Post 7212 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1987:743 ·
Visa register
Gymnasieförordningen (1987:743)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1987-06-11
Ikraft: 1987-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1992:394
Upphävd: 1992-06-15
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna förordning meddelas bestämmelser om gymnasieskolan utöver
vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100) och i förordningen (1986:572)
med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen.
Föreskrifter som rör gymnasieskolan finns även i läroplanen och i andra
författningar.
2 § har upphävts genom förordning (1990:1473).
3 § I gymnasieskolan finns skolkonferenser, vissa andra sammankomster om
pedagogiska frågor, klassråd och elevvårdskonferenser. Förordning
(1991:1116).
4 § har upphävts genom förordning (1990:1473).
5 § I denna förordning avses med
arbetsteknik dels den del av ett ämne som enligt timplaneföreskrifter
för studievägar inom området industri och hantverk benämns arbetsteknik,
dels sådant separat ämne på andra yrkesinriktade studievägar som har en
motsvarande praktisk inriktning (t. ex. ämnena kontorspraktik,
vårdpraktik, barnavårdspraktik),
filialenhet en med hänsyn till skollokalerna bestämd organisatorisk
enhet för filialutbildning,
filialutbildning utbildning som helt eller delvis förläggs till
skollokaler i en annan kommun och som är organisatoriskt knuten till en
gymnasieskola på gymnasieorten under ledning av en rektor i
gymnasieskolan,
gymnasial lärlingsutbildning att en elev i gymnasieskolan samtidigt är
lärling hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom
företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som
är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet,
grupp elever som i ett visst ämne eller annars mera tillfälligt
undervisas gemensamt, även om de inte tillhör samma studieväg, årskurs
eller klass,
grundvux grundutbildning för vuxna,
huvudenhet gymnasieskola som filialutbildning är organisatoriskt knuten
till,
inbyggd utbildning undervisning som förläggs till ett företag eller en
institution utanför gymnasieskolan där företaget eller institutionen
tillhandahåller lärare, lokaler och utrustning för undervisningen,
klass elever som i olika ämnen och ämnesgrupper regelmässigt undervisas
gemensamt, även om de inte tillhör samma studieväg eller årskurs,
komvux kommunal vuxenutbildning,
LA-kurs specialkurs som är lokalt arbetsmarknadsanknuten,
lektion en tidsenhet om 40 minuter då eleverna undervisas,
lågfrekventa moderna språk ryska, finska och annat liknande C-språk på
tre- och fyraåriga linjer,
lågfrekventa studievägar sådana reguljära eller försöksvis införda
studievägar som med hänsyn till sin karaktär bör anordnas endast på ett
fåtal orter i landet men som har allmänt intresse,
läsår den del om 40 veckor (280 dagar) av redovisningsåret då eleverna
utbildas,
lärarveckotimme en lektion i veckan under ett läsår eller motsvarande
tidsrymd för en lärare eller annan som fullgör undervisning,
lärokurs den utbildning och annan verksamhet som enligt gällande
läroplan skall förekomma på en viss studieväg i gymnasieskolan,
påbyggnadsutbildning specialkurs som bygger på en minst tvåårig
gymnasial utbildning,
RA-kurser påbyggnadsutbildning som före den 30 juni 1991 har utformats
av en länsskolnämnd med stöd av förordningen (1984:795) om
försöksverksamhet med beslut av länsskolnämnderna om regionalt
arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan,
redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni följande kalenderår,
skolhuvudman kommun eller landstingskommun som anordnar gymnasieskola,
studieväg varje linje, specialkurs, gren eller variant,
undervisning i B-form att elever från skilda årskurser på samma
studieväg undervisas gemensamt i samma klass (B-klass) eller grupp,
veckotimme en lektion i veckan i en årskurs, eller för studieväg som är
kortare än en årskurs, en lektion i veckan på studievägen,
vuxenutbildning grundvux och komvux,
årskurs den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår
eller under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande
redovisningsår. Förordning (1991:1116).
6 § har upphävts genom förordning (1988:658).
7 § har upphävts genom förordning (1988:658).
8 § har upphävts genom förordning (1988:658).
9 § Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för
tillämpningen av denna förordning. Lag (1991:1116).
2 kap. Studievägar, lärotider m.m.
Olika slag av utbildning
1 § I gymnasieskolan ingår
1. linjer,
2. specialkurser,
3. gymnasial lärlingsutbildning.
2 § En linje eller specialkurs kan delas upp på */k/ grenar. */-k/
I en linje eller specialkurs eller i en gren av en linje eller
specialkurs kan en eller flera */k/ varianter */-k/ ingå.
Föreskrifter om grenar och varianter finns i timplanerna.
3 § Bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning finns i 14 kap.
Linjer
4 § I gymnasieskolan finns följande linjer som omfattar två, tre eller
fyra årskurser (två-, tre- respektive fyraåriga linjer).
Tvååriga linjer
bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba)
beklädnadsteknisk linje (Be)
distributions- och kontorslinje (Dk)
drift- och underhållsteknisk linje (Du)
tvåårig ekonomisk linje (Ek)
estetisk-praktisk linje (Ep), som försöksverksamhet
el-teleteknisk linje (Et)
fordonsteknisk linje (Fo)
handels- och kontorslinje (Hk), som försöksverksamhet
jordbrukslinje (Jo)
konsumtionslinje (Ko)
livsmedelsteknisk linje (Li)
musiklinje (Mu)
processteknisk linje (Pr)
skogsbrukslinje (Sb)
social linje (So)
social servicelinje (Ss)
tvåårig teknisk linje (Te)
trädgårdslinje (Td)
träteknisk linje (Tr)
verkstadsteknisk linje (Ve)
vårdlinje (Vd)
Treåriga linjer
treårig ekonomisk linje (E)
humanistisk linje (H)
naturvetenskaplig linje (N)
samhällsvetenskaplig linje (S)
Fyraårig linje
fyraårig teknisk linje (T)
4 a § Av punkt 5 jämfört med punkt 6 första stycket
övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1111) om ändring i lagen
(1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) framgår att intagning
till tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje inte får ske efter
läsåret 1991/92. Förordning (1991:1409).
5 § Linjerna bygger på grundskolan.
Specialkurser
6 § Specialkurser bygger på grundskolan eller på någon ytterligare
utbildning.
7 § Det finns specialkurser som är särskilt anpassade till den lokala
eller regionala arbetsmarknaden.
Sådana specialkurser är
1. LA-kurser
2. RA-kurser.
8 § Särskilda specialkurser får anordnas i syfte att hjälpa
invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan, */k/ kurser
för invandrarungdom. */-k/
Sådana specialkurser är
1. introduktionskurser om en eller två terminer, eller
2. kompletterande sommarkurser.
9 § I punkt 6 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1111) om ändring i lagen (1991:1107) om ändring i skollagen
(1985:1100) finns bestämmelser om kommuners och landstingskommuners rätt
att övergångsvis anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan.
De kurser som får anordnas är sådana som beslutats av skolöverstyrelsen
före den 1 juli 1991.
Regeringen beslutar vilka specialkurser som därutöver får finnas i
gymnasieskolan. Förordning (1991:1409).
10 § Påbyggnadsutbildningar får omfatta högst sex terminer och LA-
kurser högst fyra terminer.
Grenar på nationella program
10 a § De nationellt fastställda grenarna på de nationella programmen
framgår av bilaga 1. Förordning (1991:1409).
Riksrekryterande utbildningar
10 b § De utbildningar som är riksrekryterande framgår av bilaga 2.
Förordning (1991:1409).
10 c § Finskspråkig utbildning på linjer i Stockholms kommun skall vara
öppen för sökande från hela landet.
Denna utbildning skall i första hand förbehållas elever, vilka har
tillräckliga kunskaper och färdigheter i finska språket och i övrigt för
att kunna tillgodogöra sig undervisningen, men vilkas kunskaper i
svenska är alltför bristfälliga för att de skall kunna tillgodogöra sig
en svenskspråkig gymnasieutbildning. I andra hand får utbildningen ges
till elever som vill utveckla sin tvåspråkighet. Förordning (1991:1409).
10 d § Studievägar kombinerade med specialidrott skall vara
riksrekryterande. Av bilaga 3 framgår de specialidrotter en studieväg
får kombineras med och i vilka kommuner en sådan kombination får
anordnas. Förordning (1991:1409).
10 e § En kommun som har tagit in en elev som inte är hemmahörande i
kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen på en
riksrekryterande utbildning, har rätt till ersättning för sina kostnader
för elevens utbildning från elevens hemkommun. Förordning (1991:1409).
Lärotider m.m.
11 § Utbildningen skall bedrivas under perioder som kallas läsår
och som delas upp på en hösttermin och en vårtermin.
Ett läsår skall omfatta sammanlagt 40 veckor, om inte annat föreskrivs
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Läsåret
skall ha minst 178 skoldagar. Delar av kalenderåret som inte
ingår i läsåret utgör ferier. Förordning (1990:1473).
12 § Om regeringen inte föreskriver annat, bör läsåret börja i augusti
och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på områdena
naturbruk, lantbruk och trädgård får styrelsen för utbildningen med
hänsyn till utbildningens krav bestämma andra tider. I fråga om
studievägar där det finns elever som skall påbörja värnpliktsutbildning
bör dock läsåret sluta senast vid utgången av vecka 23.
Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av
styrelsen för utbildningen. Förordning (1991:1116).
13 § Det vanliga skolarbetet skall ersättas med idrott och
friluftsverksamhet under 4 dagar (8 halvdagar) varje läsår
(friluftsdagar) enligt beslut av styrelsen för utbildningen.
Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning.
En av friluftsdagarna får bytas ut mot en dag för kulturaktiviteter.
Förordning (1991:1409).
14 § Under läsåret skall eleverna få minst tolv */k/ lovdagar. */-k/
15 § Undervisningen får ställas in under en tid motsvarande högst fem
dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller för fortbildning av
lärare på studiedagar, som anordnas av styrelsen för utbildningen.
Förordning (1991:1116).
16 § I antalet skoldagar under läsåret skall friluftsdagar enligt 13 §
inräknas men inte lovdagar och studiedagar enligt 14 och 15 §§.
17 § Undervisningen i en årskurs av en linje eller av en sådan
specialkurs som omfattar två terminer eller längre tid skall starta med
början av höstterminen. Dock får undervisningen i en årskurs av någon av
linjerna Ss och Vd eller en specialkurs som ligger nära någon av dessa
linjer starta med början av vårterminen. Förordning (1991:1116).
18 § Undervisningen i en specialkurs som är kortare än två terminer får
starta vid den tidpunkt under läsåret som styrelsen för utbildningen
bestämmer. Förordning (1991:1116).
19 § har upphävts genom förordning (1988:658).
20 § Elevernas skolarbete skall i regel förläggas måndag-fredag.
Om undervisningen förläggs till arbetsställen utanför skolan, får rektor
bestämma att den fördelning av arbetstiden på veckans dagar som gäller
på arbetsplatsen skall tillämpas.
21 § En elevs dagliga undervisningstid får i regel omfatta högst åtta
lektioner, om inte annat följer av timplanen eller av andra eller tredje
stycket.
Frivillig undervisning inräknas inte i antalet lektioner.
För undervisning som enligt 10 kap. 26 och 27 §§ är förlagd till
arbetsställe utanför gymnasieskolan får de arbetstider som gäller på
arbetsstället tillämpas.
Styrelsen för utbildningen bestämmer hur den dagliga undervisningstiden
skall förläggas. Förordning
22 § Gemensamma samlingar för information m. m. får anordnas utöver
föreskrivet antal lektioner. Rektor meddelar beslut om gemensam samling.
23 § Om det är lämpligt med hänsyn till undervisningen, får rektor
bestämma att lektioner skall läggas samman till längre eller delas i
kortare arbetspass än 40 minuter.
24 § Mellan lektioner eller arbetspass skall det vara en rast på 5--30
minuter. En måltidsrast på 40--60 minuter skall i regel läggas senast
efter dagens fjärde lektion. Vid fem lektioner i följd bör eleven efter
den andra eller den tredje lektionen få en rast på 20 minuter. Om
undervisningen kräver det får rektor bestämma en annan fördelning av
lektioner och raster.
25 § har upphävts genom förordning (1988:658).
26 § har upphävts genom förordning (1968:658).
27 § Hemuppgifterna skall fördelas så att eleverna får en så jämn
arbetsbörda som möjligt. Till dagen efter söndag, helgdag eller hel
lovdag får hemuppgifter inte ges.
28 § har upphävts genom förordning (1988:658).
Arbetets fördelning
29 § har upphävts genom förordning (1988:658).
30 § Rektor fastställer för läsåret eller för kortare tid ett schema,
som skall innehålla uppgifter om samtliga lektioner i veckan för varje
årskurs, klass och grupp samt om lärarnas namn. Ett förslag till schema
upprättas av den skolledare som styrelsen för utbildningen bestämmer.
För varje läsår eller för kortare tid fastställer rektor dels en plan
för elevernas skriftliga och andra särskilda arbeten, dels en plan för
friluftsverksamheten.
Rektor skall se till att lärarna, i samband med att förslaget till
schema eller planer upprättas, får tillfälle att framställa önskemål.
Förordning (1991:1116).
3 kap. Fördelningen av studievägar m.m. mellan huvudmännen
Kommuner och landstingskommuner såsom huvudmän
1 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
2 § Landstingskommunerna får i sina gymnasieskolor anordna studievägar
endast inom områdena vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring.
3 § Inom konsumtionsområdet får en landstingskommuns gymnasieskola
omfatta specialkurs som till sina huvuddelar motsvarar kurs vid
lanthushållsskola under läsåret 1970/71. Annan specialkurs inom
konsumtionsområdet får anordnas endast efter regeringens medgivande.
