Post 7913 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1983:1086 ·
Visa register
Lag (1983:1086) om vinstdelningsskatt
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1983-12-22
Ikraft: 1984-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1990:681
Upphävd: 1990-07-01 överg.best.
1 § Svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker
och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter skall erlägga
vinstdelningsskatt enligt denna lag. Skatt skall dock inte erläggas av
livförsäkringsanstalter och inte heller av bostadsföretag som avses i 2 §
7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller av företag som
avses i 7 § 4 mom. nämnda lag.
Skatten tillfaller staten och förs till allmänna pensionsfonden. Lag
(1984:1076).
2 § Vinstdelningsskatten är 20 procent av vinstdelningsunderlaget. Detta
underlag är företagets reala vinst till den del vinsten överstiger
fribeloppet.
Fribeloppet är 6 procent av företagets lönekostnader (lönebaserat
fribelopp) eller -- om företaget så önskar -- 2 000 000 kronor (fast
fribelopp). Företag mellan vilka intressegemenskap råder vid utgången av
beskattningsåret för vart och ett av företagen får dock tillsammans
tillgodoräknas högst ett fast fribelopp. Det fasta fribeloppet skall i
första hand tillgodoräknas det företag inom gruppen som har den största
reala vinsten såvida inte yrkande framställs om att fördelningen skall
ske på annat sätt. Har det lönebaserade fribeloppet utnyttjats bortfaller
rätten till fast fribelopp för övriga företag inom gruppen.
Med real vinst avses företagets nominella resultat sedan detta minskats
med inflationsavdrag för företagets inventarier, byggnader,
markanläggningar och lager enligt 4 och 5 §§ samt justerats med hänsyn
till inflationseffekter på företagets monetära tillgångar och skulder
enligt 6 §.
Intressegemenskap skall anses råda mellan företag som ingår i samma
koncern enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller annan lag. Vid
bestämmandet av koncernbegreppet skall 1 § lagen (1980:1103) om
årsredovisning m. m. i vissa företag tillämpas så att med handelsbolag
likställs stiftelse och utländsk juridisk person. Även i andra fall skall
intressegemenskap anses råda mellan två eller flera företag, om företagen
med hänsyn till vem som har det bestämmande inflytandet över deras
organisation och verksamhet kan anses stå under i huvudsak gemensam
ledning och -- när denna ledning utövas av staten, landstingskommun eller
kommun -- företagens huvudsakliga verksamhet är av samma eller likartat
slag.
Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall, såvitt gäller företag
som redovisar inkomst av handelsbolag, hänsyn tas till så stor andel av
handelsbolagets lönekostnader, tillgångar och skulder som motsvarar
företagets andel av handelsbolagets inkomst. Lag (1989:347).
3 § Det nominella resultatet är företagets beskattningsbara inkomst eller
beräknade förlust vid taxeringen till statlig inkomstskatt sedan detta
belopp minskats med beskattningsårets inkomstskatt samt, i den mån
inkomsten eller förlusten påverkats av nedan angivna poster,
1. ökats med påförd kommunalskatt,
2. minskats med restituerad, avkortad eller avskriven kommunalskatt,
3. ökats med avdrag för tidigare års förlust,
4. ökats med avdrag för aktieutdelning,
5. ökats med investeringsavdrag, särskilt forskningsavdrag och
exportkreditavdrag,
6. ökats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller
annan liknande reserv ökat samt
7. minskats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller
annan liknande reserv minskat.
Har ett koncernbidrag ansetts som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren enligt 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, skall vid beräkning av det nominella resultatet
beloppet enligt första stycket för givaren ökas och för mottagaren
minskas med koncernbidraget eller del därav. Som förutsättning för detta
gäller dock
1. att såväl givare som mottagare framställt yrkande om det och
2. att mottagaren inte för samma beskattningsår erhållit avdrag vid
inkomsttaxeringen för något utgivet koncernbidrag.
Vid beräkning av det nominella resultatet skall även bestämmelserna i 7 a
och 7 b §§ beaktas.
Med beskattningsårets inkomstskatt avses 40 procent av företagets till
statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst. Lag (1989:1020).
4 § Inflationsavdraget för inventarier är inventariernas skattemässiga
restvärde vid beskattningsårets ingång multiplicerat med det enligt 7 §
fastställda inflationstalet för beskattningsåret. Med inventarier avses
tillgångar som behandlas enligt bestämmelserna i punkterna 3--6 av
anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).
Inflationsavdraget för byggnader utgör skillnaden mellan realt beräknade
värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för byggnader som
företaget tillgodoräknats enligt punkterna 3 och 6 av anvisningarna till
22 §, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till 25 § och punkt 7 av
anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.
