Post 8148 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1982:708 ·
Visa register
Lag (1982:708) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Sovjetunionen
Departement: Finansdepartementet S4
Utfärdad: 1982-06-30
Övrigt: Endast den svenska texten är med i bilagan.
Författningen har upphävts genom: SFS 1995:1340
Upphävd: 1997-01-01 överg.best.
1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och
Sovjetunionen undertecknade den 13 oktober 1981 skall gälla
för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna
lag.
2 § Avtalet skall tillämpas endast i den mån det medför
inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle
föreligga.
3 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för
honom har medfört eller kommer att medföra en beskattning
som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om
rättelse enligt artikel 20 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall
göras hos regeringen och bör ges in inom den tid som anges i
nämnda bestämmelse.
4 § Även om en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet skall
vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige,
skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för
taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna.
Bilaga
Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Unions regering för undvikande av dubbelbeskattning
av inkomst och förmögenhet
Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Unions regering, vilka bekräftar sin strävan att, i överensstämmelse
med den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensens slutdokument,
undertecknat i Helsingfors den 1 augusti 1975, utveckla och fördjupa
det ekonomiska, industriella, tekniskt-vetenskapliga och kulturella
samarbetet, har i syfte att undvika dubbelbeskattning beslutat ingå
detta avtal och kommit överens om följande:
Artikel 1
Personer som omfattas av avtalet
1. Detta avtal tillämpas på personer med hemvist i en avtalsslutande
stat eller i båda avtalsslutande staterna.
2. Uttrycket "personal med hemvist i en avtalsslutande stat" åsyftar i
detta avtal juridisk person, bolag eller annan sammanslutning som är
skattskyldiga där på grund av att den verkliga ledningen är belägen
där eller på grund av att dessa bildats enligt lagstiftningen i denna
avtalsslutande stat samt vidare fysisk person som i skattehänseende
anses bosatt i denna avtalsslutande stat.
3. Om på grund av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel fysisk
person anses ha hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans
hemvist på följande sätt:
a) Han anses ha hemvist i den avtalsslutande stat där han har ett hem
som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem
i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans
personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för
levnadsintressena).
b) Om det inte kan avgöras i vilken avtalsslutande stat han har
centrum för sina levnadsinstressen eller om han inte i någondera
avtalsslutande staten har ett hem, som stadigvarande står till hans
förfogande, anses han ha hemvist i den avtalssutande stat där han
stadigvarande vistas.
c) Om han stadigvarande vistas i båda avtalsslutande staterna eller
om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist
i den stat där han är medborgare.
d) Om båda avtalsslutande staterna anser honom som medborgare i sin
stat eller om han inte anses som medborgare i någon av dem, avgör de
behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan i den
ordning som anges i artikel 20 i detta avtal.
4. Om på grund av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel person, som
inte är fysisk person, har hemvist i båda avtalsslutande staterna,
anses personen i fråga ha hemvist i den avtalsslutande stat där den
har sin verkliga ledning.
Artikel 2
Skatter som omfattas av avtalet
1. Detta avtal tillämpas på följande skatter på inkomst och
förmögenhet som påförs i enlighet med vardera avtalsslutande statens
lagstiftning, oberoende av sättet på vilket skatterna uttages:
a) Beträffande DSRU:
Inkomstskatt på utländska juridiska personer, inkomstskatt på
befolkningen, skatt på jordbruk, skatt från besittare av byggnader och
jordskatt.
b) Beträffande Sverige:
Den statliga inkomstskatten inklusive kupongskatten, sjömansskatten,
bevillingsavgiften för vissa offentliga föreställningar ("artist
skatt"), den kommunala inkomstskatten och den statliga förmögenhets
skatten.
2. Detta avtal tillämpas även på skatter och avgifter av i huvudsak
likartat slag som de som anges i punkt 1 i denna artikel och som efter
undertecknandet av detta avtal kommer att påföras vid sidan av eller i
stället för de för närvarande utgående skatterna och avgifterna.
