Post 8590 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1979:571 ·
Visa register
Förordning (1979:571) med kammarrättsinstruktion
Departement: Justitiedepartementet F2
Utfärdad: 1979-05-31
Ändring införd: t.o.m. SFS 1995:1675
Författningen har upphävts genom: SFS 1996:380
Upphävd: 1996-07-01
Inledande bestämmelser
1 § Bestämmelserna i 4--6 §§, 7 § 1--3 samt 9, 14--16, 28 och 29 §§
verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på kammarrätterna.
Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om
administrativa ärenden. Förordning (1988:905).
Organisation m.m.
2 § I varje kammarrätt finns en kammarrättspresident. I kammarrätterna
finns också kammarrättslagmän, kammarrättsråd, tillika vice ordförande
på avdelning, kammarrättsråd, kammarrättsassessorer,
kammarrättsfiskaler, kammarrättsfiskalsaspiranter och andra anställda i
enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller domstolsverket
samt ytterligare personal om det behövs och medel finns tillgängliga.
Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna förordning om
kammarrättsråd också tillämpas på kammarrättsråd, tillika vice
ordförande på avdelning.
3 § Kammarrättspresidenten är administrativ chef för kammarrätten.
4 § Vid var och en av kammarrätterna finns det antal avdelningar som
regeringen bestämmer.
En avdelning av Kammarrätten i Sundsvall skall vara förlagd till
Umeå. Förordning (1995:1099).
5 § Vid var och en av kammarrätterna finns en administrativ enhet. För
denna enhet finns en chef.
6 § En avdelning består av ledamöter enligt vad som följer av lag samt,
i den utsträckning som det förordnas, en eller flera
kammarrättsassessorer eller andra adjungerade ledamöter.
Vid avdelningarna tjänstgör också kammarrättsfiskaler,
kammarrättsfiskalsaspiranter och annan personal enligt vad kammarrätten
bestämmer.
7 § Kammarrätten delar in personalen till tjänstgöring på avdelningar
och övriga enheter.
Indelningen av ledamöterna skall ske för en bestämd tid.
8 § Ordförande på en avdelning är en kammarrättslagman.
Förordning (1994:916).
9 § När kammarrättspresidenten deltar i arbetet på en avdelning för
han eller hon ordet på avdelningen. Förordning (1994:916).
10 § Ordföranden leder och övervakar arbetet på avdelningen samt delar
in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad kammarrätten närmare
bestämmer.
Ordföranden skall, enligt riktlinjer som kammarrätten beslutar, dels se
till att kammarrättsfiskalsaspiranterna och kammarrättsfiskalerna får en
allsidig och utvecklande utbildning, dels ge vitsord över deras
tjänstgöring. För varje kammarrättsfiskalsaspirant skall en ledamot
utses som handledare. Förordning (1990:462).
11 § Den som är vice ordförande på en avdelning är ställföreträdare för
ordföranden och biträder ordföranden i dennes åligganden.
Vice ordföranden skall också, enligt de anvisningar som kammarrätten
meddelar, särskilt följa rättskipningen på kammarrättens avdelningar och
verka för en enhetlig rättstillämpning.
Fördelningen av målen på rotlar m.m.
12 § Målen fördelas på rotlar. Grunderna för målens fördelning skall
framgå av arbetsordningen.
Mål av viss beskaffenhet (specialmål) tilldelas i första hand en eller
flera bestämda rotlar.
Kammarrätten bestämmer vilka mål som är specialmål. Förordning
(1988:905).
13 § Varje ledamot på en avdelning, med undantag för ordföranden, skall
ha en rotel. Kammarrätten får, om det finns särskilda skäl för det,
beslu ta att en viss ledamot under en bestämd tid inte skall ha någon
rotel.
Kammarrätten fördelar rotlarna mellan ledamöterna.
14 § Vid fördelningen av målen på rotlarna skall det iakttas att
1. arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla ledamöter,
2. ett mål som har samband med ett annat mål tilldelas samma rotel
som det andra målet,
3. målen fördelas på rotlarna efter turordning.
Mål i Kammarrätten i Sundsvall där beslut i första instans meddelats
av domstol eller förvaltningsmyndighet i Västerbottens eller
Norrbottens län skall företrädesvis tilldelas rotlar vid avdelningen
i Umeå. Förordning (1995:1099).