Inflationsavdraget för markanläggningar utgör skillnaden mellan realt
beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för
markanläggningar som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 4 och 6
av anvisningarna till 22 § och punkt 16 av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen.
De reala avdragen beräknas genom att tillgodoräknade avdrag multipliceras
med det enligt 7 § fastställda omräkningstalet avseende det
beskattningsår då byggnaden eller markanläggningen anskaffades.
Inflationsavdrag enligt denna paragraf medges inte i fråga om egendom som
utgör omsättningstillgång i rörelse. Lag (1984:1076).
5 § Inflationsavdraget för lager utgör lagrets värde vid
beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets
inflationstal. Med lagrets värde avses det belopp varmed lagret och
liknande omsättningstillgångar tagits upp i räkenskaperna före avsättning
till lagerreserv och liknande reserv.
Inflationsavdrag enligt första stycket medges inte i fråga om lager av
obligationer, lånefordringar och andra monetära tillgångar. Sådana
tillgångar skall, oavsett om de utgör omsättningstillgångar eller inte,
beaktas vid tillämpningen av 6 §.
6 § Vid beräkning av den reala vinsten skall det nominella resultatet
1. ökas med ett belopp motsvarande företagets monetära skulder vid
beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets
inflationstal och
2. minskas med ett belopp motsvarande företagets monetära tillgångar vid
beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets
inflationstal.
De monetära skulderna är
1. växel-, leverantörs- och skatteskulder,
2. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter,
3. förskott från kunder,
4. avsättningar till pensioner,
5. avsättningar till investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond och annan liknande fond samt
6. övriga skulder.
Som monetära skulder räknas, utom i fall som avses i 7 b §, belopp som
under beskattningsåret utskiftats till företagets ägare.
De monetära tillgångarna är
1. kassa- och banktillgodohavanden,
2. obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,
3. växelfordringar och kundfordringar,
4. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter,
5. förskott till leverantörer,
6. värdet av inte färdigställda byggnader, markanläggningar och
inventarier som inte utgör omsättningstillgångar i rörelse samt
7. övriga fordringar.
Som monetära tillgångar räknas beskattningsårets nominella resultat om
det är positivt samt vad företaget, i annat fall än vid fusion som avses
i 7 b §, uppburit under beskattningsåret för aktier som utgetts i samband
med ökning av företagets aktiekapital. Råder före eller efter ökningen
intressegemenskap enligt 2 § fjärde stycket mellan ett företag som erlagt
betalning för utgivna aktier och det företag som ökat sitt aktiekapital
skall det erlagda beloppet dock inte räknas som monetär tillgång. Vad nu
sagts om vad som uppburits vid ökning av aktiekapital gäller också i
fråga om ökning av insatskapital i ekonomisk förening.
De monetära skulderna får inte tas upp till lägre värde och de monetära
tillgångarna får inte tas upp till högre värde än vad de tagits upp till
vid räkenskapsårets ingång. Lag (1986:1234).
7 § Med beskattningsårets inflationstal avses det tal som uttrycker den
allmänna prisutvecklingen sedan föregående år. Omräkningstalet anger
förhållandet mellan beskattningsårets prisläge och prisläget under
tidigare beskattningsår.
Beräkningen av den allmänna prisutvecklingen skall göras med ledning av
en på konsumentprisindex grundad indexserie. Regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer fastställer årligen inflationstal och
omräkningstal.
Vid beräkning av inflationstal och omräkningstal skall även ett brutet
räkenskapsår anses sammanfalla med året närmast före taxeringsåret.
7 a § Har ett företag övertagit nedskrivna lagertillgångar mot ett
vederlag som understiger tillgångarnas bruttovärde hos det överlåtande
företaget, får det belopp som motsvarar den till tillgångarna hänförliga
lagerreserven, dock högst skillnaden mellan bruttovärdet och vederlaget,
tillgodoräknas det övertagande företaget vid beräkning av det nominella
resultatet. Tillgodoräknande medges endast under de förutsättningar som
anges i andra stycket och sker på det sätt som anges i tredje och fjärde
styckena. Med tillgångarnas bruttovärde förstås deras värde enligt
räkenskaperna före avsättning till lagerreserv.
Som förutsättning för tillgodoräknande gäller
1. att båda företagen är skattskyldiga enligt 1 §,
2. att vederlaget godtas vid inkomsttaxeringen av de båda företagen,
3. att överlåtelsen avsett hela eller den huvudsakliga delen av lagret i
en rörelse eller gren av en rörelse som bedrevs av det överlåtande
företaget,
4. att det överlåtande företaget tagit upp beloppet i fråga som en
tillkommande post vid beräkning av det nominella resultatet för det
beskattningsår då överlåtelsen skett.
