Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall beredskapspolismän finnas vid polismyndigheterna. Beredskapspolismännens huvudsakliga uppgift är att delta i sådan polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Då samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt får det vid polismyndigheterna finnas beredskapspolismän, under förutsättning av att dessa ingått avtal med Rikspolisstyrelsen om sådan tjänstgöring. Regeringen beslutar efter framställning från Rikspolisstyrelsen om när sådana beredskapspolismän får tas i anspråk. Vad som i lag eller annan författning är föreskrivet om polismän gäller i tillämpliga delar även beredskapspolismännen. Förordning (1999:726). 2 § Av förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt framgår att polisverksamhet är en verksamhet i det civila försvaret där totalförsvarspliktiga kan tjänstgöra med civilplikt. Av 4 kap. 5 § samma förordning framgår också att totalförsvarspliktiga har skyldighet att lämna uppgifter enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt till länsstyrelserna och till Rikspolisstyrelsen. Av 9 kap. 1 § 4 och 6 förordningen om totalförsvarsplikt framgår vidare att Krisberedskapsmyndigheten efter hörande av Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter i fråga om grundutbildningens och repetitionsutbildningens längd och genomförande samt i fråga om krigsplacering såvitt avser civilplikt som skall fullgöras i polisverksamhet. Förordning (2002:473). 3 § Rikspolisstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om beredskapspolisens organisation efter hörande av Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten och Statens räddningsverk. Förordning (2002:473). 3 a § har upphävts genom förordning (1995:689). 4 § har upphävts genom förordning (1995:689). Övergångsbestämmelser 1991:24 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1991. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.