15 § Om det finns särskilda skäl för det får kammarrätten besluta att en
viss rotel under en begränsad tid skall befrias från tilldelning av nya
mål eller att ett mål som har tilldelats en viss rotel skall flyttas
över till en annan rotel.
16 § Kammarrätten meddelar de ytterligare bestämmelser som behövs om
fördelningen av målen på rotlarna.
Handläggningen av målen m.m.
17 § Rotelinnehavaren skall svara för beredningen av målen på roteln
och, om inte särskilda skäl föranleder annat, i egenskap av referent
delta i handläggningen och avgörandet av målen.
18 § Rotelinnehavaren får ensam vidta åtgärder för beredningen av målen.
Han får dock inte
1. avvisa utredning,
2. vidta åtgärder som avses i 5 eller 34 § första stycket 1--6
förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Rotelinnehavaren får ensam besluta om avskrivning av mål efter
återkallelse.
Rotelinnehavaren får till avdelningen hänskjuta en fråga som han är
behörig att pröva. Förordning (1984:137).
19 § Kammarrättsfiskaler, kammarrättsfiskalsaspiranter och andra som
förordnas till det skall biträda med beredningen av målen enligt de
anvisningar och i den omfattning som kammarrätten bestämmer.
20 § Kammarrätten får förordna anställda, som har vunnit tillräcklig
erfarenhet, att på eget ansvar
1. föra dagböcker,
2. fordra in handlingar från en underinstans,
3. föranstalta om sådan skriftväxling, som skall äga rum enligt
föreskrifter i lagar eller andra författningar, i den utsträckning som
kammarrätten bestämmer,
4. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra
meddelanden,
5. vidta sådana åtgärder som ankommer på kammarrätten i samband med
delgivningar,
6. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,
7. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,
8. utfärda lagakraft- och diariebevis,
9. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1980:900) om statliga
myndigheters serviceskyldighet, m. m. och avgiftsförordningen
(1992:191),
10. förvalta kammarrättens förskottskassa samt betala ut förskott och
ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m. fl.,
11. ta emot besvärshandlingar när kammarrättens dom eller beslut
överklagas,
12. granska om besvärshandlingar som avses i 11 har kommit in i rätt tid
samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som med anledning därav
ankommer på kammarrätten. Förordning (1992:197).
21 § Målen avgörs efter föredragning. Om en muntlig förhandling äger rum
får föredragningen begränsas.
Målen föredras av en kammarrättsfiskal eller kammarrättsfiskalsaspirant
eller, i den omfattning som kammarrätten bestämmer, av rotelinnehavaren
eller någon annan som är lagfaren och som kammarrätten har utsett.
22 § Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga
som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller
frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som
är förtursmål bestäms i arbetsordningen.
23 § Dom eller beslut i ett mål eller i en fråga som har kommit upp i
ett mål skall meddelas så snart det kan ske.
Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor efter
föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller
beskaffenhet i övrigt eller på grund av något annat särskilt skäl, får
kammarrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast
inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är
oundgängligen nödvändigt.
24 § Vid handläggning med tre eller flera ledamöter skall
ordföranden vara ordinarie domare i kammarrätten eller vara av
regeringen för viss tid förordnad kammarrättslagman eller
kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Ytterligare en
ledamot bör vara eller ha varit ordinarie domare.
Om det finns särskilda skäl får kammarrätten för ett särskilt mål
förordna den som är eller har varit ordinarie domare i kammarrätt att
tjänstgöra som ordförande.
När frågor om prövningstillstånd enligt 34 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) avgörs skall en kammarrättslagman
eller ett kammarrättsråd, tillika vice ordförande, delta.
Förordning (1995:1675).
25 § Kammarrättspresidenten bör delta när kammarrätten avgör mål om det
finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets beskaffenhet.
26 § Ordföranden på avdelningen bestämmer när särskilda ledamöter vid
handläggning av mål om fastighetstaxering skall kallas in. Särskilda
ledamöter skall kallas in i sådan ordning att behövlig sakkunskap är
företrädd i varje mål.
