Post 777 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
2019:32 ·
Visa register
Kustbevakningslag (2019:32)
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 2019-02-21
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:755
Ikraft: 2019-04-01
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll
1 § I denna lag finns bestämmelser om vilka uppgifter och
vilken rätt som Kustbevakningen och en tjänsteman vid
Kustbevakningen (kustbevakningstjänsteman) har att
självständigt ansvara för eller biträda en annan myndighet i
verksamhet som avser brottsbekämpning och ordningshållning.
I lagen finns även vissa allmänna bestämmelser om en
kustbevakningstjänstemans medel för att genomföra en
tjänsteåtgärd vid kontroll och tillsyn.
Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans uppgifter
att bedriva kontroll och tillsyn framgår av särskilda
bestämmelser eller författningsenliga överenskommelser med
andra myndigheter.
2 § /Upphör att gälla U:2024-11-07 genom lag (2024:755)./
Särskilda bestämmelser om Kustbevakningens och en
kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa mot brott finns i
1. lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och
2. lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens
befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott.
3 § I fråga om Kustbevakningens och en
kustbevakningstjänstemans uppgifter och ansvar för
räddningstjänst finns bestämmelser i lagen (2003:778) om skydd
mot olyckor.
Lagens geografiska tillämpningsområde
Inom Sveriges sjöterritorium
4 § Denna lag gäller inom Sveriges sjöterritorium.
Inom vattenområden på land gäller lagen dock endast
1. Vänern och Mälaren samt Trollhätte kanal och Södertälje
kanal och övrigt vattenområde som förbinder Vänern med
Västerhavet och Mälaren med Östersjön, och
2. följande sträckor på älvar och andra vattendrag:
a) Torneälven uppströms till Vitakari udde,
b) Kalixälven uppströms till Rolfs,
c) Luleälven uppströms till Karlsviks sydligaste udde,
d) Piteälven uppströms till Bergsviken,
e) Skellefteälven uppströms till slussen i Bergsbyn,
f) Umeälven uppströms till Lundåkern,
g) Ångermanälven uppströms till Dannero,
h) Indalsälven uppströms till norra spetsen av Bogrundet,
i) Ljungan uppströms till Essvik,
j) Gävleån uppströms till Alderholmsbron, och
k) Dalälven uppströms till Älvkarleby.
Utanför Sveriges sjöterritorium
5 § Utanför Sveriges sjöterritorium gäller denna lag inom
Sveriges maritima zoner.
Ett utökat geografiskt tillämpningsområde
6 § Lagen får tillämpas i ett annat geografiskt område än de
som anges i 4 och 5 §§ i den utsträckning som följer av
1. ett författningsenligt uppdrag att biträda
Polismyndigheten, åklagare, Tullverket eller någon annan
myndighet med en viss åtgärd,
2. en särskild författningsreglering, eller
3. en författningsenlig överenskommelse med en annan myndighet
om kontroll och tillsyn.
Lagen får också tillämpas när ett ingripande på Sveriges
territorium påbörjas eller avslutas på land, om den händelse
som ligger till grund för ingripandet inträffar till sjöss
inom ett område där lagen får tillämpas och ingripandet avser
ett brott som omfattas av den direkta brottsbekämpningen.
2 kap. Gemensamma bestämmelser om brottsbekämpning och
ordningshållning
Proportionalitet vid ingripanden
1 § För att genomföra en uppgift i den brottsbekämpande eller
ordningshållande verksamheten ska en kustbevakningstjänsteman
ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till
åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång måste
användas ska detta ske endast i den form och den utsträckning
som behövs för att uppnå det avsedda resultatet.
Jävsregel för anställda vid Kustbevakningen
2 § Om det för en anställd vid Kustbevakningen finns
omständigheter som enligt 4 kap. 13 § rättegångsbalken skulle
utgöra jäv, får den anställde inte besluta om eller vidta
någon åtgärd i brottsbekämpande verksamhet. Jäv får dock inte
grundas på en åtgärd som den anställde har vidtagit i tjänsten
eller en gärning som har begåtts mot honom eller henne i eller
på grund av hans eller hennes tjänst.
En anställd vid Kustbevakningen får inte besluta om eller
vidta en åtgärd i ordningshållande verksamhet om
1. frågan angår honom eller henne själv eller hans eller
hennes make, förälder, barn eller syskon eller någon annan
närstående, eller om åtgärden kan antas påverka honom eller
henne själv eller någon närstående i en inte oväsentlig
utsträckning,
2. han eller hon eller någon närstående som anges i 1 är
ställföreträdare för den som åtgärden rör eller för någon som
kan antas bli påverkad i en inte oväsentlig utsträckning,
eller
3. det i övrigt finns någon särskild omständighet som gör att
hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas.
