Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på rikspolisstyrelsen. Uppgifter 2 § Grundläggande bestämmelser om rikspolisstyrelsens uppgifter som central förvaltningsmyndighet för polisväsendet finns i 7 § första stycket polislagen (1984:387). 3 § Utöver vad som följer av polislagen (1984:387), polisförordningen (1984:730), förordningen (1985:751) om utbildning och forskning inom polisväsendet eller av andra föreskrifter åligger det rikspolisstyrelsen särskilt att 1. verka för ett förtroendefullt förhållande mellan polisen och allmänheten, 2. utarbeta planer och meddela föreskrifter och allmänna råd för beredskapsplaneringen inom polisväsendet samt ansvara för samordning av den polisiära planläggningen hos civilbefälhavarna, 3. föra centrala polisregister, 4. vara nationell byrå för internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol), meddela föreskrifter om polismyndigheternas samarbete med utländska polismyndigheter samt i övrigt upprätthålla de förbindelser som behövs med dessa polismyndigheter, 5. samordna de statliga myndigheternas medverkan i ambulans- och räddningsflygtjänsten samt fjällräddningstjänsten samt 6. samordna polisväsendets åtgärder mot illegal invandring. Förordning (1985:753). 4 § Rikspolisstyrelsen får utöva polisledning i följande hänseenden, nämligen 1. polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet, 2. bevaknings- och säkerhetsarbete i samband med statsbesök och vid liknande händelser, 3. polisverksamhet som bedrivs med hjälp av luftfartyg, 4. spaning mot narkotikabrottslighet, ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, i de fall brottsligheten är av särskilt grov beskaffenhet och har riksomfattande karaktär eller internationell anknytning, samt utredning av sådan brottslighet om det finns särskilda skäl för detta, 5. spaning mot och utredning av brottslighet som riktar sig mot postverket, i de fall spaningen eller utredningen kräver särskild kännedom om postverkets rutiner vid postbefordran, 6. bearbetning i spanings- och utredningssyfte av sådan information om brottslighet som finns tillgänglig hos styrelsen, 7. polisverksamhet som föranleds av transporter av kärnämne eller kärnavfall samt 8. spaning efter intagna i kriminalvårdsanstalt som avvikit från verkställigheten av straff för sådan brottslighet som avses vid 4, om det finns särskilda skäl för styrelsen att utöva polisledningen. Förordning (1987:1341). 5 § När rikspolisstyrelsen leder polisverksamhet skall styrelsen samarbeta med de berörda regionala och lokala polismyndigheterna i den utsträckning som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt. Rikspolisstyrelsen skall därvid fortlöpande lämna upplysningar till de regionala och lokala polismyndigheterna om förhållanden som är av betydelse för dessa myndigheters verksamhet. 6 § För sådan polisverksamhet som avses i 4 § får rikspolisstyrelsen tillkalla polisförstärkning från en lokal polismyndighet i den utsträckning som regeringen beslutar. 7 § Rikspolisstyrelsen skall i mån av resurser på begäran av en länsstyrelse lämna förstärkning vid sådan spaning eller utredning som leds av en lokal eller en regional polismyndighet. 8 § Rikspolisstyrelsen får, om berörda länsstyrelser inte kan enas i frågan, besluta om polisförstärkning från ett län till ett annat län. Styrelsen får beordra polismän som är elever vid polishögskolan att tjänstgöra som polisförstärkning, om det finns särskilda skäl för det. 9 § Rikspolisstyrelsen skall utfärda allmänna råd om polisverksamheten i den utsträckning detta behövs för att planmässighet, samordning och rationalisering av polisens arbete skall uppnås. 10 § Rikspolisstyrelsen får, när enhetlighet behövs, meddela föreskrifter om 1. de ekonomiadministrativa och personaladministrativa rutinerna inom polisväsendet, 2. förbindelsetjänsten inom polisväsendet, 3. beväpning och övrig personlig utrustning för polismän och annan personal inom polisväsendet, 4. användningen av sådan materiel för polisverksamheten som rikspolisstyrelsen anskaffar, 5. säkerheten i samband med automatisk databehandling inom polisväsendet samt 6. de gemensamma informationssystemen för polisväsendet. 11 § Rikspolisstyrelsen har tillsyn över rekryteringsverksamheten inom polisväsendet och får meddela föreskrifter om länsstyrelsernas och polismyndigheternas handläggning av ärenden rörande rekrytering. Förordning (1985:753). 