Post 7694 av 10931 träffar
SFS-nummer ·
1985:125 ·
Visa register
Tandvårdslag (1985:125)
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1985-03-14
Ändring införd: t.o.m. SFS 2019:860
Ikraft: 1986-01-01 överg.best.
Inledande bestämmelse
1 § Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga,
utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan.
Mål för tandvården
2 § Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika
villkor för hela befolkningen.
Krav på tandvården
3 § Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en
god tandvård. Detta innebär att den ska
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och
lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder,
2. tillgodose patientens behov av trygghet i vården och
behandlingen,
3. vara lätt tillgänglig,
4. bygga på respekt för patientens självbestämmande och
integritet,
5. främja goda kontakter mellan patienten och
tandvårdspersonalen.
Akuta fall ska behandlas med förtur.
När tandvård ges till barn ska barnets bästa särskilt
beaktas.
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att
ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2014:823).
3 a § Vården och behandlingen ska så långt som möjligt
utformas och genomföras i samråd med patienten.
När patienten är ett barn ska barnets inställning till den
aktuella åtgärden så långt som möjligt klarläggas. Barnets
inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans
eller hennes ålder och mognad. Lag (2014:823).
3 b § Patienten ska få information om sitt tandhälsotillstånd
och om de behandlingsmetoder som står till buds.
När patienten är ett barn ska även patientens vårdnadshavare
få information enligt första stycket. Informationen får inte
lämnas om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt
hindrar detta. Lag (2014:823).
3 c § Om kostnaden för tandvårdsbehandlingen av en patient
ska ersättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpning av
patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och
sjukvård, i den ursprungliga lydelsen, ska vårdgivaren
informera patienten om
1. att tandvården och dess personal står under tillsyn av
Inspektionen för vård och omsorg (IVO),
2. det register om anmälan av verksamhet m.m. som förs av IVO
enligt 2 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659), och
3. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen
(1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen och om
patientnämndernas verksamhet. Lag (2016:656).
4 § Vårdgivaren får ta ut ersättning för undersökning och
tandbehandling. Ersättningen ska vara skälig med hänsyn
till behandlingens art, omfattning och utförande samt
omständigheterna i övrigt. I 15 a § finns särskilda
bestämmelser om avgifter.
Innan en undersökning eller viss behandling påbörjas ska
vårdgivaren upplysa patienten om kostnaden för åtgärden.
Om en följd av behandlingar behövs ska vårdgivaren upplysa
patienten om de beräknade sammanlagda kostnaderna för
behandlingarna. Om förutsättningarna för
behandlingsförslaget eller kostnadsberäkningen ändras ska
patienten upplysas om detta och om anledningen till
ändringen.
Vårdgivaren är skyldig att på begäran av patienten ge
honom eller henne ett intyg med uppgifter om vilka
material som använts vid protetiska arbeten och andra
behandlingar som syftat till att permanent ersätta
förlorad vävnad. Lag (2011:1188).
4 a § Där det bedrivs tandvårdsverksamhet skall det finnas den
personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård
skall kunna ges. Lag (1996:788).
4 b § Vårdgivaren ska tillhandahålla en specificerad faktura
avseende kostnaderna för den tandvård en patient tagit emot
om patienten avser att begära ersättning för sina kostnader
för vården i enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpning av
patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och
sjukvård, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2016:656).
Tandvård som bedrivs av regioner
Regionens ansvar
5 § Varje region ska erbjuda en god tandvård åt dem som är
bosatta inom regionen. Detsamma gäller dem som har skyddad
folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och
stadigvarande vistas inom regionen. Även i övrigt ska regionen
verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvård som
regionen själv bedriver benämns i denna lag folktandvård.
Vad som i denna lag sägs om regioner gäller också kommuner som
inte ingår i en region.
En region får sluta avtal med någon annan om att utföra de
uppgifter som regionen och dess folktandvård ansvarar för
enligt denna lag. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning
får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till en
juridisk person eller en enskild individ. Lag (2019:860).
5 a § Regionen ska även erbjuda en god tandvård åt dem som,
utan att vara bosatta i Sverige, har rätt till vårdförmåner i
Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av
den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghets-
systemen. Detsamma ska gälla för den som avses i 5 kap. 7 §
första stycket socialförsäkringsbalken och som omfattas av
nämnda förordning. Tandvården ska i dessa fall erbjudas av den
region inom vars område personen är förvärvsverksam eller, när
det gäller en person som är arbetslös, den region inom vars
område denne är registrerad som arbetssökande. I den utsträck-
ning familjemedlemmar till dessa personer har rätt till
vårdförmåner i Sverige vid sjukdom, enligt vad som följer av
den nämna förordningen, ska familjemedlemmarna erbjudas
tandvård av samma region. Om familjemedlemmarna är bosatta i
Sverige gäller dock 5 §. Lag (2019:860).
6 § Om någon som vistas i regionen utan att vara bosatt där
behöver omedelbar tandvård, ska regionen erbjuda sådan
tandvård.
Särskilda bestämmelser om tandvård finns i lagen (2008:344) om
hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen (2013:407)
om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i
Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lag (2019:860).
7 § Folktandvården ska svara för
1. regelbunden och fullständig tandvård för personer till och
med det år då de fyller 23 år,
2. specialisttandvård för personer från och med det år då de
fyller 24 år, och
3. övrig tandvård för personer från och med det år då de
fyller 24 år i den omfattning som regionen bedömer lämplig.
Lag (2019:860).
8 § Regionen ska planera tandvården med utgångspunkt i
befolkningens behov av tandvård. Regionen ska se till att det
finns tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov
av tandvårdsinsatser och att patientgrupper med behov av
särskilt stöd erbjuds tandvård.