Om åtgärden är så brådskande att den inte utan fara kan
skjutas upp, får den beslutas eller vidtas trots det som sägs
i första och andra styckena.
En fråga om jäv prövas av Kustbevakningen.
Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd
Preja, borda och föra fartyg till hamn
3 § En kustbevakningstjänsteman har rätt att preja, borda och
hålla kvar ett fartyg om det behövs för att ingripa mot en
ordningsstörning enligt 5 kap., eller för att hålla förhör
enligt 23 kap. rättegångsbalken under den tid som krävs, eller
använda tvångsmedel enligt 24-28 kap. rättegångsbalken. Om det
uppenbart behövs för att kunna hindra ordningsstörningen eller
för att åtgärden enligt rättegångsbalken ska kunna vidtas, får
fartyget även föras till hamn.
Om det inte längre finns grund för en sådan åtgärd ska den
omedelbart upphöra.
Ett fartyg får inte hållas kvar längre än sex timmar utan att
den tjänsteman som beslutat om åtgärden anmäler beslutet till
sin förman. Om åtgärden inte redan har upphört ska förmannen
omedelbart pröva om beslutet ska bestå.
Om det i lag finns avvikande bestämmelser om rätten att preja,
borda och föra fartyg till hamn gäller dessa i stället.
Använda våld
4 § En kustbevakningstjänsteman får, i den mån andra medel är
otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är
försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i
den brottsbekämpande eller ordningshållande verksamheten, om
1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,
2. någon som ska häktas eller anhållas eller annars med stöd i
lag ska berövas friheten försöker undkomma eller tjänstemannen
annars möts av motstånd när ett sådant frihetsberövande ska
verkställas,
3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller
fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för
omfattande skada i miljön,
4. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna
någon från ett visst område eller utrymme, eller verkställa
eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller
någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat
omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan eller vid
genomsökning på distans,
5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon
eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett
fartyg eller fordon eller dess last, eller
6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig
tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett
område.
I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en
person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller
den som han eller hon biträder möts av motstånd.
I 24 kap. brottsbalken finns också föreskrifter om rätten att
i vissa fall använda våld. Lag (2022:327).
Kroppsvisitera
5 § /Upphör att gälla U:2024-11-07/
En kustbevakningstjänsteman som med stöd i lag griper
eller annars omhändertar eller avlägsnar någon, får i
anslutning till ingripandet kroppsvisitera den som åtgärden
riktar sig mot i den utsträckning som är nödvändig för att
1. av säkerhetsskäl kunna ta om hand vapen eller andra farliga
föremål, eller
2. fastställa hans eller hennes identitet.
5 § /Träder i kraft I:2024-11-07/
En kustbevakningstjänsteman som med stöd i lag griper
eller annars omhändertar eller avlägsnar någon, får i
anslutning till ingripandet kroppsvisitera den som åtgärden
riktar sig mot i den utsträckning som är nödvändig för att
1. av säkerhetsskäl kunna ta om hand vapen eller andra farliga
föremål, eller
2. fastställa hans eller hennes identitet.
En kustbevakningstjänsteman får också i samband med ett förhör
som hålls i myndighetens lokaler, i lokaler som ställts till
myndighetens förfogande eller ombord på myndighetens fartyg
kroppsvisitera förhörspersonen, om det är nödvändigt av
säkerhetsskäl för att söka efter vapen eller andra farliga
föremål. Lag (2024:755).
Använda fängsel
6 § En kustbevakningstjänsteman som i den brottsbekämpande eller
ordningshållande verksamheten omhändertar eller på annat sätt
inskränker någons rörelsefrihet får belägga honom eller henne
med fängsel
1. om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut
nödvändigt med hänsyn till hans eller hennes egen eller någon
annans säkerhet till liv eller hälsa, eller
2. vid förflyttning inom en förvaringslokal och vid transport
eller någon annan vistelse utanför en sådan lokal, om det är
nödvändigt av säkerhetsskäl.
Dokumentation
7 § /Upphör att gälla U:2024-11-07/
Protokoll ska föras över ingripanden som innebär att någon
avvisas, avlägsnas, omhändertas eller grips. Av protokollet
ska det framgå
1. vem som har fattat beslutet,
2. grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,
3. vem eller vilka som har deltagit i ingripandet,
4. vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot,
5. tiden för ingripandet, och
6. vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet.
Ansvarig för att protokollet upprättas är, i fråga om
uppgifter som avses i första stycket 1 och 2, den som har
fattat beslutet och i övrigt den som varit förman vid
ingripandet.
