Post 6905 av 10976 träffar
SFS-nummer ·
1988:786 ·
Visa register
Lag (1988:786) om bostadsbidrag;
Departement: Bostadsdepartementet
Utfärdad: 1988-06-14
Omtryck: SFS 1990:792
Ändring införd: t.o.m. SFS 1992:655
Ikraft: 1988-09-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1993:737
Upphävd: 1994-01-01
Inledande bestämmelser
1 § Varje kommun skall enligt bestämmelserna i denna lag lämna
bostadsbidrag till barnfamiljer och till hushåll utan barn. Kommunerna
har rätt till statsbidrag till sina kostnader. Lag (1990:792).
2 § Med makar jämställs i denna lag, om bidragssökanden inte visar skäl
för annat, man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever
tillsammans och har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda
på samma adress. Lag (1991:685).
Bidragsberättigade familjer och hushåll
Barnfamiljer
3 § Bostadsbidrag lämnas till dem som bor och är folkbokförda inom
kommunen och som
1. har vårdnaden om barn som stadigvarande bor hos familjen,
2. efter myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem
eller
3. på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende hos sig.
Bostadsbidrag lämnas även för barn som för att få vård eller
undervisning bor utanför hemmet, om barnet vistas hos sin familj under
minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier. Om barnet
bor i familjehem eller i hem för vård eller boende, får föräldrarna
bidrag även i annat fall, om det finns särskilda skäl och socialnämnden
har tillstyrkt att bidrag lämnas. Lag (1991:685).
4 § Bostadsbidrag till dem som har tagit emot barn för vård i familjehem
lämnas om barnet har bott i hemmet sedan minst tre månader.
5 § Bostadsbidrag till föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge
tidvis har barn boende hos sig lämnas om barnet vistas hos föräldern så
lång tid årligen att bostadsutrymme behövs för barnet.
6 § Bostadsbidrag lämnas för barn som är under sjutton år och för sådana
äldre barn som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Bidrag lämnas
till och med den månad då barnet fyller sjutton år eller rätten till
förlängt barnbidrag eller studiehjälp upphör.
Hushåll utan barn
7 § Bostadsbidrag lämnas till den som
1. har fyllt 18 år,
2. är folkbokförd inom kommunen och
3. där bor i en bostad som denne äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.
Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av
upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för
flera hushåll, meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. Lag (1991:685).
8 § Bostadsbidrag enligt 7 § lämnas inte om bidragssökanden eller dennes
make
1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller
2. får kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension eller är
utesluten från sådant tillägg endast på grund av bestämmelserna om
inkomstprövning.
Inkomstens och förmögenhetens betydelse
Barnfamiljer
9 § Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som följer av 19
och 20 §§, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 91 000
kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.
Lag (1991:477).
10 § Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade
inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före
bidragsåret med de tillägg som följer av 11--13 §§. I fråga om makar
skall bådas sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den
bidragsgrundande inkomsten. */-k/ Har inkomsten av förvärvsarbete
ändrats väsentligt i förhållande till motsvarande inkomst enligt
taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret och står det
klart att inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret, skall den
bidragsgrundande inkomsten dock ändras i motsvarande mån.
Om det inte finns några uppgifter från taxeringen, skall bidragets
storlek bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret.
Lag (1990:792).
11 § Om bidragssökanden och sådana barn under sjutton år som avses i 3 §
första stycket 1 eller andra stycket har en sammanlagd förmögenhet som
överstiger 180 000 kronor eller, i fråga om makar, om makarna och barnen
har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 360 000 kronor, skall den
bidragsgrundande inkomsten höjas med en femtedel av det överskjutande
beloppet. Lag (1991:477).
12 § Om bidragssökanden eller dennes make uppbär bidragsförskott eller
underhållsbidrag för ett eller flera barn som berättigar till
bostadsbidrag, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp
som svarar mot 40 procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober året före
bidragsåret, eller, om sökanden visar att det belopp som kommer att
uppbäras under bidragsåret är lägre, det beloppet. Detsamma gäller i
fråga om bidrag enligt lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn.
13 § Om ett eller flera barn som berättigar till bostadsbidrag uppbär
barnpension, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp
som svarar mot 26 procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober året före
bidragsåret.
Hushåll utan barn
14 § Är bidragssökanden och dennes make under bidragsåret under 29 år
lämnas bostadsbidrag med lägst det belopp som följer av 21 § första
stycket, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 33 000 kronor
för en ensamboende och 47 000 kronor för makar. Om den bidragsgrundande
inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med en tredjedel av
den överskjutande inkomsten.
Har bidragssökanden eller dennes make fyllt 29 år eller uppnår någon av
dem denna ålder under bidragsåret lämnas bostadsbidrag med lägst det
bidragsbelopp som följer av 21 § andra stycket, om den bidragsgrundande
inkomsten inte överstiger 70 000 kronor. Om den bidragsgrundande
inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med 10 procent av den
överskjutande inkomsten.