Förordning (1991:1116).
4 § Sådana kommuner som ingår i en landstingskommun får inte i sina
gymnasieskolor anordna studievägar inom områdena vård, jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsnäring.
Om det finns särskilda skäl kan dock regeringen medge att en sådan
kommuns gymnasieskola får omfatta även studieväg inom vårdområdet.
Förordning (1991:1116).
Geografisk spridning
5 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
6 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
7 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
8 § har upphävts genom förordning (1988:658).
9 § har upphävts genom förordning (1988:658).
10 § har upphävts genom förordning (1988:658).
11 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
12 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
13 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
14 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
15 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
16 § har upphävts genom förordning (1988:658).
17 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
18 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
19 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
20 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
21 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
22 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
23 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
24 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
25 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
26 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
27 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
28 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
29 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
4 kap. har upphävts genom förordning (1991:1116).
5 kap. Klasser och grupper
Allmänna bestämmelser
1 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper.
2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte när samordnade timplaner
tillämpas för linjer. Vid filialutbildning gäller vissa särskilda
bestämmelser enligt 8 kap.
Beslut om antal klasser
3 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
4 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
5 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
6 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
7 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
8 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
9 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
10 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
11 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
12 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
13 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
14 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
15 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
16 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
17 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
18 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Specialklasser
19 § För elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder
eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga
undervisningen får specialundervisning anordnas i specialklasser enligt
bestämmelserna i 21--24 §§, om eleverna kan samundervisas. Förordning
(1991:1409).
20 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
21 § För hörselskadade får det anordnas en klass för 5--8 elever, två
klasser för sammanlagt 9--14 elever samt därutöver en klass för varje
påbörjat 7-tal elever.
22 § För synskadade får det anordnas en klass för 5--10 elever, två
klasser för sammanlagt 11--16 elever samt därutöver en klass för varje
påbörjat 8-tal elever.
23 § För rörelsehindrade får det anordnas en klass för 7--12 elever, två
klasser för sammanlagt 13--18 elever samt därutöver en klass för varje
påbörjat 9-tal elever.
24 § För elever med andra uttalade studiesvårigheter får det anordnas en
klass för 7--13 elever, två klasser för sammanlagt 14--27 elever samt
därutöver en klass för varje påbörjat 14-tal elever.
25 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
26 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
27 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
6 kap. har upphävts genom förordning (1989:463).
7 kap. Samverkansorgan m.m.
Skolkonferenser
1 § Skolkonferensen är ett organ för beslut i vissa frågor som är av
stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och
gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever.
I skolkonferensen bör uppmärksammas frågor om elevmedverkan i
arbetsmiljöarbetet enligt föreskrifter i arbetsmiljölagen (1977:1160)
och arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Förordning (1990:285).
2 § Vid varje gymnasieskola skall det finnas en skolkonferens, om inte
annat följer av andra stycket.
Om flera gymnasieskolor leds av samma rektor, får styrelsen för
utbildningen besluta att en gemensam skolkonferens skall inrättas.
Förordning (1991:1116).
3 § Skolkonferensen skall bestå av tio ledamöter, nämligen
1. rektor, som även är ordförande,
2. tre företrädare för lärarna,
3. en företrädare för övrig skolpersonal,
4. fem företrädare för eleverna.
För ledamöterna skall utses ersättare. Rektor utser sin egen ersättare.
Förordning (1989:463).
4 § Företrädare för lärarna och för övrig skolpersonal skall utses för
en period av ett till tre år. De skall utses vid en sammankomst med
enbart de berörda arbetstagarna. Rektor skall kalla till denna
sammankomst. Förordning (1989:463).
5 § Företrädare för eleverna skall utses för ett år i taget av en
valförsamling bestående av två ombud för varje klass. Förordning
(1989:463).
6 § Skolkonferensen skall, i den utsträckning styrelsen för utbildningen
bestämmer, besluta i frågor som annars hör till rektors beslutsområde
och som är av stor betydelse för eleverna. Till sådana frågor hör bland
annat
-- budgetförslag för den egna skolan till styrelsen för utbildningen,
-- principer för användning av tilldelade medel,
-- principer för utläggning av läsåret, för schemaläggning, för
ordningsregler och för tillämpning av regler i 9 kap. 84 § om elevers
ledighet,
-- principer för utvärdering av skolans verksamhet,
-- riktlinjer för studiebesök och praktik samt för friluftsverksamhetens
innehåll och utformning,
-- riktlinjer för lokaldisponering inom skolan, ändring och reparationer
av skollokalerna,
-- riktlinjer för bokinköp till biblioteket, för inköp av inventarier,
läromedel och annan undervisningsmateriel,
-- planering av utbildning för elevskyddsombud,
-- planering av åtgärder för ökad jämställdhet mellan könen samt
-- planering av trivselfrämjande åtgärder.
Skolkonferensens beslutsbefogenheter får inte omfatta frågor som avser
enskilda personer eller är begränsade till en enda klass. Förordning
(1991:1116).
7 § Ordföranden skall i skolkonferensen fortlöpande lämna information om
aktuella frågor. Förordning (1989:463).
8 § Om företrädare för eleverna inför ett beslut av rektor begär samråd
i frågor som rör eleverna men i vilka skolkonferensen inte har fått rätt
att besluta, bör rektor före sitt beslut samråda med elevföreträdarna,
om det inte är alltför ont om tid eller finns något annat hinder.
Som beslut av rektor räknas även förslag och yttrande som rektor skall
avge till någon myndighet. Förordning (1989:463).
9 § Skolkonferensen skall sammanträda på kallelse av ordföranden när det
finns behov enligt 6 eller 7 § eller när det begärs av någon företrädare
som avses i 3 § 2--4, dock minst fem gånger under läsåret. Förordning
(1989:463).
10 § har upphävts genom förordning (1989:463).
11 § Skolkonferensen är beslutför när ordföranden och minst två av
företrädarna för personalen och minst tre av företrädarna för eleverna
är närvarande. Förordning (1989:463).
12 § har upphävts genom förordning (1989:463)..
13 § Vid sammanträde med skolkonferensen förs protokoll.
14 § har upphävts genom förordning (1988:658).
15 § har upphävts genom förordning (1988:658).
16 § har upphävts genom förordning (1988:658).
17 § har upphävts genom förordning (1988:658).
Klasskonferenser
18 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
19 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
20 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
21 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
22 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
23 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
24 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
25 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Klassråd
26 § För varje klass i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd.
Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras
klassföreståndare.
Klassrådet skall behandla frågor som handläggs av andra samverkansorgan
i vilkas överläggningar elevföreträdare deltar samt övriga frågor som är
av gemensamt intresse för klassens elever. Förordning (1991:1116).
27 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
28 § har upphävts genom förordning (1989:463).
29 § har upphävts genom förordning (1989:463).
30 § har upphävts genom förordning (1989:463).
31 § har upphävts genom förordning (1989:463).
Elevvårdskonferenser
32 § För varje gymnasieskola finns en elevvårdskonferens.
Ledamöter i elevvårdskonferensen är
1. rektor,
2. skolläkare,
3. skolpsykolog,
4. skolsköterska,
5. skolkurator,
6. den som är anställd för studie- och yrkesorientering,
7. klassföreståndare eller motsvarande till den berörda eleven,
8. i förekommande fall berörd speciallärare och hemspråkslärare.
Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande. Förordning
(1991:1116).
33 § Elevvårdskonferensen handlägger de frågor som ankommer på
konferensen enligt denna förordning eller andra föreskrifter.
34 § Elevvårdskonferensen sammanträder på kallelse av ordföranden, när
han finner det lämpligt eller när någon av de ledamöter som anges i 32 §
andra stycket begär det.
35 § Efter kallelse av ordföranden har lärare, vårdnadshavare, elev och
andra, som är berörda av en fråga som skall behandlas, rätt att närvara
vid sammanträde med elevvårdskonferensen. En sådan person har rätt att
yttra sig men får inte delta i elevvårdskonferensens beslut. Förordning
(1988:658).
36 § Elevvårdskonferensen är beslutsför när mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.
Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll.
8 kap. Filialutbildning
Inledande bestämmelser
1 § Gymnasieortskommuner kan enligt bestämmelserna i detta kapitel
medges rätt att inom ramen för sin gymnasieskola anordna
filialutbildning.
2 § I kapitlet avses med
filialort ort med filialenhet,
filialortskommun kommun där filialorten ligger.
Medgivande och elevplatser
3 § Filialutbildning får avse endast yrkesinriktade studievägar och
skall knytas till en huvudenhet med yrkesinriktad utbildning.
Filialortskommunen skall vara en närliggande kommun som saknar egen
gymnasieskola.
Medgivande får lämnas endast till sådan filialutbildning som tillstyrkts
av filialortskommunen.
4 § I ett medgivande till filialutbildning skall det anges
1. vilken eller vilka studievägar som får anordnas,
2. filialort,
3. huvudenhet.
5 § Det ankommer på regeringen att besluta om medgivande till
filialutbildning. Lag (1991:1116).
6 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Elevområde m.m.
7 § För sådana studievägar i gymnasieortskommunens gymnasieskola som
anordnas i form av filialutbildning skall filialortskommunen alltid ingå
i elevområdet.
8 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
9 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Undervisningen m.m.
10 § Sådan undervisning i yrkesämnen som inte anordnas som inbyggd
utbildning enligt bestämmelserna i 10 kap. skall förläggas till
filialenheten. Om det finns särskilda skäl, kan dock viss sådan
undervisning förläggas till huvudenheten.
Undervisning i allmänna ämnen skall förläggas till huvudenheten. Sådan
undervisning får dock förläggas till filialenheten, om antalet elever
motiverar detta.
11 § har upphävts genom förordning (1990:1473).
Samverkansorgan
12 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
9 kap. Elever i gymnasieskolan
Allmänna bestämmelser om urval
1 § I fråga om urval bland behöriga sökande enligt 5 kap. skollagen
(1985:1100) som önskar inträde i gymnasieskolan vid början av
utbildningen på ett nationellt program eller en grundskoleanknuten
studieväg enligt äldre bestämmelser gäller bestämmelserna i 2--8 §§.
Av 5 kap. 8 § andra och tredje styckena skollagen följer att vissa
behöriga sökande skall tas emot i första hand. Först sedan alla sådana
sökande har tagits emot sker urval bland övriga behöriga sökande.
Förordning (1991:1409).
2 § När antalet platser är färre än antalet behöriga sökande, skall
platserna fördelas enligt följande. Förordning (1991:1409).
3 § Ett begränsat antal platser skall avsättas för dem som på grund av
särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga eller som
kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med
betygen från grundskolan (fri kvot). Förordning (1991:1409).
4 § Övriga platser skall tilldelas två grupper i proportion till antalet
förstahandssökande i varje grupp.
Till grupp 1 hänförs de sökande som endast åberopar slutbetyg från
årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande.
Till grupp 2 hänförs de sökande som åberopar slutbetyg från årskurs 9 i
grundskolan eller motsvarande och som därutöver vill tillgodoräknas
poäng enligt 5 § andra stycket 2. Förordning (1991:1409).
5 § Sökandena i grupp 1 tillgodoräknas poäng för slutbetyg.
Sökandena i grupp 2 tillgodoräknas poäng för:
1. slutbetyg,
2. intresse för sökt utbildning och verksamhet efter
grundskoleutbildning inom intresseområdet enligt vad som sägs i 8 §.
Förordning (1991:1409).
6 § Företräde mellan sökande inom en grupp bestäms efter ett
jämförelsetal. Detta utgörs av summan av sökandes poäng enligt 5 §.
I den mån utbildningens art kräver att den sökande har speciella
färdigheter, såsom i musik eller liknande, kan vid urvalet hänsyn tas
till ett färdighetsprov.
Vid intagning till musikgymnasium får de elever som har betyg i ämnet
musik från årskurs 9 av musikklass i grundskolan anses ha sådana
färdigheter som färdighetsprovet kan utvisa och vid urvalet får särskild
hänsyn tas till betyget i musik. Förordning (1991:1883).
7 § Poäng för betyg utgörs av medelvärdet av sökandens betyg.
Vid intagning i gymnasieskolan skall ett sammanfattande betyg i
samhällsorienterande ämnen respektive naturorienterande ämnen vid
bestämmande av betygsmedelvärdet räknas som om det getts i vart och ett
av ämnena i ämnesgruppen.
Har en elev varit befriad från undervisning i religionskunskap eller
inte studerat huvudmoment med inriktning på teknik skall dessa ämnen
inte medtas vid beräkning av sammanfattningsbetygets värde. Förordning
(1991:1409).
8 § En sökande som andra gången i följd anger den aktuella studievägen
som förstahandsönskemål får tillgodoräknas poäng för intresse för sökt
utbildning.
En sökande som efter grundskoleutbildningen har skaffat sig
arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet inom det område som
utbildningen avser får tillgodoräknas poäng för verksamhet efter
grundeskoleutbildning.
Sammanlagt får den sökande tillgodoräknas högst 1,5 poäng. Förordning
(1991:1409).
9 § Styrelsen för utbildningen beslutar i fråga om urval bland behöriga
sökande till grenar i högre årskurs. Förordning (1991:1409).
Bestämmelser om urval till vissa specialkurser
10 § I fråga om urval bland behöriga sökande till en specialkurs som
inte är grundskoleanknuten gäller de föreskrifter som skolöverstyrelsen
meddelat före den 1 juli 1991. Sökanden skall dock härvid inte
tillgodoräknas poäng för underrepresenterat kön. Förordning (1991:1409).
