Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Denna förordning gäller för 1. riksinternatskolorna Grännaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, 2. privatskolorna Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg, Franska skolan i Stockholm och Lundsbergs skola i Storfors, 3. de fristående lanthushållsskolorna Apelrydsskolan i Båstad och Vackstanässkolan i Södertälje. 2 § Statsbidrag lämnas till huvudmannen för 1. riksinternatskolorna för undervisning i de skolformer och på de studievägar i gymnasieskolan som fastställs enligt 5 § förordningen (1970:333) om riksinternatskolor samt enligt förordningen (SÖ-FS 1982:202) om internationell gymnasial utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (IB-utbildning), 2. Göteborgs högre samskola för undervisning motsvarande årskurserna 1--9 av grundskolan samt de treåriga linjerna och den tvååriga sociala linjen i gymnasieskolan, 3. Sigrid Rudebecks gymnasium för undervisning motsvarande de treåriga linjerna i gymnasieskolan, 4. Franska skolan för undervisning motsvarande årskurserna 1--9 av grundskolan och de treåriga linjerna i gymnasieskolan, 5. Lundsbergs skola för undervisning motsvarande årskurserna 7--9 av grundskolan och de treåriga linjerna i gymnasieskolan, 6. Apelrydsskolan och Vackstanässkolan för undervisning i konsumentekonomiska specialkurser. 3 § Statsbidrag till kostnader för verksamhet som avses i 2 § lämnas i form av 1. skolledningsbidrag, 2. undervisningsbidrag: 2.1 på grundskolenivå enligt förordningen (1989:374) om statsbidrag för undervisning på grundskolenivå vid riksinternatskolor och vissa privatskolor, 2.2 på gymnasieskolnivå a. allmänt undervisningsbidrag, b. särskilt undervisningsbidrag, c. särskilda lönekostnadsbidrag, d. bidrag till kostnader till tilläggspensionsavgifter m. m., e. bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1982:202) om internationell gymnasial utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, 3. övriga bidrag a. bidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering vid riksinternatskolor och privatskolor, b. bidrag till lokal skolutveckling vid riksinternatskolor och privatskolor, c. bidrag till pedagogisk stödpersonal vid riksinternatskolor, d. bidrag till kostnader för hälsovård vid vissa privatskolor, e. bidrag till kostnader för elevhemsföreståndare, fritidsledare och skolhälsovård vid riksinternatskolor, f. bidrag till privatskolor för kostnader för resor för lärare på gymnasieskolenivå i samband med fyllnadstjänstgöring, g. bidrag till riksinternatskola motsvarande interkommunal ersättning för elev med utlandssvenska föräldrar. Förordning (1989:375). 4 § Som allmänna villkor för statsbidrag gäller, att skolan är anordnad och drivs enligt bestämmelserna i förordningen (1970:333) om riksinternatskolor resp. privatskolförordningen (1967:270) samt att huvudmannen följer de övriga föreskrifter avseende skolan som regeringen, skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden meddelar. 5 § Statsbidrag beräknas för tiden den 1 juli--30 juni följande kalenderår (redovisningsår). 6 § Statsbidrag som lämnas till riksinternatskola enligt 8, 18, 19, 21--25, 28, 32, 33 och 35 §§ denna förordning samt bidrag som avses i 3 § 2.1 och 3 § 2.2 e skall minskas med 2 procent. Förordning (1989:375). 7 § Statsbidrag som lämnas till privatskola enligt denna förordning skall utgå med följande procenttal av det för redovisningsåret fastställda slutliga totala bidraget, nämligen för Lundsbergs skola med 99,5 procent och för Göteborgs högre samskola, Sigrid Rudebecks gymnasium och Franska skolan med 95,5 procent. Skolledningsbidrag 8 § Bidrag i form av skolledningsresurser lämnas till 1. kostnader för löner åt rektor och studierektorer, dock inte till kostnader för undervisning som ingår i tjänsterna eller till kostnader för övertidstillägg, 2. kostnader som föranleds av att undervisningsskyldigheten är nedsatt för lärare som fullgör specialfunktioner. Skolledningsresurs beräknas på det sätt som anges i 9 och 10 §§. 