Artikel 3
Vissa allmänna definitioner
1. Nedan angivna uttryck, som används i detta avtal, har följande
betydelse:
a) Uttrycket "avtalsslutande stat" åsyftar beroende på sammanhanget
Konungariket Sverige (Sverige) eller De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union (DSRU) och åsyftar vid användning i geografisk
betydelse:
- Respektive avtalsslutande stats territorium och territorialvatten;
- havsbotten och dess underlag vilka gränsar till respektive
avtalsslutande stats kust men som är belägna utanför denna stats
territorialvatten och med avseende på vilka respektive avtalsslutande
stat i överensstämmelse med internationell rätt utövar sina suveräna
rättigheter för att utforska och utnyttja naturtillgångar.
b) Uttrycket "internationell transport" åsyftar transport med
havsgående eller flodgående fartyg, luftfartyg, järnvägs- eller
landsvägsfordon, med undantag för det fall då transporten sker
uteslutande mellan platser på den ena avtalsslutande statens
territorium.
c) Uttrycket "behörig myndighet" åsyftar:
- Beträffande DSRU, DSRU:s finansministerium eller dess
befullmäktigade ombud;
- beträffande Sverige, budgetministern eller dennes befullmäktigade
ombud.
2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte
sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i
avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens
lagstiftning, i första hand dess skattelagstiftning.
Artikel 4
Inkomst av representation
1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
genom näringsverksamhet i den andra avtalsslutande staten kan
beskattas endast i denna andra stat endast om inkomsten förvärvas
genom representation i denna stat. Sådan beskattning får dock ske
endast av den del av inkomsten som är hänförlig till verksamhet som
bedrivs vid representationen.
Vid bestämmandet av en representations inkomster medges avdrag från
intäkerna för utgifter som har uppkommit för verksamhetens bedrivande,
härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna
förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där
representationen är belägen eller annorstädes.
2. I detta avtal avser uttrycket "representation" varje stadigvarande
inrättning genom vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat
bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande staten.
3. Följande slag av verksamhet anses inte bedriven genom
representation:
a) Inköp av varor och produkter samt lagring av varor och i samband
härmed förekommande hantering och leverans av varor och produkter;
b) demonstration av varor och produkter, visning av utställningsföre
mål på utställningar samt verksamhet i samband med deras försäljning
vid utställningens slut;
c) bedrivande av reklamverksamhet, införskaffande och meddelande av
upplysningar, marknadsundersökningar eller annan liknande verksamhet
av förberedande eller biträdande art;
d) projekterings-, konstruktions- och forskningsarbeten (däribland
även gemensamma), engineering, utprovning av varor, maskiner och
utrustning samt teknisk service av maskiner och utrustning, om denna
service är av förberedande eller biträdande art;
e) genomförande av flera av ovan nämnda slag av verksamheter förutsatt
att verksamheten huvudsakligen är av förberedande eller biträdande
art;
f) bedrivande av andra slag av verksamhet av förberedande eller
biträdande art.
4. Person med hemvist i en avtalsslutande stat anses inte bedriva
verksamhet genom representation i den andra avtalsslutande staten
endast på den grund, att han bedriver sin verksamhet i den andra
avtalsslutande staten genom mäklare, kommissionär eller genom annan
agent med självständig ställning, under förutsättning att denna
verksamhet inte strider mot sådan mäklares, kommissionärs eller annan
agents normala affärsverksamhet.
5. Vid tillämpningen av detta avtal anses sovjetisk utrikeshandels
organisation uppträda som mäklare eller kommissionär för sovjetiska
industriföretag och organisationer vid inköp av varor och tjänster
från utländska leverantörer. Svenskt företag som säljer varor till en
sovjetisk utrikeshandelsorganisation anses bedriva sådan verksamhet
genom mäklare, kommissionär eller genom annan agent med självständig
ställning.
6. Det faktum att person med hemvist i en avtalsslutande stat
kontrollerar eller kontrolleras av person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten eller i någon tredje stat kommer, vid
tillämpningen av detta avtal, inte att betraktas som något som ger
anledning att anse att en av dem är representation för den andra.
7. Bestämmelserna i denna artikel berör inte skattebefrielse som avses
i andra artiklar av detta avtal.
Artikel 5
Inkomst av anläggnings-, byggnads- och monteringsarbete
1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
genom utförande av anläggnings-, byggnads- och monteringsarbeten i den
andra avtalsslutande staten kan beskattas endast i den förstnämnda
avtalsslutande staten, om arbetet pågår under högst 18 månader.