11 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
12 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
13 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
14 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
15 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
16 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
17 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
18 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
19 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
20 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
21 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
22 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
23 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
24 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
25 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
26 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
27 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
28 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
29 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
30 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
31 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
32 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
33 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
34 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
35 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
36 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
37 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Byte av studieväg
38 § Om en elev på en linje eller specialkurs i gymnasieskolan innan
lärokursen på denna är slutförd vill övergå till samma linje vid annan
gymnasieskola eller en annan linje eller specialkurs vid samma
gymnasieskola när utbildningen på denna börjar eller i ett senare skede,
skall eleven likställas med den som utan att redan vara elev i
gymnasieskolan önskar komma in på linjen eller specialkursen.
Första stycket gäller inte i de fall som avses i 52 §. Förordning
(1991:1116).
Återintagning
38 a § Om en elev har återintagits i gymnasieskolan får rektor besluta
att eleven skall befrias från undervisning i ett ämne som eleven
tidigare har läst. Förordning (1991:1409).
Intagningsförfarande
39 § En elev tas in i gymnasieskolan vid utbildningens eller en termins
början, om inte särskilda skäl föranleder annat.
40 § I fråga om sådan utbildning på grundskoleanknutna studievägar som
startar en hösttermin gäller följande.
Efter urval bland de sökande i början av vårterminen närmast före
utbildningens start skall ett preliminärt beslut om intagning fattas.
Höstterminsbetyget från högsta årskursen skall vara urvalsgrund i
slutbetygets ställe för de sökande som vid preliminära beslut om
intagning går i årskurs 9 i grundskolan, i en riksinternatskola eller i
en sådan fristående skola som avses i 2 kap. förordningen (1991:1079) om
statsbidrag m. m. till fristående skolor eller går i årskurs 10 i
specialskolan. Det slutliga beslutet om intagning skall om möjligt
fattas före den 1 juli. Förordning (1991:1409).
41 § Om förfarandet vid intagning av elever till gymnasieskolan gäller
42, 44, 45 och 47--49 §§. Förordning (1991:1409).
42 § Intagning av elever till skilda studievägar i en kommuns eller
landstingskommuns gymnasieskola samordnas så långt det är möjligt.
43 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
44 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen förordna att intagning
till visst slag av studievägar i gymnasieskolan skall vara gemensam för
hela landet. Förordning (1991:1116).
45 § Ärenden om intagning av elever i gymnasieskolan såvitt gäller
läsåret 1991/92 avgörs av en intagningsnämnd enligt bestämmelser i 5
kap. skollagen (1985:1100) i dess lydelse den 30 juni 1991, om inte
annat följer av 50 §. Bestämmelser om intagning av elever såvitt gäller
läsåren 1992/93 och senare finns i 5 kap. 15 § skollagen.
Ärenden om intagning till studievägar som avses i beslut enligt 44 §
avgörs av den intagningsnämnd som regeringen bestämmer.
Bestämmelser som gäller intagningsnämnd skall i stället gälla styrelsen
för utbildning såvitt avser intagning till utbildning som skall äga rum
efter den 1 juli 1992. Förordning (1991:1409).
46 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
47 § Sådan intagningsnämnd som avses i 45 § första stycket första
meningen är beslutför, när ordföranden eller vice ordföranden och minst
hälften av övriga ledamöter är närvarande.
Nämnden får uppdra åt grupp av ledamöter eller suppleanter i nämnden,
ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos nämnden att på nämndens
vägnar besluta i visst slag av ärenden. Sådant uppdrag får inte avse
ärenden av principiell natur. Förordning (1991:1409).
48 § Ansökan till andra utbildningar än sådana som avses i 5 kap. 12 §
skollagen (1985:1100) skall lämnas till styrelsen för utbildningen i den
sökandes hemkommun.
Närmare föreskrifter om ansökan meddelas av statens skolverk. Förordning
(1991:1409).
49 § Om arbetslivserfarenhet av visst slag gäller som behörighetsvillkor
för intagning på en yrkesinriktad studieväg, får intagningsnämnden inte,
utan att först höra yrkesrådet, avvisa en sökande med hänvisning till
att han inte uppfyller behörighetsvillkoret.
50 § har upphävts genom förordning (1991:1883).
Extra elev och specialelev
51 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Val av studieväg i högre årskurs eller studieperiod än den första
52 § I högre årskurs än den första är gymnasieelev behörig att välja
sådan studieväg i årskursen, som han kan antas ha förutsättningar att
tillgodogöra sig.
För behörighet att i den högre årskursen välja sådan studieväg som
omfattar praktik eller utbildning som avses i 10 kap. 33 § krävs
dessutom att eleven antingen gått igenom sådan del av denna praktik
eller utbildning som skall förekomma före början av den högre årskursen
eller att han på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet. Förordning
(1991:1116).
53 § Rektor prövar efter samråd med berörda lärare elevens behörighet
enligt 52 §.
Eleven har rätt att undergå prövning för att styrka att han har de
kunskaper och färdigheter som fordras för behörighet enligt 52 § första
stycket. Prövningen genomförs av lärarna i den ordning rektor bestämmer.
Den skall äga rum vid början av utbildningen i årskursen. När
kunskapsproven genomförts, prövas elevens behörighet av rektor efter
samråd med lärarna för den klass till vilken inträde kommer i fråga och
de lärare som genomfört kunskapsproven. Förordning (1991:1116).
54 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Betyg
Betyg i ämnen
55 § På linjer och i specialkurser sätts betyg i varje ämne om inte
annat är särskilt föreskrivet.
På samtliga linjer ges i ämnet svenska två betyg, nämligen ett i svenska
språket och ett i litteraturkunskap och språklig orientering.
56 § Som betyg i ämnena används någon av siffrorna 1--5, om inte annat
följer av andra stycket eller regeringen medger annat för viss
studieväg. Högsta betyg är siffran 5.
Vid betygsättning i praktikämnen på studievägar inom vårdområdet skall
användas något av uttrycken Godkänd eller Icke Godkänd.
Om regeringen inte föreskriver annat gäller vid betygsättning enligt
skalan 1--5 följande. Betygsättningen skall ske med utgångspunkten att
betyget skall ge en anvisning om elevens kunskaper och färdigheter i
förhållande till övriga elever i samma årskurs i landet som helhet. Som
bakgrund för bedömningen av vilket betyg som bäst svarar mot en elevs
kunskaper och färdigheter skall vidare beaktas att betygen för en
årskurs i landet som helhet bör fördela sig i huvudsak på följande sätt:
-- betyget 1, 7 procent av eleverna -- betyget 2, 24 procent av eleverna
-- betyget 3, 38 procent av eleverna -- betyget 4, 24 procent av
eleverna -- betyget 5, 7 procent av eleverna.
Statens skolverk skall meddela närmare föreskrifter om betygsättningen.
Statens skolverk får därvid beträffande enskilda ämnen föreskriva om
avvikelse från den huvudsakliga fördelning som anges i tredje stycket,
om det finns särskilda skäl.
Statens skolverk skall vidare meddela föreskrifter om centralt
utarbetade obligatoriska prov (centralprov) i vissa ämnen på linjerna
som underlag för en anpassning av betygsnivån i den enskilda skolan
efter förhållandena i landet som helhet.
Statens skolverk skall också meddela föreskrifter om antalet
obligatoriska prov i olika ämnen på linjerna och om tidsgränser för
sådana prov. Förordning (1991:1116).
57 § Av 10 kap. 59 § framgår att betyg inte ges i frivillig undervisning
i vissa ämnen. Förordning (1990:134).
58 § Betyg ges inte i ämnena arbetslivsorientering och konst- och
musikhistoria. I stället för betyg används något av uttrycken Deltagit
eller Icke deltagit. Detsamma gäller även vissa andra ämnen på enskilda
studievägar enligt föreskrifter i timplanen för studievägen.
59 § Om en elev i ett ämne som avser yrkeskunnande i inskränkt mening,
inte uppfyller kraven på godtagbart yrkeskunnande, skall betyg i ämnet
inte sättas för eleven.
Detsamma gäller även i andra ämnen för elever som på grund av långvarig
frånvaro, försummelse, handikapp eller annan särskild omständighet inte
har uppnått de kunskaper och färdigheter som utbildningen skall ge.
60 § Ämnesbetyg sätts vid slutet av varje termin under vilken ett ämne
förekommer. Har skolöverstyrelsen före den 1 juli 1991 föreskrivit annat
får dessa bestämmelser fortsätta att tillämpas.
Betyg i ett ämne sätts dessutom när eleven avgår från gymnasieskolan, om
inte frågan om betyg i ämnet prövats i samband med att ämnet avslutats
under någon tidigare termin. Förordning (1991:1409).
61 § Betyg som sätts innan ett ämne avslutats, avser den del av
årskursen som eleven har genomgått.
När ett ämne avslutas, avser betyget hela kursen i ämnet.
Om en elev avgår från gymnasieskolan utan att ha slutfört kursen i ett
ämne, avser betyget i ämnet den del av kursen som eleven har genomgått.
62 § Betyg i ett ämne sätts av läraren, om inte annat följer av tredje
stycket.
Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte
kan enas, skall betyget sättas av rektor.
Om en lärare anser att betyg inte skall sättas för en elev på grund av
59 §, skall han överlämna frågan till rektors avgörande. Rektor, eller
den lärare rektor bestämmer, får genomföra prov med eleven. Förordning
(1987:993).
Terminsbetyg
63 § De olika betygen skall antecknas i en betygskatalog och för varje
elev sammanställas i ett terminsbetyg. Terminsbetyget skall även
innehålla uppgift om den studieväg och årskurs betyget avser. Om en elev
får avgångsbetyg, skall terminsbetyg inte utfärdas.
I terminsbetyget skall anges om eleven deltagit i undervisning i ämnen
som avses i 10 kap. 59 § eller i ämne i vilket betyg inte skall ges
enligt föreskrifter i timplanen. Om eleven inte fått betyg i ett ämne
enligt 59 §, skall detta anges i terminsbetyget på det sätt som statens
skolverk föreskriver.
Rektor eller den rektor bestämmer utfärdar terminsbetyget. Betyget skall
lämnas till eleven. Förordning (1991:1409).
Avgångsbetyg
64 § En elev får avgångsbetyg när han avgår från gymnasieskolan eller
övergår till en annan huvudmans gymnasieskola. Betyget skall tillställas
eleven senast en vecka från avgången. Förordning (1990:134).
65 § Den som har slutfört årskurs 3 på linje T har rätt att på begäran
få avgångsbetyg.
66 § Avgångsbetyg utfärdas av rektor eller, efter rektors bemyndigande,
av annan skolledare eller klassföreståndaren. Förordning (1990:1473).
67 § Ett nytt avgångsbetyg, som gäller hela lärokursen, får utfärdas för
den som har deltagit i förlängd undervisning enligt 10 kap. 57 § eller
som efter beslut av rektor i samråd med berörda lärare helt eller delvis
har gått om högsta årskursen eller årskurs 3 av linje T. Förordning
(1991:1116).
68 § från gymnasieskola skall innehålla uppgifter om den studieväg och
årskurs vilken eleven senast tillhört. I avgångsbetyget anges om eleven
slutfört lärokursen eller årskursen och om han följt fullständig, utökad
eller mindre studiekurs.
Avgångsbetyget skall innehålla uppgifter om dels de betyg eleven fått
vid avgången, dels, i fråga om ämnen som avslutats under tidigare termin
och för vilka betyg då bestämts, de betyg han senast fått, dels
specialarbete som avses i 10 kap. 30 §, dels praktik och utbildning som
avses i 10 kap. 33 §. Ett avgångsbetyg över slutförd lärokurs skall
vidare innehålla uppgift om elevens sammanlagda frånvaro under sista
terminen. Frånvarouppgift skall också lämnas i ett sådant avgångsbetyg
som avses i 65 §. Bestämmelserna om terminsbetyg i 63 § andra stycket
skall också tillämpas i fråga om avgångsbetyg.
Betyg som en elev får vid särskild prövning i ett ämne enligt 91 § eller
vid särskild prövning i ett ämne enligt vuxenutbildningsförordningen
(1985:288) tas in i elevens avgångsbetyg som hans betyg i ämnet, under
förutsättning dels att ämnet ingår i den lärokurs som eleven följer,
dels att prövningen sker innan undervisningen i ämnet förts så långt att
tillräckligt underlag för betygsättning föreligger. Har elev undergått
särskild prövning i samma ämne mer än en gång, gäller vad nu
föreskrivits betyget över den första prövningen, om inte särskilda skäl
föranleder annat. Bestämmelserna i detta stycke gäller dock endast om
eleven befriats från undervisning i ämnet enligt 84 § fjärde stycket.
Om eleven har genomgått gymnasieskolkurs i kommunal eller statlig
vuxenutbildning i ett ämne som ingår i elevens lärokurs i
gymnasieskolan, skall betyget från gymnasieskolkursen tas in i
avgångsbetyget.
Närmare föreskrifter om avgångsbetyg meddelas av statens skolverk.
Förordning (1991:1116).
Rättelse av betyg
69 § Om ett betyg som tagits in i betygskatalog, terminsbetyg eller
avgångsbetyg, på grund av skrivfel eller annat liknande misstag blivit
oriktigt, skall misstaget rättas samt i förekommande fall nytt
terminsbetyg eller avgångsbetyg utfärdas.
Rektor beslutar om åtgärder enligt första stycket. Han skall göra
anteckning om åtgärden i betygskatalogen. Om det är möjligt, skall
rektor makulera felaktigt terminsbetyg eller avgångsbetyg.
Uppflyttning m.m.
70 § På sådan studieväg i gymnasieskolan som omfattar mer än en årskurs
prövas frågan om en elevs fortsatta skolgång på studievägen vid slutet
av varje årskurs utom den högsta.