Har det övertagande företaget vid överlåtelsetillfället tagit upp
tillgångarna i räkenskaperna till ett värde som överstiger vederlaget och
bokfört skillnaden som en lagerreserv, sker tillgodoräknandet genom att
den bokförda reserven behandlas som om den hade redovisats av det
övertagande företaget redan vid ingången av det beskattningsår då
övertagandet skett, dock endast till den del reserven inte överstiger det
belopp som avses i första stycket första meningen.
I andra fall sker tillgodoräknandet genom att det övertagande företaget
får ett särskilt avdrag. Avdraget får efter företagets val fördelas på
det beskattningsår då övertagandet sker och det närmast följande
beskattningsåret.
Bestämmelserna i denna paragraf om lagertillgångar tillämpas även vid
överlåtelse av pågående arbeten som är nedskrivna hos det överlåtande
företaget. Vad som sagts om rörelse gäller även i fråga om jordbruk och
skogsbruk. Lag (1986:1234).
7 b § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt gäller följande.
Har nedskrivna lagertillgångar eller pågående arbeten övertagits vid
fusionen får det övertagande företaget tillämpa bestämmelserna i 7 a § om
tillgodoräknande på den reserv som är hänförlig till tillgångarna. Därvid
gäller inte de begränsningar och villkor som anges i 7 a § första stycket
och andra stycket 1--3. Villkoret i 7 a § andra stycket 4 gäller inte
heller om verksamheten övertagits från ingången av beskattningsåret för
de deltagande företagen.
I fall som avses i föregående stycke sista meningen skall de övertagna
tillgångarna och skulderna vid tillämpningen av 4--6 §§ anses ha
innehafts av det övertagande företaget vid ingången av nämnda
beskattningsår.
Vid beräkning av reala avdrag enligt 4 § för det övertagande företaget
skall det omräkningstal användas som skulle ha gällt för det överlåtande
företaget om fusionen inte hade ägt rum.
Belopp som utskiftas i samband med fusionen räknas inte som monetär skuld
enligt 6 § tredje stycket. Lag (1987:658).
8 § Vinstdelningsunderlaget avrundas nedåt till helt tusental kronor.
Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt har samma betydelse i denna lag om
inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (1990:391).
9 § Ett företag som är skattskyldigt enligt 1 § skall i sin
självdeklaration lämna uppgifter till ledning för beräkning av nominellt
resultat, real vinst och fribelopp. Om företaget begär att få
tillgodoräkna sig fast fribelopp eller att som monetär tillgång få räkna
belopp som under beskattningsåret uppburits i samband med ökning av
aktiekapital eller insatskapital, skall uppgifter lämnas som kan läggas
till grund för en prövning av om det råder intressegemenskap med annat
eller andra företag. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär
som fastställs av riksskatteverket. Lag (1986:1234).
10 § Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxering för inkomst
och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av
vinstdelningsunderlaget. Bestämmelserna om särskilda avgifter i nämnda
lag skall dock inte tillämpas. Ändras taxeringen till statlig
inkomstskatt skall skattemyndigheten besluta om den ändring av
vinstdelningsunderlaget som föranleds härav.
I fråga om debitering och uppbörd av skatten gäller bestämmelserna i
uppbördslagen (1953:272). Vidare tillämpas 3 kap. 6 § lagen (1981:691) om
socialavgifter på vinstdelningsskatten. Riksförsäkringsverket får dock
som förskott tillgodoföra sig 70 procent av summan av den
vinstdelningsskatt som kan beräknas bli debiterad under året.
Riksskatteverket skall före utgången av juli månad lämna
riksförsäkringsverket uppgift om den beräknade skatten. Lag (1990:391).
Övergångsbestämmelser
1983:1086
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången
vid 1985 års taxering. Därvid iakttas följande.
1. Lagen tillämpas inte vid taxering för beskattningsår som har börjat
före ikraftträdandet.
2. Vid omräkning enligt 4 § skall byggnader och markanläggningar, som
anskaffats före ingången av år 1973, anses anskaffade år 1973.
1984:863
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om vinstdelningsskatt på grund av 1985 års taxering.
1984:1076
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas såvitt gäller 4
§ första gången vid 1985 års taxering och såvitt gäller 1 och 3 §§ första
gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser i 1 och 3 §§ skall dock
fortfarande tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som
då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.
1986:1234
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De nya bestämmelserna i 3
§ andra stycket tillämpas första gången vid 1988 års taxering. De
nya bestämmelserna i 3 § andra stycket tillämpas första gången vid 1988
års taxering. De nya bestämmelserna i 7 a och 7 b §§ tillämpas -- med
iakttagande av punkterna 2 och 3 nedan -- första gången vid 1985 års
taxering. I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid 1987
års taxering.
