Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6751 av 10932 träffar
SFS-nummer · 1988:1137 · Visa register
Förordning (1988:1137) med instruktion för Arbetsdomstolen
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad: 1988-11-10
Ändring införd: t.o.m. SFS 2020:134
Ikraft: 1989-01-01 överg.best.
Verksförordningens tillämpning Uppgifter 1 § Arbetsdomstolen prövar tvister som ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Förordning (2007:910). 1 a § Arbetsdomstolen ska tillämpa följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515): 3 och 4 §§ om ledningens ansvar, 6 § om allmänna uppgifter, 8 § om myndighetens arbetsgivarpolitik, 21 § om myndighetens beslut, och 28 § om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse. Det som i dessa bestämmelser sägs om myndighetens ledning ska avse Arbetsdomstolen i kollegium eller den administrative chefen i enlighet med bestämmelserna i 24-29 §§. Bestämmelsen i 21 § myndighetsförordningen ska tillämpas endast i administrativa ärenden. Förordning (2007:910). Organisation 2 § I Arbetsdomstolen finns, förutom ledamöter och ersättare som avses i 3 kap. lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, också rättssekreterare och annan personal. Förordning (2013:781). 3 § Har upphävts genom förordning (2010:1798). 4 § Arbetsdomstolen delar in ledamöterna för tjänstgöring på ett sätt som främjar en jämn fördelning av arbetsbördan och cirkulation mellan ledamöterna. Sammansättning m. m. 5 § I mål som är av allmän betydelse för förhållandena på arbetsmarknaden ska följande ledamöter delta när Arbetsdomstolen sammanträder med två ledamöter för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan: 1. en ledamot som har utsetts efter förslag av Svenskt Näringsliv, 2. en ledamot som har utsetts efter förslag av Sveriges Kommuner och Regioner eller Arbetsgivarverket, 3. en ledamot som har utsetts efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, och 4. en ledamot som har utsetts efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation eller Sveriges akademikers centralorganisation. Förordning (2020:134). 6 § Vid huvudförhandling eller annat sammanträde i mål som huvudsakligen har betydelse endast för ett visst förhandlingsområde eller när arbetsdomstolen sammanträder med endast en ledamot för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan, deltar för partssidorna de ledamöter som har utsetts efter förslag av de organisationer vilkas förhandlingsområde tvisten huvudsakligen rör. 6 a § När Arbetsdomstolen sammanträder med tre lagfarna domare gäller, utöver vad som anges i 3 kap. 9 a § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister om den som ska föra ordet, att minst en av de andra domarna ska vara ordförande eller vice ordförande i domstolen. En av domarna får vara en sådan lagfaren anställd som har fått ett förordnande enligt 3 kap. 8 § andra stycket lagen om rättegången i arbetstvister. Förordning (2018:425). 7 § Om en ledamot är förhindrad att tjänstgöra i ett visst mål skall, vid tillämpning av 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, i första hand en annan ledamot kallas att tjänstgöra. Om alla ledamöter har förhinder skall ersättare kallas att tjänstgöra i den ordning som de har blivit förordnade. Förordning (1992:127). 8 § Om en arbetsgivar- eller arbetstagarledamot får förhinder under en pågående huvudförhandling eller ett annat sammanträde i ett visst mål och därför en ledamot för den motsatta partssidan måste avträda till följd av bestämmelsen om domförhet i 3 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, skall den som har förordnats till ledamot tjänstgöra före ersättare och tjänstgöringen i övrigt bestämmas av den ordning i vilken förordnande har skett. 9 § Närmare bestämmelser om grunderna för ledamöternas tjänstgöring och domstolens sammansättning skall framgå av arbetsordningen. I övrigt bestäms domstolens sammansättning i ett visst mål av ordföranden i målet. Fördelning av målen 10 § Fördelning av mål sker så snart målet har kommit in. 11 § Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Domstolens administrativa chef får besluta att tilldela en vice ordförande mål. Förordning (2018:425). 12 § Har upphävts genom förordning (2018:425). Handläggning av målen 13 § Har upphävts genom förordning (2018:425). 14 § Ordförandena och sådan vice ordförande som tilldelas mål leder beredningen av de mål som har tilldelats dem och skall delta i målets handläggning och avgörande, om inte särskilda skäl föranleder annat. 15 § Rättssekreterarna svarar, efter uppdrag som avses i 3 kap. 8 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, för beredning och föredragning av mål som har tilldelats dem. Rättssekreterarna hjälper i övrigt till med målens handläggning enligt de riktlinjer och i den omfattning som ordföranden eller, om en vice ordförande tilldelats målet, vice ordföranden bestämmer. En rättssekreterare får dock inte 1. avvisa ombud eller biträden, 2. döma ut viten eller andra påföljder för att förelägganden inte följts, 3. avvisa utredningar, 4. besluta om syn, 5. besluta om ersättning för någons medverkan i mål, 6. avslå ansökningar om rättshjälp eller besluta i frågor om byte av rättshjälpsbiträde. Bestämmelserna i andra stycket 1, 2, 5 och 6 gäller inte rättssekreterare som fått förordnande och uppdrag som avses i 3 kap. 8 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Förordning (2013:781). 16 § Rättssekreterare som fått förordnande och uppdrag som avses i 3 kap. 8 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister får hålla muntlig förberedelse. I övrigt får rättssekreterarna hålla muntlig förberedelse endast om ordföranden i ett visst mål eller, om en vice ordförande har tilldelats målet, vice ordföranden beslutat om detta. Endast efter ett sådant förordnande i ett visst mål får rättssekreterarna hålla förhör med en part eller någon annan eller ta upp bevis utom huvudförhandling. Förordning (2013:781). 17 § Rättssekreterarna ska hålla ordföranden eller, om en vice ordförande  tilldelats mål, vice ordföranden underrättad om målen och, vid behov hämta in besked om åtgärder som bör vidtas. Om ett mål eller en fråga som har uppkommit i ett mål måste avgöras snabbt ska rättssekreteraren genast anmäla detta för ordföranden eller, om målet tilldelats en vice ordförande, vice ordföranden. Förordning (2013:781). 18 § Har upphävts genom förordning (2002:291). 19 § Har upphävts genom förordning (2002:291). 20 § Andra anställda än rättssekreterarna hjälper till med uppgifter enligt vad Arbetsdomstolen närmare bestämmer. Den som har tillräcklig erfarenhet får förordnas att på eget ansvar 1. föra dagbok över målen, minnesbok över domstolens sammanträden och arkivförteckning, 2. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden, 3. vidta åtgärder i samband med delgivningar, 4. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar, 5. föra anteckningar om rättshjälpskostnader, 6. utfärda lagakrafts- och diariebevis, 7. utföra uppgifter enligt förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191), 8. förvalta kassamedel och betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl., 9. i den utsträckning som Arbetsdomstolen bestämmer, utföra andra arbetsuppgifter som inte enligt lag eller annan författning måste utföras av någon som är lagfaren. Förordning (2013:781). 21 § Mål eller en fråga som har uppkommit i ett mål skall tas upp till prövning så snart det kan ske när 1. skyndsam handläggning föeskrivs i lag eller annan författning, 2. målet rör pågående stridsåtgärder eller förhandlingsvägran, 3. det är fråga om förordnande för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet, 4. det är fråga om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken, 5. det är fråga om återförvisning av mål till tingsrätt enligt 50 kap. 24 § rättegångsbalken, 6. det är fråga om prövningstillstånd enligt 49 kap. 12 § rättegångsbalken. I övrigt tas målen upp till prövning i den ordning som de har kommit in, om inte målets beskaffenhet eller särskilda omständigheter föranleder något annat. Dagbok och aktbildning 22 § Vid arbetsdomstolen skall föras dagbok över inkomna mål i huvudsaklig överensstämmelse med vad som är föreskrivet för tingsrätt. Särskild dagbok skall föras över mål som har överklagats till domstolen. 23 § I fråga om aktbildning och vad som hänger samman därmed gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för tingsrätt. Handläggning av administrativa ärenden 24 § Administrativa ärenden avgörs av Arbetsdomstolen i kollegium eller av domstolens administrative chef i den mån annat inte framgår av denna förordning. Förordning (2002:291). 25 § Kollegium består av 1. ordförandena vid Arbetsdomstolen, 2. en av de ledamöter som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, och 3. följande ledamöter av dem som anges i 3 kap. 3 § samma lag: a) en som har utsetts efter förslag av Svenskt Näringsliv, b) två som har utsetts efter förslag av Sveriges Kommuner och Regioner eller Arbetsgivarverket, c) en som har utsetts efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, d) en som har utsetts efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation, och e) en som har utsetts efter förslag av Sveriges akademikers centralorganisation. Domstolens administrativa chef för ordet i kollegium. Om domstolen inte bestämmer något annat, inträder ledamöterna i kollegium i den ordning som följer av 3 kap. 4 § andra stycket lagen om rättegången i arbetstvister och 7 § denna förordning. Förordning (2020:134). 26 § I kollegium avgörs ärenden som avser 1. fastställande av grunderna för ledamöternas tjänstgöring och Arbetsdomstolens sammansättning, 2. andra viktigare frågor om Arbetsdomstolens organisation och arbetsformer, och 3. anslagsframställningar. Förordning (2010:1798). 27 § I ärende i kollegium är domstolen beslutför när minst hälften av dem som skall delta är närvarande. När ärende av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga närvara. Sådant ärende får avgöras i frånvaro av den administrative chefen endast om ärendet inte tål uppskov. 28 § Arbetsdomstolens administrative chef får uppdra åt någon annan som är anställd vid domstolen att i sitt ställe avgöra ett visst ärende eller en grupp av ärenden. Förordning (2002:291). 29 § Om arbetsdomstolens administrative chef är förhindrad att tjänstgöra eller om tjänsten är ledig och har vikarie inte förordnats, skall den i tjänsten äldste av de övriga ordförandena fullgöra den administrative chefens arbetsuppgifter. Administrativa beslut av större vikt får då fattas endast om det uppkommer avsevärda problem genom att vänta. 30 § Ett ärende som avser yttrande i lagstiftningsfrågor och som inte är en uppgift för arbetsdomstolen i kollegium avgörs gemensamt av ordförandena. Anställningar m.m. 31 § Bestämmelser om utnämning av ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbetsdomstolen finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare. Bestämmelser om förordnande av övriga ledamöter och ersättare finns i 3 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Arbetsdomstolen ska anmäla till Domarnämnden när det finns en ledig anställning som ordförande som behöver tillsättas. Bestämmelserna i 6 § anställningsförordningen (1994:373) om information behöver inte tillämpas vid anställning av rättssekreterare. Förordning (2013:781). 32 § Ordförandena får bestämma om förläggningen av sin semester och om annan ledighet för sig själva. Övergångsbestämmelser 1988:1137 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989, då förordningen (1974:589) med instruktion för arbetsdomstolen skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser skall dock i tillämpliga delar fortfarande gälla i fråga om mål som handläggs enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden. 1992:127 Denna förordning träder i kraft, i fråga om 5, 7 och 25 §§ den 1 juli 1992, och i övrigt den 1 april 1992.