Om en bidragssökande som avses i första stycket begär det, skall
bostadsbidrag lämnas enligt andra stycket under förutsättning att det är
förmånligare för denne.
Om en bidragssökande som avses i andra stycket begär det, skall
bostadsbidrag lämnas enligt första stycket under förutsättning att det
är förmånligare för den sökande och att denne eller dennes make uppbär
studiemedel. Lag (1991:477).
15 § Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade
inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före
bidragsåret med det tillägg som följer av 16 §. I fråga om makar skall
bådas sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den
bidragsgrundande inkomsten.
Har inkomsten av förvärvsarbete ändrats väsentligt i förhållande till
motsvarande inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året
före bidragsåret, skall den bidragsgrundande inkomsten dock ändras i
motsvarande mån.
Om det inte finns några uppgifter från taxeringen, skall bidragets
storlek bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret.
Lag (1990:792).
16 § Om bidragssökanden har en förmögenhet som överstiger 90 000 kronor
eller, i fråga om makar, om makarna har en sammanlagd förmögenhet som
överstiger 180 000 kronor, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas
med en femtedel av det överskjutande beloppet.
Gemensamma bestämmelser
17 § Om det är uppenbart att bidragssökanden inte behöver det
bostadsbidrag som kan beräknas enligt denna lag, får bidraget efter
särskild utredning bestämmas till lägre belopp eller ansökan avslås.
18 § Närmare föreskrifter om beräkningen av den bidragsgrundande
inkomsten meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.
Bostadsbidragets belopp
Barnfamiljer
19 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis
1. med 1 000 kronor samt
2. med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som för
familjer med ett barn överstiger 2 050 kronor men inte 2 400 kronor,
familjer med två barn överstiger 1 750 kronor men inte 2 800 kronor,
familjer med tre eller flera barn överstiger 1 450 kronor men inte 3 200
kronor.
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket 2,
lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande
bostadskostnaden per månad upp till
4 400 kronor för familjer med ett barn,
5 000 kronor för familjer med två barn,
5 700 kronor för familjer med tre eller flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om
bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och
socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag
(1992:655).
20 § Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast till
familjer med barn som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrarna
inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, skall bidraget
tillfalla den av föräldrarna som barnet är kyrkobokfört hos.
Är föräldern under bidragsåret under 29 år och får denne inte bidrag
enligt första stycket, skall bidrag enligt 19 § första stycket 2
beräknas på den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 900
kronor eller för den som får studiemedel 1 600 kronor.
Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf får
lämnas endast till den som bor i en bostad som han äger eller innehar
med hyres- eller bostadsrätt.
Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av
upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för
flera familjer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. Lag (1991:477).
Hushåll utan barn
21 § Är bidragssökanden och dennes make under bidragsåret under 29 år,
lämnas bostadsbidrag med 75 procent av den del av bostadskostnaden per
månad som överstiger 900 kronor men inte 2 500 kronor för ensamboende
och 3 100 kronor för makar. För hushåll där någon får studiemedel lämnas
bostadsbidrag dock endast för den del av bostadskostnaden per månad som
överstiger 1 600 kronor.
Har den bidragssökande eller dennes make under bidragsåret fyllt 29 år
eller uppnår någon av dem denna ålder under bidragsåret, lämnas
bostadsbidrag med 30 procent av den del av bostadskostnaden per månad
som överstiger 1 600 kronor men inte 3 500 kronor.
Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket får
beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad och
socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag
(1991:477).
Gemensamma förfarandebestämmelser m.m.
22 § Kommunen prövar ärenden om bostadsbidrag och sköter utbetalningen
av bidragen.
Den som vill ha bostadsbidrag lämnar sin ansökan till kommunen.
Till ansökan skall fogas de handlingar och den övriga utredning som
behövs för prövningen. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska
förhållanden skall sökanden eller, i fråga om makar, båda lämna på heder
och samvete.
Närmare föreskrifter i fråga om ansökningsförfarandet meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
23 § Bostadsbidrag lämnas för högst ett kalenderår i sänder.
Bostadsbidrag lämnas från och med månaden efter den då rätt till bidrag
har uppkommit. Om rätten till bidrag uppkommer den första dagen i en
månad, skall dock bidraget lämnas från och med den månaden. Bidrag får
inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då
ansökan om bidrag gjordes.
24 § Bostadsbidrag betalas ut månadsvis. Bidrag under 100 kronor i
månaden betalas inte ut. Om bostadsbidraget inte har tagits ut före
utgången av kalenderåret efter det då bidraget kunde tas ut, har rätten
till det förfallit.
25 § Bostadsbidraget skall betalas ut till den som har sökt bidraget, om
inte sökanden begärt att det skall betalas ut till någon annan.
Om det finns särskilda skäl, får kommunen betala ut bidraget till en
kommunal myndighet eller till någon lämplig person för att användas för
hushållets bästa.
26 § Fordran på bostadsbidrag får inte överlåtas eller utmätas.
27 § Den som uppbär bostadsbidrag skall upplysa kommunen
1. om hushållet byter bostad,
2. om hushållets sammansättning ändras,
3. i fråga om barnfamiljer, om hushållets inkomster av förvärvsarbete
ökar i förhållande till de förvärvsinkomster som låg till grund för ett
bidragsbeslut till följd av inkomstminskning,
4. i fråga om hushåll utan barn, om hushållets inkomster ökar
väsentligt, och
5. i det fall bostadsbidrag uppbärs enligt 14 § fjärde stycket om denne
eller dennes make inte längre uppbär studiemedel. Lag (1992:655).
Omprövning av beslut om bostadsbidrag
28 § Beslut om bostadsbidrag till barnfamiljer skall omprövas
1. om den som uppbär bidraget begär det och familjens inkomster av
förvärvsarbete har minskat väsentligt i förhållande till motsvarande
inkomster enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före
bidragsåret och det står klart att inkomstminskningen kommer att bestå
under bidragsåret,
2. om familjen byter bostad eller familjens sammansättning ändras på ett
sådant sätt som har betydelse för bidraget,
3. om den som uppbär bidraget begär det, och bostadskostnaden har
ändrats,
4. om sådan inkomstökning som anges i 27 § 3 har inträffat.
Bidragsbeslutet får efter särskild utredning omprövas, om det är
uppenbart att familjen inte behöver det bostadsbidrag som har beviljats.
Lag (1992:655).
29 § Beslut om bostadsbidrag till hushåll utan barn skall omprövas
1. om den som uppbär bidraget begär det och hushållets inkomster har
minskat väsentligt i förhållande till de inkomster som låg till grund
för bidragsbeslutet,
2. om hushållets inkomster har ökat väsentligt i förhållande till de
inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet,
3. om hushållet byter bostad eller hushållets sammansättning ändras på
ett sådant sätt som har betydelse för bidraget,
4. om den som uppbär bidraget begär det och bostadskostnaden har
ändrats,
5. om bidraget uppbärs enligt 14 § fjärde stycket och den som uppbär
bidraget eller dennes make inte längre uppbär studiemedel.
Bidragsbeslutet får efter särskild utredning omprövas, om det är
uppenbart att hushållet inte behöver det bostadsbidrag som har
beviljats. Lag (1990:976).
30 § Vid omprövning av bidragsbeslut skall 23 § andra stycket tillämpas.
Lag (1991:477).
Återbetalning av bostadsbidrag
31 § Kommunen skall besluta om återbetalning av bostadsbidrag helt eller
delvis, om bidragstagaren genom oriktiga uppgifter eller på något annat
sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med
för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall felaktigt har
lämnats eller lämnats med för högt belopp och bidragstagaren skäligen
borde ha insett detta.
Krav på återbetalning får inte framställas mot bidragstagaren senare än
tre år efter utgången av det kalenderår då bidraget lyftes. I de fall
den taxering som avses i 10 och 15 §§ har överklagats får dock tiden
utsträckas till ett år efter utgången av det kalenderår då taxeringen
vunnit laga kraft.
Om kommunen har ålagt en bidragstagare återbetalningsskyldighet enligt
första stycket, får kommunen vid senare utbetalning till denne hålla
inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för
mycket. Om återbetalningsskyldigheten inte fullgörs på detta sätt, skall
kommunen vidta de åtgärder som behövs för att driva in fordringen.
Om det finns särskilda skäl, får kommunen efterge belopp som skall
återbetalas. Lag (1991:477).
Statsbidrag till kostnaden för bostadsbidrag
32 § För bostadsbidrag som kommunen har lämnat enligt denna lag får
kommunen statsbidrag med 50 procent av sina kostnader. Bidraget lämnas i
efterskott för ett kalenderår i sänder.
Länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag.
Ansökan om statsbidrag skall lämnas in till länsbostadsnämnden. Boverket
sköter utbetalningen av statsbidrag.
Närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1991:477).
Överklagande
33 § Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos
länsbostadsnämnden.
Länsbostadsnämndens beslut får överklagas hos boverket.
Boverkets beslut får inte överklagas. Lag (1991:477).
Övergångsbestämmelser
1988:786
Denna lag träder i kraft den 1 september 1988 och tillämpas första
gången i fråga om bostadsbidrag för år 1989.
1990:792
Denna lag träder i kraft den 1 september 1990 och tillämpas såvitt
gäller 10 och 15 §§ i fråga om bostadsbidrag som avser tiden efter
ikraftträdandet och i övrigt första gången i fråga om bostadsbidrag för
år 1991.
1990:976
Denna lag träder i kraft den 15 november 1990 och tillämpas första
gången i fråga om bostadsbidrag för år 1991.
1991:477
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången i
fråga om bostadsbidrag för år 1992.
1992:655
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas såvitt gäller
27--28 §§ i fråga om bostadsbidrag som avser tiden efter ikraftträdandet
och i övrigt första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1993.