2. Har överföringen av tillgångar i fall som avses i 7 a och 7 b §§ skett
före den 1 januari 1987 gäller
att det överlåtande företaget inte skall ta upp någon tillkommande post
enligt 7 a § andra stycket 4,
att tillgodoräknande enligt 7 a eller 7 b § inte får ske i den mån en
sådan tillkommande post -- om den hade tagits upp -- skulle ha lett till
ökad skatt för det överlåtande företaget,
att tillgodoräknande enligt 7 a § får ske även om överlåtelsen ägt rum
vid en tidpunkt då det överlåtande företaget inte var skattskyldigt
enligt 1 § samt
att 7 b § tredje stycket tillämpas endast om det inte leder till ökad
skatt för det övertagande företaget.
3. Skattskyldig får genom besvär i den ordning som sägs i 100 §
taxeringslagen (1956:623) föra talan om sådan ändring i 1985 eller 1986
års taxering som föranleds av de nya bestämmelserna i 7 a och 7 b §§.
1987:658
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. De nya bestämmelserna tillämpas
även i fråga om fusioner som omfattas av de äldre bestämmelserna i 7 b §
första stycket.
1989:347
Denna lag träder i kraft den 15 juni 1989 och tillämpas första gången vid
1990 års taxering.
1989:1020
Denna lag träder i kraft den 31 december 1989 och tillämpas första gången
vid 1990 års taxering.
Äldre bestämmelser tillämpas dock vid denna taxering i fråga om
skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats före den 31 december 1989.
1990:391
Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid
1991 års taxering.
1990:681
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1983:1086) om
vinstdelningsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den
upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års
taxeringar.
_____
1. Vid beräkning av det nominella resultatet skall -- utöver vad som
anges i 3 § den upphävda lagen -- följande gälla vid 1991 års taxering.
Har den beskattningsbara inkomsten eller beräknade förlusten påverkats av
avdrag för avskrivning på inventarier enligt bestämmelserna om
räkenskapsenlig avskrivning i punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) eller restvärdeavskrivning i
punkt 5 första stycket av samma anvisningar i lagrummens lydelse intill
den 1 juli 1990 skall tillägg göras med hälften av skillnaden mellan det
belopp som påverkat inkomsten eller förlusten och ett jämförelsebelopp
beräknat enligt andra--fjärde styckena.
Underlaget för jämförelsebeloppet bestäms utifrån följande poster:
a) det skattemässiga restvärdet på inventarierna vid utgången av närmast
föregående beskattningsår,
b) anskaffningsvärdet för under beskattningsåret anskaffade inventarier
som vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen eller
jordbruket med undantag för inventarier som anskaffats efter den 26
januari 1990 i den mån anskaffningen inte skett på grund av ett
skriftligt avtal som slutits senast nämnda dag,
c) ett belopp motsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller
försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före
beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller förlorats under
beskattningsåret.
Underlaget för jämförelsebeloppet är summan av posterna a och b med
avdrag för posten c. Är underlaget negativt skall det anses vara noll.
Jämförelsebeloppet är 30 procent av underlaget om den skattskyldige yrkar
avdrag för avskrivning enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig
avskrivning och 25 procent av underlaget om den skattskyldige yrkar
avdrag enligt bestämmelserna om restvärdeavskrivning.
Bestämmelserna i första--fjärde styckena skall tillämpas även beträffande
övriga tillgångar som behandlas som inventarier i avskrivningshänseende.
Länsskattemyndigheten får helt eller delvis medge befrielse från tillägg
enligt första stycket om anskaffningen av inventarier och sådana
tillgångar som avses i femte stycket utgör ett led i
strukturrationalisering som kan anses särskilt önskvärd.
Länsskattemyndighetens beslut får överklagas hos riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
2. Bestämmelserna i punkt 1 skall tillämpas även vid 1991 års taxering
till särskild vinstskatt enligt lagen (1989:346) om särskild vinstskatt.
3. Bestämmelserna om vinstdelningsunderlag i den upphävda lagen tillämpas
även vid 1992 års taxering till särskild vinstskatt enligt lagen
(1989:346) om särskild vinstskatt. Därvid skall skatteutjämningsreserv
enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och uppskovsbelopp
enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver -- till den
del uppskovsbeloppet inte har återförts till beskattning -- anses som
sådan reserv som avses i 3 § första stycket 6 den upphävda lagen. Vidare
skall med beskattningsårets inkomstskatt avses 30 procent av företagets
till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst.