Post 8312 av 10931 träffar
SFS-nummer ·
1981:672 ·
Visa register
Förordning (1981:672) med instruktion för statens
kärnbränslenämnd
Departement: Miljö- och energidepartementet
Utfärdad: 1981-06-18
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:296
Upphävd: 1988-07-01
Inledande bestämmelse
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § 1,
tillämpas på statens kärnbränslenämnd. Förordning (1985:627).
1 a § Statens kärnbränslenämnd är en central förvaltningsmyndighet med
uppgift att, dels övervaka genomförandet av det program, varom stadgas i
12 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, dels handlägga vissa
finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet. Förordning (1985:881).
Uppgifter
2 § Det åligger nämnden särskilt att
1. följa utvecklingen på kärnenergiområdet, särskilt vad gäller metoder
för hantering och slutlig förvaring av använt kärnbränsle och
radioaktivt avfall från detta och för avveckling och rivning av
reaktoranläggningar,
2. fullgöra de uppgifter varom stadgas i 4, 7 och 10 §§ lagen (1981:669)
om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. samt 4
§ förordningen (1981:671) om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m.,
3. utöva tillsyn över efterlevnaden av 11 och 12 §§ lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet,
4. fullgöra de uppgifter varom stadgas i 26 § förordningen (1984:14) om
kärnteknisk verksamhet, om inte regeringen föreskriver annat,
5. ta initiativ till sådan forsknings- och utredningsverksamhet som
behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina åligganden enligt
punkterna 3 och 4, i den mån detta inte ankommer på annan myndighet,
6. till samrådsnämnden för kärnavfallsfrågor redovisa sin planerade
forskningsverksamhet i den mån verksamheten inte är ett led i beredning
av ärenden som statens kärnbränslenämnd har att avgöra samt resultaten
av denna forskningsverksamhet, samt
7. verka för att allmänheten ges information om arbetet vad gäller
använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta samt avveckling och
rivning av reaktoranläggningar. Förordning (1985:881).
Organisation
3 § Nämnden leds av en styrelse. Ledamöter av denna är en överdirektör
och högst tio andra ledamöter. Bland ledamöterna förordnar regeringen en
ordförande och en vice ordförande.
För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen bestämmer.
4 § Överdirektören är chef för nämnden.
5 § Hos nämnden finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter
eller andra beslut som regeringen meddelar samt annan personal i mån av
behov och tillgång på medel.
I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita utomstående för
särskilda uppdrag.
Ärendenas handläggning
6 § Av styrelsen avgörs
1. frågor om förslag till avgift enligt 5 § lagen (1981:669) om
finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. samt
fastställande av plan för kompletterande forsknings- och
utvecklingsverksamhet och för övervakning och kontroll av slutförvar,
2. frågor om granskning och utvärdering av det program som avses i 12 §
lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,
3. frågor om förvaltning av inbetalade avgifter,
4. frågor om användande av inbetalade avgifter,
5. viktigare frågor om myndighetens organisation och arbetsformer,
6. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse,
7. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller
om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan,
avstängning eller läkarundersökning,
8. andra frågor som överdirektören hänskjuter till styrelsen. Förordning
(1986:603).
7 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av övriga
ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall
om möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:821).
8 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner
sammanträda för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelande
mellan minst hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden. Kan ärendet
inte lämpligen avgöras på detta sätt, får överdirektören besluta ensam i
närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut, som
fattas enligt denna paragraf, skall anmälas vid nästa sammanträde med
styrelsen.
9 § Ärenden, som inte skall avgöras av styrelsen, avgörs av
överdirektören ensam.
10 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får överlämnas åt
andra tjänstemän än överdirektören att avgöra ärenden eller grupper av
ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på
överdirektören.
11 § I överdirektörens frånvaro får inte fattas sådana beslut av större
vikt som kan anstå utan olägenhet. Åtgärder, som ändrar eller rubbar av
styrelsen meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder, får inte
heller vidtas utan hans medgivande. Vad som nu har sagts gäller även vid
ledighet på överdirektörstjänsten, till dess regeringen bestämmer annat.
12 § Ärendena avgörs efter föredragning av särskilt förordnade
föredragande. Föredragande förordnas av överdirektören. I
arbetsordningen eller genom särskilda beslut får medges att ärenden som
handläggs enligt 10 § avgörs utan föredragning.
Överdirektören får överta beredningen och föredragningen av ärenden.
13 § har upphävts genom förordning (1986:821).
14 § Överdirektören får utan föredragning meddela beslut som inte utan
olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig.
15 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem
som får infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärende hos
myndigheten.
Tjänstetillsättning m.m.
16 § Överdirektören förordnas av regeringen.
Övriga tjänster tillsätts och annan personal antas av nämnden.
17 § Andra styrelseledamöter än överdirektören förordnas av regeringen
för högst tre år.
Förordnande att vara styrelsens ordförande eller vice ordförande
meddelas av regeringen för högst tre år.