Särskilda ledamöter skall inte kallas in till handläggning av 1. mål
angående en rättsfråga som inte kräver teknisk sakkunskap, 2. mål i en
serie, om särskilda ledamöter har deltagit, när kammarrätten har avgjort
något annat mål i serien, och den fråga som förekommer i målet har
prövats i det andra målet, 3. mål rörande taxering av annan fastighet
som utgörs av obebyggd tomt eller som till huvudsaklig del används för
bostadsändamål, om det inte på grund av målets beskaffenhet föreligger
skäl för att särskilda ledamöter deltar i handläggningen. Förordning
(1981:1167).
27 § En remiss från Regeringsrätten, som har samband med en dom
eller ett beslut som kammarrätten har meddelat, skall i den
utsträckning som det är möjligt handläggas av de ledamöter som har
deltagit i domen eller beslutet. Förordning (1995:570).
Handläggningen av administrativa ärenden m.m.
28 § Administrativa ärenden avgörs av kammarrätten i plenum eller i
kollegium, av kammarrättspresidenten eller på avdelning.
29 § Plenum består av kammarrättspresidenten som ordförande,
kammarrättslagmännen, kammarrättsråden, kammarrättsassessorerna och de
adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader samt
chefen för den administrativa enheten.
30 § Kollegium består av kammarrättspresidenten som ordförande, en eller
flera kammarrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den
administrativa enheten.
För varje annan ledamot än kammarrättspresidenten och chefen för den
administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som
träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en
kammarrättslagman, eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett
kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning.
Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda hos och tjänstgöra i
kammarrätten. De utses för högst ett år i sänder.
31 § En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt
ärende bestäms av kammarrätten.
32 § Ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem utses i plenum. I
plenum avgörs vidare ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet.
33 § I kollegium avgörs ärenden som avser
1. viktigare frågor om kammarrättens organisation eller arbetsformer,
2. andra organisationsfrågor av större vikt för rättsvården,
3. förslag till domstolsverket i fråga om anslagsframställningar,
4. förslag om tillsättning av tjänster och långtidsvikariat,
5. förordnanden av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler,
6. förordnande som ledamot i kammarrätten för någon som inte har haft
ett sådant förordnande förut och som inte är kammarrättsfiskal,
7. annat skiljande från tjänster och uppdrag än avskedande,
8. frågor som kammarrättspresidenten hänskjuter till kollegiet.
Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, till plenum
hänskjuta ärenden som avses i första stycket 1, 3 och 7. Förordning
(1986:101).
34 § När kollegiet avgör ärenden om förordnande av kammarrättsfiskaler
till kammarrättsassessorer eller av kammarrättsfiskalsaspiranter till
kammarrättsfiskaler skall i kollegiet, utöver de ledamöter som anges i
30 § första stycket, om möjligt ingå kammarrättslagmännen på de
avdelningar på vilka fiskalen under längre tid har tjänstgjort som
adjungerad ledamot eller på vilka aspiranten under längre tid har varit
indelad. Förordning (1986:101).
35 § Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor handläggs på den
avdelning som kammarrätten bestämmer.
Kammarrättspresidenten bör om möjligt delta när sådana ärenden avgörs.
Förordning (1988:905).
36 § Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på
avdelning, avgörs av kammarrättspresidenten.
Kammarrättspresidenten får uppdra åt någon annan som är anställd vid
kammarrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som är av sådant slag att
de inte behöver avgöras av kammarrättspresidenten.
Kammarrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegiet eller till
en avdelning. Förordning (1988:905).
37 § I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är kammarrätten
beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är
närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt
samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i
kammarrättspresidentens frånvaro endast om det inte tål uppskov.
Förordning (1986:1091).
38 § Administrativa ärenden avgörs efter föredragning om inte
kammarrätten bestämmer annat. Föredragningen fullgörs av den som
kammarrätten utser. Förordning (1986:1091).
39 § Kammarrättens beslut i ärenden om förordnande av
kammarrättsassessorer, kammarrättsfiskaler och
kammarrättsfiskalsaspiranter får överklagas hos regeringen.
Kammarrättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos
domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet.
Domstolsverkets beslut i ett överklagat ärende i fråga om tillsättande
av tjänster får inte överklagas.