I rättegångsbalken finns bestämmelser om protokoll över
förvar, beslag, husrannsakan, genomsökning på distans,
kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Lag (2022:327).
7 § /Träder i kraft I:2024-11-07/
Protokoll ska föras över ingripanden som innebär att någon
avvisas, avlägsnas, omhändertas eller grips och över föremål
som omhändertas enligt 3 kap. 16 a §. Av protokollet ska det
framgå
1. vem som har fattat beslutet,
2. grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,
3. vem eller vilka som har deltagit i ingripandet,
4. vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot,
5. tiden för ingripandet, och
6. vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet.
Ansvarig för att protokollet upprättas är, i fråga om
uppgifter som avses i första stycket 1 och 2, den som har
fattat beslutet och i övrigt den som varit förman vid
ingripandet.
I rättegångsbalken finns bestämmelser om protokoll över
förvar, beslag, husrannsakan, genomsökning på distans,
kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Lag (2024:755).
8 § Användning av fängsel enligt 6 § ska antecknas i ett
protokoll. Protokollet ska innehålla uppgift om
1. fängslets art,
2. tiden när fängslet sattes på och när det togs bort, och
3. skälen till åtgärden.
Ansvarig för att protokollet upprättas är den som har fattat
beslutet.
3 kap. Den direkta brottsbekämpningen
Uppgifter som ingår i den direkta brottsbekämpningen
1 § Till Kustbevakningens uppgifter inom den direkta
brottsbekämpningen hör att självständigt
1. förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet,
2. ingripa vid misstanke om brott,
3. utreda brott, eller
4. beivra brott.
Brott som ingår i den direkta brottsbekämpningen
2 § /Upphör att gälla U:2024-11-07/
Kustbevakningens direkta brottsbekämpning omfattar brott
som rör
1. skyddslagstiftning i
a) lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,
b) skyddslagen (2010:305), och
c) lagen (2016:319) om skydd för geografisk information,
2. sjötrafik och sjösäkerhet i
a) lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av
allmän farled och allmän hamn,
b) lagen (1983:294) om inrättande, utvidgning och avlysning av
allmän flottled,
c) mönstringslagen (1983:929),
d) sjölagen (1994:1009),
e) lagen (1994:1776) om skatt på energi,
f) lagen (1998:958) om vilotid för sjömän,
g) fartygssäkerhetslagen (2003:364),
h) lagen (2006:263) om transport av farligt gods,
i) barlastvattenlagen (2009:1165), och
j) lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter,
3. vattenförorening och miljö i
a) 10 kap. 1 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening
från fartyg, och
b) 29 kap. 1 § första stycket 1 miljöbalken i fråga om utsläpp
från fritidsfartyg, samt 29 kap. 2-2 b §§, 4 § första
stycket 1 j i fråga om otillåten hantering av ammunition som
innehåller bly, 4 a § och 8 § första stycket 12 och 13 samma
balk,
4. överträdelser av fiske- och jaktlagstiftning i
a) jaktlagen (1987:259),
b) fiskelagen (1993:787),
c) lagen (1994:1709) om EU:s förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken, och
d) vapenlagen (1996:67),
5. fornminnen och vrak i
a) 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950), och
b) lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter
passagerarfartyget Estonia, och
6. Sveriges maritima zoner i
a) lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, och
b) lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.
Brott som har begåtts i Sveriges maritima zoner omfattas
alltid av den direkta brottsbekämpningen.
Regeringen får meddela föreskrifter om att ytterligare brott
med endast böter i straffskalan ska ingå i den direkta
brottsbekämpningen. Lag (2021:627).
2 § /Träder i kraft I:2024-11-07/
Kustbevakningens direkta brottsbekämpning omfattar brott
som rör
1. skyddslagstiftning i
a) lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,
b) skyddslagen (2010:305), och
c) lagen (2016:319) om skydd för geografisk information,
2. sjötrafik och sjösäkerhet i
a) lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av
allmän farled och allmän hamn,
b) lagen (1983:294) om inrättande, utvidgning och avlysning av
allmän flottled,
c) mönstringslagen (1983:929),
d) sjölagen (1994:1009),
e) lagen (1994:1776) om skatt på energi,
f) lagen (1998:958) om vilotid för sjömän,
g) fartygssäkerhetslagen (2003:364),
h) lagen (2006:263) om transport av farligt gods,
i) barlastvattenlagen (2009:1165), och
j) lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter,
3. vattenförorening och miljö i
a) 10 kap. 1 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening
från fartyg, och
b) 29 kap. 1 § första stycket 1 miljöbalken i fråga om utsläpp
från fritidsfartyg, samt 29 kap. 2-2 b §§, 4 § första stycket
1 j i fråga om otillåten hantering av ammunition som
innehåller bly, 4 a § och 8 § första stycket 12 och 13 samma
balk,
4. överträdelser av fiske- och jaktlagstiftning i
a) jaktlagen (1987:259),
b) fiskelagen (1993:787),
c) lagen (1994:1709) om EU:s förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken, och
d) vapenlagen (1996:67),
5. fornminnen och vrak i
a) 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950), och
b) lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter
passagerarfartyget Estonia,
6. Sveriges maritima zoner i
a) lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, och
b) lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
7. trafikbrottslagstiftning i 4 och 4 a §§ lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott, och
8. tullagstiftning i
a) inregränslagen (1996:701),
b) lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd,
c) lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
d) lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan
användas till dödsstraff eller tortyr, m.m., och
e) tullagen (2016:253).
Brott som har begåtts i Sveriges maritima zoner omfattas
alltid av den direkta brottsbekämpningen.
Regeringen får meddela föreskrifter om att ytterligare brott
med endast böter i straffskalan ska ingå i den direkta
brottsbekämpningen. Lag (2024:755).
Befogenheter inom den direkta brottsbekämpningen
Inleda förundersökning
3 § /Upphör att gälla U:2024-11-07/
Kustbevakningen får besluta att inleda förundersökning
enligt 23 kap. rättegångsbalken om brott som avses i 2 §
första och tredje styckena. De befogenheter och skyldigheter
som undersökningsledaren har enligt rättegångsbalken gäller då
Kustbevakningen.
Om saken inte är av enkel beskaffenhet ska ledningen av
förundersökningen övertas av åklagare så snart någon skäligen
kan misstänkas för brottet. Åklagaren ska också i andra fall
överta ledningen när det behövs av särskilda skäl.
Kustbevakningen ska förordna särskilda befattningshavare att
utföra myndighetens uppgifter enligt denna bestämmelse.
3 § /Träder i kraft I:2024-11-07/
Kustbevakningen får besluta att inleda förundersökning
enligt 23 kap. rättegångsbalken om brott som avses i 2 §
första stycket 1-7 och tredje stycket. De befogenheter och
skyldigheter som undersökningsledaren har enligt
rättegångsbalken gäller då den som Kustbevakningen har utsett
att fullgöra den uppgiften.
Vad som sägs i 23 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken om
hur en förundersökning kan inledas av en polisman ska gälla
även för en kustbevakningstjänsteman.
Om saken inte är av enkel beskaffenhet ska ledningen av
förundersökningen övertas av åklagare så snart någon skäligen
kan misstänkas för brottet. Åklagaren ska också i andra fall
överta ledningen när det behövs av särskilda skäl. Åklagaren
får begära biträde av Kustbevakningen med förundersökningen.
Åklagaren får också uppdra åt en kustbevakningstjänsteman att
vidta en viss åtgärd som hör till förundersökningen, om det är
lämpligt med hänsyn till åtgärdens beskaffenhet och
omständigheterna i övrigt. Lag (2024:755).
Hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder
4 § Innan en förundersökning har hunnit inledas har en
kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman att enligt
23 kap. 3 § fjärde stycket rättegångsbalken hålla förhör och
vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för
utredningen av brott som omfattas av den direkta brotts-
bekämpningen.
Ta med någon till förhör
5 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman
att enligt 23 kap. 8 § rättegångsbalken beordra någon att
följa med till förhör och ta med någon till förhör med
anledning av brott som omfattas av den direkta
brottsbekämpningen.
Ta hand om elektronisk kommunikationsutrustning
6 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman
att enligt 23 kap. 9 a § rättegångsbalken efter tillsägelse
tillfälligt ta hand om elektronisk kommunikationsutrustning
från den som ska höras och besluta om kroppsvisitation med
anledning av brott som omfattas av den direkta
brottsbekämpningen.
Gripa en misstänkt
7 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman
att enligt 24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken gripa
den som misstänks för brott som omfattas av den direkta
brottsbekämpningen.
Det som föreskrivs i rättegångsbalken om befogenheter och
skyldigheter i förhållande till den som gripits gäller för
kustbevakningstjänstemannen i samma utsträckning som för en
polisman samt för Kustbevakningen i samma utsträckning som för
Polismyndigheten.
Göra en husrannsakan
8 § /Upphör att gälla U:2024-11-07/
En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman
att enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken göra husrannsakan för
brott som omfattas av den direkta brottsbekämpningen.
En husrannsakan får göras även om påföljden för gärningen,
till följd av bestämmelserna i lagen (1996:517) om begränsning
av tillämpningen av svensk lag när det gäller vissa brott som
begåtts på utländska fartyg eller 41 § första stycket
fiskelagen (1993:787), endast kan bestämmas till böter.
