Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelse 1 § Kvinnor som vill få anställning som officerare vid försvarsmakten måste genomgå militär grundutbildning enligt denna lag. Regeringen bestämmer vilka krav i övrigt som skall gälla för anställningen. Utbildningen 2 § Grundutbildningen skall till längd och innehåll motsvara den grundutbildning som en jämförbar kategori värnpliktiga fullgör enligt värnpliktslagen (1941:967). 3 § Antagning till grundutbildningen sker efter ansökan och särskild antagningsprövning. Tjänstgöringsskyldighet m.m. 4 § En kvinna som har antagits till grundutbildningen är skyldig att efter inkallelse inställa sig till utbildningen och fullgöra denna i enlighet med meddelade föreskrifter. Hon får inte avbryta utbildningen förrän hon har meddelat sin vilja att göra detta till den myndighet som regeringen bestämmer. 5 § I fråga om laga förfall skall 41 och 42 §§ värnpliktslagen (1941:967) tillämpas. 6 § Sedan en kvinna har antagits till grundutbildningen gäller 32, 34, 35 och 37 §§ värnpliktslagen (1941:967) för henne tills utbildningen slutar. Lag (1986:648). Skiljande från utbildningen 7 § Från grundutbildningen skiljs den som 1. visar sig olämplig för fortsatt utbildning till officer vid försvarsmakten, eller 2. på grund av sjukdom eller av annan anledning är frånvarande från utbildningen i sådan utsträckning att hon inte kan tillgodogöra sig denna. Förmåner 8 § En kvinna har under grundutbildningen och i samband med antagningsprövningen rätt till samma förmåner som värnpliktiga har under grundutbildningen enligt värnpliktslagen (1941:967). Bestämmelser om rätt till ersättning för skada eller sjukdom som en kvinna ådrar sig under tjänstgöring finns i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m. m. Lag (1991:466). Bemyndigande 9 § Regeringen får föreskriva att en bestämmelse i denna lag skall tillämpas också på annan föreskriven utbildning som en kvinna genomgår för att kunna få anställning vid försvarsmakten som officer. Regeringen eller en myndighet som regeringen utser bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter i frågor som behandlas i denna lag.