Om arbetet pågår under mer än 18 månader, kan inkomsten beskattas
endast i den andra avtalsslutande staten. De behöriga myndigheterna i
de avtalsslutande staterna kan dock i särskilda fall överenskomma att
inkomst av arbete, som pågår under mer än 18 månader, skall beskattas
endast i den förstnämnda avtalsslutande staten.
2. Arbeten av förberedande karaktär samt garantiarbeten, som pågår
under högst 12 månader efter det att anläggnings-, byggnads- eller
monteringsarbetet slutförts, skall vid tillämpningen av punkt 1 i
denna artikel inte medräknas vid bestämmandet av om arbetet pågått
under mer än 18 månader eller ej.
Artikel 6
Inkomst av internationella transporter
1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
genom utförande av internationella transporter kan beskattas endast i
denna stat.
2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas även på inkomst
på grund av deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en
internationell driftsorganisation.
Artikel 7
Inkomst av upphovsrätt och licens
1. Ersättning på grund av upphovsrätt och licens, som förvärvas från
källa i en avtalsslutande stat av person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten kan beskattas endast i denna andra stat.
2. Med ersättning angiven i punkt 1 i denna artikel avses alla belopp
utbetalade för nyttjandet av eller rätten att nyttja:
a) Upphovsrätt till vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk;
b) uppfinningar (skyddade eller inte skyddade av patent eller
uppfinnarbevis) och rationaliseringsförslag;
c) industriella och allmännyttiga mönster;
d) varumärken och servicemärken;
e) firmanamn och annan liknande rättighet;
f) program för datorer;
g) band, grammofonskivor och andra föremål för framställning av ljud;
h) band och filmer som används för radio- och televisionsutsändningar
samt filmförevisning;
i) erfarenhetsrön, tekniskt kunnande och hemlig tillverkningsmetod
(know-how).
3. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas även i fråga om ersättning
för:
a) Nyttjandet av eller rätten att nyttja enstaka exemplar av
industriell, handels- eller vetenskaplig utrustning, andra
vetenskapliga eller tekniska hjälpmedel, om sådan ersättning har
samband med nyttjande eller nyttjanderätt, som avses i denna artikel;
b) utförandet av tekniska tjänster, om sådan ersättning har samband
med nyttjande eller nyttjanderätt som avses i denna artikel.
Artikel 8
Utdelning
1. Utdelning från person med hemvist i en avtalsslutande stat till
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten kan beskattas i
den förstnämnda avtalsslutande staten, men skatten får härvid inte
överstiga 15 % av utdelningens bruttobelopp.
2. Uttrycket "utdelning" betecknar inkomst av aktier eller andra
liknande värdepapper samt varje annan utbetalning som enligt
lagstiftningen i den stat där den utdelande personen har hemvist i
skattehänseende behandlas som avkastning av aktier.
Artikel 9
Ränta
1. Ränta som betalas från källa i en avtalsslutande stat till person
med hemvist i den andra avtalsslutande staten kan beskattas endast i
denna andra stat.
2. Uttrycket "ränta" avser inkomst av lån inklusive statliga lån,
bankinsättningar, skuldförbindelser samt annan inkomst, som enligt
lagstiftningen i den stat där den person som betalar räntan har
hemvist, i skattehänseende behandlas som ränta.
Artikel 10
Inkomst av fast egendom
1. Inkomst av fast egendom, som tillhör person med hemvist i en
avtalsslutande stat och som är belägen i den andra avtalsslutande
staten, kan beskattas endast i denna andra stat.
2. Uttrycket "fast egendom" har i detta avtal den betydelse som
uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där
egendomen är belägen.
3. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas på inkomst som
förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan
användning av fast egendom.
Artikel 11
Inkomst på grund av överlåtelse av egendom
1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
på grund av överlåtelse av fast egendom som är belägen i den andra
avtalsslutande staten, kan beskattas endast i denna andra stat.
2. Inkomst på grund av överlåtelse av lös egendom, som ingår i en
representation, vilken en person med hemvist i en avtalsslutande stat
har i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i denna
andra stat.
3. Inkomst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses
i punkterna 1 och 2 i denna artikel kan beskattas endast i den
avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.
Artikel 12
Lön och annan liknande ersättning
1. Lön och annan liknande ersättning, som fysisk person med hemvist i
en avtalsslutande stat uppbär på grund av verksamhet som bedrivs i den
andra avtalsslutande staten och som inte är undantagen från
beskattning där enligt punkt 2 i denna artikel eller enligt andra
artiklar i detta avtal, kan beskattas endast i denna andra stat endast
om denna person vistas där under loppet av en eller flera tidrymder
som sammanlagt överstiger 183 dagar under kalenderåret eller för
tekniska specialister 365 dagar under loppet av två på varandra
följande kalenderår.
2. Följande inkomster som förvärvas av fysisk person med hemvist i en
avtalsslutande stat kan beskattas endast i denna stat:
a) Inkomst på grund av arbete i den andra avtalsslutande staten,
vilket har omedelbart samband med anläggnings-, byggnads- eller
monteringsarbete, som enligt bestämmelserna i artikel 5 i detta avtal
inte kan beskattas i denna andra avtalsslutande stat;
b) inkomst förvärvad av person, som vistas i den andra avtalsslutande
staten på inbjudan av statlig myndighet eller institution, läro- eller
forskningsanstalt i denna avtalsslutande stat för undervisning,
forskning eller deltagande i vetenskapliga eller tekniska konferenser
eller yrkeskonferenser eller i syfte att förverkliga mellanstatliga
samarbetsprogram; detta gäller dock endast under förutsättning att
inkomsten förvärvas genom verksamhet som anges i denna punkt.
Bestämmelserna i denna punkt tillämpas inte då verksamheten i fråga
huvudsakligen tjänar sådan persons enskilda intressen;
c) stipendier till sådan person, om denne är studerande, student,
licentiand, doktorand eller praktikant och vistas i den andra
avtalsslutande staten i utbildningssyfte eller för att erhålla
specialiserad praktik, samt annan ersättning från källa utanför denna
andra stat, om mottagaren uppbär ersättningen för sitt uppehälle, för
sin undervisning eller för att genomgå specialiserad praktik. Förmån
enligt denna punkt medges endast under den tid som är nödvändig för
att uppnå syftet med vistelsen, dock inte under längre tid än sex år;
d) ersättning till sådan person, om denne vistas i den andra
avtalsslutande staten i egenskap av journalist eller korrespondent för
press, radio eller television, om ersättningen utbetalas från källa
utanför denna andra stat. Förmån enligt denna punkt medges endast
under en period av högst tre år;
e) lön till sådan person för arbete på transportmedel, som används av
en avtalsslutande stat eller av person med hemvist i denna stat för
internationell transport samt lön till sådan person för arbete vid
representation som tillhör person som bedriver sådan
transportverksamhet om den lön som sådan person erhåller för arbetet
har direkt samband med verksamhet med anknytning till sådan transport.
Lön för arbete, som utförs ombord på fartyg, som används för
internationell transport, kan emellertid beskattas endast i den
avtalsslutande stat där den person som utför transporten har hemvist;
f) lön till sådan person för arbete vid representation som tillhör
turistorganisation, om mottagaren är medborgare i den avtalsslutande
stat där turistorganisationen har hemvist. Skattebefrielse enligt
denna punkt medges dock inte om turistorganisationen bedriver
kommersiell verksamhet genom sådan representation;
g) ersättning till sådan person på grund av gästspel och andra
offentliga framträdanden;
h) ersättning till sådan person i form av prissummor, premier och
belöningar som han mottager i egenskap av vinnare eller annan
deltagare i sport- och andra tävlingar;
i) belopp som utbetalas till sådan person såsom ersättning för skada
på person.
3. Fysisk person som vistas i en avtalsslutande stat för verksamhet
som avses i punkt 2 i denna artikel och som omedelbart före denna
vistelse hade hemvist i den andra avtalsslutande staten skall vid
tillämpning av detta avtal inte anses ha förlorat sitt hemvist i denna
andra stat på grund av vistelsen i den förstnämnda avtalsslutande
staten.
4. Vid tillämpning av punkterna 2 a), c) och d) i denna artikel får
beskattning ske av inkomst som förvärvas av där angivna fysiska
personer från och med dagen närmast efter den då de i dessa punkter
angivna tidsperioderna har löpt ut.