Planeringen ska avse även den tandvård som erbjuds av annan än
regionen. Lag (2019:860).
8 a § Vid tillämpningen av 8 § ska regionen särskilt se till
att uppsökande verksamhet bedrivs bland dem som
1. omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade, eller
2. har ett varaktigt behov av omfattande vård- och
omsorgsinsatser och som
a) omfattas av en kommuns ansvar för hälso- och sjukvård
enligt 12 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
b) får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller
c) är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård
eller omsorg som personer som omfattas av 2 a eller 2 b ovan.
Regionen ska också se till att nödvändig tandvård erbjuds
patienter som avses i första stycket.
Regionen ska vidare se till att tandvård kan erbjudas
1. dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett
led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid, och
2. dem som har stora behov av tandvård på grund av en
långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
Lag (2019:860).
9 § I planeringen och utvecklingen av tandvården ska regionen
samverka med samhällsorgan, organisationer och enskilda.
Lag (2019:860).
10 § Regionerna ska samverka i tandvårdsfrågor som berör flera
regioner. Lag (2019:860).
Nämnder
11 § Ledningen av folktandvården ska utövas av en eller flera
nämnder. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om
nämnder i kommunallagen (2017:725). Särskilda bestämmelser om
gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd
inom vård- och omsorgsområdet. Lag (2017:733).
12 § Har upphävts genom lag (1991:905).
Personal
13 § I regionerna ska det finnas möjlighet till anställning
för tandläkares specialiseringstjänstgöring enligt
patientsäkerhetslagen (2010:659) i en omfattning som motsvarar
det planerade framtida behovet av tandläkare med
specialistkompetens i klinisk verksamhet. Lag (2019:860).
14 § Tandläkare under specialistutbildning enligt 4 kap.
patientsäkerhetslagen (2010:659) ska förordnas för viss tid.
Tandläkare i vars arbetsuppgifter ingår att i väsentlig
omfattning medverka i högskoleutbildning för tandläkarexamen,
ska anställas för begränsad tid, om regeringen föreskriver
det. Lag (2010:663).
15 § Har upphävts genom lag (2011:1188).
Avgifter
15 a § Tandvård som avses i 7 § 1 ska vara avgiftsfri för
patienten. Uppkommer kostnader med anledning av att patienten
uteblivit från avtalat tandvårdsbesök, får avgift tas ut av
patienten enligt grunder som regionen bestämmer. Regionen får
också ta ut avgift, om patienten på begäran ges tandvård som
inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt
funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat.
Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under
18 år när
1. vården ges, eller
2. patienten uteblir från ett avtalat besök.
Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för
avgiften.
Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den
underårige.
Av patienter som får tandvård som avses i 7 § 2 och 3 får
regionen ta ut vårdavgifter enligt grunder som
regionfullmäktige bestämmer, om inte något annat är särskilt
föreskrivet.
Vid tandvård som avses i 8 a § samt vid undersökning för och
utförande av oralkirurgisk behandling som kräver ett sjukhus
tekniska och medicinska resurser gäller bestämmelserna om
avgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen
(2017:30).
Patienten ska ha rätt att välja om sådan tandbehandling som
avses i 8 a § ska utföras av folktandvården eller av en
enskild näringsidkare, ett bolag eller en annan juridisk
person vars vård kan berättiga till ersättning enligt lagen
(2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Lag (2019:860).
Ersättning
15 b § För tandvård enligt 8 a § andra och tredje styckena
lämnar regionen ersättning till vårdgivaren med belopp som
motsvarar folktandvårdens priser för tandvård om inte regionen
kommer överens med vårdgivaren om något annat. Den
patientavgift som patienten betalat ska räknas av från
ersättningen. Lag (2019:860).
Uppgiftsskyldighet
15 c § Vårdgivaren ska, när det gäller tandvård enligt 8 a
§ andra stycket och tredje stycket 2, till Socialstyrelsen
lämna uppgifter om patientens tandhälsa och om den
tandvård som har utförts. Lag (2011:1188).
Gemensamma bestämmelser för all tandvård
Kvalitetssäkring
16 § Inom tandvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och
fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (1996:788).
Ledningen av tandvården
16 a § Inom tandvården ska det finnas någon som svarar för
verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock
bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda
patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens
och erfarenhet för detta.
Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom
verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att
fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Lag (2010:663).
Bemyndiganden
17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om
1. uppsökande verksamhet enligt 8 a § första stycket,
2. de sjukdomar och funktionsnedsättningar som avses i 8 a §
tredje stycket och om tandvård i övrigt enligt 8 a §,
3. undersökning för och utförande av oralkirurgisk
behandling som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska
resurser,
4. vårdgivares uppgiftsskyldighet enligt 15 c §, och
5. behörighet till och villkor för anställningar inom
folktandvården. Lag (2011:1188).
18 § Regeringen bemyndigas att meddela särskilda föreskrifter om
tandvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga
förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges
gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.
Lag (1992:1421).
Övergångsbestämmelser
1985:125
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986, då folktandvårdslagen
(1973:457) skall upphöra att gälla.
2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en
föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.
1994:743
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
2. För tandvård som har givits före ikraftträdandet gäller
fortfarande äldre bestämmelser.
1995:842
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande för tandläkare med examen enligt bestämmelser som gällde
före den 1 juli 1994 som fullgör allmäntjänstgöring.
1998:554
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. För oralkirurgisk behandling och tandvårdsbehandling som har
påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
2003:1209
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. För en tandvårdsbehandling som har påbörjats före
ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
2010:246
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2010.
2. De nya bestämmelserna gäller inte avgifter för vilka
betalningsskyldighet uppkommit före ikraftträdandet.
2010:1315
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som
omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14
juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet
när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen.