Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan skall träda i kraft den dag denna förordning träder i kraft och tillämpas på inkomst som förvärvas den 1 januari 1984 eller senare. Avtalet träder i kraft den 18 september 1983. 2 § Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. Övergångsbestämmelser 1983:769 1. Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då förordningen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. 2. Genom förordningen upphävs kungörelsen (1965:918) om tillämpning av avtal den 12 december 1956 mellan Sverige och Japan för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter och kungörelsen (1972:541) om kupongskatt för person som är bosatt i Japan, m.m. 3. De upphävda kungörelserna tillämpas fortfarande på inkomst som förvärvas före den 1 januari 1984. Bilaga 1 Anvisningar till bestämmelserna i avtalet till art. 1 och 4 Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Japan. Huruvida en fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s. k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt japanska beskattningsregler anses bosatt i Japan. I fråga om fysisk person avgör i sådant fall de behöriga myndigheterna genom ömsesidig överenskommelse enligt art. 24 var den skattskyldige skall anses ha hemvist vid tillämpning av avtalet. Annan person än fysisk person anses i sådant fall vid tillämpning av avtalet ha hemvist endast i den stat där han har hemvist enligt art. 4 punkt 3. Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) och 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som tillhör svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Japan, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Sverige. Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen och 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt och som tillhör japansk beskickning eller lönat japanskt konsulat i Sverige, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Japan. till art. 2 Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2. Angående annan beskattning, se dock art. 8 punkt 2 och art. 23 punkt 5. till art. 6 Enligt svensk lagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse *(jfr bl. a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370)*). Inkomst som omfattas av art. 6 beskattas emellertid alltid i den stat där fastigheten är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fastighet eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Annan royalty beskattas enligt art. 12. till art. 7 Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket "fast driftställe'' anges i art. 5. Om en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Japan, skall den till driftstället hänförliga inkomsten enligt art. 22 punkt 2 b) undantas från beskattning i Sverige. Inkomsten får dock enligt art. 22 punkt 2 c) beaktas vid beräkningen av skatten på övriga inkomster. I fråga om förfarandet vid sådan beräkning hänvisas till anvisningspunkten 3 till art. 22. Inkomst av rörelse, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Japan bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2--6. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan antas belöpa på det fasta driftstället. Om inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8. till art. 8 Inkomst av sjöfart eller luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har hemvist. I särskild överenskommelse regleras tillämpningen av art. 8 i fråga om Scandinavian Airlines System (SAS). Överenskommelsen har följande lydelse: "Beträffande den gemensamma svenska, norska och danska luftfartsorganisationen Scandinavian Airlines System (SAS) tillämpas bestämmelserna i artikel 8 beträffande inkomst som denna organisation förvärvar genom användningen av luftfartyg, men endast i fråga om så stor del av denna inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren i organisationen i förhållande till dennes andel i denna." till art. 9 Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan företag med intressegemenskap. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § kommunalskattelagen (1928:370). Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Japan, skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit. till art. 10 1. Vad som förstås med uttrycket "utdelning" anges i art. 10 punkt 4. 2. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Japan och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Japan, iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena. Om utdelningen uppbärs av ett aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. 10 punkt 3 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 10 punkt 3 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för japansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a) genom avräkning av japansk skatt som tagits ut enligt art. 10 punkt 2. Den japanska skatten får därvid inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 10 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22. 3. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Japan och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Japan, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Om utdelningen inte är undantagen från beskattning i Sverige enligt art. 10 punkt 3 skall den undantas från beskattning här enligt art. 22 punkt 2 b). Utdelningen får dock i sistnämnda fall enligt art. 22 punkt 2 c) beaktas vid beräkningen av skatten på övrig inkomst. I fråga om förfarandet vid sådan beräkning hänvisas till anvisningspunkten 3 till art. 22. 4. När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Japan och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 10 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a eller c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 10 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning görs i skattelängden. Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser; se bilaga 2. Om den som har rätt till utdelningen har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, tillämpas art. 7 resp. art. 14. I sådant fall gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning. till art. 11 1. Vad som förstås med uttrycket "ränta'' anges i art. 11 punkt 3. 2. Ränta, som betalas från Japan till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Är räntan inte hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Japan, beräknas svensk skatt på räntans bruttobelopp utan avdrag för japansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader. Svensk skatt på räntan nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a) genom avräkning av japansk skatt som tagits ut enligt art. 11 punkt 2. Om inte fall föreligger som avses i art. 11 punkt 4 får denna skatt inte överstiga 10 % av räntans bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22. Är räntan hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i Japan, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Räntan skall i sådant fall enligt art. 22 punkt 2 b) undantas från beskattning i Sverige. Den får dock enligt art. 22 punkt 2 c) beaktas vid beräkningen av skatten på övrig inkomst. I fråga om förfarandet vid sådan beräkning hänvisas till anvisningspunkten 3 till art. 22. 3. Ränta, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Japan, kan enligt gällande skatteförfattningar inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse *(jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370)*), beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan är hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i Sverige (art. 11 punkt 4). till art. 12 1. Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 3 gäller följande. Royalty, som utbetalas från Japan till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Är royaltyn inte hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Japan, beräknas svensk skatt på royaltyns bruttobelopp utan avdrag för japansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader. Svensk skatt på royaltyn nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a) genom avräkning av japansk skatt som tagits ut enligt art. 12 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22. Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Japan, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Royaltyn skall i sådant fall enligt art. 22 punkt 2 b) undantas från beskattning i Sverige. Den får dock enligt art. 22 punkt 2 c) beaktas vid beräkningen av skatten på övrig inkomst. I fråga om förfarandet vid sådan beräkning hänvisas till anvisningspunkten 3 till art. 22. Royalty, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Japan, beskattas i Sverige enligt 28 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om inte fall som avses i art. 12 punkt 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn inte överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttas bestämmelserna i följande stycken. Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som royaltyn -- efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn -- utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 10 % av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutandet beloppet, dels att den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till skattelängden. Exempel: En person med hemvist i Japan uppbär sådan royalty som avses i art. 12 punkt 3 från Sverige med ett bruttobelopp av 10 000 kronor. Till royaltyn hänförliga avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära i Sverige skattepliktig nettointäkt av andra förvärvskällor med ett belopp av 5 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500+5 000--1 000=) 13 500 kronor. I deklarationen antecknas: "Enligt avtalet med Japan skall den statliga resp. den kommunala inkomstskatten nedsättas med det be- 9 500 lopp varmed summan av------av hela den statliga inkomstskatten och 14 500 den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, överstiger 10 % av 10 000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas 9 500 endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger------av hela 14 500 den statliga inkomstskatten." 2. Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6. till art. 13 Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Japan förvärvar genom avyttring av fast egendom i Sverige, beskattas här (art. 13 punkt 1). Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av lös egendom som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe som person med hemvist i Japan har här (art. 13 punkt 2). Motsvarande gäller i fråga om lös egendom som ingår i stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet vilken inkomsttagaren har i Sverige. Realisationsvinst, som avses i art. 13 och som förvärvas av en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Enligt art. 13 punkt 1 får japansk skatt tas ut på realisationsvinsten, om den avyttrade egendomen utgörs av fast egendom i Japan. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt 2 i fråga om lös egendom som ingår i fast driftställe som inkomsttagaren har i Japan, eller lös egendom som ingår i stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet vilken inkomsttagaren har i Japan. Svensk skatt på realisationsvinsten nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a) genom avräkning av den japanska skatt som i enlighet med bestämmelserna i art. 13 påförts samma vinst. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22. Realisationsvinst på grund av avyttring av annan egendom än sådan som behandlas i art. 13, t. ex. aktier som inte utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, beskattas enligt art. 21. till art. 14 1. Vad som förstås med uttrycket "fritt yrke'' exemplifieras i art. 14 punkt 2. 2. Inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1, får inkomsten beskattas i den stat där anordningen finns. Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet vid stadigvarande anordning i Japan, skall inkomsten enligt art. 22 punkt 2 b) undantas från beskattning i Sverige. Inkomsten får dock enligt art. 22 punkt 2 c) beaktas vid beräkningen av skatten på övrig inkomst. I fråga om förfarandet vid sådan beräkning hänvisas till anvisningspunkten 3 till art. 22. 3. Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän, skådespelare, musiker m. fl. se anvisningarna till art. 17. till art. 15 Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 15 punkterna 2 och 3 samt i art. 16 och 21. För att undanröja den tveksamhet som skulle kunna uppkomma vid tillämpningen av art. 15 i fråga om anställda hos luftfartsorganisationen Scandinavian Airlines System (SAS) har i ett i samband med avtalet undertecknat diskussionsprotokoll följande antecknats: "Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete utfört ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av den gemensamma svenska, norska och danska luftfartsorganisationen Scandinavian Airlines System (SAS) tillämpas bestämmelserna i art. 15 punkterna 1 och 2 på sådan inkomst." Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän, skådespelare, musiker m. fl. se anvisningarna till art. 17. till art. 16 När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till en person med hemvist i Japan, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av en person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Japan, får inkomsten beskattas i Sverige men japansk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22. till art. 17 Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där verksamheten utövas (art. 17 punkt 1 första stycket). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 första stycket får inkomsten i regel beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till annan person (t. ex. arbetsgivare hos vilken artisten är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. Enligt andra styckena i båda dessa punkter gäller att inkomsten kan undantas från beskattning efter överenskommelse mellan de avtalsslutande staternas regeringar. För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 17 punkterna 1 och 2 bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. till art. 18 Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av staterna eller dess lokala myndigheter för arbete utfört på grund av offentligt uppdrag i denna stats eller i dess lokala myndigheters tjänst beskattas enligt huvudregeln i art. 18 punkt 1 a) endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 18 punkt 1 b) endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller inte fick hemvist där uteslutande för att utföra ifrågavarande arbete. Pension, som betalas av någon av staterna eller dess lokala myndigheter på grund av arbete som utförts i denna stats eller dess lokala myndigheters tjänst, beskattas enligt art. 18 punkt 2 a) i regel endast i denna stat. Om mottagaren av pensionen är medborgare i den andra staten och har hemvist där, beskattas emellertid pensionen enligt art. 18 punkt 2 b) endast i denna stat. Ersättning (inkl. pension), som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten eller dess lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. 15, 16, 17 och 21. till art. 21 Enligt art. 21 punkt 1 beskattas inkomst som inte har behandlats särskilt i föregående artiklar i avtalet endast i den stat där inkomsttagaren har hemvist. Om emellertid inkomsten härrör från den andra staten får inkomsten enligt art. 21 punkt 3 beskattas där. Detta innebär bl. a. att pension från Sverige på grund av enskild tjänst, t. ex. ATP, SPP-pension o. d., som utbetalas till person med hemvist i Japan, beskattas här, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Motsvarande gäller även vissa andra utbetalningar, exempelvis folkpension och livräntor, samt realisationsvinst vid försäljning av aktier. En person med hemvist i Sverige som uppbär inkomst som avses i art. 21 punkt 3 och som härrör från Japan beskattas här för sådan inkomst men japansk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22. till art. 22 1. Inkomst från Sverige, som uppbärs av en person med hemvist i Japan, beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Om inkomsten kan beskattas även i Japan, medges lättnad vid den japanska beskattningen enligt art. 22 punkt 1. 2. Inkomst från Japan, som uppbärs av en person med hemvist i Sverige, tas med vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Japan. I fråga om utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Svensk skatt på inkomsten sätts ned genom avräkning enligt art. 22 punkt 2 a) om inte fall föreligger som anges i anvisningspunkten 3. Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för japansk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknande svenska skatten avräknas enligt art. 22 punkt 2 a) ett belopp motsvarande den japanska skatt som belöper på inkomsten. Beträffande storleken av japansk skatt på utdelning, ränta och royalty hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 10, anvisningspunkten 2 till art. 11 och anvisningspunkten 1 till art. 12. Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten tas upp till beskattning, förete bevis eller annan utredning om den japanska skatt som har påförts inkomsten. Avräkning av japansk inkomstskatt får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Japan belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten -- efter avdrag för kostnader -- utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomst från Japan till så stor andel som inkomsten -- efter avdrag för kostnader -- utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Japan. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den japanska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden. Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fast egendom i Japan med ett belopp av 10 000 kronor. På inkomsten antas belöpa japansk skatt med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av i Sverige lokaliserade förvärvskällor med ett belopp av 90 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500 + 90 000 -- 10 000=) 89 500 kronor. I deklarationen antecknas: "Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Japan skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt, 9 500 som belöper på 9 500 kronor, och ----- av hela den statliga 99 500 inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten." Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet kan vid avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt bli tillämpliga. Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet kan vid avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt bli tillämpliga. 3. Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst, som enligt art. 18 skall beskattas endast i Japan eller enligt art. 22 punkt 2 b) är undantagen från skatt i Sverige, medtas inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda uträknade inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den del av inkomsterna som vid en proportionell beräkning belöper på den inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Japan eller vara undantagen från skatt i Sverige. Exempel: En japansk medborgare med hemvist i Sverige uppbär pension från japanska staten med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10 050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter och inkomster av andra förvärvskällor med 50 000 kronor samt åtnjuta allmänna avdrag och grundavdrag med 4 500 kronor resp. 7 500 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir statligt (10 050 + 50 000 -- 4 500=) 55 500 kronor och kommunalt (10 050 + 50 000 -- 4 500-- 7 500=) 48 000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit statligt (50 000 -- 4 500=) 45 500 kronor och kommunalt (50 000 -- 4 500 -- 7 500=) 38 000 kronor. Den statliga och kommunala inkomstskatten beräknad på 55 500 resp. 48 000 kronor, nedsätts med 55 500--45 500 48 000--38 000 -------------- resp. -------------- 55 500 48 000 I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om nedsättning görs i skattelängden. till art. 23 Av art. 23 punkt 5 följer att bolag i Japan inte får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom. första stycket c lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Bilaga 2 Anvisningar om kupongskatt, m. m. Kupongskatt för person med hemvist i Japan 1. Den som enligt lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan har hemvist i Japan kan, under de förutsättningar som anges i art. 10 i avtalet, få nedsättning av den skatt på utdelning som annars skulle utgå enligt kupongskattelagen (1970:624). 2. Om rätt till nedsättning föreligger enligt art. 10 i avtalet tas kupongskatt ut efter den skattesats som anges där. I övrigt skall den som betalar utdelningen tillämpa bestämmelserna i kupongskattelagen (1970:624) och kupongskattekungörelsen (1971:49). Sålunda gäller att uppgifter enligt 14 § kupongskattelagen (1970:624) skall lämnas då det är fråga om utdelning från aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 § samma lag. Som ytterligare förutsättning för nedsättning av kupongskatten på sådan utdelning gäller att utbetalaren genom intyg av japansk myndighet eller bank i Japan visar att den utdelningsberättigade har hemvist i Japan. 3. Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige skall erlägga enligt lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan, kan den skattskyldige få ut det för högt uttagna beloppet (restitution) efter ansökan hos riksskatteverket enligt 27 § kupongskattelagen (1970:624). 4. Riksskatteverkets beslut i ärende om restitution får överklagas på det sätt som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624). Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening till person med hemvist i Japan 5. Den som enligt lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan har hemvist i Japan och som enligt 6 § 1 mom. a och c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig i Sverige för utdelning på andel i svensk ekonomisk förening kan erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt enligt art. 10 i avtalet under de förutsättningar som anges där. 6. Ansökan om nedsättning görs hos den taxeringsnämnd som taxerar den utdelningsberättigade till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen beskattas eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som handlägger besvär över nämnda taxering. Ansökan bör göras före utgången av tredje kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning. I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade genom intyg från japansk myndighet eller bank i Japan visa att han har hemvist i Japan. 7. Beslut i ärende som avses i punkt 6 får överklagas på det sätt som anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen (1971:291). 1999:891 Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas a) när det gäller källskatter: på belopp som betalas eller krediteras före den 1 januari kalenderåret närmast efter det år då lagen träder i kraft, b) när det gäller annan skatt på inkomst: på beskattningsår som börjar före den 1 januari kalenderåret närmast efter det år då lagen träder i kraft.