Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § Enligt denna förordning lämnas i mån av tillgång på anslagna medel statsbidrag till 1. kommuner som är väghållare enligt väglagen (1971:948) för a) byggande och drift av allmänna vägar och av gator, som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln (statskommunvägar), b) byggande av sådana cykelleder som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov och som inte hör till statskommunvägar eller till allmänna vägar för vilka staten är väghållare, 2. kommuner som är väghållare enligt väglagen (1971:948) och till sådana huvudmän som avses i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik för a) byggande och drift av sådana väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov och som inte hör till statskommunvägar eller till allmänna vägar för vilka staten är väghållare, b) byggande av sådana spåranläggningar för lokal eller regional kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, 3. forsknings- och utvecklingsverksamhet. Förordning (1985:670). 2 § Vad som hör till en statskommunväg avgörs vid tillämpningen av denna förordning efter de i väglagen (1971:948) och vägkungörelsen (1971:954) angivna grunderna. Föreskrifter om vad som räknas till byggande av statskommunvägar, cykelleder, väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik och spåranläggningar för lokal eller regional kollektiv persontrafik meddelas av vägverket. Vägverket meddelar också föreskrifter om vad som räknas till drift av statskommunvägar och väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik samt om forsknings- och utvecklingsverksamhet. Förordning (1985:670). 3 § Vägverket bestämmer efter att ha hört länsstyrelsen vilka gator inom en kommun som skall anses vara nödvändiga för den allmänna samfärdseln. Länsstyrelsen, kommunen och länsvägnämnden skall underrättas om beslutet. Förordning (1984:769). Byggnadsbidrag 4 § Byggnadsbidrag lämnas som generella bidrag och som särskilda bidrag. 5 § Generella bidrag lämnas efter de grunder som fastställs av vägverket efter samråd med Svenska kommunförbundet. Förordning (1984:769). 6 § Vägverket skall bestämma de generella bidragen och årligen i januari månad betala ut de bidrag som avser det löpande kalenderåret. Bidrag som har betalts ut får användas även under de två nästföljande kalenderåren. Förordning (1984:769). 7 § Särskilda bidrag lämnas för byggande av statskommunvägar, väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik och spåranläggningar för lokal eller regional kollektiv persontrafik (byggnadsobjekt) enligt en fastställd fördelningsplan. Förordning (1984:769). 8 § Fördelningsplanen skall avse tio år. Planen skall förnyas vart tredje år, om inte regeringen föreskriver annat. I fördelningsplanen skall alla de byggnadsobjekt tas upp som beräknas komma att utföras under den tid planen avser under förutsättning att anslag beviljas. Byggnadsobjekten skall tas upp i ordning efter angelägenhetsgrad. Uppgifter skall lämnas om de beräknade kostnaderna för objekten. I planen skall det också anges när objekten avses bli utförda. Förordning (1986:668). 9 § Fördelningsplanen skall upprättas av vägverket efter det att verket inhämtat förslag från länsstyrelserna angående vilka byggnadsobjekt som bör utföras inom länen under den tid planen avser. Förslagen skall grundas på uppgifter om planerade byggnadsobjekt, som inhämtats från de kommuner som är väghållare enligt väglagen (1971:948) och sådana huvudmän som avses i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Över den upprättade fördelningsplanen skall länsstyrelserna yttra sig. Innan en länsstyrelse yttrar sig skall länsstyrelsen höra de kommuner i länet som är väghållare enligt väglagen (1971:948), huvudmannen enligt lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik samt länsvägnämnden. Förordning (1984:769). 10 § Fördelningsplanen skall fastställas av vägverket. Har vägverket och en länsstyrelse olika uppfattning, skall frågan om fastställelse av planen, såvitt avser bidrag till byggnadsobjekt inom länet, hänskjutas till regeringens prövning. Förordning (1984:769). 11 § Avskrifter av den fastställda fördelningsplanen skall sändas till de kommuner som är väghållare enligt väglagen (1971:948), huvudmännen enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik, länsstyrelserna och länsvägnämnderna. Förordning (1984:769). 12 § Den fastställda fördelningsplanen skall i huvudsak följas när bidrag lämnas. Fördelningsplanen får ändras av vägverket om det finns särskilda skäl. Innan vägverket beslutar om ändring av planen, skall verket inhämta yttrande från berörd länsstyrelse, som i ärendet skall höra berörda kommuner och huvudmannen enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik, om denne berörs, samt länsvägnämnden. Har vägverket och en länsstyrelse olika uppfattning skall frågan om ändring av den fastställda fördelningsplanen hänskjutas till regeringens prövning. Förordning (1984:769). 13 § Särskilda bidrag lämnas med 50 procent av kostnaderna för 1. byggande av statskommunvägar, 2. byggande av väg- eller gatuanläggningar för kollektiv persontrafik, 3. byggande av spåranläggningar för lokal eller regional kollektiv persontrafik. I kostnaderna för byggande av statskommunvägar eller väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik inräknas alla kostnader som är direkt hänförliga till byggnadsobjektet, ersättningar för mark och intrång som föranleds av att byggnadsobjektet utförs samt förvaltningskostnader. Om det finns särskilda skäl, får vägverket medge att ersättning för annan skada inräknas i kostnaderna. I kostnaderna för byggande av spåranläggningar för lokal eller regional kollektiv persontrafik inräknas kostnader för underbyggnad, ballast, slipers och spår, ersättningar för mark och intrång som föranleds av att anläggningen utförs samt förvaltningskostnader. Med underbyggnad avses banvallar, tunnlar, broar och viadukter som hör till anläggningen. Om det finns synnerliga skäl, kan vägverket medge att bidrag till byggande av en statskommunväg lämnas med högst 75 procent av kostnaderna. Förordning (1986:668). 14 § Vägverket kan bestämma att något särskilt bidrag inte skall lämnas för utförande av en viss väganordning eller annan anordning, om utförandet är onödigt kostnadskrävande. Förordning (1984:769). 15 § I fråga om sådana byggnadsobjekt för vilka fastställelse av någon arbetsplan inte krävs enligt väglagen (1971:948) skall utformningen av objektet godkännas av vägverket. Sedan arbetsplanen fastställts eller utformningen av objektet godkänts skall vägverket bestämma de kostnader som skall ligga till grund för beräkningen av bidragsbeloppet samt bestämma ett preliminärt bidragsbelopp. Beloppet skall sedan ändras av vägverket med hänsyn till penningvärdets förändring. När objektet är färdigbyggt, skall vägverket bestämma det slutliga bidragsbeloppet. Förordning (1984:769). 16 § Särskilda bidrag lämnas inte till sådana arbeten 1. som utförts innan byggnadsobjektet har tagits upp i fördelningsplanen eller vägverket har meddelat tillstånd att objektet får påbörjas dessförinnan, 2. som utförts innan en arbetsplan fastställts för byggnadsobjektet eller utformningen av objektet godkänts av vägverket eller som utförts i strid mot planen eller godkännandet, 3. som utförts innan ett preliminärt bidragsbelopp bestämts eller vägverket har meddelat tillstånd att objektet får påbörjas dessförinnan. Om det finns särskilda skäl, kan regeringen i enskilda fall medge att bidrag lämnas till sådana arbeten som anges i första stycket. Förordning (1984:769). 17 § Särskilda bidrag skall betalas ut av vägverket allt eftersom byggnadsarbetet fortgår. Förordning (1984:769). Driftbidrag 18 § Driftbidrag för statskommunvägar och väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik lämnas i mån av tillgång på anslagna medel med 95 procent av det belopp som kostnaden för driften beräknas till (bidragsunderlag). Bidragsunderlag bestäms av vägverket för varje kalenderår på grundval av beräknade kostnader för olika typer av driftåtgärder (normkostnader). Normkostnaderna bestäms av vägverket efter samråd med Svenska kommunförbundet för fem år i sänder. Normkostnaderna skall för varje kalenderår ändras av vägverket med hänsyn till penningvärdets förändring. Förordning (1984:679). 19 § Vägverket skall bestämma driftbidragen och årligen i januari månad betala ut de bidrag som avser det föregående kalenderåret. Förordning (1984:679). Övriga bestämmelser 20 § Vägverket skall se till att de bidrag som lämnas enligt denna förordning används på lämpligt sätt för avsedda ändamål. Förordning (1984:769). 21 § Vägverkets beslut får överklagas genom besvär hos regeringen. Länsvägnämnden får överklaga sådana beslut av vägverket som berör nämndens verksamhetsområde. Förordning (1984:679). 22 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av vägverket. Förordning (1984:679). Övergångsbestämmelser 1982:853 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1984. Fördelningsplan upprättas och fastställs första gången enligt denna förordning år 1983 att gälla åren 1984--1993. 1. kungörelsen (1971:955) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner, 2. kungörelsen (1971:956) om statsbidrag till byggande av tunnelbana, 3. kungörelsen (1971:957) om statsbidrag till upprustning av vägbelysning i vissa fall. Kungörelsen (1971:955) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner gäller fortfarande i fråga om 1. byggnadsbidrag som beviljats enligt kungörelsen och som avser byggnadsföretag som påbörjats före ikraftträdandet av denna förordning, 2. driftbidrag som beviljats enligt kungörelsen och som avser tid före ikraftträdandet av denna förordning. Kungörelsen (1971:956) om statsbidrag till byggande av tunnelbana gäller fortfarande i fråga om byggnadsbidrag som beviljats enligt kungörelsen och som avser anläggningar som påbörjats före ikraftträdandet av denna förordning. Härutöver gäller bestämmelserna i 8 § kungörelsen fortfarande i fråga om statsbidrag till tunnelbaneanläggningar som omfattas av den principöverenskommelse som träffats mellan Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun den 17 december 1964 om samordning, utbyggnad och drift av det kollektiva trafiksystemet i Storstockholm m. m. 1984:769 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om särskilda byggnadsbidrag som beviljats före ikraftträdandet, om byggnadsobjektet påbörjats före ikraftträdandet. 1986:668 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas första gången på fördelningsplanen som upprättas och fastställs år 1987 för åren 1988--1997. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sådana byggnadsobjekt för vilka bidrag har betalats ut första gången före den 1 januari 1988. 1988:1017 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989, då förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m. skall upphöra att gälla. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande 1. för sådana byggnadsobjekt för vilka byggnadsbidrag har betalats ut första gången före den 1 januari 1989, 2. för driftbidrag som avser år 1988.