8 § /Träder i kraft I:2024-11-07/
En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman
att enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken göra husrannsakan för
brott som omfattas av den direkta brottsbekämpningen.
En husrannsakan får göras även om påföljden för gärningen,
till följd av bestämmelserna i lagen (1996:517) om begränsning
av tillämpningen av svensk lag när det gäller vissa brott som
begåtts på utländska fartyg eller 41 § första stycket
fiskelagen (1993:787), endast kan bestämmas till böter.
Finns det anledning att anta att ett brott som anges i 3 kap.
2 § 8 har begåtts, får även i annat fall än som sägs i 28 kap.
1 § rättegångsbalken en kustbevakningstjänsteman göra
husrannsakan i magasin eller liknande utrymmen för att söka
efter egendom som skäligen kan antas bli förverkad på grund av
ett sådant brott. Lag (2024:755).
Göra en undersökning
9 § I fråga om brott som ingår i den direkta
brottsbekämpningen har en kustbevakningstjänsteman samma rätt
som en polisman att göra en undersökning enligt 28 kap. 10 §
rättegångsbalken.
Utföra genomsökning på distans
9 a § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en
polisman att enligt 28 kap. 10 d § första stycket
rättegångsbalken utföra en genomsökning på distans för brott
som omfattas av den direkta brottsbekämpningen.
Lag (2022:327).
9 b § En kustbevakningstjänsteman har för brott som omfattas
av den direkta brottsbekämpningen samma rätt som en polisman
att enligt 28 kap. 10 f § rättegångsbalken tillfälligt
omhänderta elektronisk kommunikationsutrustning från den som
närvarar vid en genomsökning på distans och besluta om
kroppsvisitation. Lag (2022:327).
Ta föremål i beslag
10 § /Upphör att gälla U:2024-11-07/
En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en
polisman att enligt 27 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken
ta föremål i beslag för brott som ingår i den direkta
brottsbekämpningen.
Om det i lag finns avvikande bestämmelser om beslag gäller
dessa.
10 § /Träder i kraft I:2024-11-07/
En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en
polisman att enligt 27 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken
ta föremål i beslag för brott som ingår i den direkta
brottsbekämpningen.
Vid brott som anges i 3 kap. 2 § 8 får en
kustbevakningstjänsteman även i andra fall än som anges i
27 kap. 4 § rättegångsbalken ta egendom i beslag, om den
skäligen kan antas bli förverkad på grund av brottet eller ha
betydelse för en utredning om ett sådant brott.
Om det i lag finns avvikande bestämmelser om beslag gäller
dessa. Lag (2024:755).
Hantera egendom som tagits i beslag
11 § Egendom som tagits i beslag ska förvaras av
Kustbevakningen om inget annat är föreskrivet eller åklagaren
bestämmer något annat.
12 § Om inget annat följer av lag eller annan författning får
egendom som har tagits i beslag och som kan antas bli
förverkad omedelbart säljas av Kustbevakningen om
1. egendomen inte kan vårdas utan fara för att den förstörs,
2. vården av egendomen är förenad med alltför stora kostnader,
eller
3. det annars finns särskilda skäl.
Sådan egendom får i stället förstöras, om den
1. inte kan säljas,
2. kan befaras komma till brottslig användning, eller
3. annars är olämplig för försäljning.
Om egendom som sålts eller förstörts inte förverkas, har
ägaren eller någon annan rättsinnehavare rätt till ersättning.
För egendom som sålts lämnas dock inte ersättning med högre
belopp än vad som kommit in vid försäljningen. Om egendomen
har förstörts lämnas ersättning med skäligt belopp.
Ta egendom i förvar
13 § I fråga om brott som ingår i den direkta
brottsbekämpningen har en kustbevakningstjänsteman samma rätt
som en polisman att enligt 26 kap. 3 § andra stycket
rättegångsbalken ta egendom i förvar.
Besluta om avspärrning och förbud att flytta föremål
14 § I fråga om brott som ingår i den direkta
brottsbekämpningen har en kustbevakningstjänsteman rätt att
besluta om avspärrning och förbud att flytta föremål samt
andra åtgärder enligt 27 kap. 15 § rättegångsbalken.
Kroppsvisitera och kroppsbesikta
15 § /Upphör att gälla U:2024-11-07/
I fråga om brott som ingår i den direkta
brottsbekämpningen har en kustbevakningstjänsteman samma rätt
som en polisman att
1. besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning enligt
28 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken, och
2. ta med den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas
till den plats där åtgärden ska genomföras, enligt 28 kap.
13 a § tredje stycket rättegångsbalken.
