Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § I länsstyrelsen i Norrbottens län tillämpas denna förordning i stället för 3--51 §§ förordningen (1986:1122) med länsstyrelseinstruktion. Detta gäller för både den verksamhet som anges i lagen (1985:1073) om försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning och de uppgifter i övrigt som länsstyrelsen fullgör. 2 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 2 §, 3 § 2 och 18 § tredje stycket, tillämpas på länsstyrelsen. Förordning (1987:239). Uppgifter 3 § Länsstyrelsen svarar för den statliga förvaltningen i länet, i den mån inte någon annan myndighet har ålagts ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Enligt lagen (1985:1073) om försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning fullgör länsstyrelsen de uppgifter som ankommer på länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden i länet. För försöksverksamheten finns ytterligare föreskrifter i förordningen (1986:419) om försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning i Norrbottens län. 4 § Länsstyrelsen skall ge noggrann akt på länets tillstånd och behov samt främja länets utveckling och befolkningens bästa. I frågor som har betydelse även för angränsande län skall länsstyrelsen främja det för länen gemensamma intresset. Länsstyrelsen skall med beaktande av fastställda nationella mål verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de regionalpolitiska målen och kravet på en långsiktigt god hushållning med naturresurserna. Förordning (1987:239). 5 § Länsstyrelsen skall genomföra eller hos en annan förvaltningsmyndighet eller regeringen föreslå de åtgärder som är nödvändiga eller lämpliga för länet. Länsstyrelsen bör underrätta regeringen om vad som är särskilt viktigt för regeringen att få veta om länet och händelser som inträffat där. Länsstyrelsen skall inom sitt verksamhetsområde övervaka att vad som enligt lag eller annan författning åligger statliga myndigheter, kommuner, landstingskommuner eller enskilda blir fullgjort. 6 § Länsstyrelsen skall särskilt ta befattning med -- den regionala utvecklingen, -- hushållningen med naturresurser, -- plan- och byggnadsväsendet, -- fastighetsregistreringen, -- bostadsförsörjningen, -- naturvården, -- fisket, -- lantbruket, -- rennäringen, -- miljöskyddet, -- livsmedelskontrollen, -- kulturminnesvården. -- hälsoskyddet -- den sociala omvårdnaden, -- utbildningen, -- kommunikationerna, -- den civila försvarsberedskapen, -- räddningstjänsten, -- de allmänna valen, -- polisverksamheten, -- den administrativa samverkan inom statsförvaltningen. Länsstyrelsen är huvudman för priskontorsverksamheten. Förordning (1987:239). 7 § I den mån det inte ankommer på någon annan myndighet, skall länsstyrelsen förvalta statliga lån och förskott på sådana lån, bevaka att skuldförbindelser behålls i kraft och att säkerheter är betryggande samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att bevaka statens rätt. 8 § I mål där statens rätt skall bevakas av länsstyrelsen förordnar länsstyrelsen ombud för staten. Om något avgörande skall överklagas, skall länsstyrelsen se till att detta sker. I mål där statens rätt skall bevakas av någon annan myndighet förordnar länsstyrelsen på anmodan av myndigheten ombud för staten. 9 § Verksamheten i fred skall bedrivas så, att även de krav som det totala försvaret i krig uppställer i största möjliga utsträckning kan tillgodoses. Länsstyrelsen skall verka för att totalförsvaret inom länet planläggs så, att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning. Planläggningen skall i den utsträckning som behövs samordnas såväl mellan de civila myndigheterna och organen inbördes som mellan dessa och de militära myndigheterna. Länsstyrelsen får för sådant ändamål hos civila myndigheter under regeringen med statliga förvaltningsuppgifter inom länet begära att material om planläggningen sänds in till länsstyrelsen. När det bedöms nödvändigt, får länsstyrelsen föreskriva att någon beredskapsplan inte får fastställas innan samråd ägt rum med länsstyrelsen. 