9 § En skolas poängtal räknas fram för redovisningsåret enligt följande: -- för grundskoledelen med 1,5 poäng per klass, -- för gymnasieskoldelen enligt 4 kap. 4 § första stycket a och b gymnasieförordningen (1987:743), -- i förekommande fall med 1,5 poäng för varje IB-klass, -- med 2 poäng för varje i drift varande elevhem vid riksinternatskola och privatskola med både grundskole- och gymnasieskoldel och med 1 poäng vid skola med enbart gymnasieskoldel. Beräkningen av poäng för ett redovisningsår skall utgå från de förutsättningar som är kända den 20 maj före redovisningsåret såvitt gäller studievägar, elevplatser m. m. och beräknat antal elever den 15 januari för preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för undervisningen enligt 39 och 40 §§. Det sammanlagda poängtalet skall för varje riksinternatskola och privatskola anses utgöra lägst 30 poäng och för varje fristående lanthushållsskola lägst 17 poäng. 10 § Det sammanlagda poängtalet enligt 9 § skall multipliceras med följande faktor Varje poäng t. o. m. 50 0,062 Varje poäng utöver 50 0,057. 11 § För skolledningsresurser gäller föreskrifterna i 16 kap. 5--8 §§ gymnasieförordningen (1987:743). 12 § Bidraget till skolledningsresurser beräknas på grundval av 1. den sammanlagda produkten enligt 10 § och 2. det belopp som skolöverstyrelsen för varje redovisningsår bestämmer för en skolledningsresurs. Allmänt och särskilt undervisningsbidrag 13 § Resurser för undervisning beräknas i form av allmänna resp. särskilda timresurser. Allmänna timresurser utgör timunderlag för huvuddelen av undervisningen jämte därmed sammanhängande verksamhet. Särskilda timresurser beräknas för särskild undervisning, hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska. 14 § Allmänt undervisningsbidrag lämnas till kostnader för lärarlöner för allmänna timresurser. 15 § Särskilt undervisningsbidrag lämnas till kostnader för lärarlöner för särskilda timresurser. 16 § Föreskrifterna i 17 kap. gymnasieförordningen (1987:743) gäller i tillämpliga delar vid beräkningen och användningen av allmänna resp. särskilda timresurser. Utöver de särskilda timresurser som utgår vid tillämpning av 17 kap. gymnasieförordningen får, vid riksinternatskola, för stödundervisning i svenska för svenska elever, som kommer från utländska skolor, tas i anspråk lärarveckotimmar till ett antal som motsvarar 0,85 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår. 17 § Vid beräkning av det allmänna undervisningsbidraget skall en skolas statsbidragsgrundande timunderlag delas upp på a-timmar, b-timmar, c-timmar och d-timmar. A-timmar fullgörs av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 21 veckotimmar, b-timmar av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 24 veckotimmar och c-timmar av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 27 veckotimmar. D-timmar är övriga timmar. Timunderlag som beräknas enligt bilagorna 2--8 till gymnasieförordningen (1987:743) skall delas upp enligt bilaga 10 till samma förordning. 18 § Allmänt undervisningsbidrag för en skola beräknas på grundval av 1. antalet timmar av olika slag enligt 17 § i timunderlaget och 2. ett av skolöverstyrelsen för varje redovisningsår fastställt belopp per timme för varje timslag. 19 § Särskilt undervisningsbidrag lämnas till kostnader för lärarlöner för de särskilda timresurserna enligt 16 §. Bidrag lämnas med det belopp per lärarveckotimme som skolöverstyrelsen fastställer utifrån av skolan redovisade faktiska lönekostnader. Särskilda lönekostnadsbidrag 20 § Särskilda lönekostnadsbidrag lämnas enligt 21--27 §§ till vissa lönekostnader som hänför sig till skolledningen och undervisningen men som inte täcks av skolledningsbidraget, det allmänna eller det särskilda undervisningsbidraget. 