stöd av 7 eller 12 §. Förordning (1990:464). Handläggningen av målen m. m. 14 § Rotelinnehavaren svarar för handläggningen av de mål som har tilldelats roteln. 15 § Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål avgörs efter föredragning om nämndemän deltar i avgörandet. Har målet eller frågan gåtts igenom i sin helhet vid en muntlig förhandling, får målet eller frågan avgöras utan föredragning, om avgörandet meddelas senast fyra veckor efter den dag förhandlingen avslutades. 16 § Föredragning fullgörs av rotelinnehavaren eller någon annan föredragande. 17 § Målen bereds till avgörande av personal som är indelad på rotel eller av annan personal som har utsetts därtill. Beredningen av mål som avses i 16 § skattebrottslagen (1971: 69) leds alltid av rotelinnehavaren. I övriga mål deltar rotelinnehavaren i beredningen i den utsträckning som behövs. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall genast anmälas till rotelinnehavaren, om målet eller frågan kräver skyndsamt avgörande. Förordning (1983:462). 18 § Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen. 19 § En dom eller ett annat beslut skall meddelas så snart det kan ske och senast fyra veckor efter den dag då föredragningen avslutades. Om länsrätten avgör ett mål efter en muntlig förhandling räknas tiden från den dag då förhandlingen avslutades. Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet eller på grund av något annat särskilt skäl, får länsrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än vad som är oundgängligen nödvändigt. 20 § Lagmannen får förordna länsrättsnotarier och andra anställda, som har tillräcklig kunskap och erfarenhet, att på eget ansvar utföra följande göromål. 1. föranstalta om sådan skriftväxling i målen, som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar, i den utsträckning lagmannen bestämmer, 2. underteckna och expediera kallelser, förelägganden, förordnanden och andra meddelanden, 3. vidta sådana åtgärder som ankommer på länsrätten eller domaren i samband med delgivningar, 4. underteckna och expediera skrivelser, underrättelser, kungörelser och uppgifter som länsrätten eller domaren skall utfärda eller avge i samband med domar eller beslut. Ett förordnande för någon som inte är lagfaren får inte innefatta göromål som enligt särskilda bestämmelser skall utföras av någon som är lagfaren, 5. vidta de åtgärder som ankommer på länsrätten sedan det har avgjorts att besvär över en dom eller ett beslut av länsrätten har anförts inom rätt tid, 6. utföra andra arbetsuppgifter som inte enligt lag eller annan författning måste utföras av någon som är lagfaren, i den utsträckning lagmannen bestämmer. Förordning (1990:464). 21 § Lagmannen får förordna en länsrättsnotarie, som har tillräcklig erfarenhet och i övrigt bedöms vara lämplig, att på eget ansvar utföra domargöromål enligt följande. Minsta tjänstgöringstid Göromål för förordnande Sex månader 1. handlägga mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 6 §, 28 kap. 1 § och 35 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 2. handlägga mål om taxeringsfrågor som gäller ändring av belopp om högst 1 000 kr, 3. även i andra fall än som nämnts förut handlägga mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna om parterna är överens, 4. handlägga mål om körkortsingripande, om saken är uppenbar, eller besluta om varning enligt körkortslagen, Ett år 5. handlägga mål enligt uppbördsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 6. även i andra fall än som nämnts förut handlägga mål i vilka saken är uppenbar, 7. handlägga mål om avräkning av utländsk skatt, 8. handlägga mål enligt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst, 9. handlägga mål om förseningsavgift enligt 5 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324), 10. handlägga mål om taxeringsfrågor som gäller ändring av belopp om högst 5 000 kr. Förordnanden enligt första stycket får inte avse mål som är vidlyftiga eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild erfarenhet. En länsrättsnotarie som har tjänstgjort mindre än ett år får förordnas att handlägga ett mål enligt första stycket endast om länsrätten enligt 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar kan avgöra målet med en lagfaren domare. Förordning (1994:1918). 22 § Om det finns särskilda skäl får lagmannen, med beaktande av 21 § första stycket första meningen samt andra och tredje styckena, förordna en länsrättsnotarie 1. som har tjänstgjort kortare tid än som föreskrivs i 21 § för olika förordnanden att utföra sådana domargöromål som avses i 21 § första stycket 1--6, 2. som har tjänstgjort minst ett år att utföra domargöromål i vidare omfattning än som anges i 21 §. När en länsrättsnotarie handlägger mål efter ett förordnande enligt första stycket skall nämndemän alltid delta i avgörandet. Förordning (1992:376). 22 a § * har upphävts genom förordning (1990:464). 