Artikel 13
Löner och pensioner utbetalade av staten
1. Lön eller annan liknande ersättning, som medborgare i en
avtalsslutande stat erhåller för utförande av tjänster för denna stat
eller för institution tillhörande denna stat, kan beskattas endast i
denna stat. Frågan om tjänster anses utförda för denna stat eller för
institution tillhörande denna stat bedöms enligt lagstiftningen i
denna stat. Person som arbetar i organisation som driver kommersiell
verksamhet till exempel som medarbetare i eller representant för
sovjetisk utrikeshandelsorganisation och medarbetare i eller
representant för svensk kommersiell organisation anses inte utföra
tjänster för den sovjetiska respektive svenska staten.
2. Pension, bidrag och annan liknande ersättning, som medborgare i en
avtalsslutande stat erhåller för tidigare utförda tjänster som avses i
punkt 1 i denna artikel samt pension och bidrag som utbetalas enligt
denna avtalsslutande stats socialförsäkringslagstiftning, kan
beskattas endast i denna stat.
Artikel 14
Övriga inkomster
Inkomst, som inte behandlats i föregående artiklar i detta avtal och
som förvärvas av person med hemvist i en avtalsslutande stat från
källa i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i den
förstnämnda staten.
Artikel 15
Förmögenhet
1. Fast egendom, som innehas av person med hemvist i en avtalsslutande
stat och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, kan
beskattas endast i denna andra stat.
2. Lös egendom, som ingår i en representation, vilken person med
hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande
staten, kan beskattas endast i denna andra stat.
3. All annan egendom, som innehas av person med hemvist i en
avtalsslutande stat, kan beskattas endast i denna stat.
Artikel 16
Diplomatiska och konsulära representationer samt anställda vid dessa
1. Bestämmelserna i detta avtal berör inte de skatteprivilegier som
tillkommer diplomatiska och konsulära representationer och andra
härmed jämställda insititutioner och organisationer tillhörande de
avtalsslutande staterna samt anställda vid dessa och deras
familjemedlemmar, i enlighet med folkrättens allmänna regler eller
bestämmelser i särskilda mellanstatliga avtal.
2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas även på
företrädare med officiellt uppdrag för de avtalsslutande staterna,
medlemmar i parlaments- och regeringsdelegationer från de
avtalsslutande staterna samt på personer som ingår i delegationer från
de avtalsslutande staterna, vilka besöker Sverige respektive DSRU för
att delta i förhandlingar, i internationella konferenser och möten
eller som har andra officiella uppdrag.
Artikel 17
Förbud mot diskriminering
1. Medborgare i en avtalsslutande stat kan inte i den andra
avtalsslutande staten underkastas högre eller mer betungande
beskattning än den beskattning som medborgare i denna andra stat är
underkastade under samma förhållanden.
2. Medborgare i en avtalsslutande stat, som har hemvist i den andra
avtalsslutande staten, och representation, som upprättats av person
med hemvist i en avtalsslutande stat i den andra avtalsslutande
staten, får inte i denna andra stat underkastas högre skatter eller
avgifter än de som i allmänhet uttages i denna andra stat av
medborgare i eller representation tillhörande person med hemvist i
tredje stat som bedriver samma verksamhet.
3. Bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel innebär dock inte
skyldighet för någondera avtalsslutande staten att medge medborgare i
eller representation tillhörande person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten sådana skatteförmåner som tillförsäkras
medborgare eller representation från tredje stat på grund av speciella
avtal mellan den förstnämnda avtalsslutande staten och denna tredje
stat.
Artikel 18
Särskilda bestämmelser
Bestämmelserna i detta avtal berör inte gällande avtal som tidigare
slutits mellan de avtalsslutande staterna och som behandlar
beskattningsfrågor. I den mån förevarande avtal medför en för den
skattskyldige gynnsammare behandling skall emellertid detta avtal
tillämpas.
Artikel 19
Utbyte av upplysningar
1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall efter
framställning utbyta sådana upplysningar, som är nödvändiga för att
tillämpa beskattningsreglerna i detta avtal. Upplysningar som en
avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga och får
yppas endast för personer eller myndigheter som handlägger frågor om
tillämpningen av detta avtal.
2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel anses inte i något fall
medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:
a) Vidtaga förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning eller
administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande
staten;
b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning
eller administrativ praxis i denna stat eller i den andra
avtalsslutande staten;
c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri- eller
yrkeshemlighet eller andra upplysningar, vilkas överlämnande skulle
strida mot allmänna intressen.
3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall vid
behov utbyta upplysningar om ändringar i skattelagstiftningen i
respektive stat.