Kammarrättens beslut i fråga om vikariat på tjänst som ordinarie domare
får överklagas hos tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens
beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Förordning (1988:905).
Tjänstetillsättningar m.m.
40 § Kammarrättspresidenten utnämns av regeringen.
Kammarrättslagmän utnämns av regeringen efter anmälan av
kammarrätten. Vid detta förfarande tillämpas inte 6 §
anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:916).
41 § Kammarrättsråd utnämns av regeringen efter förslag av
Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.
Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen
(1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid
lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets
verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till
Domstolsverket. Förordning (1994:916).
42 § har upphävts genom förordning (1986:101).
43 § har upphävts genom förordning (1986:101).
44 § har upphävts genom förordning (1994:916).
45 § Övriga tjänster tillsätts av kammarrätten. Förordning (1988:905).
46 § Vid anställning av kammarrättsassessorer,
kammarrättsfiskaler eller kammarrättsfiskalsaspiranter tillämpas
inte 6 och 7 §§ anställningsförordningen (1994:373).
Förordning (1994:916).
47 § Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänsten
som chef för den administrativa enheten eller en tjänst som
kammarrättsfiskal eller kammarrättsfiskalsaspirant.
Att samma villkor gäller tjänster som domare följer av 11 kap. 9 §
regeringsformen. Förordning (1988:905).
48 § En ansökan om anställning som kammarrättsfiskalsaspirant är
förfallen sex månader efter den dag då den har kommit in till
kammarrätten.
När en ansökan har förfallit skall sökanden underrättas om det.
49 § Skall en kammarrättsfiskalsaspirants anställning upphöra på grund
av omständigheter som hänför sig till aspiranten personligen, gäller
inte 30 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (1982:211).
50 § Till kammarrättsassessor får förordnas endast den som har antagits
som kammarrättsfiskal och därefter har tjänstgjort 1. under ett år som
lagman, rådman eller fiskal i länsrätt, 2. under nio månader som
adjungerad ledamot i kammarrätt. Förordning (1990:462).
51 § Till kammarrättsfiskal får förordnas endast den som har förvärvat
notariemeritering och som därefter har tjänstgjort som fiskalsaspirant i
kammarrätt under minst nio månader.
Kammarrätten får förordna en hovrättsfiskal att fullgöra uppgifter som
ankommer på en kammarrättsfiskal. Förordning (1991:543).
52 § Kammarrätten bör pröva om en kammarrättsfiskalsaspirant skall
förordnas till kammarrättsfiskal innan aspiranten har tjänstgjort ett
år. Förordning (1990:1107).
53 § En kammarrättsassessor är skyldig att tjänstgöra som
regeringsrättssekreterare, som lagman eller rådman i länsrätt eller
som ledamot i en annan kammarrätt än den han hör till.
En kammarrättsassessor är också i övrigt skyldig att utföra
domargöromål i en länsrätt.
Kammarrätten får förordna en hovrättsassessor att fullgöra uppgifter
som ankommer på en kammarrättsassessor. Förordning (1995:570).
54 § En kammarrättsfiskal är skyldig att tjänstgöra som
kammarrättsassessor i den kammarrätt som han hör till.
En kammarrättsfiskal är vidare skyldig att tjänstgöra som lagman, rådman
eller fiskal i länsrätt. Han är också skyldig att tjänstgöra som
kammarrättsassessor i annan kammarrätt än den han hör till. Förordning
(1988:905).
55 § En kammarrättsassessor eller kammarrättsfiskal, som uppehåller ett
förordnande i en länsrätt, är utan särskilt beslut tjänstledig från
tjänsten som kammarrättsassessor eller kammarrättsfiskal.
En kammarrättsassessor eller kammarrättsfiskal som avses i första
stycket är skyldig att frånträda det förordnande som han innehar och ta
emot ett förordnande i kammarrätten eller ett annat förordnande i en
annan länsrätt under kammarrätten. Förordning (1988:905).
55 a § Den som är ordinarie domare får -- i stället för vad som anges
i 19 § anställningsförordningen (1994:373) -- endast efter särskilt
beslut vara ledig för att inneha någon annan anställning än en
tidsbegränsad högre anställning inom domstolsväsendet eller en
sådan anställning som avses i 36 a § departementsförordningen
(1982:1177).
Regeringen prövar frågor om ledighet enligt första stycket som
kräver särskilt beslut och om ledighet enligt 10 b §
tjänstledighetsförordningen (1984:111) om inte ledigheten skall
vara högst ett år och syftar till att pröva en annan anställning.
Förordning (1994:916).
56 § Kammarrätten beslutar om semester, ledighet för sjukdom och
obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenningförmån i
samband med barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår,
annan ledighet. Förordning (1988:905).
57 § Om inte regeringen eller kammarrätten skall besluta om ledighet
enligt 55 a eller 56 § beslutar domstolsverket om ledigheten.
Domstolsverket får lämna över till kammarrätten att besluta i sådana
fall. Förordning (1987:954).
58 § När kammarrättspresidenten är förhindrad att utöva sin tjänst eller
när tjänsten är ledig, utövas denna av den främste av kammarrättens
tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har förordnat en
annan vikarie.
59 § Till vikarie på en tjänst som kammarrättslagman förordnas ett
kammarrättsråd.
60 § Till vikarie på en tjänst som kammarrättsråd, tillika vice
ordförande på avdelning, förordnas ett kammarrättsråd.
I stället för ett annat kammarrättsråd tjänstgör en
kammarrättsassessor. Förordning (1987:954).
61 § Kammarrätten får till adjungerad ledamot förordna
1. den som innehar eller har innehaft ordinarie domartjänst eller den
som efter ett förordnande av regeringen har uppehållit en tjänst som
lagman eller rådman,
2. den som har förordnats till kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal
och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som
länsrättsfiskal, tingsfiskal, rådman eller lagman,
3. en åklagare,
4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,
5. en ledamot av Sveriges advokatsamfund,
6. den som förut varit adjungerad.
Kammarrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till
adjungerad ledamot förordna en kammarrättsfiskal som inte uppfyller
föreskrifterna under 2, om en behörig ledamot inte finns att tillgå.
Förordning (1992:89).
62 § Om regeringen har beslutat om kortare ledighet än sex månader för
en kammarrättslagman eller ett kammarrättsråd, tillika vice ordförande
på avdelning, förordnas en vikarie av kammarrätten.
63 § Frågor om en anställnings upphörande enligt 6 § lagen
(1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller den som
utnämnts till kammarrättspresident av regeringen och i övriga fall
av Domstolsverket.
Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 §
andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd när stadgandet
är tillämpligt i förhållande till arbetstagare som anställs genom
beslut av regeringen. Förordning (1994:916).
Övriga bestämmelser
64 § Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar,
åtalsanmälan och avskedande också när det gäller
kammarrättsassessorer, andra adjungerade ledamöter samt
kammarrättsfiskaler och kammarrättsfiskalsaspiranter.
Kammarrättens befogenhet att besluta i sådana frågor utövas av
Domstolsverket. Förordning (1994:916).
65 § Besked om bisyssla enligt 12 § anställningsförordningen
(1994:373) lämnas i fråga om kammarrättspresidenten av
regeringen och när det gäller övriga arbetstagare som anställs
genom beslut av regeringen av Tjänsteförslagsnämnden för
domstolsväsendet. Förordning (1994:916).
Övergångsbestämmelser
1979:571
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1979, då förordningen
(1975:515) med kammarrättsinstruktion skall upphöra att gälla.
2. Utan hinder av föreskrifterna i 50 § kan till kammarrättsassessor
föreslås den som innehar en personlig tjänst som länsrättsassessor eller
länsrättsnotarie och som under minst ett år har fullgjort göromål
motsvarande vad som ankommer på en länsrättsfiskal och under minst nio
månader har tjänstgjort som adjungerad ledamot i kammarrätt.
3. Till kammarrättsfiskal får utan hinder av föreskrifterna i 51 §
förordnas den som innehar en personlig tjänst som länsrättsassessor
eller länsrättsnotarie och som har fullgjort notariemeritering och under
minst sex månader har fullgjort arbetsuppgifter som ankommer på en
kammarrättsfiskalsaspirant.
