Post 6794 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1988:1040 ·
Visa register
Förordning (1988:1040) med instruktion
för Statens räddningsverk
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1988-09-22
Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:1116
Ikraft: 1988-12-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2005:890
Upphävd: 2006-01-01
Uppgifter
1 § Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för
följande frågor, i den mån det inte är en uppgift för någon
annan myndighet:
1. räddningstjänst, olycks- och skadeförebyggande åtgärder samt
sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk
anläggning och
2. landtransporter av farligt gods.
Räddningsverket är också central förvaltningsmyndighet för
frågor om brandfarliga och explosiva varor samt frågor om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor. Förordning (2002:495).
2 § Räddningsverket skall bedriva arbete med olycks- och
skadeförebyggande åtgärder med målet att skydda människors liv,
säkerhet och hälsa mot olyckor och att förhindra eller begränsa
skador på egendom och miljö. I Räddningsverkets arbete med
frågor om brandfarliga och explosiva varor skall myndigheten
verka för en säker hantering och import av brandfarliga och
explosiva varor utan att motverka den tekniska utvecklingen
eller handeln med andra länder.
Räddningsverket skall verka för att förebygga allvarliga
kemikalieolyckor och begränsa konsekvenserna av dem. Vidare
skall Räddningsverket verka för att begränsa konsekvenserna av
oljeutsläpp till sjöss när utsläppen når strandnära
vattenområden och land. Räddningsverket skall även verka för
att miljöaspekter beaktas i samhällets arbete för skydd mot
olyckor. Förordning (2001:693).
2 a § Räddningsverket skall bedriva utbildning som tillgodoser
behov hos kommuner och statliga myndigheter av kompetens för
utförande av uppgifter angivna i lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor.
Räddningsverket skall därutöver kunna erbjuda
1. risk- och säkerhetsutbildningar som tillgodoser behov av
kompetens hos kommuner, landsting och statliga myndigheter samt
hos organisationer och företag för att kunna hantera störningar
i samhällsviktig verksamhet,
2. fortbildning inom räddningstjänstområdet, och
3. annan utbildning med anknytning till myndighetens uppgifter.
Räddningsverket får ta ut avgifter för utbildningar enligt
andra stycket. Den begränsning som följer av 4 § andra stycket
avgiftsförordningen (1992:191) gäller inte när Räddningsverket
bedriver dessa utbildningar. Förordning (2003:794).
3 § Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ skall Räddningsverket
särskilt
1. samordna samhällets verksamhet för olycks- och
skadeförebyggande åtgärder enligt lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor och inom räddningstjänsten samt verka för att
organisation, ledning och ledningsmetoder samt materiel
utvecklas så att samhällets räddningstjänstorgan arbetar och
samverkar effektivt,
2. följa utvecklingen av forskning och teknik inom
verksamhetsområdet, ansvara för att statistik tas fram inom
området skydd mot olyckor samt på egen hand eller genom någon
annan bedriva forsknings-, utvecklings- och försöksverksamhet,
3. bevaka riskutvecklingen inom verksamhetsområdet och i
samverkan med berörda myndigheter och organisationer medverka
till att olyckor förhindras och att skador till följd av
olyckor begränsas samt att samhällets riskhantering utvecklas,
4. svara för utveckling av system för varning av befolkningen
under höjd beredskap och vid olyckshändelser i fred och därvid
särskilt verka för ändamålsenliga varningssystem runt
kärnkraftverken,
5. tillhandahålla underlag inom verksamhetsområdet för
tillämpningen av 3-5 kap. miljöbalken och plan- och bygglagen
(1987:10),
6. inhämta erfarenheter från allvarliga olyckshändelser och
katastrofer i Sverige och i andra länder,
7. verka för att förebyggande åtgärder mot naturolyckor vidtas,
8. samordna beredskapsplanläggningen mot kärnenergiolyckor och
andra allvarliga olyckor,
9. planera för att, på regeringens särskilda uppdrag, kunna
bistå regeringen vid kärnenergiolyckor och andra allvarliga
olyckor med att inhämta expertbedömningar och annat underlag
från myndigheter och andra organ,
10. samordna planläggningen på regional nivå för sanering efter
utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning,
11. samordna säkerhetsföreskrifterna för land-, sjö- och
lufttransporter av farligt gods, det svenska arbetet i
internationella organ och transportmyndigheternas arbete i
övrigt inom området transport av farligt gods,
12. samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet i fråga om
landtransporter av farligt gods och svara för tillsyn inom
verksamhetsområdet i övrigt,
13. utveckla och anskaffa materiel för befolkningsskydd och
räddningstjänst,
14. samarbeta med och nyttja resurserna vid Försvarsmakten
(Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum) när det
gäller forskning och metod- och teknikutveckling avseende
minröjning,
15. informera inom sitt verksamhetsområde, stödja
organisationers utbildningsverksamhet samt genom forsknings-
och utvecklingsverksamhet sprida kunskap som syftar till att
enskilda genom egna åtgärder skall kunna bidra till att skyddet
mot olyckor stärks,
16. underhålla och utveckla regionala resursdepåer för insatser
mot oljeutsläpp, kemikalieolyckor, skogsbränder och
översvämningar. Förordning (2003:794).