15 § /Träder i kraft I:2024-11-07/
I fråga om brott som ingår i den direkta
brottsbekämpningen har en kustbevakningstjänsteman samma rätt
som en polisman att
1. besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning enligt
28 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken, och
2. ta med den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas
till den plats där åtgärden ska genomföras, enligt 28 kap.
13 a § tredje stycket rättegångsbalken.
En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en
tulltjänsteman att vidta åtgärder enligt 7 kap. 1-3 §§
tullbefogenhetslagen (2024:710). Lag (2024:755).
Genomföra biometrisk autentisering
15 a § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en
polisman att enligt 27 kap. 17 f § rättegångsbalken genomföra
biometrisk autentisering för brott som omfattas av den direkta
brottsbekämpningen. Lag (2022:327).
/Rubriken träder i kraft I:2024-11-07/
Ta alkoholutandningsprov och göra ögonundersökning
15 b § /Träder i kraft I:2024-11-07/
I lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov och lagen
(1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i
trafiken finns bestämmelser om rätten för en
kustbevakningstjänsteman att ta alkoholutandningsprov och göra
ögonundersökning. Lag (2024:755).
Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd
Stoppa fartyg, fordon eller annat transportmedel
16 § En kustbevakningstjänsteman har i den direkta
brottsbekämpningen rätt att stoppa ett fartyg, fordon eller
något annat transportmedel om det
1. finns anledning att anta att någon som befinner sig i eller
på transportmedlet har gjort sig skyldig till brott som
tjänstemannen får ingripa mot,
2. av någon annan anledning behövs för att med stöd i lag
ingripa mot någon som befinner sig i eller på transportmedlet,
genom att beröva honom eller henne friheten, på annat sätt
inskränka hans eller hennes rörelsefrihet eller utsätta honom
eller henne för kroppsvisitation eller kroppsbesiktning,
3. behövs för att med stöd i lag göra husrannsakan i eller på
transportmedlet, eller
4. behövs för att med stöd i lag eller annan författning
reglera trafiken eller för att kontrollera transportmedlet,
den som för det eller dess last.
/Rubriken träder i kraft I:2024-11-07/
Tillfälligt omhänderta fordonsnycklar och andra särskilda
befogenheter
16 a § /Träder i kraft I:2024-11-07/
En kustbevakningstjänsteman har vid misstanke om brott
enligt 4 och 4 a §§ lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott samma befogenhet som en polisman har enligt 24 a §
polislagen (1984:387) att tillfälligt omhänderta
fordonsnycklar, annat som behövs för färden, eller fordonet
samt att göra kroppsvisitation och genomsöka fordonet.
Lag (2024:755).
16 b § /Träder i kraft I:2024-11-07/
I fråga om det fortsatta förfarandet vid
omhändertagande tillämpas bestämmelserna i 24 c och 24 d §§
polislagen (1984:387) om upphörande av omhändertagande och
förstöring eller försäljning av egendom.
Egendom som förvaras av Kustbevakningen ska överlämnas till
Polismyndigheten, om den inte hämtas. Lag (2024:755).
16 c § /Träder i kraft I:2024-11-07/
I 7 kap. 4 § körkortslagen (1998:488) finns
bestämmelser om Kustbevakningens rätt att besluta om
omhändertagande av körkort. Lag (2024:755).
Rapporteringsskyldighet
17 § /Upphör att gälla U:2024-11-07/
En kustbevakningstjänsteman som ingriper med stöd av
4-10 §§ eller 13-15 §§ ska genast anmäla detta till någon
som är behörig att leda en förundersökning.
17 § /Träder i kraft I:2024-11-07/
En kustbevakningstjänsteman som ingriper med stöd av 4-
10 §§ eller 13-15 §§ ska genast anmäla detta till någon som är
behörig att leda en förundersökning.
En kustbevakningstjänsteman som har omhändertagit något enligt
16 a § ska skyndsamt anmäla det till Polismyndigheten, som
omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.
Omhändertagen egendom ska förvaras av Kustbevakningen, om inte
Polismyndigheten bestämmer något annat. Lag (2024:755).
18 § Om en kustbevakningstjänsteman får kännedom om att ett
brott som omfattas av den direkta brottsbekämpningen har
begåtts inom lagens geografiska tillämpningsområde, ska
tjänstemannen rapportera detta till sin förman så snart det
kan ske.
En kustbevakningstjänsteman får lämna rapporteftergift om
brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda
fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte
skulle leda till någon annan påföljd än böter.
19 § Om en kustbevakningstjänsteman upptäcker att ett brott
har begåtts utanför Sveriges territorium ska tjänstemannen
skyndsamt anmäla saken till åklagare.
