Regeringskansliets rättsdatabaser

Kustbevakningens centrala uppgifter 1 § Kustbevakningen har till uppgift att bedriva sjöövervakning och utföra räddningstjänst till sjöss. 1 a § Kustbevakningen är beredskapsmyndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Förordning (2022:572). 2 § Kustbevakningen har inom ramen för sjöövervakningen till uppgift att självständigt ansvara för eller biträda en annan myndighet med brottsbekämpning och ordningshållning i enlighet med kustbevakningslagen (2019:32) och annan författning. 3 § Kustbevakningen har även inom ramen för sjöövervakningen till uppgift att bedriva kontroll och tillsyn i enlighet med vad som framgår av särskild författningsreglering eller författningsenliga överenskommelser med andra myndigheter. 4 § Kustbevakningen ska ansvara för miljöräddningstjänst till sjöss i syfte att begränsa konsekvenserna av olyckor och utsläpp. Vissa uppgifter inom sjöövervakningen Arbete mot grov och organiserad brottslighet 4 a § Kustbevakningen ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten. Förordning (2020:102). Vattenföroreningsavgift 5 § Kustbevakningen ska utreda och besluta i ärenden om vattenföroreningsavgift samt ta emot sådana avgifter. Marinvetenskaplig forskning 6 § Kustbevakningen ska besluta om och svara för tillsyn i fråga om tillstånd för marinvetenskaplig forskning. Kontaktpunkt för sjötrafiken 7 § Kustbevakningen ska vara kontaktpunkt för sjötrafiken när det gäller anmälningar enligt 1. föreskrifter om gränskontroll i fråga om personer, och 2. sjöfartsskydd enligt överenskommelse med en annan myndighet. Behörig myndighet vid förfrågningar om ett fartyg är svenskt 8 § Kustbevakningen är behörig myndighet att ta emot och besvara förfrågningar om ett fartyg är svenskt enligt 1. tilläggsprotokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, och 2. Förenta nationernas konvention den 10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med tillhörande protokoll den 14 oktober 2005. Övervakning av fisket 9 § Kustbevakningen ska bedriva sådan övervakning av fisket som är en svensk myndighets uppgift och som följer av 1. konventionen av den 31 december 1932 mellan Sverige och Danmark angående fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen (SÖ 1933:13), 2. avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde till fisket i Skagerrak för fartyg som för dansk, norsk och svensk flagg, 3. gränsälvsöverenskommelsen av den 11 november 2009 mellan Sverige och Finland (SÖ 2010:21), och 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG. För verksamhet enligt första stycket 4 får Kustbevakningen utse behöriga tjänstemän att vara gemenskapsinspektörer. Kontrollåtgärder till sjöss 10 § Kustbevakningen ska ansvara för Sveriges del av de kontrollåtgärder som Europeiska unionen genomför till sjöss inom det område som regleras av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC). Myndigheten får för detta ändamål utse behöriga tjänstemän att vara inspektörer och koordinatorer. Gränskontroll 10 a § I förordningen (2022:1058) med kompletterande bestämmelser till EU:s gräns- och kustbevakningsförordning finns bestämmelser om myndighetens ansvar med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624. Förordning (2022:1069). Vissa uppgifter inom räddningstjänsten 11 § Kustbevakningen ska ha beredskap för och på begäran av räddningsledare delta i sjöräddningstjänst och annan räddningstjänst. Kustbevakningen ska därigenom bidra till ökad sjösäkerhet, att människoliv kan räddas, att personskador begränsas och att konsekvenserna för egendom och miljö minskas. Bistånd från och till utländska myndigheter vid räddningsinsatser 12 § Kustbevakningen får, utöver vad som följer av 9 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, begära bistånd från och lämna bistånd till utländska myndigheter vid räddningsinsatser enligt 1. överenskommelsen av den 13 september 1983 om samarbete vid bekämpning av förorening av Nordsjön genom olja och andra skadliga ämnen (SÖ 1984:13), 2. konventionen av den 9 april 1992 om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22), 3. konventionen av den 30 november 1990 om beredskap för, insatser vid och samarbete vid föroreningar genom olja (SÖ 1992:16), 4. tilläggsprotokollet om beredskap för, insatser vid och samarbete vid olyckor förorsakade av farliga och skadliga ämnen 2000 (SÖ 2003:47), och 5. avtalet om samarbete om beredskap för och insatser vid förorening av den marina miljön genom olja i Arktis. 