21 § Bidrag till semesterlönetillägg utgår med 1,296 procent av 1. bidraget till skolledningsresurs enligt 12 §, 2. det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget enligt 18 §, 3. det i slutregleringen fastställda särskilda undervisningsbidraget enligt 19 §. 22 § Bidrag lämnas till riksinternatskola och privatskola för sådana merkostnader för lön som uppkommer i de fall där en lärare eller någon annan med undervisningsskyldighet under kortare tid är ledig från tjänstgöring i gymnasieskolutbildning med helt eller delvis behållna löneförmåner och motsvarande timmar enligt gällande föreskrifter används för annan undervisning med stöd av 17 kap. 32 § gymnasieförordningen (1987:743). 23 § Om, vid riksinternatskola, en rektor, studierektor eller lärare eller någon annan med undervisningsskyldighet under bortavaro från sin tjänst har helt eller delvis behållna löneförmåner och, om därvid arbetsuppgifter eller undervisning, som avses med skolans bidrag enligt 12, 18 och 19 §§ i stället fullgörs av en ersättare, lämnas utöver sådant bidrag särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer. Bestämmelserna i första stycket gäller inte om den bortavarande är ledig för att genomgå personalutbildning. I sådant fall gäller bestämmelserna i 32 §. 24 § Om, vid riksinternatskola, en lärare har nedsatt undervisningsskyldighet för att fullgöra andra uppgifter inom tjänsten enligt statligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter, lämnas särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer genom det ökade personalbehovet. Bestämmelserna i första stycket gäller inte i de fall någon har nedsatt undervisningsskyldighet för att delta i lokalt utvecklingsarbete. I sådant fall gäller bestämmelserna i 32 §. Bestämmelserna gäller inte heller i sådant fall när lärare har nedsättning av undervisningsskyldighet för fullgörande av specialfunktioner. Bidrag till sådan kostnad ingår i skolledningsresurserna enligt 12 §. 25 § har upphävts genom förordning (1990:639). 26 § Om, vid privatskola, en rektor, studierektor eller lärare under hela läsåret är tjänstledig för sjukdom eller med anledning av risk för överförande av smitta och har helt eller delvis behållna löneförmåner och, om därvid arbetsuppgifter eller undervisning, som avses med bidrag enligt 8--19 §§, i stället fullgörs av en ersättare, lämnas därutöver särskilt lönekostnadsbidrag för de nettomerkostnader för lön som uppkommer. Detta gäller dock inte, om den bortavarande är ledig för att genomgå personalutbildning. Motsvarande gäller också när rektor, studierektor eller lärare under minst 30 dagar i följd är tjänstledig för offentligt uppdrag med högst B-avdrag på lönen eller är tjänstledig för uppdrag som ledamot av riksdagen eller kyrkomötet eller som riksdagens revisor. 27 § Bidrag lämnas till privatskola för det tjänstgöringstillägg eller annat tillägg som enligt gällande bestämmelser har utbetalats till rektor, studierektor eller lärare med anledning av aftonundervisning. Bidrag till kostnader för tilläggspensionsavgift m.m. 28 § Bidrag lämnas till riksinternatskola med tillägg om 27,7 procent av bidrag enligt 12 och 18--25 §§ och med 39 procent av bidrag enligt 35 § motsvarande lönekostnadspålägg enligt förordningen (1969:54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg. Förordning (1990:639). 29 § Bidrag till kostnader för tilläggspensionsavgift vid privatskola enligt lagen (1981:691) om socialavgifter lämnas med ett belopp som motsvarar följande procent av bidrag enligt 12, 18--22, 26 och 27 §§ för varje angivet redovisningsår. Procent Redovisningsår 10,1 1986/87 10,4 1987/88 10,8 1988/89 12,0 1989/90 13,0 1990/91 Förordning (1989:707). 30 § Avgiftsbidrag lämnas till fristående lanthushållsskola med ett belopp som motsvarar den sjukförsäkringsavgift, folkpensionsavgift och tilläggspensionsavgift som huvudmannen skall betala enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller bestämmelser som avses där. Övriga bidrag 31 § Bidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering lämnas för varje elev den 15 september med 300 kr. för riksinternatskolorna och 197 kr. för privatskolorna. Styrelsen för skolan bestämmer hur bidraget skall användas för syoinsatser. Förordning (1990:639). 32 § Bidrag till kostnader för lokal skolutveckling utgår med belopp som motsvarar en viss av regeringen bestämd procent av bidrag enligt 18 och 19 §§ till skolor som avses i 1 §, enligt förordningen (SÖ-FS 1982:202) om internationell gymnasial utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och enligt förordningen (1989:374) om statsbidrag för undervisning på grundskolenivå vid riksinternatskolor och vissa privatskolor. I beloppet ingår i den mån de används till lönekostnader, bidrag till kostnader som avses i 28 och 29 §§ med samma procentsatser som gäller för sådant avgiftsbidrag till skolan. Styrelsen för skolan bestämmer om bidragets användning. Förordning (1989:707). 33 § Bidrag till kostnader för pedagogisk stödpersonal lämnas till Grännaskolan med 3,1 procent av det allmänna undervisningsbidraget enligt 18 § och till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket med 1,6 procent av det allmänna undervisningsbidraget enligt 18 §. Förordning (1990:639). 34 § Bidrag till kostnader för hälsovård lämnas till Göteborgs högre samskola med 0,7 procent av det allmänna undervisningsbidraget enligt 18 §, till Sigrid Rudebecks gymnasium med 0,4 procent av det allmänna undervisningsbidraget enligt 18 §, till Franska skolan med 0,8 procent av det allmänna undervisningsbidraget enligt 18 § och till Lundsbergs skola med 1,3 procent av det allmänna undervisningsbidraget enligt 18 §. Förordning (1990:639). 35 § Bidrag till kostnader för elevhemsföreståndare, fritidsledare och för skolhälsovård lämnas till Grännaskolan med 81,4 procent av det allmänna undervisningsbidraget enligt 18 § och till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket med 80,0 procent av det allmänna undervisningsbidraget enligt 18 §. Förordning (1990:639). 36 § Bidrag lämnas till privatskola för kostnader för lärares resor till följd av fyllnadstjänstgöring enligt föreskrifterna i 14 kap. skolförordningen (1971:235). Som förutsättning för bidrag gäller att kostnaderna är av betydenhet för skolan. Bidrag beräknas enligt grunderna för ersättning för resekostnader enligt allmänna reseavtalet (ARA). 37 § För sådan elev vid riksinternatskola som har utlandssvenska föräldrar lämnas bidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider med det belopp som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på det offentliga skolväsendets område. /r3/ Rekvisition och utbetalning 38 § För skolledningsbidrag och för allmänt undervisningsbidrag tillämpas ett system med förskott och slutreglering utan rekvisition från skolhuvudmannen. Bidrag till avgifter enligt 28--30 §§ liksom bidrag enligt 32--35 §§ utbetalas utan rekvisition från skolhuvudmannen medan övriga bidrag utbetalas efter rekvisition. 39 § Styrelse för skola skall senast den 20 maj lämna skolöverstyrelsen uppgift enligt 9 och 10 §§. Med ledning av denna uppgift skall skolöverstyrelsen fastställa den statsbidragsgrundande skolledningsresursen. 40 § Styrelse för skola skall senast den 20 maj lämna skolöverstyrelsen uppgift om beräknat antal elever och klasser den 15 januari kommande läsår. 41 § Med ledning av uppgifterna enligt 40 § fastställer skolöverstyrelsen ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för allmänt undervisningsbidrag för det närmaste redovisningsåret. 42 § Skolöverstyrelsens beslut om statsbidragsgrundande skolledningsresurs enligt 39 § resp. preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag enligt 41 § utgör grunderna för utbetalning av förskott. Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott till huvudmannen i slutet av varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till 1. för skolledningsresurs aktuella lönebelopp enligt vad regeringen fastställt för sådan resurs hos primärkommunal skolhuvudman och 2. för allmänna timresurser aktuella lönebelopp för kostnadsgrupp 3 enligt 18 kap. 14 § gymnasieförordningen (1987:743). Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas. 43 § Förskott på statsbidrag enligt 28, 29, 32, 33 och 35 §§ utbetalas av skolöverstyrelsen utan rekvisition i slutet av juli och januari. Grunden för utbetalning av dessa bidrag utgörs av sex månaders sammanlagda förskott på det allmänna undervisningsbidraget som skolöverstyrelsen betalar ut enligt 42 §. Förordning (1989:707). 44 § Förskott avrundas till närmast lägre tusental kronor. Summan av förskotten skall dras av när statsbidraget för redovisningsåret slutligt skall betalas ut. 45 § Styrelse för skola skall senast den 1 september närmast efter redovisningsårets utgång inge uppgift om det faktiska antalet elever och klasser den 15 januari föregående redovisningsår. 46 § Med utgångspunkt i uppgifterna enligt 45 § fastställer skolöverstyrelsen skolans slutliga statsbidragsgrundande timunderlag för redovisningsåret. 47 § Skolöverstyrelsen fastställer statsbidraget för skolledningsresurs med hänsyn till det belopp för skolledningsresurs som skolöverstyrelsen fastställer med utgångspunkt i av skolan redovisade faktiska lönekostnader för rektor och studierektor. 48 § Skolöverstyrelsen fastställer det slutliga beloppet för allmänt undervisningsbidrag för redovisningsåret med hänsyn till det belopp för timmar av olika slag som skolöverstyrelsen fastställer med utgångspunkt i av skolan redovisade faktiska lönekostnader. 49 § Så snart underlag finns för bidrag enligt 21, 28--30 och 32--35 §§ skall sk olöverstyrelsen utan rekvisition från skolas styrelse fastställa bidrag till semesterlönetillägg, lokal skolutveckling, pedagogisk stödpersonal, hälsovård och elevhemsföreståndare m. fl. 50 § Skolöverstyrelsen beslutar om statsbidrag enligt 47--49 §§ och betalar ut bidragen snarast möjligt. 51 § Bidrag enligt 19, 22--27, 36 och 37 §§ rekvireras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt besluta om och betala ut bidragen. 52 § Bidrag enligt 31 § utbetalas av skolöverstyrelsen utan rekvisition. Skolöverstyrelsen beslutar om bidrag efter uppgift från huvudmannen enligt 31 §. 53 § Om en rekvisition av statsbidrag som avses i denna förordning kommer in för sent, får rekvisitionen ändå prövas, om det finns särskilda skäl. 54 § Skolhuvudman är skyldig att på begäran av skolöverstyrelsen eller riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning i fråga om statsbidrag. 55 § Åsidosätter skolhuvudman vad som enligt lag eller annan författning åligger skolhuvudmannen i fråga om skolan, får skolöverstyrelsen efter anmälan av länsskolnämnden besluta, att högst 10 procent av statsbidrag som avses i denna förordning skall hållas inne i avvaktan på rättelse. Vinns inte rättelse, får skolöverstyrelsen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. Ett sådant beslut får överklagas hos regeringen. 1988:681 /r3/ Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (SÖ-FS 1981:107) om statsbidrag till driftkostnader för vissa lanthushållsskolor, förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor, förordningen (1983:412) om minskning av vissa statsbidrag till riksinternatskolor m. m., förordning (1984:234) om resurstimmar i gymnasieskolutbildning vid riksinternatskolor m. m. 3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 4. har upphävts genom förordning (1988:957). 5. har upphävts genom förordning (1988:957). 6. Föreskrifterna i 39 och 40 §§ om skyldighet för styrelse för skola att lämna uppgift enligt 9 och 10 §§ resp. om beräknat antal elever och klasser den 15 januari skall under 1988 fullgöras senast den 15 juni. 1989:707 Denna förordning träder i kraft den 1 september 1989. Bestämmelserna i 32 och 43 §§ i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 juli 1989. 1990:639 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990. 2. Bestämmelserna tillämpas från och med redovisningsåret 1989/90.