Vid prövningen avgörs om eleven skall flyttas upp med fullständig
studiekurs, sättas kvar eller skiljas från vidare studier i
gymnasieskolan. På studieväg som avses i 10 kap. 55 § första stycket kan
även uppflyttning med mindre studiekurs komma i fråga.
71 § En elev som kan antas vara i stånd att tillgodogöra sig
undervisningen i närmast högre årskurs skall i regel flyttas upp med
fullständig studiekurs. Tillhör eleven en studieväg som avses i 10 kap.
55 § första stycket, får han flyttas upp med mindre studiekurs eller
sättas kvar, endast om det på grund av sjukdom, långvarig frånvaro eller
andra skäl är lämpligast för honom och hans fortsatta skolgång. Detsamma
gäller som villkor för kvarsättning, om eleven tillhör en annan
studieväg än som avses i 10 kap. 55 § första stycket.
72 § Har eleven på en studieväg som avses i 10 kap. 55 § påtagliga
studiesvårigheter, skall han flyttas upp med mindre studiekurs, om
övervägande skäl talar för att han är i stånd att tillgodogöra sig
undervisningen enligt den kursen. Om det sist nämnda villkoret inte är
uppfyllt, skall eleven sättas kvar, om inte annat följer av 73 § första
stycket.
Har elev på en annan studieväg än som avses i 10 kap. 55 § första
stycket påtagliga studiesvårigheter, skall han sättas kvar, om inte
annat följer av 73 § första stycket.
73 § En elev som under samma genomgång av gymnasieskolan slutfört någon
årskurs två gånger och som vid prövning av hans fortsatta skolgång inte
flyttas upp, skall skiljas från vidare studier i gymnasieskolan, om inte
särskilda skäl föranleder annat.
Beslut om att skilja elev från vidare studier i gymnasieskolan utgör
inte hinder för honom att därefter på nytt tas in som elev i
gymnasieskolan på en studieväg där han kan antas vara i stånd att
tillgodogöra sig undervisningen.
74 § En elev som flyttats upp med mindre studiekurs, satts kvar eller
skilts från vidare studier i gymnasieskolan har rätt att vid början av
nästa termin pröva för högre betyg i det eller de ämnen som rektor
bestämmer efter samråd med berörda lärare och eleven och, i fråga om
elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens
vårdnadshavare. Prövningen genomförs av lärarna i den ordning rektor
bestämmer.
Om en elev prövats enligt första stycket, skall frågan om hans fortsatta
skolgång prövas på nytt. Förordning (1991:1116).
75 § En elev får flyttas upp med fullständig studiekurs även under
läsåret, om han önskar det och har goda förutsättningar att följa
undervisningen i den högre årskursen. Om eleven i den högre årskursen
önskar välja sådan studieväg som omfattar praktik eller utbildning som
avses i 10 kap. 33 §, krävs dessutom att eleven antingen har gått igenom
den del av denna praktik eller utbildning som skall förekomma före
början av den högre årskursen eller att han på annat sätt förvärvat
motsvarande erfarenhet.
76 § Om en elev på studieväg som avses i 10 kap. 55 § första stycket har
påtagliga studiesvårigheter, får han även under läsåret övergå till
mindre studiekurs.
En elev som följer mindre studiekurs får under läsåret övergå till
fullständig studiekurs, om han önskar det och kan antas vara i stånd att
på tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen enligt den
fullständiga studiekursen.
77 § I beslut om uppflyttning med mindre studiekurs eller övergång till
mindre studiekurs anges vilka ämnen som skall ingå i kursen.
78 § Rektor beslutar efter samråd med berörda lärare om en elevs
fortsatta skolgång. Förordning (1991:1116).
79 § Innan rektor fattar beslut om elevens fortsatta skolgång, bör
samråd ske med eleven och, i fråga om elev som inte fyllt 18 år och inte
heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare. Dessutom bör
studierådgivning äga rum. Beslut om uppflyttning med mindre studiekurs,
övergång till mindre studiekurs, kvarsättning eller skiljande av elev
från vidare studier i gymnasieskolan får inte fattas utan att sådant
samråd har ägt rum.
Om rektor finner att en elev på en studieväg som avses i 10 kap. 55 §
första stycket bör flyttas upp med mindre studiekurs eller sättas kvar,
skall han vid valet mellan uppflyttning med mindre studiekurs och
kvarsättning följa elevens önskemål. Förordning (1991:1116).
Förnyad genomgång av högsta årskurs
80 § Rektor får medge en gymnasieelev att helt eller delvis gå om högsta
årskursen av en linje eller av en specialkurs som omfattar minst två
årskurser (förnyad genomgång), om detta på grund av sjukdom eller andra
särskilda skäl är lämpligast för eleven och om det inte medför
utvidgning av skolorganisationen.
Förnyad genomgång av årskurs enligt första stycket skall ske i omedelbar
anslutning till den första genomgången av årskursen. Förordning
(1991:1116).
Avgång
81 § Om en elev inte inställer sig i gymnasieskolan och inte anmäler
giltigt förfall hos rektor inom tre dagar efter uppropet, anses han ha
avgått från skolan.
82 § Om en elev vill avgå från gymnasieskolan utan att ha slutfört en
lärokurs, skall han anmäla detta hos rektor och i fråga om elever som
inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, visa vårdnadshavarnas
samtycke till avgången.
Ledighet
83 § Om en gymnasieelev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte
kan besöka skolan, skall hindret snarast anmälas till skolan. Anmälan
görs av eleven eller, i fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte
heller ingått äktenskap, av vårdnadshavare eller den hos vilken eleven
vistas. Styrelsen för utbildningen kan besluta att
anmälningsskyldigheten alltid skall fullgöras av eleven.
Om styrelsen för utbildningen föreskriver det, skall elev visa upp
försäkran eller, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått
äktenskap, intyg om anledningen till frånvaron. Försäkran avges av
eleven på heder och samvete. Intyg utfärdas av vårdnadshavare eller den
som eleven vistas hos. Förordning (1991:1116).
84 § Om en elev behöver ledighet från skolarbetet för enskilda
angelägenheter, får klassföreståndaren bevilja sådan ledighet för högst
tre dagar i följd och sammanlagt högst sex dagar per läsår, om inte
annat följer av andra stycket. Rektor får bevilja eleven ledighet för
enskilda angelägenheter för den tid som rektor bestämmer.
Om en elev behöver ledighet enligt första stycket för att fullgöra sin
värnplikt, fattas beslut om ledigheten alltid av rektor.
Om det finns särskilda skäl, får rektor i mindre omfattning befria en
elev från undervisning vissa lektioner eller från annat skolarbete.
Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som
utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från lektioner och
annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan
ledighet.
Rektor får medge en elev befrielse från undervisning i ämnen i vilka
eleven undergått särskild prövning enligt 91 § eller enligt
vuxenutbildningsförordningen (1985:288). Förordning (1990:285).
85 § har upphävts genom förordning (1988:658).
Åtgärder för elevers tillrättaförande
86 § Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt,
skall läraren på lämpligt sätt för honom framhålla vikten av att han
ändrar sitt uppförande. Om han inte bättrar sig bör läraren vid
personligt samtal med eleven försöka utreda orsaken till hans beteende,
klargöra innebörden av det inträffade för honom och varna för
upprepning. Har eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått
äktenskap, skall samråd med vårdnadshavarna äga rum, om det behövs.
Läraren får visa ut en elev från lärorummet för högst återstoden av
pågående lektion.
87 § Vid upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande samt
allvarligare förseelse skall saken hänskjutas till rektor, som har att
tillsammans med eleven, elevens lärare och, i fråga om elev som inte
fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare
försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare samt
skolpsykolog och kurator medverka vid utredningen.
Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka
få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens
individuella förhållanden. Rektor får därvid tilldela eleven en varning.
I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap
skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärd som avses i andra
stycket.
88 § Om inte syftet med åtgärder enligt 87 § uppnås eller om elevens
uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns
andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisning helt eller
delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens
eller landstingskommunens gymnasieskola för viss tid, högst tre terminer
utöver den, när beslutet meddelas.
Om en elev står under åtal för brottslig gärning, får han inte förvisas
på grund av gärningen med mindre han erkänt denna eller tingsrätt funnit
utrett att han begått gärningen.
89 § Fråga om avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för
utbildningen.
Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om
avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger
de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning.
Utredningen skall inledas omgående och genomföras så skyndsamt som
möjligt. Eleven och, i fråga om elev som inte har fyllt 18 år och inte
heller har ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall få tillfälle
att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen. Var och en som
antas kunna lämna upplysningar av betydelse skall höras under
utredningen.
Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om en elev
som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen samråda med
socialnämnden.
Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut om avstängning eller
förvisning skall gälla med omedelbar verkan. Förordning (1991:1116).
90 § Utöver 86--89 §§ gäller i fråga om inbyggd utbildning bestämmelse i
kollektivavtal om rätt för det företag eller den institution som
tillhandahåller utbildningen att vidta disciplinära åtgärder mot eleven.
Ett sådant kollektivavtal skall på arbetstagarsidan ha slutits eller
godkänts av organisation, vilken är att anse som central
arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet. Företag eller institutioner som är bundna av sådant
kollektivavtal får tillämpa avtalet på elever, vilka får utbildning som
avses med avtalet, även om eleverna inte är medlemmar av den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Detta gäller dock inte elever
som omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.
Prövning
91 § Den som inte genomgått gymnasieskolan har rätt att gå igenom
särskild prövning. Detta gäller dock inte ämnet specialidrott och inte
heller andra ämnen i enlighet med vad statens skolverk föreskriver.
Prövningen kan avse en hel lärokurs i gymnasieskolan eller enstaka ämnen
inom en lärokurs.
Särskild prövning skall avläggas vid en gymnasieskola där den aktuella
lärokursen anordnas. Prövningen får inte göras av lärare som har givit
privatundervisning i ämnet åt den som skall prövas.
Även den som genomgått en lärokurs i gymnasieskolan har rätt att gå
igenom särskild prövning. Detta gäller dock inte ämnet specialidrott och
inte heller andra ämnen i enlighet med vad statens skolverk föreskriver.
Prövningen får avse endast sådant ämne eller sådan kurs i ett ämne som
inte kan ingå i den lärokurs som den som skall prövas redan genomgått.
Tredje stycket skall också tillämpas på den som genomgått äldre
gymnasial skolform. Förordning (1991:1409).
92 § Bestämmelserna om betyg i 55--59 och 62 § första och andra styckena
skall också tillämpas på särskild prövning.
För särskild prövning som avser enstaka ämne utfärdar rektor betyg. Om
betyg i ämnet inte skall ges enligt föreskrifter i timplanen eller
enligt 59 §, utfärdar rektor intyg om prövningen.
Avgångsbetyg utfärdas på begäran för den som dels vid särskild prövning
i gymnasieskolan fått betyg i alla sådana ämnen i fullständig studiekurs
i gymnasieskolan eller i årskurs 3 på fyraårig teknisk linje i vilka
betyg ges, dels fullgjort sådan praktik och utbildning som avses i 10
kap. 30 och 33 §§ och som ingår i den fullständiga studiekursen. För
avgångsbetyg fordras dock betyg från särskild prövning i gymnasieskolan
i musik, konst- och musikhistoria, bild, slöjd, dramatik, idrott eller
jämförbart ämne endast i den mån det krävs i föreskrifter som statens
skolverk meddelar. Med sådant ämnesbetyg som satts vid särskild prövning
i gymnasieskolan, jämställs motsvarande betyg som annars satts i
gymmnasieskolan eller vid någon annan läroanstalt under statens
skolverks inseende. Om någon har flera betyg i samma ämne, tas i
avgångsbetyget in det första betyget i ämnet. Betyg som bestämts mer än
åtta år före avgångsbetyget beaktas inte. Om det finns särskilda skäl,
får styrelsen för utbildningen dock medge att betyg som är äldre än åtta
år får tas in i visst avgångsbetyg.
Avgångsbetyg enligt tredje stycket utfärdas av rektor vid den
gymnasieskola där den sista prövningen av betydelse för avgångsbetyget
genomförts. Förordning (1991:1116)
93 § Den som har slutfört en lärokurs i gymnasieskolan kan gå igenom
fyllnadsprövning i varje ämne som lärokursen kan omfatta, dock ej i
ämnet specialidrott eller de andra ämnen som statens skolverk har
föreskrivit.
Bestämmelserna om betyg i 56--59 §§ och 62 § första och andra styckena
skall också tillämpas på fyllnadsprövning. Betyg över fyllnadsprövning
utfärdas av rektor. Om betyg inte skall ges i ämnet enligt föreskrifter
i timplanen eller enligt 59 § utfärdar rektor intyg om prövningen.
Bestämmelserna i 91 § andra stycket gäller även i fråga om
fyllnadsprövning. Förordning (1991:1409).
94 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
95 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
10 kap. Allmänna bestämmelser om utbildningens innehåll
Läroplanen
1 § För gymnasieskolan gäller en läroplan, som innehåller mål och
riktlinjer för skolans arbete samt timplaner och kursplaner.
Regeringen fastställer mål och riktlinjer samt timplaner för
gymnasieskolans linjer och kursplaner för ämnena på linjerna. Statens
skolverk fastställer tim- och kursplaner i övrigt.
Vid lågt elevantal på en linje får styrelsen för utbildningen besluta
att undervisningen anordnas i B-form. Förordning (1991:1116).
2 § På en linje i gymnasieskolan får försöksvis anordnas annan
utbildning än som anges i läroplanen, om regeringen medger det.
Förordning (1991:1116).
3 § För årskurs 4 av fyraårig teknisk linje tillämpas ramtimplaner.