13 § Vid miljöräddningsinsatser till sjöss får Kustbevakningen även begära bistånd från och lämna bistånd till de länder som deltar i samarbetet inom ramen för Europaparlamentets och rådets beslut 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen, Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/420 av den 13 mars 2019 om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/836 av den 20 maj 2021 om ändring av beslut nr 1313 /2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen. Sådant bistånd får dock endast lämnas under förutsättning att den stat som har begärt biståndet garanterar Kustbevakningen full kostnadstäckning för insatserna. Kustbevakningen får vidare begära bistånd vid miljöräddningsinsatser till sjöss av Europeiska unionens sjösäkerhetsbyrå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 724/2004 av den 31 mars 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå. Förordning (2022:122). 14 § Innan Kustbevakningen beslutar att begära eller lämna bistånd enligt 12 och 13 §§ eller 9 kap. 1 § första stycket lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska myndigheten informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om de åtgärder som den avser att vidta. Uppgifter inom samordning av civil sjöövervakning och förmedling av civil sjöinformation 15 § Kustbevakningen ska samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter. Vissa uppgifter inom internationellt samarbete 16 § Kustbevakningen ska medverka i internationella samarbeten för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, annan sjöövervakning och miljöräddningstjänst till sjöss. Kustbevakningen ska vidare samverka med andra myndigheter för att främja svenskt deltagande i internationella samarbeten inom sitt verksamhetsområde. Kustbevakningen ska, innan den fattar ett beslut om deltagande i internationella insatser och övningar som kan försämra myndighetens förmåga att utföra nationella uppgifter eller som kan medföra ekonomiska konsekvenser för myndigheten, informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om sådana konsekvenser, samt om de åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av dessa. Uppgifter inom säkerhetsarbetet vid viss olje- och gasverksamhet till havs 17 § Kustbevakningen ska utöva tillsyn enligt lagen (2015:280) om rapportering av olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs utanför Europeiska unionen. Kustbevakningen ska vara kontaktpunkt och ansvara för utbyte av information enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG, i den ursprungliga lydelsen. Kustbevakningen ska även ansvara för de uppgifter som i övrigt följer av artikel 32 i direktiv 2013/30/EU, i den ursprungliga lydelsen. Kustbevakningens stöd till Polismyndigheten 17 a § Kustbevakningen ska stödja Polismyndigheten med sjötransport, flygtransport och flygspaning i enlighet med förordningen (2020:726) om Kustbevakningens stöd till Polismyndigheten vid vissa polisiära insatser. Förordning (2020:727). Uppdragsverksamhet 18 § Kustbevakningen får bedriva uppdragsverksamhet. Kustbevakningens geografiska verksamhetsområde 19 § Kustbevakningens verksamhet bedrivs inom det geografiska område som anges i 1 kap. 4 och 5 §§ kustbevakningslagen (2019:32) och i 4 kap. 5 § lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Om det i lag, annan författning eller i författningsenliga överenskommelser med andra myndigheter finns avvikande bestämmelser om i vilket område Kustbevakningens verksamhet ska bedrivas gäller dessa i stället. Kustbevakningens organisation Myndighetens ledning 20 § Kustbevakningen leds av en myndighetschef. 21 § Vid Kustbevakningen ska det finnas ett insynsråd som består av högst tio ledamöter. Samrådsorgan 22 § För att bistå Kustbevakningen i arbetet med att samordna civil sjöövervakning och förmedla sjöinformation ska det vid myndigheten finnas ett samrådsorgan för civil sjöövervakning och sjöinformation. Samrådsorganet består av myndighetens chef, som är ordförande, och högst tolv andra ledamöter samt ersättare för dessa. Myndighetens chef får sätta en annan tjänsteman vid Kustbevakningen i sitt ställe som ordförande i samrådsorganet. Personalansvarsnämnd 23 § Vid Kustbevakningen ska det finnas en personalansvarsnämnd. Anställningar och uppdrag Myndighetschef och överdirektör 24 § Generaldirektören är myndighetschef. 25 § Vid Kustbevakningen ska det finnas en överdirektör. Ledamöter i samrådsorganet 26 § Ledamöterna i samrådsorganet för civil sjöövervakning och sjöinformation utses av myndighetens chef. Tillämplighet av vissa förordningar 27 § Kustbevakningen ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101) och internrevisionsförordningen (2006:1228). Avgifter 28 § Kustbevakningen får ta ut avgifter för sin uppdragsverksamhet. Inkomsterna från avgiftsbelagd verksamhet disponeras av myndigheten. Myndigheten får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.