4 kap. Den indirekta brottsbekämpningen
Biträde åt en annan myndighet innan en förundersökning har
inletts
Biträde efter godkännande av behörig myndighet
1 § Innan en förundersökning har inletts får Kustbevakningen i
ett enskilt fall ingripa, även om brottet inte ingår i den
direkta brottsbekämpningen.
Ett sådant ingripande får göras av en kustbevakningstjänsteman
efter en förfrågan om biträde i ett enskilt fall från
1. Kustbevakningen till Polismyndigheten eller Tullverket,
eller
2. Polismyndigheten eller Tullverket till Kustbevakningen.
En förutsättning för att biträde ska få lämnas är att den
myndighet som fått förfrågan har gått med på det.
Befogenheter inom den indirekta brottsbekämpningen
2 § Vid ett ingripande enligt 1 § får befogenheterna i 3 kap.
4-6 §§ utövas.
Gripanden och beslag som inte kan vänta
3 § Bestämmelserna om gripanden och beslag i 3 kap. 7 och
10 §§ får tillämpas om inte ett godkännande enligt 1 § utan
väsentlig olägenhet kan avvaktas.
Biträde åt en förundersökningsledare när en förundersökning
har inletts
4 § /Upphör att gälla U:2024-11-07/
När en förundersökning har inletts får Kustbevakningen
bistå förundersökningsledaren med utredningen av brottet, även
om brottet inte ingår i den direkta brottsbekämpningen.
En förundersökningsledare får anlita biträde av
Kustbevakningen för att genomföra förundersökningen.
Förundersökningsledaren får också ge i uppdrag åt en
kustbevakningstjänsteman att vidta en viss åtgärd som hör till
förundersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till
åtgärdens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt.
Om förundersökningen leds av åklagare är Kustbevakningen och
en kustbevakningstjänsteman skyldiga att lämna det biträde som
begärs enligt denna paragraf.
4 § /Träder i kraft I:2024-11-07/
När en förundersökning har inletts får Kustbevakningen
bistå förundersökningsledaren med utredningen av brottet, även
om brottet inte ingår i den direkta brottsbekämpningen.
En förundersökningsledare får anlita biträde av
Kustbevakningen för att genomföra förundersökningen.
Förundersökningsledaren får också ge i uppdrag åt en
kustbevakningstjänsteman att vidta en viss åtgärd som hör till
förundersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till
åtgärdens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt. En
kustbevakningstjänsteman har då de befogenheter som anges i
3 kap. 5-10 och 13-15 §§.
Om förundersökningen leds av åklagare är Kustbevakningen och
en kustbevakningstjänsteman skyldiga att lämna det biträde som
begärs enligt denna paragraf. Lag (2024:755).
Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd
5 § Vid ett ingripande enligt 1-4 §§ får de medel för att
genomföra en tjänsteåtgärd som anges i 3 kap. 16 § användas.
Rapporteringsskyldighet
6 § En kustbevakningstjänsteman som enligt bestämmelserna i
detta kapitel biträder en annan myndighet ska till den
myndigheten genast rapportera de åtgärder och ingripanden som
gjorts.
5 kap. Ordningshållande verksamhet
Uppgifter som ingår i den direkta ordningshållningen
1 § Inom den direkta ordningshållningen får Kustbevakningen
självständigt förebygga och ingripa mot störningar av
ordningen.
Ordningsstörningar som ingår i den direkta ordningshållningen
2 § Kustbevakningens direkta ordningshållning omfattar
1. uppträdande till sjöss,
2. störningar enligt 20 § andra stycket lagen (2004:487) om
sjöfartsskydd, och
3. störningar enligt 4 kap. 7 § andra stycket lagen
(2006:1209) om hamnskydd.
Kustbevakningens indirekta ordningshållning
Ingripanden som godkänts
3 § Kustbevakningen får i ett enskilt fall ingripa även mot
störningar av ordningen som inte ingår i den direkta
ordningshållningen.
Ett sådant ingripande får göras av en kustbevakningstjänsteman
efter en förfrågan om biträde med en viss åtgärd från
1. Kustbevakningen till Polismyndigheten, eller
2. Polismyndigheten till Kustbevakningen.
En förutsättning för att biträde ska få lämnas är att den
myndighet som mottagit förfrågan har gått med på det.
Ingripanden vid allvarlig fara för liv eller hälsa
4 § Om ett omedelbart ingripande är nödvändigt för att hindra
allvarlig fara för liv eller hälsa och faran inte lämpligen
kan hindras på något annat sätt, får ett ingripande göras även
utan ett godkännande enligt 3 § .