3 a § Räddningsverket skall följa den internationella
utvecklingen inom sitt verksamhetsområde samt i samverkan med
berörda myndigheter bemanna arbetsgrupper i det internationella
samarbetet på området.
Räddningsverket skall inom sitt område medverka i Sveriges
internationella säkerhets- och förtroendeskapande verksamhet
inom ramen för samarbetet Partnerskap för fred. Verksamheten
inom samarbetet Partnerskap för fred skall bedrivas i enlighet
med det individuella partnerskapsprogrammet och i enlighet med
de mål som fastställts för Sveriges medverkan i Partnerskap för
freds planeringsprocess samt i enlighet med särskilda
regeringsbeslut. Förordning (2002:988).
3 b § Räddningsverket skall upprätthålla en beredskap för
bistånd vid katastrofer i andra länder och får delta i
räddnings- och katastrofinsatser vid katastrofer i andra länder
som fordrar omedelbara åtgärder. Räddningsverket får endast
besluta om sådana insatser under förutsättning att det finns en
extern finansiering av insatserna. Räddningsverket skall före
beslut om insats informera Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) om de åtgärder myndigheten avser att
vidta. Vid insatser som rör bistånd skall Räddningsverket
dessutom samråda med Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida).
Räddningsverket skall kunna stödja humanitära
minröjningsinsatser avseende ledning och kvalitetssäkring.
Förordning (2002:988).
3 c § Räddningsverket skall, samtidigt som det lämnar sin
årsredovisning, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)
ge in kopior av samtliga internationella överenskommelser av
offentligrättslig natur som Räddningsverket ingått under året.
För varje överenskommelse skall det anges vilket
regeringsbeslut som legat till grund för överenskommelsen.
Förordning (2000:335).
4 § Räddningsverket skall i den utsträckning det behövs
samverka med andra myndigheter, kommuner samt näringslivs-,
arbetstagar-, frivillig- och andra intresseorganisationer.
Räddningsverket skall särskilt samverka med övriga myndigheter
inom det område som avser åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Förordning (2001:693).
4 a § Räddningsverket skall, efter samråd med
Ekonomistyrningsverket, fastställa en taxa för de avgifter som
får tas ut enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och
explosiva varor samt meddela de närmare föreskrifter som behövs
för att ta ut avgifterna. Förordning (2001:693).
5 § Räddningsverket får, om verksamheten har anknytning till
myndighetens uppgifter, mot avgift tillhandahålla konferens-
och internattjänster.
Räddningsverket får på de villkor som tjänsteexportförordningen
(1992:192) föreskriver bedriva tjänsteexport inom sitt
verksamhetsområde, om detta är förenligt med verkets uppgifter
i övrigt.
Den begränsning som följer av 4 § andra stycket
avgiftsförordningen (1992:191) gäller inte när Räddningsverket
bedriver sådan verksamhet som sägs i första och andra styckena.
Förordning (2002:988).
5 a Statens räddningsverk får besluta om annan ersättning än
skadestånd för skador på egendom som tillhör personal inom det civila
försvaret som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt eller som genomgår frivillig utbildning, om skadan
har föranletts av tjänstgöringsförhållandena. Räddningsverkets beslut
får inte överklagas. Förordning (1995:646).
Verksförordningens tillämpning
6 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Räddningsverket med undantag av 17, 21 och 32 §§.
Förordning (2002:988).
Myndighetens ledning
7 § Räddningsverkets generaldirektör är chef för myndigheten.
Överdirektören är generaldirektörens ställföreträdare.
Förordning (1994:28).
8 § Vid Räddningsverket finns en styrelse som har det ansvar
och de uppgifter som anges i 11-13 §§ verksförordningen
(1995:1322). Förordning (2002:988).
Organisation
9 § Räddningsverket bestämmer sin egen organisation i de delar
den inte är reglerad i denna instruktion. Förordning (2002:988).
9 a § Inom Räddningsverket finns Centrum för risk- och
säkerhetsutbildning. Centrumet skall
1. genomföra utbildning som avses i 2 a §,
2. följa hur samhällets behov av sådana utbildningar som avses
i 2 a § utvecklas och anpassa utbildningarna till behoven,
3. säkerställa kvalitetsutvecklingen inom
utbildningsverksamheten. Förordning (2002:988).
9 b § Centrum för risk- och säkerhetsutbildning har en styrelse
som skall besluta om
1. utbildningsplaner,
2. föreskrifter om krav på behörighet för att antas till
utbildningarna,
3. dispositionen av de resurser som ställs till förfogande för
Centrumets verksamhet.
Centrumets styrelse består av generaldirektören och högst åtta
andra ledamöter. Generaldirektören är styrelsens ordförande.
Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna är närvarande.
Verksamheten vid Centrumet leds av en chef. Centrumets styrelse
får överlåta till Centrumets chef att besluta om
utbildningsplaner. Förordning (2002:988).
9 c § En särskild nämnd vid Statens räddningsverk skall pröva
frågor om disciplinär åtgärd och avskiljande som avses i
förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor.
Nämnden består av generaldirektören, chefen för Centrum för
risk- och säkerhetsutbildning, en företrädare för de vid
myndigheten anställda lärarna samt chefsjuristen. De studerande
har rätt att vara representerade i nämnden med en ledamot.
Den ledamot som företräder lärarna skall utses och entledigas
av den arbetstagarorganisation som är den största med hänsyn
till antalet medlemmar bland den personalkategorin. Ledamoten
skall utses för två år. Den ledamot som representerar de
studerande skall utses för ett år.
Generaldirektören är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför
när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande.
Förordning (2003:478).
10 § För att bistå Räddningsverket med de upplysningar och
synpunkter som kan vara av betydelse för planeringen och
beredningen av viktiga ärenden inom respektive sakområde är
fyra delegationer knutna till verket, nämligen
delegationen för samordning av räddningstjänst,
delegationen för beredskap mot kärnenergiolyckor,
delegationen för samordning av riskfrågor,
delegationen för transport av farligt gods.
Varje delegation består av generaldirektören som ordförande,
chefen för den enhet som berörs och högst tolv andra ledamöter
samt ersättare för dessa. Enligt beslut av generaldirektören
inträder chefen för enheten som ordförande i en delegation.
Delegationerna sammanträder när ordföranden finner anledning
till det eller när någon annan ledamot begär det.
Förordning (1999:1023).
10 a § För att samordna säkerhetsföreskrifterna för land-, sjö-
och lufttransporter av farligt gods, det svenska arbetet i
internationella organ samt transportmyndigheternas arbete i
övrigt inom området transport av farligt gods, är ett råd för
transport av farligt gods knutet till Räddningsverket.
Rådet för transport av farligt gods består av generaldirektören
som ordförande samt högst två ledamöter från vardera
Räddningsverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen.
Generaldirektören får bestämma att någon annan skall träda in
som ordförande i rådet. Rådet sammanträder när ordföranden
finner anledning till det, dock minst två gånger per år.
Förordning (2004:1116).
11 § Har upphävts genom förordning (2002:988).
Personalföreträdare
12 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
räddningsverket.
Ärendenas handläggning
13 § Generaldirektören skall avgöra ärenden som inte skall
avgöras av styrelsen, av styrelsen för Centrum för risk- och
säkerhetsutbildning, av Centrumets chef efter delegation av
Centrumets styrelse eller av personalansvarsnämnden.
Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver
avgöras av generaldirektören, får de avgöras av någon annan
tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i
särskilda beslut.
Andra stycket gäller inte föreskrifter och sådana ärenden som
avses i 13 § 1-3 verksförordningen (1995:1322).
Förordning (2002:988).
Myndighetens föreskrifter
14 § Styrelsen får överlåta till generaldirektören att besluta
föreskrifter. Detta gäller dock inte föreskrifter som är av
principiellt slag eller i övrigt av större vikt.
Av 9 b § framgår vilka föreskrifter som skall beslutas av
styrelsen för Centrum för risk- och säkerhetsutbildning.
Förordning (2002:988).
Anställningar m.m.
15 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen.
Överdirektören anställs genom beslut av regeringen efter
anmälan av generaldirektören.
Andra anställningar beslutas av myndigheten. Chefen för Centrum
för risk- och säkerhetsutbildning anställs i samråd med
Centrumets styrelse. Förordning (2002:988).
16 § Andra ledamöter i styrelsen för Centrum för risk- och
säkerhetsutbildning än generaldirektören utses av regeringen
för en bestämd tid. Förordning (2002:988).
17 § Har upphävts genom förordning (1996:108).
18 § Ledamöterna i delegationerna utses av räddningsverket för en
bestämd tid.
19 § har upphävts genom förordning (1996:108).
Övergångsbestämmelser
1988:1040
Denna förordning träder i kraft den 1 december 1988, då förordningen
(1986:424) med instruktion för statens räddningsverk skall upphöra att
gälla.
Vad regeringen i en förordning eller ett särskilt beslut har föreskrivit
om civilförsvarsstyrelsen eller statens brandnämnd skall i stället avse
räddningsverket.
2001:693
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2001, då
förordningen (1996:62) med instruktion för
Sprängämnesinspektionen skall upphöra att gälla.
2. Föreskrifter som har meddelats av Sprängämnesinspektionen
före den 1 oktober 2001 skall upphöra att gälla senast den 30
september 2003, om inte Statens räddningsverk efter den 1
oktober 2001 har föreskrivit att de skall fortsätta att gälla.
3. Vad regeringen i särskilda beslut föreskrivit om
Sprängämnesinspektionen skall i stället avse Statens
räddningsverk under förutsättning att besluten gäller frågor
som hör till verkets ansvarsområde.