Post 954 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
2018:558 ·
Visa register
Lag (2018:558) om företagshemligheter
Departement: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 2018-05-25
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:884
Ikraft: 2018-07-01 överg.best.
Lagens innehåll
1 § Lagen innehåller bestämmelser om skadestånd,
vitesförbud och straff vid obehöriga angrepp på
företagshemligheter.
Lagen genomför delvis Europaparlamentets och rådets direktiv
2016/943/EU av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd
know-how och företagsinformation (företagshemligheter)
olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs.
Vad som avses med företagshemlighet
2 § Med företagshemlighet avses i denna lag information
1. om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares
rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet,
2. som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar
ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller
lättillgänglig för den som normalt har tillgång till
information av det aktuella slaget,
3. som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att
hemlighålla, och
4. vars röjande är ägnat att medföra skada i
konkurrenshänseende för innehavaren.
Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid
normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet. Inte
heller är information om något som utgör ett brott eller
annat allvarligt missförhållande en företagshemlighet.
Andra uttryck i lagen
3 § Med angrepp på en företagshemlighet avses att någon
utan innehavarens samtycke
1. bereder sig tillgång till, tillägnar sig eller på något
annat sätt anskaffar företagshemligheten,
2. utnyttjar företagshemligheten, eller
3. röjer företagshemligheten.
Med utnyttjande av en företagshemlighet ska även avses att
någon tillverkar varor vars formgivning, egenskaper,
funktion, tillverkning eller marknadsföring gynnas avsevärt
av en angripen företagshemlighet. Detsamma gäller då någon
bjuder ut sådana varor till försäljning, för ut dem på
marknaden eller importerar, exporterar eller lagrar sådana
varor för dessa ändamål.
Lagen gäller obehöriga angrepp på företagshemligheter
4 § Lagen gäller endast obehöriga angrepp på
företagshemligheter.
Som ett obehörigt angrepp anses aldrig att någon angriper en
företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en
myndighet eller ett annat behörigt organ avslöja något som
1. skäligen kan misstänkas utgöra brott med fängelse i
straffskalan, eller
2. kan anses utgöra något annat missförhållande och
offentliggörandet eller avslöjandet sker till skydd för
allmänintresset.
Skadeståndsansvar
5 § Den som gör sig skyldig till brott enligt 26 eller
27 § ska ersätta den skada som uppkommer genom brottet
eller genom att företagshemligheten utnyttjas eller röjs.
6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en
företagshemlighet hos en näringsidkare eller en
forskningsinstitution som han eller hon i förtroende har fått
del av i samband med en affärsförbindelse med näringsidkaren
eller forskningsinstitutionen, ska ersätta den skada som
uppkommer genom förfarandet.
7 § En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet
angriper en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han eller
hon fått del av i sin anställning under sådana förhållanden
att han eller hon insåg eller borde ha insett att den inte
fick avslöjas ska ersätta den skada som uppkommer genom
förfarandet.
Om ett utnyttjande eller röjande har ägt rum sedan
anställningen upphört gäller ansvaret enligt första stycket
endast om det finns synnerliga skäl.
8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar
eller röjer en företagshemlighet, som han eller hon i
egenskap av part eller partsrepresentant har fått del av på
grund av en domstols beslut, ska ersätta den skada som
uppkommer genom förfarandet.
Om parten eller partsrepresentanten i sin tur låter någon
annan få del av företagshemligheten i anledning av målet
eller ärendet, och den personen uppsåtligen eller av
oaktsamhet utnyttjar eller röjer företagshemligheten, ska den
andra personen ersätta den skada som uppkommer genom
förfarandet.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer
en företagshemlighet som han eller hon har fått del av vid en
domstolsförhandling som har hållits inom stängda dörrar ska
ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet.
9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en
företagshem-lighet som, enligt vad han eller hon inser eller
bör inse, i ett tidigare led har angripits av någon annan,
ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet.
10 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet annars
anskaffar en före-tagshemlighet ska ersätta den skada som
uppkommer genom förfarandet eller genom att han eller hon
därefter uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller
röjer företagshemligheten.
Första stycket gäller inte om innehavaren av
företagshemligheten är en juridisk person och den som har
utfört angreppet är styrelseledamot eller revisor i den
juridiska personen och angreppet har utförts vid fullgörandet
av uppdraget.