23 § Lagmannen eller en chefsrådman bör delta när ett mål avgörs, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets beskaffenhet. Tillkännagivanden om muntliga förhandlingar 24 § För varje dag då det hålls sammanträde för muntlig förhandling skall länsrätten upprätta en förteckning över de mål som har utsatts till förhandling (uppropslista). På uppropslistan skall det för varje mål eller grupp av mål anges när förhandlingen beräknas börja. Under sammanträdesdagen skall uppropslistan hållas tillgänglig på rättens kansli och vara anslagen på lämplig plats i anslutning till den lokal där förhandlingen äger rum. Uppropslistan skall vara tillgänglig för allmänheten på rättens kansli senast den helgfria dagen närmast före sammanträdesdagen. Handläggningen av administrativa ärenden m. m. 25 § Administrativa ärenden avgörs av länsrätten i plenum eller kollegium, av lagmannen eller på avdelning. Kollegium skall finnas i länsrätten i Stockholms län. Förordning (1980:1026). 26 § Plenum består av lagmannen som ordförande, alla som är eller innehar förordnande att vara rådman samt alla icke ordinarie domare som förordnats att tjänstgöra i länsrätten under minst ett år. Förordning (1995:930). 26 a § Kollegium består av lagmannen som ordförande, en eller två chefsrådmän samt chefen för den administrativa enheten. För varje annan ledamot än lagmannen och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en chefsrådman. Ledamöterna och ersättarna utses av plenum. De skall vara anställda hos och tjänstgöra i länsrätten. De skall utses för högst ett år i sänder. Förordning (1981:561). 27 § I länsrätter utan kollegium avgörs i plenum ärenden som avser 1. viktigare frågor om länsrättens organisation eller arbetsformer, 2. arbetsordningen, 3. yttranden i lagstiftningsfrågor, 4. förslag till domstolsverket angående anslagsframställningar, 5. frågor som lagmannen hänskjuter till plenum. Förordning (1980:1026). 27 a § I länsrätten i Stockholms län avgörs de ärenden som avses i 27 § 1--4 i kollegium. Detsamma gäller de frågor som lagmannen hänskjuter till kollegiet. Förordning (1980:1026). 28 § I de länsrätter som är indelade i avdelningar får lagmannen besluta att ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor skall avgöras på avdelning i den sammansättning som lagmannen bestämmer. 29 § Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning, avgörs av lagmannen. Lagmannen får uppdra åt någon annan som är anställd vid länsrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör avgöras av lagmannen. Lagmannen får hänskjuta ärenden till kollegium eller, vid länsrätter där kollegium inte finns, till plenum. Förordning (1984:964). 30 § I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är länsrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i lagmannens frånvaro endast om det inte tål uppskov. Förordning (1986:1093). 31 § Administrativa ärenden avgörs efter föredragning, om inte länsrätten bestämmer annat. Föredragningen fullgörs av den som länsrätten utser. Förordning (1986:1093). 32 § Länsrättens beslut i ärenden om anställning av kammarrättsassessorer får överklagas hos regeringen. Länsrättens beslut i fråga om vikariat som lagman, chefsrådman eller rådman får överklagas hos Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Länsrättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat anställningsärende får inte överklagas. Förordning (1995:1050). Tjänstetillsättning m. m. 33 § Lagmännen i länsrätterna i Stockholms län, Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län utnämns av regeringen efter anmälan av Domstolsverket. Vid detta förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:918). 34 § Andra lagmän än de som anges i 33 § och rådmän utnämns av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (1994:918). 35 § Länsrättsfiskal förordnas av kammarrätten. Ett sådant förordnande får meddelas en kammarrättsfiskal. Ett förordnande som länsrättsfiskal får också meddelas någon som under minst sex månader har utfört kammarrättsfiskals arbetsuppgifter och som har vunnit tillräcklig erfarenhet av tjänstgöring i allmän förvaltningsdomstol. Domstolsverket bestämmer hur många länsrättsfiskaler som skall finnas anställda vid en länsrätt. Domstolsverket får överlämna till kammarrätten eller länsrätten att besluta detta. Vid förordnande av länsrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§ anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:918). 35 a § Förordnande för en kammarrättsassessor att fullgöra domargöromål i en länsrätt enligt 53 § andra stycket förordningen (1979:571) med kammarrättsinstruktion meddelas av kammarrätten. Förordning (1986:103). 36 § Tjänster som länsrättsnotarie tillsätts av domstolsverket enligt föreskrifter i notarieförordningen (1990: 469). Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en tjänst som länsrättsnotarie. Förordning (1990:464). 36 a § Att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en tjänst som domare följer av 11 kap. 9 § regeringsformen. Förordning (1988:907). 37 § har upphävts genom förordning (1990:464). 38 § En chef för en administrativ enhet anställs genom beslut av Domstolsverket efter förslag av länsrätten. Domstolsverket får överlämna till länsrätten att besluta om sådana anställningar. Ansökningshandlingarna ges in till länsrätten. Förordning (1994:918). 39 § Övriga tjänster tillsätts av länsrätten. Förordnanden på arvodestjänster meddelas av länsrätten. Förordning (1990: 464). 