4. Alla upplysningar och allt material, som avses i denna artikel, får
användas endast för syften som sammanhänger med tillämpningen av detta
avtal.
Artikel 20
Förfarandet för att lösa tvistefrågor som uppkommer vid tillämpning
och tolkning av avtalet
1. Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat anser att han har
blivit eller kan komma att bli beskattad på ett sätt som inte står i
överensstämmelse med detta avtal, kan han göra framställning i saken
till behörig myndighet i en av de avtalsslutande staterna. Detta kan
göras oberoende av de rättsmedel som finns i de avtalsslutande
staternas lagstiftning. Framställningen skall göras inom två år från
den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit
upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal.
2. Om den behöriga myndighet till vilken framställning gjorts finner
invändningen grundad men anser att den inte kan få till stånd en
tillfredsställande lösning utan samråd med behörig myndighet i den
andra avtalsslutande staten, skall de båda myndigheterna gemensamt
söka lösa frågan genom överenskommelse i syfte att undvika beskattning
som strider mot detta avtal. Överenskommelse som träffats skall
genomföras utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas
lagstiftning.
3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom
ömsesidig överenskommelse söka undanröja svårigheter eller tvivelsmål
som uppkommer i fråga om tillämpningen eller tolkningen av detta
avtal. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i
fall som inte omfattas av avtalet.
Artikel 21
Avtalets ikraftträdande
1. De avtalsslutande staterna skall på diplomatisk väg skriftligen
underrätta varandra när de åtgärder vidtagits, som enligt respektive
stats lagstiftning krävs för att avtalet skall träda i kraft.
2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter det att den sista av de
under punkt 1 i denna artikel nämnda underrättelserna lämnats och dess
bestämmelser tillämpas i fråga om inkomst som förvärvas från och med
år 1979 samt i fråga om förmögenhet som taxeras från och med år 1980.
Artikel 22
Avtalets upphörande
Detta avtal förblir i kraft under obegränsad tid, men var och en av de
avtalsslutande staterna kan före den 30 juni under ett kalenderår,
dock tidigast efter det att tre år förflutit från dagen för detta
avtals ikraftträdande, på diplomatisk väg skriftligen uppsäga avtalet
hos den andra avtalsslutande staten. I sådant fall upphör avtalet att
gälla i fråga om inkomst som förvärvas från och med kalenderåret efter
det då avtalet sades upp samt i fråga om förmögenhet som taxeras från
och med andra året efter det då avtalets sades upp.
Undertecknat i Moskva den 13 oktober 1981 i två exemplar på ryska och
svenska språken, vilka båda texter äger lika vitsord.
Övergångsbestämmelser
1995:1340
Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas
a) i fråga om skatt på inkomst, på inkomst som förvärvas före den 1
januari 1997, och
b) i fråga om skatt på förmögenhet, på skatt som påförs vid 1997
eller tidigare års taxering.
Såvitt avser förhållandet mellan Sverige och Kazakstan respektive
Sverige och Ukraina skall dock den upphävda lagen fortfarande
tillämpas till dess att annat föreskrivs i författning rörande
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan respektive
Sverige och Ukraina.
1997:919
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Denna lag skall tillämpas
a) beträffande källskatter, på inkomst som betalas eller
krediteras den 1 januari året efter det år då lagen träder i
kraft eller senare, och
b) beträffande andra skatter, på beskattningsår som börjar den
1 januari året efter det år då lagen träder i kraft eller
senare.
3. Följande författningar skall inte längre tillämpas såvitt
avser förhållandet mellan Sverige och Kazakstan, nämligen
- lagen (1982:708) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Sovjetunionen,
- kungörelsen (1971:130) om tillämpning av protokoll mellan
Sverige och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse
för luftfartsföretag och deras anställda,
- kungörelsen (1973:563) om tillämpning av protokoll mellan
Sverige och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse
för sjöfartsföretag.
De angivna författningarna skall dock fortfarande tillämpas
a) beträffande källskatter, på inkomst som betalas eller
krediteras före den 1 januari året efter det år då lagen träder
i kraft,
b) beträffande andra skatter på inkomst, på beskattningsår som
börjar före den 1 januari året efter det år då lagen träder i
kraft, samt
c) beträffande skatt på förmögenhet, på skatt som påförs vid
taxeringen året efter det år då lagen träder i kraft eller vid
tidigare års taxering.