4. En kammarrättsfiskal som har förordnats till
kammarrättsfiskalsaspirant före den 17 maj 1978 är inte skyldig att ta
emot ett förordnande som länsrättsfiskal.
5. Kammarrätten får till adjungerad ledamot förordna en
kammarrättsfiskal som har anställts som kammarrättsfiskalsaspirant före
den 17 maj 1978 utan hinder av att han ej har fullgjort föreskriven
tjänstgöring som fiskal, rådman eller lagman i länsrätt eller tingsrätt.
Utöver vad som anges i 61 § får kammarrätten vidare till adjungerad
ledamot förordna den som innehar en personlig tjänst som
länsrättsassessor eller länsrättsnotarie och som under minst ett år har
fullgjort göromål motsvarande vad som ankommer på en länsrättsfiskal.
6. Med göromål motsvarande vad som ankommer på länsrättsfiskal får i
fråga som avses under 2 eller 5 jämställas likvärdiga domaruppgifter i
länsrätt, länsskatterätt eller fastighetstaxeringsrätt före den 1 juli
1979.
1981:1167
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1982.
2. Bestämmelserna i 26 § i dess nya lydelse skall tillämpas första
gången i fråga om 1982 års särskilda fastighetstaxering. Äldre
bestämmelser skall gälla i fråga om särskild fastighetstaxering år 1980
och tidigare.
1984:962
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985.
2. Bestämmelserna i 29 och 31 a §§ anställningsförordningen (1965:601)
om tjänstledighet utan särskilt beslut därom skall alltjämt tillämpas i
fråga om tjänsteföreningar till följd av anställningsbeslut före den 1
januari 1985.
3. I fråga om den som har antagits som kammarrättsfiskal före den 1
januari 1985 gäller 50 § i sin äldre lydelse.
1990:462
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990.
2. Den som har antagits som kammarrättsfiskal före ikraftträdandet får
förordnas till kammarrättsassessor efter sex månaders tjänstgöring som
adjungerad ledamot, om han har tjänstgjort under minst två år som
lagman, rådman eller fiskal i länsrätt.
1991:543
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991 utom i fråga om
bestämmelserna i 4 och 14 §§ vilka träder i kraft den 1 juli 1992.
2. Kollegiet skall vid handläggning av sådana frågor som enligt
övergångsbestämmelserna till förordningen (1991:544) om ändring i
förordningen (1978:633) med försäkringsrättsinstruktion ankommer på
kollegiet i kammarrätten, utöver dem som anges i 30 §, bestå av chefen
för försäkringsrätten och den tjänsteman i försäkringsrätten som svarar
för handläggningen av administrativa ärenden.
3. När kollegiet avgör ärenden som anges i 34 § och som avser någon som
har tjänstgjort i försäkringsrätt, skall kollegiet ha den i 2 angivna
sammansättningen. Om möjligt skall även ingå ordförandena på de
avdelningar i försäkringsrätten på vilka denne under längre tid har
varit indelad.
4. Till kammarrättsassessor får, utan hinder av bestämmelsen i 50 §,
förordnas den som är försäkringsrättsassessor.
5. Till kammarrättsfiskal får, utan hinder av bestämmelsen i 51 §,
förordnas föredragande i försäkringsrätt som har tjänstgjort som
föredragande i minst ett år och av försäkringsrätten bedömts lämplig för
fortsatt domarutbildning. Annan föredragande får förordnas till
kammarrättsfiskalsaspirant.
6. För den som efter den 30 juni 1990 påbörjat tjänstgöring som
föredragande i försäkringsrätt skall, vid beräkning av tid enligt 51 §
första stycket och 52 §, inräknas tjänstgöringstiden som föredragande.
Detsamma skall gälla vid beräkning av tid för den som efter att ha
antagits som kammarrättsfiskalsaspirant har tjänstgjort i
försäkringsrätt.
7. En kammarrättsassessor och en kammarrättsfiskal som har förordnats
enligt 4 och 5 skall tjänstgöra i försäkringsrätten i den omfattning som
kammarrättspresidenten bestämmer. Detsamma skall gälla för
kammarrättsfiskalsaspiranter.
1994:916
Denna förordning träder i kraft, i fråga om 8 och 9 §§ den 1 juli
1995, och i övrigt den 1 juli 1994.