10 § Länsstyrelsen skall varje år 1. före den 1 augusti till statens räddningsverk avge förslag till beräkning av de statliga utgifterna för civilförsvaret under nästa budgetår, 2. före den 15 augusti lämna regeringen förslag till anslagsframställningar och andra framställningar inom länsstyrelsens verksamhetsområde som skall göras hos riksdagen nästa år. Organisation 11 § Länsstyrelsen leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens ordförande. Bestämmelser om antalet övriga ledamöter och om antalet suppleanter för dessa finns i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse. 12 § För verksamheten inom särskilda sakområden finns i länsstyrelsen fem funktionsstyrelser samt ett råd för kommunikationsfrågor. Funktionsstyrelserna är utbildningsdelegationen, fiskedelegationen, lantbruksdelegationen, rennäringsdelegationen och bostadsdelegationen. Utbildningsdelegationen, lantbruksdelegationen och rennäringsdelegationen samt rådet för kommunikationsfrågor skall ha sju ledamöter. Fiskedelegationen och bostadsdelegationen skall ha fem ledamöter. Ledamöterna och en suppleant för varje ledamot utses av länsstyrelsen. Den utser också ordförande och vice ordförande i funktionsstyrelserna och i rådet för kommunikationsfrågor. 13 § Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Ställföreträdare för landshövdingen är den tjänsteman vid länsstyrelsen som regeringen förordnar. Vid länsstyrelsen finns två chefstjänstemän som är länsråd. 14 § Länsstyrelsen är uppdelad i följande enheter: rättsenheten, regionalekonomiska enheten, naturvårdsenheten, planenheten, lantmäterienheten, försvarsenheten, enheten för kulturminnesvård, utbildningsenheten, fiskeenheten, lantbruksenheten, rennäringsenheten, bostadsenheten, kommunikationsenheten och administrativa enheten. Vid länsstyrelsen finns en expedition med länspolischefen som chef och en länsveterinär som har ställning som enhetschef samt ett kansli som biträder landshövdingen och chefstjänstemännen. 15 § Hos länsstyrelsen finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får länsstyrelsen anlita utomstående för särskilda uppdrag. Vissa tjänstemäns uppgifter 16 § Länsråden biträder landshövdingen med att leda och samordna verksamheten inom länsstyrelsen. Länsråden skall hålla sig underrättade om arbetets gång i länsstyrelsen och samverka med varandra samt med länspolischefen och enhetscheferna. Efter beslut av landshövdingen inträder länsråden i landshövdingens ställe vid handläggningen av vissa ärenden eller grupper av ärenden. 17 § Länspolischefen och enhetscheferna skall var och en i fråga om sitt verksamhetsområde övervaka att ärendena handläggs följdriktigt och enhetligt samt svara för att ärendena i behörig ordning bereds och företas till avgörande. En sådan chef skall slutligt granska koncepten till länsstyrelsens beslut i ärenden i vilkas handläggning han har deltagit. 18 § Länspolischefen svarar för de ärenden som enligt polislagen (1984:387) eller polisförordningen (1984:730) ankommer på länsstyrelsen, ärenden som enligt någon annan lag eller författning ankommer på länspolischefen samt övriga ärenden som enligt länsstyrelsens beslut skall handläggas på länspolischefens expedition. Han skall inom länet följa polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet. Biträdande länspolischefen är länspolischefens ställföreträdare. Han utövar länspolischefens tjänst när denne har förhinder. Han skall i övrigt enligt länspolischefens bestämmande biträda länspolischefen i dennes verksamhet. Vid tillfälligt förhinder för länspolischefen och biträdande länspolischefen fullgörs uppgifter som ankommer på dessa av den polismästare inom länet som länsstyrelsen bestämmer. Arbetsordning m.m. 19 § För länsstyrelsen skall det förutom en arbetsordning också finnas en handläggningsordning. I arbetsordningen skall bestämmas bland annat hur beslutsbefogenheterna skall fördelas mellan styrelsen, funktionsstyrelserna, landshövdingen och tjänstemännen. Handläggningsordningen skall innehålla de allmänna bestämmelser om arbetet inom länsstyrelsen som kan behövas utöver arbetsordningen. Av handläggningsordningen skall framgå bland annat hur ärendena skall fördelas mellan länsstyrelsens olika enheter och vilka enheter som skall vara företrädda när beslut fattas. Ett exemplar av arbetsordningen och handläggningsordningen skall sändas till länsstyrelsernas organisationsnämnd. Förordning (1987:239). Ärendenas handläggning 20 § Länsstyrelsens styrelse svarar för den övergripande ledningen av länsstyrelsens hela verksamhet. Av styrelsen avgörs 1. viktigare frågor om samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser eller om polisverksamhet eller andra för länet betydelsefulla åtgärder, 2. viktigare författningsfrågor, 3. arbetsordning och viktigare frågor om organisation, handläggningsordning eller tjänsteföreskrifter, 4. frågor om utseende av ledamöter, suppleanter, ordförande och vice ordförande i funktionsstyrelserna och i rådet för kommunikationsfrågor, 5. frågor i samband med tillsättning av tjänst som länspolischef, biträdande länspolischef, enhetschef och chef för det kansli som biträder landshövdingen och chefstjänstemännen samt polismästare, 6. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse, 7. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning, 8. andra frågor som landshövdingen hänskjuter till styrelsen. Styrelsen får inte avgöra frågor som avser polisledning i särskilt fall. Ett ärende inom en funktionsstyrelses sakområde får inte avgöras av styrelsen, om det inte dessförinnan har behandlats av funktionsstyrelsen. 21 § Styrelsen är beslutför, när landshövdingen och minst sju andra ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan landshövdingen och minst sju andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får landshövdingen besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut som fattas enligt detta stycke skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. 22 § Funktionsstyrelserna avgör viktigare frågor inom sina sakområden, om inte frågorna skall avgöras av styrelsen. Landshövdingen kan alltid avgöra frågor som avses i första stycket. Landshövdingen får också hänskjuta andra frågor till funktionsstyrelserna. 23 § En funktionsstyrelse är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av funktionsstyrelsens övriga ledamöter är närvarande. För rennäringsdelegationen gäller dessutom att minst en av de närvarande ledamöterna skall vara rennäringsutövare. Om ett ärende är så brådskande att funktionsstyrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får landshövdingen besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut som fattas enligt detta stycke skall anmälas vid nästa sammanträde med funktionsstyrelsen. 24 § Ärenden som inte skall avgöras av länsstyrelsens styrelse eller av en funktionsstyrelse avgörs av den tjänsteman som anges i denna förordning eller i beslut av länsstyrelsen. Landshövdingen kan alltid avgöra sådana ärenden, om annat inte följer av 25 §. Motsvarande befogenhet tillkommer chefen för en enhet i fråga om ärenden som enligt beslut av länsstyrelsen skall avgöras av en tjänsteman på hans enhet. Länsstyrelsen kan enligt 30 § föreskriva att ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden skall avgöras av en tjänsteman hos vägförvaltningen. 25 § Länspolischefen beslutar, om annat inte följer av andra eller tredje stycket, ensam i ärenden som skall handläggas på länspolischefens expedition och som inte skall avgöras av styrelsen. Länsstyrelsen får föreskriva att någon annan tjänsteman på expeditionen får besluta i sådant ärende. På föredragning av länspolischefen beslutar landshövdingen i ärenden som rör polisens verksamhetsformer eller som avses i 6 § tredje stycket första och andra meningen polislagen (1984:387), när det är fråga om allvarliga ordningsstörande händelser eller andra händelser, som kräver extraordinär polisverksamhet eller fordrar särskilda överväganden om användningen av polisstyrkorna, eller när omständigheterna i annat fall kräver det. I andra ärenden som avses i första stycket beslutar landshövdingen på föredragning av länspolischefen, om ärendet är särskilt viktigt. Även ärenden som avses i 11 § allmänna ordningsstadgan (1956:617) eller 2 § lagen (1956:618) om allmänna sammankomster avgörs av landshövdingen. 26 § När landshövdingen är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas den av hans ställföreträdare. Ställföreträdaren har dock inte den befogenhet som enligt 25 § andra stycket tillkommer landshövdingen. 27 § Om såväl landshövdingen som dennes ställföreträdare får förhinder, fullgörs landshövdingens uppgifter av den tjänsteman som landshövdingen bestämmer, i den mån annat inte följer av 26 §. 28 § Ärendena avgörs efter föredragning. Länsstyrelsen får, om annat inte följer av 25 § eller av vad regeringen beslutat särskilt, bestämma att ärenden som handläggs enligt 24 § avgörs utan föredragning. Landshövdingen får ta över beredningen och föredragningen av ärenden, som skall avgöras av styrelsen. 29 § Länsråden har rätt att närvara och yttra sig, när ärenden föredras inför styrelsen, funktionsstyrelserna, landshövdingen eller dennes ställföreträdare. Samma rätt har länspolischefen eller chefen för en enhet såvitt gäller ärenden som hör till hans verksamhetsområde. Vid sammanträde med rennäringsdelegationen får företrädare för samefondens styrelse närvara och yttra sig men inte delta i besluten. 30 § Vägdirektören är föredragande i ärenden om allmänna vägar, om vägmärken och säkerhetsanordningar samt om statsbidrag till väg- och gatuhållning, till byggande av cykelleder, till byggande av spåranläggningar för lokal kollektiv persontrafik eller till enskild väghållning. Länsstyrelsen kan bestämma att vägdirektören skall besluta ensam i sådana ärenden. Länsstyrelsen kan vidare bestämma att vägdirektören skall besluta ensam eller på annat sätt delta i handläggningen av andra ärenden som rör väg- och trafikväsendet. Första stycket tillämpas inte på ärenden som avses i 36--38 eller 67 § väglagen (1971:948) eller 11 § vägkungörelsen (1971:954). Länsstyrelsen kan bestämma att vägdirektören på annat sätt än som beslutande eller föredragande skall delta i handläggningen av sådana ärenden. Länsstyrelsen får föreskriva att ärenden som rör trafik- och vägplaneringen skall beredas av en särskild beredningsgrupp, i vilken företrädare för länsstyrelsen är ordförande och vägdirektören vice ordförande. Länsstyrelsen bestämmer beredningsgruppens sammansättning i övrigt. Länsstyrelsen får efter samråd med vägdirektören förordna någon annan tjänsteman vid vägförvaltningen som är utsedd av vägverket att i vägdirektörens ställe delta i handläggningen av ärenden som avses i första, andra eller tredje stycket. 31 § Det finns särskilda bestämmelser om skyldighet för tjänstemän vid skogsvårdsstyrelsen eller länsarbetsnämnden att, som föredragande eller på annat sätt, delta i handläggningen av vissa ärenden och i övrigt biträda länsstyrelsen. 32 § Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m.m. följer att myndighetens befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden. 33 § Föredraganden får själv eller genom någon annan tjänsteman begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos länsstyrelsen, om inte annat är föreskrivet. Särskilt samråd m.m. 34 § Om en central myndighet har meddelat beslut som rör lokalisering av en anläggning eller fördelning av resurser inom länet och det inte finns någon sökande, klagande eller annan part i ärendet, får länsstyrelsen begära att regeringen omprövar beslutet, om länsstyrelsen finner detta strida mot de regionalpolitiska målen för länet. Går beslutet emot länsstyrelsens mening i frågan, skall den centrala myndigheten genast underrätta länsstyrelsen om beslutet. 35 § Om länsstyrelsen har meddelat beslut av väsentlig betydelse för en central myndighets verksamhet och det inte finns någon sökande, klagande eller annan part i ärendet, skall länsstyrelsen genast underrätta den centrala myndigheten om beslutet, om detta går emot den mening som har uttalats av myndigheten eller dess regionala organ. 36 § I frågor som avses i 34 och 35 §§ bör samråd ske mellan den centrala myndigheten eller dess regionala organ och länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör samråda med länsstyrelsen i ett annat län i frågor av betydelse för båda länen. 37 § Länsstyrelsen bör, i den mån det inte strider mot vad som är föreskrivet i lag eller annan författning, informera motsvarande myndighet i angränsande nordiska länder i sådana frågor om samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser som kan antas ha betydelse för den myndighetens verksamhet. Tjänstetillsättningar m.m. 38 § Landshövdingen förordnas av regeringen för högst sex år. 39 § Bestämmelser om val av styrelsens övriga ledamöter och av suppleanter för dessa finns i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse. Ledamöter och suppleanter skall vara kyrkobokförda i länet. Bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha sådana uppdrag finns i 11 kap. 9 § regeringsformen. Bland ledamöterna och suppleanterna bör det finnas erfarenhet från kommunal och landstingskommunal verksamhet och erfarenhet från verksamhet i näringslivet och arbetstagarorganisationer. Val av ledamöter eller suppleanter skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i landstinget som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall kallas till tjänstgöring. 40 § Ledamöter och suppleanter i styrelsen väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av landstingsledamöter har ägt rum. Om val till landstinget som har valt ledamöter och suppleanter i styrelsen har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan parterna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall landstinget förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Upphör en ledamot eller suppleant att vara behörig, förfaller hans uppdrag omedelbart. Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en suppleant i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Suppleanten inträder enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet. Om en ledamot eller suppleant som inte har utsetts vid proportionellt val avgår, utses en ny ledamot eller suppleant för återstoden av tjänstgöringstiden. 