12 § Rikspolisstyrelsen får bedriva uppdragsverksamhet inom följande områden, nämligen 1. försäljning av programvara för automatisk databehandling, 2. konsultverksamhet i fråga om användning av automatisk databehandling med särskild inriktning på datasäkerhet samt 3. konsultverksamhet i fråga om säkerhetsskydd i övrigt. Ett förordnande på en tjänst med sådana arbetsuppgifter som anges i första stycket får meddelas att gälla för bestämd tid eller tills vidare längst till viss tidpunkt. Sådana arbetsuppgifter skall handläggas inom säkerhetsavdelningen. Förordning (1985:233). 13 § Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för statens kriminaltekniska laboratorium. Organisation 14 § Rikspolisstyrelsen leds av en styrelse som består av åtta personer. I styrelsen ingår rikspolischefen och överdirektören vid rikspolisstyrelsen. Rikspolischefen är ordförande. Till styrelsen skall dessutom chefen för utrikesdepartementets politiska avdelning knytas som sakkunnig i utrikespolitiska frågor. Denne skall ha rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden i sådana frågor som rör säkerhetsavdelningens verksamhet och som inte avser frågor om utlämnande av uppgifter enligt personalkontrollkungörelsen (1969:446). Den sakkunnige har rätt att för ett visst tillfälle sätta någon annan i sitt ställe. Om styrelsens sammansättning vid handläggning av frågor enligt personalkontrollkungörelsen gäller särskilda bestämmelser. Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. skall tillämpas på rikspolisstyrelsen. Personalföreträdare får även den vara som är anställd i den lokala polisorganisationen. Förordning (1986:981). 15 § Rikspolischefen är chef för rikspolisstyrelsen. Överdirektören är rikspolischefens ställföreträdare. Han utövar rikspolischefens tjänst när denne har förhinder och inträder efter beslut av rikspolischefen även i övrigt i dennes ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden. Vad som har sagts nu gäller dock inte i fall som avses i fjärde stycket. När både rikspolischefen och överdirektören har förhinder, utövas rikspolischefens tjänst av den avdelningschef som rikspolischefen bestämmer. I frågor som rör polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet utövar chefen för avdelningen för säkerhetsfrågor rikspolischefens tjänst när denne har förhinder. Har även avdelningschefen förhinder utövas rikspolischefens tjänst av den byråchef vid avdelningen för säkerhetsfrågor som rikspolischefen bestämmer. Förordning (1985:402). 16 § Inom rikspolisstyrelsen finns tre avdelningar, en för polisfrågor, en för administrativa frågor samt en för säkerhetsfrågor. Varje avdelning förestås av en avdelningschef. Inom avdelningen för polisfrågor finns tre byråer, två polisbyråer och registerbyrån, inom avdelningen för administrativa frågor finns tre byråer, ekonomibyrån, personalbyrån och databyrån samt inom avdelningen för säkerhetsfrågor ett sekretariat och två byråer. Inom den administrativa avdelningen finns vidare en polishögskola. Varje byrå och sekretariatet vid avdelningen för säkerhetsfrågor förestås av en byråchef. Polishögskolan förestås av en rektor. Inom rikspolisstyrelsen finns dessutom ett verkskansli. Vid kansliet finns en verksjurist och en verksplanerare. Förordning (1987:97). 17 § Hos rikspolisstyrelsen finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång av medel. Av 5 kap. 11 § polisförordningen (1984:730) följer att polismän i den lokala polisorganisationen är skyldiga att för projektverksamhet under en viss tid tjänstgöra vid styrelsen eller att medverka som instruktörer vid utbildning som bedrivs av rikspolisstyrelsen. I mån av behov och tillgång på medel får rikspolisstyrelsen anlita utomstående för särskilda uppdrag. Bestämmelserna i 7 § första stycket inrättandeförordningen (1985:915) gäller inte i fråga om polismanstjänster vid rikspolisstyrelsen. Sådana tjänster inrättas av regeringen. Förordning (1986:324). Ärendenas handläggning 18 § Av styrelsen avgörs 1. viktigare författningsfrågor, 2. viktigare frågor om myndighetens organisation och arbetsformer, 3. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse, 4. frågor i samband med tillsättning av tjänster som lägst polisintendent, avdelningsdirektör eller avdelningsföreståndare vid rikspolisstyrelsen eller statens kriminaltekniska laboratorium, 5. andra frågor som rikspolischefen hänskjuter till styrelsen. Styrelsen får inte avgöra frågor som avser polisledning i särskilt fall eller besluta sådana yttranden som avses i 7 kap. 6 § polisförordningen (1984:730). Förordning (1986:981). 19 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst tre av de i 14 § första stycket angivna ledamöterna är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:981). 