Post 7393 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1986:449 ·
Visa register
Förordning (1986:449) med instruktion för
riksrevisionsverket
Departement: Civildepartementet
Utfärdad: 1986-06-05
Ikraft: 1986-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:80
Upphävd: 1988-04-01
Inledande bestämmelse
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på
riksrevisionsverket.
Uppgifter
2 § Riksrevisionsverket är central förvaltningsmyndighet för revision
och redovisning samt därmed sammanhängande frågor inom
statsverksamheten.
3 § I fråga om revision skall verket bedriva förvaltningsrevision och
redovisningsrevision.
Det åligger därvid verket särskilt att
1. granska den statliga verksamheten och se till att den bedrivs
effektivt,
2. granska myndigheternas redovisning i syfte att bedöma om den är
rättvisande och varje år avge revisionsberättelser över denna
granskning, om regeringen inte föreskriver annat,
3. i den omfattning som behövs granska hur bidrag av statsmedel används
av mottagare av sådana bidrag, i den mån mottagaren är
redovisningsskyldig för bidragen gentemot statsverket eller särskilda
föreskrifter meddelats om bidragens användning,
4. granska taxor och avgifter i statlig verksamhet,
5. granska hur den statliga upphandlingen bedrivs och verka för
samordning av denna,
6. följa myndigheternas tillämpning av kungörelsen (1970:641) om
begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar
eller råd.
Verkets granskning av affärsverkens redovisning skall ske mot ersättning
som verket fastställer.
4 § I fråga om redovisning och därmed sammanhängande frågor åligger det
verket särskilt att
1. utveckla metoder för ekonomisk styrning såsom verksamhetsplanering,
budgetering, redovisning och resultatanalys inom statsförvaltningen,
2. se till att redovisningssystemen är ändamålsenliga,
3. handha den löpande riksredovisningen och för varje budgetår redovisa
utfallet av statsbudgeten,
4. kontrollera statsverkets checkräkning i riksbanken,
5. göra beräkningar över statsbudgetens inkomster och prognoser över
utfallet av statsbudgeten,
6. utarbeta statistik över statens finanser,
7. besluta om inordnande av myndighet i redovisningsgrupp inom den
statliga redovisningsorganisationen.
5 § Verket får meddela föreskrifter om den statliga redovisningen.
6 § Verket skall i den omfattning som behövs anordna och medverka vid
utbildning av personal för redovisnings- och revisionsverksamhet samt
därmed sammanhängande frågor inom statsförvaltningen.
7 § Verket prövar anmärkningar som uppkommer vid räkenskapsgranskning
inom verket enligt förordningen (1961:313) om förfarandet i
anmärkningsmål.
Verket får meddela föreskrifter om rättelse av sådana felaktigheter som
inte föranlett någon särskild anmärkning.
8 § Verket skall varje år till regeringen lämna
1. beräkningar av statsbudgetens inkomster för nästkommande budgetår,
avsedda som underlag för inkomstberäkningen i budgetpropositionen,
2. reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster för nästkommande
budgetår avsedd som underlag för inkomstberäkningen i
kompletteringspropositionen,
3. prognoser över utfallet av statsbudgeten enligt vad regeringen
särskilt föreskriver,
4. redovisning av statsbudgetens utfall för det senaste budgetåret,
5. verksamhetsberättelse för det senaste budgetåret, vilken även skall
lämnas till riksdagens revisorer,
6. revisionsberättelser över granskning av affärsverkens redovisning
enligt 3 § 2.
9 § Revisionsberättelse enligt 3 § 2 som inte avser något affärsverk
skall lämnas till den granskade myndigheten senast fem månader efter
utgången av det räkenskapsår berättelsen avser.
10 § Om verket vid sin granskning finner att ett visst förhållande bör
påtalas, skall verket i första hand vända sig till den myndighet som
berörs eller till någon annan myndighet, som har ansvar för den
granskade verksamheten. Bedömer verket att en sådan åtgärd inte är
tillräcklig, skall verket anmäla frågan till regeringen.
11 § Verket har rätt att från andra myndigheter utan dröjsmål få ut de
handlingar och få de upplysningar och uppgifter som verket behöver för
sin granskning.
Om handlingens, upplysningens eller uppgiftens innehåll är av sådan
natur att det inte utan synnerliga skäl bör komma till någon annans
kännedom, skall myndigheten snarast låta regeringen pröva frågan.
12 § Verket får medge uppskov med avlämnande till verket av
räkenskapshandlingar och andra föreskrivna uppgifter och handlingar.
13 § Verket företräder staten inom sitt verksamhetsområde såväl vid som
utom domstol, om annat inte följer av särskilda föreskrifter.