Styrelsen för utbildningen bestämmer hur valmöjligheten enligt
ramtimplanen skall utnyttjas. Förordning (1991:1116).
4 § För vissa linjer finns, förutom reguljära timplaner, alternativa
timplaner och samordnade timplaner.
5 § Alternativa timplaner finns för årskurserna 1--3 av de tre- och
fyraåriga linjerna. De är avsedda för kommuner med ett relativt litet
elevunderlag. Sådana timplaner får tillämpas efter medgivande av statens
skolverk.
När alternativa timplaner tillämpas vid en kommuns gymnasieskola får
undervisning i årskurs 3 av linje T anordnas endast om regeringen medger
det. Förordning (1991:1116).
6 § Bestämmelser om samordnade timplaner finns i 11 kap.
7 § För LA-kurser får styrelsen för utbildningen fastställa timplaner
och kursplaner enligt bestämmelserna i denna förordning och andra
föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, av statens skolverk. Styrelsen för utbildningen skall i
sådana ärenden höra det eller de yrkesråd som berörs.
Timplaner som styrelsen för utbildningen fastställer med stöd av första
stycket får inte uppta andra ämnen än sådana som finns på annan
studieväg i gymnasieskolan. Förordning (1991:1116).
8 § I timplanerna anges undervisningstid eller motsvarande för eleverna
i obligatoriska ämnen och vissa andra obligatoriska utbildningsinslag.
Om inte särskilda skäl föranleder annat, anges tiden i antal timmar i
veckan under årskursen eller den kortare tid som studievägen omfattar.
En timme motsvarar i det sammanhanget en lektion om 40 minuter.
9 § I årskurs 3 på de tre- och fyraåriga linjerna kan upp till två
timmar i veckan läggas ut som självstudietid för eleverna. Förordning
(1991:1409).
10 § I timplanen för en påbyggnadsutbildning och för en LA-kurs får
antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till högst 35. Lag
(1991:1116).
11 § I timplanen för en annan specialkurs än en påbyggnadsutbildning
eller LA-kurs får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till
högst 38. Förordning (1990:285).
12 § För kurser för invandrarungdom skall timplanen ha ramkaraktär.
Obligatoriska ämnen m.m.
13 § Varje studieväg består av obligatorisk undervisning i de ämnen som
anges i timplanen (obligatoriska ämnen). I timplanen anges hur många
timmar i veckan eleverna skall ha i dessa ämnen.
På vissa studievägar kan eleverna välja mellan olika obligatoriska ämnen
(alternativa ämnen) enligt föreskrifter i timplanerna.
På de tvååriga linjerna meddelas undervisning i ämnet engelska enligt
två skilda kurser (allmän respektive särskild kurs).
14 § På vissa studievägar anges i timplanerna ett visst antal timmar i
veckan, för vilka eleverna får välja ett eller flera särskilt angivna
ämnen (tillvalsämnen).
Om en elev inte gör något tillval eller om tiden för det eller de
tillvalda ämnena är mindre än det för ändamålet avsatta antalet timmar i
veckan enligt timplanen, skall eleven under den tid som inte utnyttjas
delta i undervisning i ett eller flera yrkesämnen på studievägen. Rektor
får dock medge undantag, om praktiska svårigheter eller andra särskilda
skäl föreligger.
15 § På andra tvååriga linjer än Ek, Ep, So, Te och Mu får en elev i
årskurs 2 och, om det finns särskilda skäl, i årskurs 1 under högst tolv
timmar i veckan byta ut en del av undervisningen i ett eller flera av de
yrkesinriktade ämnena mot ett eller flera ämnen som förekommer på någon
annan studieväg (inbytesämnen ).
Ett inbytesämne skall anknyta till elevens studieprogram i övrigt och
syfta till att bredda eller fördjupa den yrkesinriktade utbildningen. En
elev får också studera ett inbytesämne för att få behörighet till högre
studier.
Beslut om inbytesämne fattas av rektor efter samråd med berörda lärare
och den som är anställd för studie- och yrkesorientering. Förordning
(1991:1116).
15 a § Ämnet svenska som andraspråk kan förekomma för elever på varje
studieväg som omfattar minst en termin enligt närmare föreskrifter i
48--50 §§. Förordning (1990:134).
16 § I timplanerna för vissa studievägar ingår B-språk och C-språk som
främmande språk utöver engelska.
17 § Med B-språk avses språk i vilka undervisningen i gymnasieskolan
bygger på att eleverna har studerat språket som B-språk under två eller
tre år i grundskolan.
Som B-språk kan franska och tyska erbjudas. Även annat språk kan
studeras som B-språk, om eleven utöver engelska har läst det i
grundskolan under tre år.
Undervisning i arabiska, spanska eller ryska som B-språk får anordnas
för elever som bedöms ha kunskaper i språket motsvarande tre års studier
i grundskolan. Förordning (1991:1116).
18 § Med C-språk avses språk som eleverna studerar från nybörjarnivå i
gymnasieskolan.
På tvååriga linjer och i specialkurser kan franska, tyska, spanska,
finska och teckenspråk erbjudas som C-språk.
På tre- och fyraåriga linjer kan franska, ryska, spanska, tyska samt
även andra språk och teckenspråk erbjudas som C-språk.
Undervisning i engelska som C-språk får anordnas för elever som har
annat hemspråk än svenska och som inte har läst engelska i grundskolan
eller har i huvudsak motsvarande kunskaper. Förordning (1991:1116).
19 § Om en elev har studerat ett språk som B-språk under två eller tre
år i grundskolan men i gymnasieskolan inte med behållning kan följa
undervisningen i språket som B-språk, får rektor efter samråd med
berörda lärare medge att eleven i stället studerar det som C-språk.
Förordning (1991:1116).
20 § En elev på tre- eller fyraårig linje får i stället för ett B- språk
studera ett annat språk som C-språk.
21 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
22 § Skyldighet att starta undervisning i ryska eller finska eller i
annat sådant C-språk föreligger endast om antalet elever uppgår till
minst fem. Förordning (1991:1116).
23 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
24 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
25 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Inbyggd utbildning
26 § Undervisning i arbetsteknik skall anordnas som inbyggd
utbildning i den mån timplanen för studievägen föreskriver det.
27 § På studievägar inom området industri och hantverk samt handel och
kontor får undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning
utöver vad som följer av 26 §. Styrelsen för utbildningen bestämmer om
och i vad mån denna möjlighet skall utnyttjas.
På studievägar inom andra områden än industri och hantverk samt handel
och kontor får styrelsen för utbildningen om det finns särskilda skäl,
bestämma att undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning
i de fall där den formen inte är föreskriven i timplanen. Förordning
(1991:1116).
28 § har upphävts genom förordning (1991:1409).
29 § Styrelsen för utbildningen skall utöva tillsyn över den inbyggda
utbildningen och även i övrigt följa hur den bedrivs och utfaller.
Styrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan
mellan gymnasieskolan och de företag och institutioner som tar emot
elever för inbyggd utbildning. Förordning (1991:1116).
Speciella inslag
30 § På tre- och fyraåriga linjer skall eleven ensam eller i samarbete
med en annan eller andra elever utföra ett specialarbete. I
timplanerna för sådana studievägar anges hur många timmar eleverna skall
ha för specialarbete.
Specialarbetet skall ge eleverna tillfälle att fördjupa sig inom
kunskapsområden som är karakteristiska för studievägen och att träna sig
i att arbeta på ett undersökande sätt.
31 § I vissa timplaner anges timmar till förfogande (TTF). Dessa skall
användas för särskilda utbildningsinslag (TTF-inslag).
TTF-inslag är verksamhet som inte har karaktär av ämnesundervisning
eller specialarbete eller som i varje fall kan läggas upp fristående. I
TTF-inslagen skall det ingå samlevnadsundervisning, studie- och
yrkesorientering samt bok- och bibliotekskunskap. Härutöver kan det ingå
exempelvis orientering i trafikfrågor, kulturaktiviteter samt
studiebesök.
32 § Hur många elever som skall delta tillsammans i TTF-inslag avgörs
oberoende av bestämmelser om klasser och grupper.
33 § Vissa studievägar omfattar obligatorisk praktik och annan
obligatorisk utbildning än som avses i 13--20, 22 och 26--32 §§.
Förordning (1991:1409).
Särskilda stödinsatser
34 § För elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en
begränsad tid anordnas stödundervisning. Stödundervisningen får anordnas
antingen i stället för undervisning enligt timplaner eller som
komplement till sådan undervisning.
Genom stödundervisning kan också elevföreträdare i skolkonferens och
elevskyddsombud, om det behövs, få ersättning för lektioner som de gått
miste om på grund av sina uppdrag.
För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning
anordnas inom klassen.
Bestämmelser om specialklasser finns i 5 kap. Förordning (1991:1116).
35 § För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av handikapp,
långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte kan delta i vanligt
skolarbete anordnas särskild undervisning på sjukhus eller annan
institution, i elevens hem eller på någon annan lämplig plats.
36 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
37 § Särskild undervisning får anordnas i elevens hem endast om eleven
och vårdnadshavare eller den som eleven bor hos lämnar sitt samtycke.
38 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den
skolundervisning som eleven inte kan delta i.
39 § Särskild undervisning skall efter omständigheterna meddelas enskilt
eller i grupp.
Undervisningen bör omfatta fem timmar i veckan för en elev som får
enskild undervisning.
Gruppundervisning bör omfatta åtta timmar i veckan för två elever och
därutöver tre timmar i veckan för varje ytterligare elev i gruppen, dock
högst 26 timmar i veckan för en grupp.
Hemspråksundervisning m.m.
40 § Om en elevs föräldrar (vårdnadshavare) eller en av dem har ett
annat språk än svenska som modersmål och använder det språket i sitt
dagliga umgänge med eleven på sådant sätt att det språket utgör dagligt
umgängesspråk för eleven (hemspråk), skall hemspråksundervisning
anordnas, förutsatt dessutom att
1. eleven har goda kunskaper i hemspråket och
2. eleven behöver och önskar få hemspråksundervisning.
Till hemspråksundervisning hör undervisning i hemspråket som ämne samt
studiehandledning på hemspråket i ett eller flera andra ämnen på
studievägen. Förordning (1988:658).
41 § Hemspråksundervisningen får inte för någon elev omfatta mer än ett
hemspråk.
41 a § Utan hinder av 40 § gäller att en samisk, tornedalsfinsk eller
zigensk elev har rätt att få hemspråksundervisning i och på det egna
språket, även om det inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat
modersmål än svenska. Förordning (1988:658).
41 b § För en zigensk elev som kommer från utlandet får
hemspråksundervisningen utan hinder av 41 § omfatta två hemspråk, om det
behövs och det finns särskilda skäl. Förordning (1988:658).
41 c § En elev som har rätt till hemspråksundervisning och som före sin
ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än hemspråket
kan få studiehandledning på undervisningsspråket i stället för på
hemspråket om det behövs och det finns särskilda skäl. Förordning
(1988:658).
42 § Hemspråksundervisningen skall ges den omfattning som fordras för
att täcka elevens behov.
43 § Hemspråksundervisningen kan anordnas utanför timplanen i form av
utökad studiekurs för eleven eller ersätta undervisning av motsvarande
omfattning i ett eller flera obligatoriska ämnen på elevens studieväg.
44 § Rektor beslutar om en elevs hemspråksundervisning.
45 § En kommun är inte skyldig att anordna undervisning i ett hemspråk
som ämne, om lämplig lärare i hemspråket inte finns att tillgå eller
antalet elever är mindre än fem.
Första stycket gäller inte i fråga om undervisning i hemspråk för
samiska, tornedalsfinska eller zigenska elever. Förordning (1991:1116).
45 a § En elev som får hemspråksundervisning får fortsätta att delta i
sådan undervisning, även om hemspråket skulle upphöra att vara dagligt
umgängesspråk för eleven. Förordning (1988:658).
46 § Främmande språk som enligt läroplanen ingår i timplanen för en viss
studieväg får bytas ut mot annat främmande språk som är elevens
hemspråk.
Fullständig studiekurs
47 § Den undervisning och verksamhet som enligt 13--20, 22 och 26--46 §§
skall förekomma för en elev vid genomgång av gymnasieskolan kallas
fullständig studiekurs. Förordning (1991:1409).
Svenska som andraspråk
48 § För elever i gymnasieskolan som har ett annat språk än svenska som
hemspråk och som behöver och önskar delta i undervisning i svenska som
andraspråk skall undervisning i detta ämne anordnas. Förordning
(1990:134).
49 § Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk kan anordnas på något
av följande sätt:
1. i form av utökad studiekurs enligt 58 §,
2. i utbyte mot något annat ämne utom ämnet svenska,
3. i utbyte mot ämnet svenska, om eleven bedöms ha så bristfälliga
kunskaper i svenska att han inte kan följa den ordinarie undervisningen
i svenska på ett tillfredsställande sätt. Förordning (1990:134).
50 § Rektor beslutar om en elevs deltagande i undervisning i ämnet
svenska enligt 48 och 49 §§. Innan rektor beslutar skall eleverna ha
informerats om de olika alternativen enligt 49 § och deras fördelar och
nackdelar för eleven. Rektor skall vid sitt beslut ta hänsyn till
elevens önskemål om alternativ. Förordning (1991:1409).
51 § har upphävts genom förordning (1990:134).
52 § har upphävts genom förordning (1990:134).
53 § har upphävts genom förordning (1990:134).
54 § har upphävts genom förordning (1990:134).
Mindre studiekurs
55 § En elev på en linje eller i en specialkurs kan befrias från
undervisning i högst två eller, på de tre- och fyraåriga linjerna, högst
tre obligatoriska ämnen (mindre studiekurs), om eleven har påtagliga
studiesvårigheter. Befrielsen får inte avse yrkesämnen.