41 § Ledamöter och suppleanter i funktionsstyrelserna och i rådet för kommunikationsfrågor utses för tre år, räknat från och med den 1 juli 1986. Ledamöterna och suppleanterna skall vara kyrkobokförda i länet. De skall ha insikt i och intresse för de frågor som rör respektive sakområde. Tre av ledamöterna i rennäringsdelegationen skall vara rennäringsutövare. De utses efter samråd med Svenska samernas riksförbund. 42 § Upphör en ledamot eller suppleant i en funktionsstyrelse eller i rådet för kommunikationsfrågor att vara behörig, förfaller hans uppdrag omedelbart. Om uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i länsstyrelsens styrelse upphör av skäl som anges i 40 § första stycket, upphör samtidigt uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i funktionsstyrelserna och i rådet för kommunikationsfrågor. Om landstinget av skäl som anges i 40 § första stycket väljer ny styrelse, skall den nya styrelsen utse ledamöter och suppleanter i funktionsstyrelserna och i rådet för kommunikationsfrågor för återstoden av tjänstgöringstiden. 43 § Tjänster som länsråd tillsätts av regeringen efter anmälan av landshövdingen. Tjänster som länspolischef, biträdande länspolischef, enhetschef och skolinspektör tillsätts av regeringen efter förslag av länsstyrelsen. Militärassistenter förordnas av överbefälhavaren, när det gäller en officer på aktiv stat. I andra fall förordnas de av regeringen efter förslag av länsstyrelsen. Andra tjänster tillsätts av länsstyrelsen. Förordnande att vara landshövdingens ställföreträdare meddelas av regeringen efter anmälan av landshövdingen. 44 § Innan länsstyrelsen avger förslag eller beslutar om tillsättning av de tjänster som anges i följande sammanställning, skall länsstyrelsen samråda med de i sammanställningen angivna myndigheterna. 1. Tjänster som tillsätts av regeringen efter förslag av länsstyrelsen --------------------------------------------------------------------- Tjänst som Samrådsmyndighet --------------------------------------------------------------------- naturvårdsdirektör statens naturvårdsverk länsarkitekt statens planverk överlantmätare statens lantmäteriverk försvarsdirektör överstyrelsen för civil beredskap länsveterinär lantbruksstyrelsen och statens livsmedelsverk länsantikvarie riksantikvarieämbetet och statens historiska museer länsbostadsdirektör bostadsstyrelsen lantbruksdirektör lantbruksstyrelsen chef för rennäringsenheten lantbruksstyrelsen länsskolinspektör och skolöverstyrelsen skolinspektör chef för fiskeenheten fiskeristyrelsen länspolischef och biträdande rikspolisstyrelsen länspolischef 2. Tjänster som tillsätts av länsstyrelsen --------------------------------------------------------------------- Tjänst som Samrådsmyndighet --------------------------------------------------------------------- handläggare som huvudsakli- socialstyrelsen gen fullgör arbetsuppgifter inom hälsoskyddet handläggare som huvudsakli- socialstyrelsen gen fullgör arbetsuppgifter enligt socialtjänstlagstiftningen eller enligt lagen (1977:293) om handel med drycker föreståndare för priskon- statens pris- och kartell- toret nämnd 45 § För behörighet till tjänst som länspolischef eller biträdande länspolischef fordras juris kandidatexamen eller juristexamen samt föreskriven polischefsutbildning. 46 § Bara svenska medborgare får inneha eller utöva tjänst som länsråd, enhetschef eller chef för det kansli som biträder landshövdingen och chefstjänstemännen. 47 § Om en tjänst har kungjorts ledig i Post- och Inrikes Tidningar, skall länsstyrelsens beslut om eller förslag till tillsättning eller beslut att inte tillsätta tjänsten tillkännages på samma sätt. Länsstyrelsen får i stället tillkännage beslutet eller förslaget genom anslag på länsstyrelsens anslagstavla, om underrättelse om beslutet eller förslaget samtidigt sänds till varje sökande som inte är tjänsteman hos länsstyrelsen. 48 § I fråga om beslut eller förslag om tjänstetillsättning eller beslut om att inte tillsätta en tjänst räknas överklagandetiden, om tillkännagivandet sker genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, från dagen för införandet i tidningen och, om tillkännagivandet sker genom anslag på länsstyrelsens anslagstavla, från den dagen anslaget skedde. Detsamma gäller beslut om långtidsvikariat som tillsätts på samma sätt som tjänsten. Övriga bestämmelser 49 § Bisysslebesked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av länsstyrelsen i fråga om andra tjänster som tillsätts av regeringen än tjänster som landshövding, länsråd eller länspolischef. 50 § Bestämmelserna om statens ansvarsnämnd i 15 kap. 4 § första stycket lagen (1976:600) om offentlig anställning gäller enhetschefer och biträdande länspolischefen.