40 § Vid tillämpningen av 21 eller 22 § eller 43 § andra stycket skall notarietjänstgöring enligt notarieförordningen (1990: 469) räknas som tjänstgöring som länsrättsnotarie även om den inte har fullgjorts vid en länsrätt. En länsrättsnotarie får dock inte förordnas enligt någon av dessa paragrafer innan han genom tjänstgöring vid en länsrätt har vunnit tillräcklig erfarenhet av det område som förordnandet avser. Förordning (1990:464). Tjänstledighet m. m. 40 a § Den som är ordinarie domare får -- i stället för vad som anges i 19 § anställningsförordningen (1994:373) -- endast efter särskilt beslut vara ledig för att inneha någon annan anställning än en tidsbegränsad högre anställning inom domstolsväsendet eller en sådan anställning som avses i 36 a § departementsförordningen (1982:1177). Regeringen prövar frågor om ledighet enligt första stycket som kräver särskilt beslut och om ledighet enligt 10 b § tjänstledighetsförordningen (1984:111) om inte ledigheten skall vara högst ett år och syftar till att pröva en annan anställning. Förordning (1994:918). 41 § Länsrätten beslutar om semester, ledighet för sjukdom och obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenningförmån i samband med barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår, annan ledighet. Förordning (1988:907). 41 a § Om inte regeringen eller länsrätten beslutar om ledighet enligt 40 a eller 41 § beslutar domstolsverket om ledigheten. Domstolsverket får lämna över till länsrätten att besluta i sådana fall. Förordning (1987:956). 42 § har upphävts genom förordning (1994:918). 43 § Ett förordnande som vikarie på en tjänst som lagman, rådman eller länsrättsfiskal får meddelas den som är eller har varit innehavare av en ordinarie domartjänst eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller som under minst sex månader har fullgjort sådana göromål som ankommer på en kammarrättsfiskal. Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå som vikarie för en lagman, får kammarrätten förordna en länsrättsnotarie som har tjänstgjort sammanlagt minst ett år och sex månader och som under den tiden har haft förordnanden enligt 21 § i sådan utsträckning att han kan antas ha fått tillräcklig erfarenhet. Ett förordnande får dock inte innefatta handläggningen av mål eller ärenden som är vidlyftiga eller svåra eller som kräver särskild erfarenhet. 44 § Om regeringen har beslutat om ledighet för en kortare tid än sex månader för en lagman eller rådman förordnas en vikarie av länsrätten. 45 § Om en lagman är förhindrad att utöva sin tjänst och någon vikarie inte har förordnats, skall kammarrätten förordna en vikarie. 46 § Frågor om en anställnings upphörande enligt 6 § lagen om fullmaktsanställning (1994:261) prövas av Domstolsverket. När det gäller lagmän prövar Domstolsverket även i övrigt frågor om anställnings upphörande. Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd när stadgandet är tillämpligt i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (1994:918). Övriga bestämmelser 47 § Statens ansvarsnämnd beslutar om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande också när det gäller icke ordinarie domare i länsrätt. Länsrättens befogenhet att besluta i sådana frågor utövas av Domstolsverket. Notarienämnden beslutar dock när det gäller länsrättsnotarier. Förordning (1994:918). 48 § Besked om bisyssla enligt 12 § anställningsförordningen (1994:373) lämnas av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet när det gäller arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (1994:918). 1979:573 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1979. 2. Länsrätten får förordna den som innehar en personlig tjänst som länsrättsassessor att utföra domargöromål som avses i 21 §. 3. Kammarrätten får förordna den som innehar en personlig tjänst som länsrättsassessor att fullgöra domargöromål i vidare omfattning än som avses under p. 2. För sådana förordnanden gäller vad som föreskrivs i 10 § andra stycket. 4. På länsrättsassessor och länsrättsnotarie som har förordnats att fullgöra göromål motsvarande vad som ankommer på länsrättsfiskal tillämpas 9, 12, 26 och 43 §§ samt 47 § första stycket. 5. På den som innehar en personlig tjänst som länsrättsassessor tillämpas 43 § andra stycket. 6. Föreskriften i 47 § andra stycket om att notarienämnden prövar frågor som avses i 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning beträffande länsrättsnotarier gäller inte den som innehar en personlig tjänst som länsrättsnotarie. 1984:964 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985. 2. Bestämmelserna i 29 och 31 a §§ anställningsförordningen (1965:601) om tjänstledighet utan särskilt beslut därom skall alltjämt tillämpas i fråga om tjänsteföreningar till följd av anställningsbeslut före den 1 januari 1985. 1992:376 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. 2. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas vid handläggningen av mål avseende 1991 och tidigare års taxeringar. I mål om förseningsavgift skall dock de nya reglerna tillämpas vid handläggning av mål avseende 1991 års taxering. 1994:1918 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995. Hänvisningen i 21 § första stycket 1 till 35 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) tillämpas första gången i mål avseende fastighetstaxering år 1996.