Befrielse från undervisning i tre ämnen får medges endast i fall där
eleven har mindre studiekurs redan från första årskursen på linjen.
56 § Beslut om mindre studiekurs får meddelas vid de tillfällen och på
det sätt som anges i 9 kap. 70--72 och 76--79 §§.
Förlängd undervisning
57 § Den som följt mindre studiekurs har rätt till förlängd undervisning
i varje ämne i vilket han varit befriad från undervisning. Den förlängda
undervisningen får äga rum inom fyra år efter det att eleven avslutat
sin skolgång på studievägen.
Förlängd undervisning förläggs till gymnasieskolan eller kommunal
vuxenutbildning inom ramen för redan tillgängliga resurser för
verksamheten. Förordning (1990:134).
Utökad studiekurs
58 § En elev får delta frivilligt i undervisning i ett eller flera ämnen
som förekommer i gymnasieskolan som obligatoriska ämnen men som inte är
obligatoriska för honom (frivilliga ämnen), om han kan antas vara i
stånd att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen
i såväl de obligatoriska ämnena som det eller de frivilliga ämnena
(utökad studiekurs).
På motsvarande sätt får en elev, i fråga om obligatoriska ämnen i vilket
undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, byta ut undervisning
enligt en kurs som är obligatorisk för honom mot undervisning enligt en
annan, större kurs.
Beslut enligt första och andra styckena meddelas av rektor.
Ämnet svenska som andraspråk får förekomma som utökad studiekurs för
vissa elever enligt föreskrifterna om detta ämne i 48--50 §§. Förordning
(1990:134).
Frivillig undervisning
59 § Utöver vad som följer av bestämmelserna om utökad studiekurs får
vid sidan av verksamhet enligt timplanerna frivillig undervisning utan
betyg anordnas i ämnena bild, dramatik, idrott och musik (frivillig
undervisning).
Rektor beslutar om frivillig undervisning.
Allmänna och individuella timplanejämkningar m.m.
60 § Om det finns särskilda skäl, får statens skolverk för en kommuns
eller landstingskommuns gymnasieskola medge jämkning i en timplan som
regeringen har fastställt. Det sammanlagda antalet timmar på studievägen
får inte ändras.
Det antal timmar som skall förekomma i ett ämne enligt timplanen kan
efter beslut av styrelsen för utbildningen inom läsårets ram utökas
under del av utbildningstiden och minskas i motsvarande mån under en
annan del av utbildningstiden enligt föreskrifter i timplanerna. Det
sammanlagda antalet timmar i ett ämne får inte ändras på grund av att
timmarna koncentreras. Förordning (1991:1116).
61 § Statens skolverk får för en viss elev medge undantag från
bestämmelserna i detta kapitel, föreskrifter som avses där eller
föreskrifter i övrigt om utbildningen i gymnasieskolan.
Undantag får medges endast om eleven på grund av handikapp har påtagliga
svårigheter att delta i viss undervisning eller om det finns annat
synnerligt skäl.
Om det finns synnerliga skäl, får statens skolverk besluta att eleven
trots undantaget skall anses ha fullständig studiekurs.
Statens skolverks beslut enligt denna paragraf får inte överklagas.
Förordning (1991:1116).
62 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Studie- och yrkesorientering
63 § I gymnasieskolan anordnas studie- och yrkesorientering.
Studier på egen hand
64 § En elev i gymnasieskolan har rätt att av en lärare få anvisning på
uppgifter för studier som eleven lägger upp och genomför på egen hand
och rätt att inför läraren uppvisa resultatet av sådana studier.
Läromedel m.m.
65 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
66 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Beställningsarbeten
67 § I undervisningen i gymnasieskolan får ingå utförande av arbeten på
beställning eller för försäljning.
Specialinriktad kursplan
68 § Elev på annan tvåårig linje än tvåårig teknisk, ekonomisk och
social linje samt tvåårig musiklinje som på grund av fysiskt handikapp
har svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen i ett eller flera
delmoment enligt kursplanen för yrkestekniskt ämne kan befrias från
utbildningen i sådant eller sådana delmoment. För elev som erhåller
sådan befrielse skall utbildningen i ämnet koncentreras till övriga
delmoment enligt läroplanen.
Elev som avses i första stycket skall anses ha övergått till
specialinriktad kursplan i ämnet. Förordning (1991:1116).
69 § Utbildning enligt specialinriktad kursplan skall omfatta samma
antal veckotimmar som anges i timplanen för ämnet. Förordning
(1991:1116).
70 § Beslut om övergång till specialinriktad kursplan meddelas av rektor
efter samråd med berörda lärare. Förordning (1991:1116).
71 § Elev som följt specialinriktad kursplan i ämne enligt 68 §, skall i
vad avser detta ämne anses ha genomgått den undervisning och verksamhet
som ingår i fullständig studiekurs. Förordning (1991:1116).
72 § Av terminsbetyg och avgångsbetyg skall framgå att undervisningen
omfattat specialinriktad kursplan och vilka delmoment undervisningen
omfattat. Förordning (1991:1116).
11 kap. Undervisning enligt samordnade timplaner
Inledande bestämmelser
1 § De kommuner som före den 1 juli 1991 har haft medgivande att
tillämpa samordnade timplaner får under läsåret 1991/92 fortsätta att
tillämpa dessa timplaner. Förordning (1991:1116).
2 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
3 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
4 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
5 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
6 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
7 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
8 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
9 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
10 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
11 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
12 kap. Kombination med specialidrott
Allmänna bestämmelser
1 § Enligt bestämmelserna i detta kapitel får vissa kommuners
gymnasieskolor anordna en kombination med specialidrott i syfte att
underlätta för ungdomar att förena intensiv idrottsträning med studier i
gymnasieskolan.
Kombination med specialidrott innebär att fem timmar i veckan per
årskurs i ämnet specialidrott för eleven ersätter motsvarande tid i ett
eller flera andra ämnen på elevens studieväg.
2 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
3 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
4 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
5 § Den som vill gå igenom utbildningen på en kombination med
specialidrott skall i vanlig ordning ansöka om plats i gymnasieskolan
med tillägget att ansökan avser en kombination med specialidrott på
studievägen i fråga.
6 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
7 § Behörig att tas in är den som dels uppfyller de behörighetsvillkor
som gäller för tillträde till studievägen ifråga, dels har särskilt
goda förutsättningar inom den idrottsgren som kombinationen med
specialidrott avser. Förordning (1991:1116).
8 § I fråga om urval bland flera behöriga sökande till en viss studieväg
gäller samma föreskrifter som för gymnasieskolan i övrigt.
9 § Om intagningsplatserna till en kombination med specialidrott är
färre än antalet sökande som har behörighet enligt 7 § och har möjlighet
att få elevplats enligt 8 §, skall företrädet mellan sökandena till
intagningsplatserna till kombinationen med specialidrott bestämmas av
styrelsen för utbildningen. Förordning (1991:1116).
Timplanejämkningar
10 § Statens skolverk får föreskriva vilka jämkningar som får göras i
timplanerna för att ge utrymme för ämnet specialidrott. Förordning
(1991:1116).
Undervisning i specialidrott
11 § Statens skolverk fastställer kursplan för ämnet specialidrott.
Förordning (1991:1116).
13 kap. Utbildning för döva och hörselskadade
Inledande bestämmelser
1 § Enligt bestämmelserna i detta kapitel får Örebro kommun i sin
gymnasieskola
1. anordna utbildning för döva från hela landet,
2. för hörselskadade från hela landet anordna utbildning som bygger på
muntlig kommunikation med tekniska hjälpmedel.
Utbildning enligt första stycket 1 skall vända sig även till dem som på
grund av språkstörning behöver insatser av samma slag som döva. När det
i denna förordning talas om döva elever avses även elever som har sådan
språkstörning.
2 § De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan skall tillämpas även i
fråga om utbildning enligt detta kapitel, om inte annat särskilt anges.
Utbildningens innehåll och organisation
3 § I den mån det är möjligt skall utbildningen enligt detta kapitel
integreras med motsvarande utbildning i kommunens gymnasieskola.
4 § Linje, specialkurs, gren eller variant får anordnas särskilt för
döva, om antalet elever är lägst fyra.
En klass eller grupp som anordnas särskilt för döva får inte ha mindre
än fyra eller mer än åtta elever. Förordning (1991:1116).
5 § Linje, specialkurs, gren eller variant får anordnas särskilt för
hörselskadade som bildar klasser enligt bestämmelserna om hörselklasser
i 5 kap. 21 §.
För undervisning i ett enskilt ämne med endast hörselskadade elever får
grupper bildas enligt bestämmelserna om hörselklasser.
6 § Regeringen bestämmer antalet elevplatser i utbildningen för döva
samt för hörselskadade. Förordning (1991:1116).
7 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
8 § Läroplanen för gymnasieskolan skall tillämpas med de nödvändiga
avvikelser som statens skolverk bestämmer. Förordning (1991:1116).
9 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
10 § Undervisning i teckenspråk får för döv elev som har behov av och
som önskar delta i sådan undervisning anordnas i en omfattning som
svarar mot elevens behov. Den kan ersätta undervisning i ett eller flera
av studievägens ämnen, dock inte svenska. Beslut meddelas av rektor
eller den rektor bestämmer.
Statens skolverk skall meddela föreskrifter om betyg i teckenspråk.
Förordning (1991:1116).
11 § Skolstyrelsen i Örebro kommun skall för elever som behöver det
medge att utbildningstiden enligt bestämmelserna för studievägen
förlängs med ett år.
Intagning av elever
12 § I utbildningen för döva och för hörselskadade skall sökandena tas
in oberoende av var i landet de är bosatta.
13 § Behörig att tas in i utbildning enligt 1 § 1 är den som är döv
eller har språkstörning och som har gått igenom årskurs 10 i
specialskolan.
Även andra som är döva eller som har språkstörning får tas in, om det
finns särskilda skäl.
14 § Behörig att tas in som elev i utbildning enligt 1 § 2 är den som
uppfyller de inträdeskrav som gäller för sökande i allmänhet till
studievägen och behöver en till hörselskadade elever anpassad utbildning
som bygger på muntlig kommunikation med tekniska hjälpmedel.
15 § Om antalet platser inte räcker till alla sökande som uppfyller
behörighetsvillkoren enligt 13 resp. 14 §, skall urvalet göras enligt
föreskrifter som statens skolverk meddelar. Förordning (1991:1116).
16 § Frågor om intagning avgörs av intagningsnämnden för gymnasieskolan
i Örebro kommun. När det gäller utbildningen för döva skall nämnden i
sådana frågor höra företrädare för specialskolan.
Särskild utrustning
17 § Lärosalar och andra lokaler som används av de döva eller av de
hörselskadade eleverna skall vara försedda med hörselteknisk utrustning.
Särskild omvårdnad
18 § För elever som behöver och önskar det skall kommunen anvisa kost
och logi, inklusive tvätt och städning. Kommunen skall även svara för
att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras
handikapp.
Omvårdnad enligt första stycket skall vara kostnadsfri för eleverna i
den mån så följer av lag eller kostnaderna täcks av statsbidrag.
13 a kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade
Inledande bestämmelser
1 § I detta kapitel avses med svårt rörelsehindrad den som på
grund av ett rörelsehinder eller, om även annat funktionshinder
föreligger, sitt samlade handikapp inte kan följa reguljär studiegång i
gymnasieskolan och som för att kunna genomföra gymnasiala studier
behöver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning och
särskilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem, omvårdnad i
boendet och habilitering. Förordning (1990:1111).
2 § De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan i övrigt skall
tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel, om inte annat
särskilt anges. Förordning (1991:1116).
Utbildningens innehåll och organisation
3 § I den mån det är möjligt skall utbildningen enligt detta kapitel
integreras med motsvarande reguljär utbildning i kommunens
gymnasieskola. Förordning (1990:1111).
4 § Linjer, specialkurser, grenar eller varianter får anordnas särskilt
för svårt rörelsehindrade, om antalet elever är lägst fyra.
En klass eller grupp som anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade får
inte ha mindre än fyra eller mer än åtta elever. Förordning (1990:1111).
5 § Regeringen anger för varje redovisningsår det beräknade antalet
elevplatser i den Rh-anpassade utbildningen. Förordning (1991:1116).
6 § För en studieväg inom den Rh-anpassade utbildningen får göras sådana
individuella eller gruppvisa jämkningar i den reguljära timplanen, som
medger den långsammare studietakt som är nödvändig för den enskilda
eleven. Studietiden får dock inte förlängas utöver den tidsram som
följer av föreskrifterna om vissa åldersgränser avseende Rh-anpassad
utbildning i skollagen (1985:1100). Förordning (1991:1116).
7 § En svårt rörelsehindrad elev kan befrias från utbildningen i ett
eller flera delmoment enligt den reguljära kursplanen för ett ämne, utan
minskning av ämnets timtal (utbildning enligt specialinriktad kursplan).
Detta gäller då eleven på grund av sitt handikapp har svårt att
tillgodogöra sig delmomentet eller delmomenten.
En elev som följt en specialinriktad kursplan i något ämne skall i fråga
om detta ämne anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som
ingår i en fullständig studiekurs enligt 10 kap. 47 §.
Av terminsbetyg och avgångsbetyg skall det framgå att undervisningen
omfattat den specialinriktade kursplanen och vilka delmoment
undervisningen omfattat. Förordning (1990:1111).
8 § Beslut om jämkning av timplan enligt 6 § och om specialinriktad
kursplan enligt 7 § meddelas av rektor efter samråd med berörda lärare.
Styrelsen för utbildningen beslutar i fråga om fortsatt utbildning efter
utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år.
Förordning (1991:1409).