Befogenheter inom den ordningshållande verksamheten
Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer
5 § Om någon genom sitt uppträdande stör ordningen eller utgör
en omedelbar fara för den, får en kustbevakningstjänsteman
avvisa eller avlägsna honom eller henne från ett visst område
eller utrymme, när det är nödvändigt för att ordningen inom
den direkta eller indirekta ordningshållningen ska kunna
upprätthållas. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för
att avvärja en straffbelagd handling.
Om åtgärden är otillräcklig för att det avsedda resultatet ska
uppnås får personen omhändertas tillfälligt. Rätten att
tillfälligt omhänderta en person gäller dock inte vid
ingripanden enligt 2 § 2 eller 3.
Bestämmelser om omhändertagande
6 § Den som har verkställt ett omhändertagande ska så
skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman. Om
omhändertagandet inte redan har upphört ska förmannen
omedelbart pröva om det ska bestå.
Om förmannens beslut innebär att omhändertagandet ska bestå,
ska förmannen skyndsamt underrätta Polismyndigheten om
omhändertagandet och skälet till detta. Den omhändertagne ska
så snabbt som möjligt överlämnas till Polismyndigheten som på
nytt ska pröva om omhändertagandet ska bestå.
7 § Den som har omhändertagits ska underrättas om anledningen
till omhändertagandet så snart som möjligt.
Om den som har omhändertagits begär det eller om det annars
finns skäl för det, ska någon av hans eller hennes närmaste
anhöriga eller någon annan person som står honom eller henne
särskilt nära underrättas om åtgärden. Vid pågående
brottsutredning får underrättelsen dock inte lämnas förrän det
kan ske utan men för utredningen.
Om den som har omhändertagits motsätter sig att någon
underrättas får en underrättelse lämnas bara om det finns
synnerliga skäl.
En underrättelse behöver inte lämnas om åtgärden har upphört.
8 § Vid ett omhändertagande ska en kustbevakningstjänsteman se
till att åtgärden inte orsakar den omhändertagne större
olägenhet än som är oundvikligt med hänsyn till åtgärdens
syfte, och att den inte väcker onödig uppmärksamhet. Den som
har omhändertagits får inte utsättas för någon annan
inskränkning i sin frihet än som behövs med hänsyn till
ordning, säkerhet eller ändamålet med åtgärden.
Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvändigt med
hänsyn till ordning eller säkerhet. Den som är under femton år
får dock inte tas i förvar.
9 § En person som ska gripas enligt 24 kap. rättegångsbalken
får inte omhändertas enligt 5 § andra stycket eller hållas
kvar enligt 6 § andra stycket.
Avvisa eller avlägsna någon från ett område eller utrymme vid
tillträdesförbud
10 § Om någon försöker att tränga sig in på ett område eller i
ett utrymme dit tillträde har förbjudits med stöd av denna lag
eller annan författning, får en kustbevakningstjänsteman
avvisa eller avlägsna honom eller henne från området eller
utrymmet när det är nödvändigt för att ordningen eller
säkerheten ska kunna upprätthållas. Detsamma gäller den som
vägrar att lämna ett sådant område eller utrymme, eller som
inte följer en anvisning som är meddelad enligt polislagen
(1984:387) om att följa en viss väg.
Särskilda bestämmelser om rätt att ingripa
11 § Särskilda bestämmelser om en kustbevakningstjänstemans
rätt att ingripa för att upprätthålla ordning och säkerhet på
fartyg, i hamnanläggningar och i hamnars områden finns i
1. lagen (2004:487) om sjöfartsskydd, och
2. lagen (2006:1209) om hamnskydd.
Rapporteringsskyldighet
12 § Om en kustbevakningstjänsteman ingriper självständigt mot
en ordningsstörning ska Polismyndigheten genast underrättas.
En kustbevakningstjänsteman som biträder Polismyndigheten med
ordningshållande åtgärder ska genast rapportera de åtgärder
som vidtagits till Polismyndigheten.
6 kap. Allmänna bestämmelser om kontroll- och
tillsynsverksamhet
Preja, borda och föra fartyg till hamn
1 § Om det behövs för att genomföra en kontroll eller tillsyn
får en kustbevakningstjänsteman preja, borda och, om det
uppenbart behövs för att genomföra åtgärden, föra ett fartyg
till svensk hamn.
Använda våld
2 § I kontroll- och tillsynsverksamhet tillämpas bestämmelsen
om att använda våld i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 3-6 och
andra stycket.
Rätt att ingripa enligt särskild reglering
3 § Utöver bestämmelserna i detta kapitel har Kustbevakningen
och en kustbevakningstjänsteman rätt att vidta de åtgärder som
följer av den författning som ligger till grund för kontrollen
eller tillsynen.
Om det i lag finns avvikande bestämmelser om rätten att preja,
borda och föra fartyg till hamn gäller dessa i stället för 1 §.