14 § Riksrevisionsverket skall samråda med statskontoret vid planeringen
av sin verksamhet samt även i övrigt hålla statskontoret underrättat om
sin verksamhet.
Organisation
15 § I riksrevisionsverket finns ett råd som består av högst tio
personer. Generaldirektören ingår i rådet och är rådets ordförande.
Generaldirektören skall informera rådet om riksrevisionsverkets
verksamhet.
Rådet skall ge generaldirektören de råd som han behöver för att kunna
bedriva verksamheten effektivt och i överensstämmelse med verksamhetens
syfte. Förordning (1987:782).
15 a § Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig
myndighets styrelse m. m. skall tillämpas på verket. Förordning
(1987:782).
16 § Generaldirektören är chef för verket.
17 § Inom verket finns fem avdelningar: tre revisionsavdelningar, en
prognos- och redovisningsavdelning samt en ekonomiadministrativ
avdelning.
Varje avdelning förestås av en avdelningschef. En av avdelningscheferna
är generaldirektörens ställföreträdare.
18 § Hos verket finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av
regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.
I mån av behov och tillgång på medel får verket anlita utomstående för
särskilda uppdrag.
19 § En rådgivande delegation för upphandlingsfrågor är knuten till
riksrevisionsverket. Sammansättningen av denna bestäms av regeringen.
Ärendenas handläggning
20 § En personalnämnd beslutar i frågor om
1. skiljande från uppdrag eller från annan anställning än
provanställning,
2. disciplinansvar,
3. åtalsanmälan,
4. avstängning,
5. läkarundersökning.
Nämnden består av generaldirektören, som är ordförande, och
avdelningscheferna. Förordning (1987:782).
21 § Personalnämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av
avdelningscheferna är närvarande. Förordning (1987:782).
22 § har upphävts genom förordning (1987:782).
23 § Mål eller ärende, som avses i 7 §, avgörs av generaldirektören och
minst två avdelningschefer samt föredraganden.
Sådant mål eller ärende får efter generaldirektörens bestämmande avgöras
av två avdelningschefer och föredraganden, om samtliga är överens om
beslutet.
Om det framförs skiljaktiga meningar vid en överläggning i ett mål eller
ärende som handläggs enligt första stycket tillämpas föreskrifterna i 16
kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Förordning (1986:967).
24 § Andra frågor än som avses i 20 och 23 §§ avgörs av
generaldirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag
att de behöver prövas av generaldirektören, får de avgöras av någon
annan tjänsteman enligt vad som anges i arbetsordningen eller i
särskilda beslut. Förordning (1987:782).
25 § När generaldirektören är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas
den av hans ställföreträdare. Denne inträder efter beslut av
generaldirektören även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av vissa
ärenden eller grupper av ärenden.
När både generaldirektören och hans ställföreträdare har förhinder,
utövas generaldirektörens tjänst av den avdelningschef som
generaldirektören bestämmer.
I den ordinarie generaldirektörens frånvaro får dock inte fattas sådana
beslut av större vikt, som kan anstå utan olägenhet. Förordning
(1987:782).
26 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom
särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 24 §
andra meningen avgörs utan föredragning.
Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den avdelning dit
ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande.
Avdelningschefen får närvara när ett ärende som hör till hans avdelning
föredras av någon annan. Förordning (1987:782).
27 § Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig
tjänst m. m. följer att myndighetens befogenhet att besluta kan vara
begränsad i vissa hänseenden.
28 § har upphävts genom förordning (1986:967).
29 § Generaldirektören får utan föredragning meddela beslut som inte
utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa
sig.
30 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem
som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena.
Detsamma gäller även om räkenskaper, redovisningar och andra handlingar
samt uppgifter som verket behöver för sitt arbete.
Tjänstetillsättning m.m.
31 § Generaldirektören förordnas av regeringen för högst sex år.
Tjänster som avdelningschef och revisionsdirektör tillsätts av
regeringen efter anmälan av generaldirektören.
Andra tjänster tillsätts av verket.
Verket får tillsätta tjänster utan att de har kungjorts lediga till
ansökan.
Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas av
regeringen för högst tre år efter anmälan av generaldirektören.
32 § Andra ledamöter av rådet än generaldirektören förordnas av
regeringen för högst tre år. Förordning (1987:782).
Bisysslor
33 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:
601) lämnas av verket även i fråga om avdelningschefer och
revisionsdirektörer.
Övergångsbestämmelser
1986:449
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.
Genom förordningen upphävs
1. förordningen (1973:444) med instruktion för riksrevisionsverket,
2. förordningen (1980:718) om revision vid revisionskontor,
3. riksrevisionsverkets föreskrifter den 24 november 1980 för
tillämpningen av förordningen (1980:718) om revision vid
revisionskontor.