Skadeståndets storlek
11 § När storleken på skadeståndet enligt 5–10 §§ bestäms
ska hänsyn tas även till intresset hos innehavaren av
företagshemligheten av att den inte obehörigen angrips och
till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk
betydelse.
Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt
falla bort.
Vitesförbud
12 § Rätten får vid vite förbjuda den som har angripit en
företagshemlighet att fortsätta angripa företagshemligheten.
Rätten får besluta om ett vitesförbud också mot den som har
handlat på ett sätt som medför att ett angrepp på en
företagshemlighet är nära förestående.
Ett vitesförbud får hävas på talan av den som förbudet
gäller, om ändamålet med förbudet har förlorat sin
betydelse.
13 § Rätten får vid vite förbjuda den som har angripit en
företagshemlig-het, och därigenom orsakat att informationen
inte längre är företagshemlig enligt 2 §, att för viss tid
utnyttja informationen.
Interimistiska vitesförbud
14 § Om sökanden visar att det finns sannolika skäl för
att en företagshemlighet har angripits och det skäligen kan
befaras att motparten genom att fortsätta angreppet förringar
värdet av företagshemligheten, får rätten besluta om ett
vitesförbud enligt 12 § för tiden fram till dess att målet
slutligt har avgjorts eller något annat har beslutats. Rätten
får under motsvarande förutsättningar besluta om förbud även
då ett angrepp på en företagshemlighet är nära förestående.
Avser angreppet utnyttjande av en företagshemlighet får
rätten avslå en begäran om förbud mot utnyttjande av
företagshemligheten, eller upphäva ett beslut om ett sådant
förbud som har meddelats med stöd av första stycket, om
1. motparten ställer säkerhet för den ersättning som han
eller hon kan bli skyldig att betala till innehavaren, och
2. utnyttjandet inte medför att hemligheten röjs.
15 § Om sökanden visar att det finns sannolika skäl för
att motparten har angripit en företagshemlighet och därigenom
orsakat att informationen inte längre är företagshemlig
enligt 2 §, får rätten besluta om ett vitesförbud enligt 13 §
för tiden fram till dess att målet slutligt har avgjorts
eller något annat har beslutats.
16 § I frågor som avses i 14 och 15 §§ ska rätten tillämpa
15 kap. 5–8 §§ rättegångsbalken, om inte något annat
föreskrivs i denna lag.
I fråga om överklagande av beslut enligt 14 och 15 §§ och i
fråga om handläggningen i högre rätt gäller rättegångsbalkens
bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap.
rättegångsbalken.
Andra åtgärder som rätten får vidta vid ett angrepp på en
företagshemlighet
17 § Om någon har angripit en företagshemlighet får rätten
efter vad som är skäligt besluta att en handling eller ett
föremål som den som har utfört angreppet har i sin besittning
och som innefattar hemligheten, ska överlämnas till
innehavaren av företagshemligheten. Rätten får besluta att
överlämnandet ska ske mot lösen, om det finns skäl för det.
Om handlingen eller föremålet inte kan överlämnas utan
olägenhet, får rätten efter vad som är skäligt besluta att
handlingen eller föremålet ska återkallas från marknaden,
förstöras, ändras eller utsättas för någon annan åtgärd som
är ägnad att förebygga missbruk. Ett sådant beslut får fattas
även om handlingen eller föremålet inte finns i angriparens
besittning.
Rätten får besluta om åtgärder enligt första och andra
styckena även mot den som har handlat på ett sätt som medför
att ett angrepp på en företagshemlighet är nära
förestående.
18 § I fråga om varor vars formgivning, egenskaper,
funktion, tillverkning och marknadsföring gynnas avsevärt av
en angripen företagshemlighet, får rätten besluta om åtgärder
enligt 17 § även om varorna inte innefattar
företagshemligheten.
19 § En åtgärd enligt 17 § ska bekostas av angriparen, om
det inte finns särskilda skäl mot det.
20 § Ett beslut enligt 17 § ska inte meddelas om ett
förverkande eller någon annan åtgärd som kan förhindra
missbruk ska beslutas enligt 36 kap. brottsbalken.
Lag (2024:884).