20 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan rikspolischefen och minst fyra andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får rikspolischefen besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. 20 a § Frågor om skiljande av en arbetstagare från någon annan anställning än en provanställning på grund av hans personliga förhållanden samt frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning prövas för tjänstemän vid rikspolisstyrelsen, statens kriminaltekniska laboratorium och den lokala polisorganisationen av en särskild nämnd, personalansvarsnämnden, vid rikspolisstyrelsen. Personalansvarsnämnden består av rikspolischefen, som är nämndens ordförande, den avdelningschef som rikspolischefen bestämmer, verksjuristen samt tre andra ledamöter som utses särskilt av regeringen. Vid förhinder för chefen för avdelningen för polisfrågor eller verksjuristen utser rikspolischefen någon annan tjänsteman att tjänstgöra i den frånvarandes ställe. För de särskilt utsedda ledamöterna finns ersättare. Nämnden är beslutför endast när samtliga ledamöter är närvarande. Den som utsetts att vara personalföreträdare vid rikspolisstyrelsen enligt kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. får medverka i personalansvarsnämnden enligt 8 § nämnda kungörelse även när nämnden behandlar frågor som avser arbetstagare vid statens kriminaltekniska laboratorium eller i den lokala polisorganisationen. Förordning (1987:1341). 21 § Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen eller personalansvarsnämnden avgörs av rikspolischefen ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av rikspolischefen, får de avgöras av någon annan tjänsteman enligt vad som anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Förordning (1986:981). 22 § I rikspolischefens frånvaro får inte fattas sådana beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte sådana åtgärder vidtas som är oförenliga med föreskrifter som rikspolisstyrelsen har meddelat eller grunder som den tillämpar. 23 § Beslut som innebär utövning av polisledning fattas utan föredragning. Andra ärenden avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 21 § andra meningen avgörs utan föredragning. Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den avdelning eller byrå dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande. Rikspolischefen får överta beredningen och föredragningen av ärenden som skall avgöras av styrelsen. Avdelningschefen har rätt att närvara när ett ärende som hör till hans avdelning föredras av någon annan. Motsvarande rätt tillkommer byråcheferna. 24 § Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m.m. följer att myndighetens befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden. 25 § har upphävts genom förordning (1986:981). 26 § Rikspolischefen får utan föredragning meddela beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig. 27 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena. 28 § Rikspolischefen, överdirektören och avdelningscheferna skall, när så är möjligt, gemensamt delta i beredningen av viktigare ärenden, utom i ärenden som innebär utövning av polisledning eller hör till avdelningen för säkerhetsfrågor. Tjänstetillsättning, bisysslor m.m. 29 § Rikspolischefen och överdirektören förordnas av regeringen för högst sex år. Tjänsterna som avdelningschef, byråchef, rektor, verksjurist och verksplanerare tillsätts av regeringen efter anmälan av rikspolischefen. Andra tjänster tillsätts av rikspolisstyrelsen. Förordning (1986:324). 30 § Andra styrelseledamöter än rikspolischefen och överdirektören förordnas av regeringen för högst tre år. Detsamma gäller de ledamöter av personalansvarsnämnden som regeringen utser särskilt och ersättare för dessa. Förordning (1986:981). 31 § Bisysslebesked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av rikspolisstyrelsen även i fråga om avdelningschefer, byråchefer, rektor, verksjuristen och verksplaneraren. Förordning (1987:97). 32 § Rikspolisstyrelsen företräder staten inom sitt verksamhetsområde om annat inte följer av särskilda föreskrifter. Övergångsbestämmelser 1984:731 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1984 då förordningen (1965:674) med instruktion för rikspolisstyrelsen skall upphöra att gälla. Författningar som styrelsen har beslutat med stöd av bemyndiganden i den äldre instruktionen upphör att gälla den 1 juli 1986. Rikspolisstyrelsen får fram till dess utnyttja dessa bemyndiganden för att själv upphäva författningarna. 1985:753 Denna förordning träder i kraft, i fråga om 16 § den 1 oktober 1985, och i övrigt den 1 november 1985.