9 § En individuell plan för studierna skall utarbetas tillsammans med
eleven och fastställas av rektor. En omprövning av den individuella
planen skall göras tillsammans med eleven minst en gång varje termin.
Förordning (1990:1111).
Särskilda omvårdnadsinsatser
10 § I fråga om sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 1 §
träffas avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som
ansvarar för omvårdnaden.
Grundläggande föreskrifter om avgifter för omvårdnadsinsatser finns i
skollagen (1985:1100). Förordning (1991:1116).
14 kap. Gymnasial lärlingsutbildning
Allmänna bestämmelser
1 § I skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om
gymnasial lärlingsutbildning.
Detta kapitel innehåller vissa närmare bestämmelser om gymnasial
lärlingsutbildning.
2 § Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas av kommuner som har
gymnasieskola.
Även en kommun som inte har gymnasieskola men har komvux får anordna
gymnasial lärlingsutbildning. Förordning (1991:1116).
3 § har upphävts genom förordning (1990:1473).
4 § Den gymnasiala lärlingsutbildningen skall organisatoriskt knytas
till en skola. Företrädesvis bör den skola väljas som har de närmast
motsvarande yrkesinriktade studievägarna.
I fall som avses i 2 § andra stycket skall den gymnasiala
lärlingsutbildningen organisatoriskt knytas till en skola som har
komvux. Förordning (1991:1409).
5 § För gymnasial lärlingsutbildning får avgift inte tas ut av eleven.
Elevområden
6 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
7 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
8 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
9 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Godkännande av lärlingsplatser och antagning av elever
10 § En lärlingsplats hos ett företag får av styrelsen för utbildningen
godkännas för gymnasial lärlingsutbildning endast om företaget bedöms
kunna fullgöra nödvändiga åtaganden för utbildningen samt om arbets- och
utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande.
Om en lärlingsplats inte har inrättats efter lokal överenskommelse
mellan företaget och den närmast berörda lokala
arbetstagarorganisationen, skall styrelsen för utbildningen ge berörda
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att
yttra sig. I ett sådant fall skall yttrande dessutom inhämtas från
berört yrkesråd, om sådant finns.
Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, får styrelsen
för utbildningen godkänna den endast om det finns särskilda skäl.
Förordning (1991:1116).
11 § Elever i gymnasial lärlingsutbildning antas av styrelsen för
utbildningen. Dess beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.
Förordning (1991:1116).
12 § Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att en sökande
skall antas som elev.
1. Sökanden hör till elevområdet. Om någon skall folkbokföras inom
elevområdet men detta ännu inte har hunnit ske, skall han likställas med
en sökande som hör till elevområdet.
2. Sökanden har fullgjort sin skolplikt.
3. Sökanden har eller får, om han antas som elev, anställning hos ett
företag inom det geografiska område som bildar elevområdet. Styrelsen
för utbildningen får även godta anställning hos företag utanför detta
område.
4. Styrelsen för utbildningen har godkänt lärlingsplatsen för gymnasial
lärlingsutbildning.
5. Företaget har, för det fall att sökanden antas som elev, gentemot
styrelsen för utbildningen utfäst sig att ge sökanden den ledighet från
anställningen som behövs för att kontroll från skolmyndigheternas sida
enligt bestämmelserna i detta kapitel skall kunna utövas.
6. Företaget kan antas vara i stånd att fullgöra sitt åtagande i det
aktuella fallet.
7. Styrelsen för utbildningen och företaget är överens om ersättningen
till företaget.
8. Sökanden kan antas ha förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen. Förordning (1991:1116).
13 § Om intagningsplatser inte finns för alla behöriga sökande, skall
företräde ges åt dem som är under 18 år eller fyller 18 år det
kalenderhalvår utbildningen startar. Styrelsen för utbildningen får dock
göra undantag till förmån för en äldre sökande, om speciella
omständigheter föreligger. Förordning (1991:1116).
Utbildningens förläggning m.m.
14 § Gymnasial lärlingsutbildning anordnas under 40 veckor av
redovisningsåret, fördelade på två terminer.
Verksamhet i anställningen utanför terminerna utgör inte gymnasial
lärlingsutbildning.
15 § Utbildningstiden vid och utanför företaget under en vecka skall
normalt till omfattning och förläggning sammanfalla med den ordinarie
arbetstiden för en heltidsarbetande i företaget.
16 § Bestämmelserna om friluftsdagar och lovdagar i 2 kap. 13 och 14 §§
gäller inte elever i gymnasial lärlingsutbildning.
Utbildningens innehåll m.m.
17 § Gymnasial lärlingsutbildning meddelas i form av grundutbildning,
som syftar till att ge eleven de grundläggande kunskaper och färdigheter
som behövs för att kunna börja utöva yrket i fråga.
Utbildning utöver grundutbildningen (färdigutbildning) kan inte meddelas
i form av gymnasial lärlingsutbildning.
18 § Gymnasial lärlingsutbildning anordnas vid sidan av linjerna och
specialkurserna.
Viss gymnasial lärlingsutbildning kan även ingå som en del av
utbildningen på en linje eller specialkurs, om styrelsen för
utbildningen medger det för studievägen i fråga. I sådana fall får
avvikelse göras från bestämmelserna i detta kapitel. Förordning
(1991:1409).
19 § Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas enligt 18 § första
stycket endast om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas på
linje eller specialkurs.
20 § Gymnasial lärlingsutbildning skall läggas upp individuellt utifrån
ramkursplaner för olika yrkesområden eller motsvarande.
Om inte särskilda skäl föranleder annat, skall utbildningen, förutom
nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket, innehålla vissa
kompletterande utbildningsinslag.
21 § Utbildning i nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket skall
ombesörjas av företaget.
Styrelsen för utbildningen kan dock låta en elev få viss sådan
utbildning på annat sätt, om det finns särskilda skäl. Förordning
(1991:1116).
22 § Innehållet i, omfattningen av och formen för kompletterande
utbildningsinslag skall bestämmas av styrelsen för utbildningen med
hänsyn till elevens behov och intresse samt till de praktiska
förutsättningarna.
Innehållet skall normalt bestå i förkovran i ett allmänt ämne, såsom
svenska, engelska eller matematik, studier i ett yrkesämne eller
arbetslivs- och samhällsorientering eller en kombination av flera sådana
moment.
Kompletterande utbildningsinslag får för ett utbildningsår räknat inte
ha större omfattning än som är normalt för undervisningen i allmänna
ämnen under en årskurs på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.
De kompletterande utbildningsinslagen kan förläggas till skola eller
företag eller anordnas på annat sätt. Förordning (1991:1116).
23 § Utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § får
anordnas i form av vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan inom ramen
för redan tillgängliga timresurser för sådan undervisning. De får
anordnas i form av en kurs i komvux, om eleven kan få plats i en redan
befintlig undervisningsgrupp eller i en kurs som genom elever i
gymnasial lärlingsutbildning når upp till det antal elever som krävs för
att undervisning skall få starta.
Sådana utbildningsinslag får slutföras även efter det att utbildningen
hos företaget har avslutats.
Ramkursplaner och individuella kursplaner
24 § Ramkursplaner för varje yrkesområde eller motsvarande fastställs av
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av statens skolverk.
Förordning (1991:1116).
25 § I ramkursplanen skall mål och huvudmoment anges. Stor frihet skall
ges att utforma lärlingsutbildningen med hänsyn till lokala förhållanden
och till de enskilda företagen och enskilda eleverna.
26 § För varje elevs gymnasiala lärlingsutbildning fastställer styrelsen
för utbildningen en individuell kursplan. Förslag till sådan skall
utarbetas i samverkan mellan företrädare för skolan, företaget, den
lokala fackliga organisationen och andra som har kompetens på
yrkesområdet i fråga. Styrelsen för utbildningen skall i ärendet inhämta
yttrande från berört yrkesråd, om sådant finns.
I den individuella kursplanen skall med utgångspunkt i ramkursplanen
anges
1. utbildningens mål med närmare uppgifter om vilka kunskaper och
färdigheter utbildningen skall ge,
2. utbildningens längd,
3. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen. Förordning
(1991:1116).
Utbildningsbevis och betyg
27 § Rektor skall utfärda utbildningsbevis över fullgjord gymnasial
lärlingsutbildning.
Utbildningsbeviset skall innehålla uppgifter om den gymnasiala
lärlingsutbildningens längd och art. I utbildningsbeviset skall det
också anges i vilket företag eleven har fått utbildning. Vidare skall
kompletterande utbildningsinslag anges.
I utbildningsbeviset skall ingå betyg från företaget enligt 28 §. Om
eleven har deltagit i utbildning utanför företaget med stöd av 21 §
andra stycket eller 22 § skall i utbildningsbeviset också de betyg ingå
som kan ha meddelats enligt bestämmelserna om sådan utbildning.
28 § Betyget från företaget skall utgöra en helhetsbedömning av de
kunskaper och färdigheter som eleven har uppnått i lärlingsutbildning
hos företaget.
Som betyg används någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5.
Siffran 3 anger normal prestation.
Om en elev inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som
utbildningen hos företaget syftar till, sätts inte betyg.
Tillsyn m.m.
29 § För kontakterna med skolan bör företaget ha en särskild
kontaktperson.
30 § Att elevens arbetsmiljö är tillfredsställande skall kunna bevakas
genom lokalt skyddsombud eller på annat sätt.
31 § Styrelsen för utbildningen svarar för tillsyn över den gymnasiala
lärlingsutbildningen hos företagen och skall även i övrigt följa hur
denna utbildning bedrivs och utfaller.
Styrelsen för utbildningen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas
för samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra
stycket, komvux och de företag som tar emot elever för gymnasial
lärlingsutbildning. Därvid skall beaktas att de som handleder eleverna i
företagen bör ges möjligheter till kontakter med skolan och lärarna där.
Förordning (1991:1116).
Elevers frånvaro
32 § En elev får av företaget beviljas ledighet med verkan även för den
gymnasiala lärlingsutbildningen där.
Från gymnasial lärlingsutbildning utanför företaget får eleven beviljas
ledighet av rektor.
33 § Om en elev är borta från utbildningen i företaget mer än tio dagar
av den tid som är avsatt för utbildningsåret, skall företaget anmäla
detta till skolan på det sätt som styrelsen för utbildningen bestämmer.
Styrelsen för utbildningen bestämmer efter samråd med företaget om och i
vad mån frånvarotid skall tas igen genom förlängning av
utbildningstiden. Förordning (1991:1116).
Utbildningens upphörande i förtid
34 § En elevs gymnasiala lärlingsutbildning upphör, om anställningen
upphör.
35 § Oberoende av att anställningen består kan styrelsen för
utbildningen förklara att elevens gymnasiala lärlingsutbildning skall
upphöra om
1. eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen eller missköter sig i
denna eller
2. företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildningen gentemot
styrelsen.
Styrelsens beslut enligt denna paragraf får överklagas hos skolväsendets
överklagandenämnd. Förordning (1991:1116).
15 kap. Uppdragsutbildning i anslutning till gymnasieskolan
Inledande bestämmelser
1 § I lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall finns
föreskrifter om att en kommun eller landstingskommun får bedriva viss
uppdragsutbildning som svarar mot verksamhet i det offentliga
skolväsendet.
Detta kapitel innehåller ytterligare bestämmelser om sådan
uppdragsutbildning. Förordning (1991:1116).
2 § I detta kapitel avses med reguljär utbildning, utbildning i
gymnasieskolan för elever som har tagits in i gymnasieskolan enligt
bestämmelserna om behörighet och urval (ordinarie elever).
Uppdragsutbildning innebär att huvudmannen mot särskild ersättning från
en uppdragsgivare för dennes räkning i anslutning till sin gymnasieskola
anordnar utbildning för personer (uppdragselever) som
uppdragsgivaren utser. Statliga, kommunala och landstingskommunala
myndigheter, enskilda företag och organisationer kan vara uppdragsgivare
i fråga om personalutbildning. Statliga myndigheter kan vara
uppdragsgivare även i fråga om utbildning som betingas av
arbetsmarknadsskäl.
3 § Uppdragsutbildningen får inte försämra förutsättningarna för den
reguljära utbildningen eller ungdomars möjligheter att få sådan
utbildning.
4 § Deltagare i uppdragsutbildning kan undervisas tillsammans med
ordinarie elever (samundervisning) eller i egna grupper (separat
uppdragsutbildning).
Samundervisning skall följa gällande föreskrifter för gymnasieskolan.
Samundervisning fullgörs av lärare eller andra med
undervisningsskyldighet enligt samma föreskrifter som gäller vid
undervisning med enbart ordinarie elever. Förordning (1990:1473).
Förhållandet till gymnasieskolans organisation m.m.
5 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
6 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
7 § har upphävts genom förordning (1990:1473).
8 § har upphävts genom förordning (1990:1473).
Betyg
9 § Uppdragselever får ges betyg enligt bestämmelserna i 9 kap. om
1. uppdragsutbildningen följer en kursplan som har fastställts enligt
bestämmelserna för påbyggnadsutbildningar eller andra specialkurser i
gymnasieskolan,
2. lärarna har en kompetens som motsvarar vad som gäller för lärare inom
jämförbar utbildning i gymnasieskolan och
3. uppdragseleverna uppfyller de behörighetskrav som gäller för
intagning till motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
16 kap. har upphävts genom förordning (1991:1116).
17 kap. har upphävts genom förordning (1991:1116).
18 kap. har upphävts genom förordning (1991:1116).
19 kap. har upphävts genom förordning (1990:1473).
20 kap. Överklagande
1 § I 3--15 kap. har lämnats bestämmelser om överklagande för vissa
fall. I övrigt gäller beträffande överklagande 2, 3 och 7 §§ nedan.
Förordning (1991:1116).
Beslut av intagningsnämnd
2 § Intagningsnämndens beslut enligt 9 kap. denna förordning får inte
överklagas.
Beslut av styrelsen för utbildningen
3 § Beslut av styrelsen för utbildningen om avstängning och förvisning
av en elev enligt 9 kap. 89 § får överklagas hos kammarrätten.
Förordning (1991:1116).
Beslut av länsskolnämnd
4 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
5 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
6 § har upphävts genom förordning (1991:1116).
Gemensam bestämmelse om överklagande
7 § Av 23 § förvaltningslagen (1986:223) följer att en skrivelse med
överklagande skall ges in till den myndighet som har meddelat beslutet.
Övergångsbestämmelser
1987:743
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
2. Genom förordningen upphävs
förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss
kommunal utbildning, såvitt gäller statsbidrag till undervisningen i den
kommunala och landstingskommunala gymnasieskolan,
förordningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan,
förordningen (1982:490) om extra undervisning i svenska för vissa elever
i gymnasieskolan,
förordningen (1982:897) om yrkesinriktad filialutbildning i
gymnasieskolan,
förordningen (1983:46) om kurser för invandrarungdom i gymnasieskolan,
förordningen (1983:505) om samordnade timplaner och resurser i vissa
kommuners gymnasieskolor,
förordningen (1984:41) om timreduktioner i gymnasieskolan i förhållande
till elevantal,
förordningen (1984:43) om extra resurstimmar i gymnasieskolan,
förordningen (1984:571) om ramtimplaner och resurstilldelningssystem för
årskurs 4 av fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan,
förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m.m.,
förordningen (1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning,
förordningen (1984:624) om intagning till grundskoleanknutna studievägar
i gymnasieskolan,
förordningen (1984:633) om resurser för stödinsatser i svenska på vissa
yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan,
förordningen (1985:586) om gymnasieskolans timunderlag för undervisning
och statsbidrag,
förordningen (1986:353) om statsbidrag till studie- och yrkesorientering
i gymnasieskolan,
förordningen (1986:397) om resurser för påbyggnadsutbildningar i
gymnasieskolan,
förordningen (1986:578) om utbildning för döva och gravt hörselskadade i
Örebro kommuns gymnasiskola,
förordningen (1986:579) om utbildning för hörselskadade i Örebro kommuns
gymnasieskola,
3. Föreskrifterna i förordningen (1984:41) om timreduktioner i
gymnasieskolan i förhållande till elevantalet skall, för de fall det i
andra förordningar hänvisas till dessa föreskrifter, fortfarande gälla i
fråga om andra huvudmän för gymnasieskola än kommuner och
landstingskommuner.
4. Om det i en författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts
genom en bestämmelse i denna förordning tillämpas i stället den nya
bestämmelsen, om inte annat följer av punkten 3.
5. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som
avser tid före ikraftträdandet.
6. Om skolöverstyrelsen före den 1 juli 1986 med stöd av då gällande
föreskrifter har medgett en landstingskommun att i sin gymnasieskola
anordna en studieväg som inte kan anses höra till något av de områden
som anges i 3 kap. 2 § får landstingskommunen, utan hinder av nämnda
paragraf, bedriva utbildning på studievägen så länge behov föreligger,
om regeringen inte föreskriver annat.
7. Påbyggnadsutbildningar, vilkas utformning skolöverstyrelsen eller en
länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får intill utgången
av juni 1989 anordnas i sin utformning vid utgången av juni 1986 utan
hinder av 5 kap. 14 § första stycket och 10 kap. 10 och 24 §§.
8. För påbyggnadsutbildningar, vilkas utformning skolöverstyrelsen eller
en länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får utan hinder av
17 kap. 21 § för undervisning intill utgången av juni 1989 beräknas
allmänna timresurser som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för
delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av
juni 1986.
9. Om en årskurs av en linje eller en specialkurs som omfattar två eller
annat jämnt antal terminer eller första årskursen av en treterminskurs
har startat i början av vårtermingen 1987, skall beräkning av allmänna
timresurser för undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med
utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 september 1987
enligt bilaga 9.
Om i annat fall en årskurs av en specialkurs som omfattar två eller
annat jämnt antal terminer eller första årskursen av en treterminskurs
har startat före den 1 juli 1987 och avslutas under redovisningsåret
1987/88 skall beräkning av allmänna timresurser för undervisning under
redovisningsåret göras med utgångspunkt i förhållandena den femte
undervisningsdagen under redovisningsåret enligt bilaga 9. Detsamma
gäller om tredje terminen av en treterminskurs, en specialkurs som
omfattar minst en termin men är kortare än två terminer har startat före
och avslutas efter den 1 juli 1987.
Om en specialkurs som är kortare än en termin har startat före och
avslutas efter den 1 juli 1987, skall allmänna timresurser för
undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med utgångspunkt i
förhållandena den femte undervisningsdagen redovisningsåret enligt
bilaga 9.
10. Om en sommarkurs för invandrarungdom startar före och avslutas efter
den 1 juli 1987, skall de vid kursens början gällande föreskrifterna om
timunderlag för undervisning och statsbidrag tillämpas på hela kursen.
11. För en LA-kurs vars timplan styrelsen för skolan har fastställt före
den 1 januari 1987 med stöd av skolöverstyrelsens föreskrifter skall för
redovisningsåret 1987/88 som allmänna timresurser beräknas så många
lärarveckotimmar som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för
delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av år
1986, om inte länsskolnämnden bestämmer annat.
För andra LA-kurser med timplaner som fastställts av styrelsen för
skolan bestämmer länsskolnämnden hur många lärarveckotimmar som skall
beräknas för undervisning under redovisningsåret 1987/88.
Länsskolnämnden skall därvid tillämpa de grunder som gäller för
påbyggnadsutbildningar enligt 17 kap. 21 §.
1988:996
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1988.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid intagning till
utbildning som inleds efter utgången av juni 1989.
1988:1055
Denna förordning träder i kraft i fråga om 19 kap. 16 a--16 c
§§ den 1 juli 1989 och i övrigt den 1 november 1988.
Föreskrifterna i 18 kap. 36 § tillämpas dock för tid från och
med den 1 juli 1988.
1989:644
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.
2. För redovisningsåret 1989/90 skall länsskolnämnden, så snart det är
möjligt efter ikraftträdandet, fastställa de statsbidragsgrundande
skolledningsresurser som följer av 16 kap. 3 och 4 §§ i deras nya
lydelse. Detta beslut ersätter det beslut om skolledningsresurserna som
nämnden enligt 18 kap. 6 § tidigare har fattat för nämnda
redovisningsår.
Har förskott som avses i 18 kap. 46 § under en eller flera månader
hunnit utbetalas med annat belopp än som följer av det nya beslutet om
statsbidragsgrundande skolledningsresurser, skall skillnaden regleras
senast i samband med att skolöverstyrelsen enligt 18 kap. 50 §
fastställer statsbidraget för redovisningsåret 1989/90.
1989:708
1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1989.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som
avser tid före den 1 juli 1989.
3. har upphävts genom förordning (1990:796).
1990:134
Denna förordning träder i kraft i fråga om 9 kap. 64 § den 1 maj 1990
och i övrigt den 1 juli 1990. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
1990:796
1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 1990.
2. Bestämmelserna i 18 kap. 30 § i sin nya lydelse tillämpas från och
med redovisningsåret 1990/91. För redovisningsåret 1989/90 lämnas dock
bidrag med 10,6 procent.
1990:1111
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga
om den som sökt eller tas in till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola
från och med höstterminen 1991.
1991:1116
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991, då ämbetsskrivelsen
den 31 maj 1974 till skolöverstyrelsen angående försöksverksamhet med
specialinriktad kursplan i gymnasieskolan skall upphöra att gälla.
2. I fråga om uppföljningsansvar enligt 3 kap. 18 § skollagen
(1985:1100) i dess lydelse den 30 juni 1991 tillämpas intill den 1 juli
1992 bestämmelserna i 3--9 och 15--21 §§ förordningen (1983:583) om
statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år.
3. Föreskrifter om behörighet, urval, byte av studieväg, preliminär
intagning, ansökan om intagning samt intagningsnämnd som
skolöverstyrelsen har meddelat före den 30 juni 1991 och för vilka det
finns bemyndigande i 9 kap. 2, 4, 5, 9, 9 g., 21, 24, 32, 35--38, 40,
44, 48 och 52 §§ gymnasieförordningen i dess äldre lydelse skall
tillämpas även såvitt avser undervisning som meddelas läsåret 1991/92,
allt i den mån det inte strider mot föreskrifterna i 9 kap. i dess nya
lydelse.
4. Utan hinder av bestämmelserna i 9 kap. 56, 63 och 68 §§ om
bemyndigande för statens skolverk att utfärda föreskrifter om betyg
skall till utgången av juni månad 1992 gälla de föreskrifter om betyg
som skolöverstyrelsen har utfärdat och för vilka det finns bemyndigande
i nämnda paragrafer i deras äldre lydelse, allt i den mån det inte
strider mot föreskrifterna i 9 kap. i dess nya lydelse.
5. Förordningar om ändringar i beslutet i Kungl. brev den 14 maj 1970 om
läroplan för gymnasieskolan skall fortsätta att gälla intill dess
regeringen föreskriver något annat.
6. Den som före ikraftträdandet har förordnats som ledamot i en sådan
intagningsnämnd som avses i 5 kap. 12 § skollagen (1985:1100) i dess
lydelse den 30 juni 1991 kvarstår som ledamot av den nämnden så länge
som nämnden har att pröva frågor om intagning av elever till läsåret
1991/92.
Avgår någon ledamot får styrelsen för utbildningen utse ny ledamot för
återstående tid.
1991:1409
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 1991.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om behörighet och urval
till utbildningar som börjar före den 1 juli 1992. Härvid skall sökande
dock inte tillgodoräknas poäng för underrepresenterat kön.
3. Vid intagning till utbildning under läsåret 1992/93 får sökanden
också tillgodoräknas poäng för arbetslivserfarenhet och annan erfarenhet
inom andra områden än det område som utbildningen avser. Förordning
(1991:1883).
Bilaga 1
Nationella program Nationellt fastställda grenar
1. Barn- och fritids-
programmet
2. Byggprogrammet Byggnadsplåt Hus och anläggning Måleri
3. Elprogrammet Automation
Elektronik
Installation
4. Energiprogrammet Energi
Fartygsteknik
VVS
5. Estetiska Dans och teater
programmet Konst och formgivning
Musik
6. Fordonsprogrammet Flygunderhåll
Karosseri
Reparation
Transport
7. Handels- och administra-
tionsprogrammet
8. Hantverksprogrammet
9. Hotell- och restaurang- Hotell
programmet Restaurang
Storhushåll
10. Industriprogrammet Industri
Process
Textil och konfektion
Trä
11. Livsmedelsprogrammet Bageri och konditori
Kött och charkuteri
12. Medieprogrammet Information och reklam
Tryckmedier
13. Naturbruksprogrammet
14. Naturvetenskaps- Naturvetenskaplig
programmet Teknisk
15. Omvårdnadsprogrammet Omvårdnad
Tandsköterskor
16. Samhällsvetenskaps- Ekonomisk
programmet Humanistisk
Samhällsvetenskaplig
Förordning (1991:1409).
Bilaga 2
Förteckning över utbildningar i gymnasieskolan som är
riksrekryterande, jämför 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen (1985:1100)
Utbildning Anordnare
utbildning i gjuteriteknik Jönköpings
kommun
utbildning i guldsmedsteknik Mjölby
kommun
utbildning i mikromekanik Motala
och mikroteknik kommun
utbildning i glasblåsning Nybro
kommun
utbildning i sågverksteknik Hammarö
kommun
utbildning i pappers- och Kronobergs-
pappersmasseteknik läns lands-
ting
utbildning till yrkesdansare Stockholms
kommun
Förordning (1991:1409).
Bilaga 3
Förteckning över rikrekryterande utbildningar enligt 2 kap. 10 d §
gymnasieförordningen (1987:743)
Idrott Kommun
Badminton Malmö
Sundsvall
Bandy Ljusdal
Nässjö
Sandviken
Basketboll Jönköping
Luleå
Malmö
Bordtennis Falkenberg
Lycksele
Bowling Nässjö
Brottning Haparanda
Klippan
Bågskytte Olofström
Curling Härnösand
Cykel Skara
Danssport Örebro
Fotboll Borås
Kalmar
Sundsvall
Västerås
Fri-idrott Falun
Halmstad
Karlstad
Lidingö
Malmö
Sollentuna
Umeå
Växjö
Fäktning Karlskrona
Golf Klippan
Mark
Gymnastik Katrineholm
Handboll Eskilstuna
Göteborg
Ishockey Göteborg
Skellefteå
Västerås
Örnsköldsvik
Judo Lindesberg
Kanot Nyköping
Motorcykel Tibro
Orientering Olofström
Sandviken
Strängnäs
Åmål
Ridsport Tranås
Segling Lerum
Ängelholm
Simning Hallsberg
Klippan
Skidor Gällivare
(alpint) Sollefteå
Åre
(backe) Falun
Örnsköldsvik
(längd) Gällivare
Lycksele
Mora
Sollefteå
Torsby
Ulricehamn
Åre
Skidorientering Jönköping
Mora
Freestyle Åre
Skidskytte Boden
Sollefteå
Torsby
Skridsko Eskilstuna
Strömsund
Sportskytte Strömsund
Tyngdlyftning Olofström
Volleyboll Katrineholm
Förordning (1991:1409).
*/k/ Bilaga 4 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 5 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 6 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 7 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 8 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 9 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 10 har upphävts genom förordning (1991:1116).