Utnyttjande av en företagshemlighet mot
ekonomisk ersättning
21 § På yrkande av den som har angripit
företagshemligheten får rätten, i stället för att besluta om
ett förbud mot utnyttjande av en företagshemlighet enligt
12 § eller åtgärder enligt 17 §, ge tillstånd för honom eller
henne att mot skälig ersättning till innehavaren utnyttja
företagshemligheten.
Ett beslut om tillstånd får meddelas endast om
1. företagshemligheten i ett tidigare led har angripits av
någon annan,
2. den som begär tillståndet vid tiden då han eller hon
påbörjade angreppet inte kände till, och inte borde ha känt
till, att företagshemligheten tidigare angripits,
3. ett förbud enligt 12 § eller en åtgärd enligt 17 § skulle
innebära en oproportionerligt stor skada för den som begär
tillståndet, och
4. ett utnyttjande inte medför att företagshemligheten röjs.
Ersättningen får inte överstiga summan av de avgifter,
royaltyer eller liknande ersättningar som skulle ha betalats
om den som begärt tillståndet hade inhämtat innehavarens
medgivande till att utnyttja företagshemligheten.
Frågor om talan i domstol
22 § En talan enligt 12–15, 17 och 18 §§ förs av
innehavaren av företagshemligheten.
En talan enligt 12–15, 17 och 18 §§ får föras även i samband
med åtal för brott som avses i 26 och 27 §§.
23 § En talan om utdömande av vite förs vid den domstol
som i första instans har beslutat om vitesförbudet. Talan
förs av den som har ansökt om förbudet. I samband med en
sådan talan får talan föras om ett nytt vitesförbud.
Preskription och preklusion
24 § En talan om skadestånd enligt denna lag får endast
avse skada som har uppkommit under de fem senaste åren innan
talan väcktes. För skada som har uppkommit dessförinnan är
rätten till skadestånd förlorad (preskription).
En talan om förbud eller andra åtgärder enligt denna lag ska
väckas inom fem år från det att innehavaren fått kännedom
eller borde ha fått kännedom om det angrepp eller nära
förestående angrepp på en företagshemlighet som talan grundas
på. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra
talan förlorad (preklusion).
Spridning av information om dom
25 § På yrkande av innehavaren får rätten i ett mål om
angrepp på en företagshemlighet besluta att den som har
angripit företagshemligheten ska bekosta lämpliga åtgärder
för att sprida information om domen i målet, om det är
skäligt. Rätten ska vid skälighetsbedömningen beakta vad
informationsspridningen kan medföra för en enskild persons
integritet och anseende.
Rätten får under motsvarande förutsättningar besluta om
informationsspridning också i ett mål om ett nära förestående
angrepp på en företagshemlighet.
Straff
26 § Den som uppsåtligen och olovligen bereder sig
tillgång till en företagshemlighet ska dömas för
företagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år
eller, om brottet är grovt, till fängelse i lägst sex månader
och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska
det särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt
farlig art, avsett betydande värde eller inneburit
synnerligen kännbar skada.
För försök eller förberedelse till företagsspioneri ska det
dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Det ska inte dömas till ansvar enligt denna paragraf om
gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.
27 § Den som uppsåtligen anskaffar en företagshemlighet
med vetskap om att den som tillhandahåller hemligheten eller
någon före honom eller henne i sin tur har berett sig
tillgång till denna genom en gärning som avses i 26 §, ska
dömas för olovlig befattning med företagshemlighet till böter
eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt,
till fängelse i högst fyra år.
Det ska inte dömas till ansvar enligt denna paragraf om
gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.
28 § Den som har brutit mot en tystnadsplikt som följer av
denna lag får inte på grund av den överträdelsen göras
ansvarig enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Den som har brutit mot ett vitesförbud enligt denna lag får
inte dömas till straff för en gärning som omfattas av
förbudet.
Övergångsbestämmelser
2018:558
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
2. Genom lagen upphävs lagen (1990:409) om skydd för
företagshemligheter.
3. Den upphävda lagen gäller fortfarande för angrepp på en
företagshemlighet som har utförts före ikraftträdandet. I
fråga om straffansvar finns särskilda bestämmelser i lagen
(1964:163) om införande av brottsbalken.