Regeringskansliets rättsdatabaser

Tillämpningsområde och innehåll 1 § Denna förordning gäller för myndigheterna under regeringen. I förordningen finns föreskrifter till ledning för tolkningen och tillämpningen för svensk del av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 angående skydd för krigets offer samt enligt 1977 års tilläggsprotokoll I och II till Genèvekonventionerna. (Konventionerna och protokollen har publicerats i Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1953:14–17 respektive SÖ 1979:22–23.) I förordningen finns också föreskrifter om viss tillämpning av Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt jämte tilläggsprotokoll. (Konventionen har publicerats i Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1985:7.) I 20 a och 20 b §§ finns även föreskrifter i anslutning till lagen (2014:812) om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten. Förordning (2014:1336). Totalförsvarspersonalens folkrättsliga ställning Kombattanter 2 § Som kombattanter anses de som tjänstgör i Försvarsmaktens krigsorganisation, om de inte tillhör sjukvårds- eller själavårdspersonalen enligt 8 eller 12 §. Förordning (1995:645). 3 § Utöver vad som följer av 2 § ska följande anses som kombattanter. 1. Polismän som enligt lagen (1943:881) om polisens ställning under krig deltar i rikets försvar. 2. De som tjänstgör som skyddsvakter enligt skyddslagen (2010:305). 3. Personal ur Tullverket som tjänstgör som gränsövervakningspersonal enligt lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m. 4. Medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen. Förordning (2012:487). 4 § De som kallas in till tjänstgöring inom försvarsmakten skall anses som kombattanter först då de tilldelats militär utrustning och kommit under ansvarigt befäl. De som i fred tilldelats personlig militär utrustning skall dock anses som kombattanter redan då tjänstgöringsskyldigheten inträder. 5 § Försvarsmakten får efter samråd med berörda myndigheter meddela föreskrifter för verkställigheten av bestämmelserna i 2--4 §§ om kombattanter. Förordning (1994:653). Civilförsvarspersonal 6 § Som civilförsvarspersonal anses de som under höjd beredskap tjänstgör i den kommunala organisationen för räddningstjänst eller fullgör uppgifter inom befolkningsskyddet, om de inte tillhör sjukvårdspersonalen enligt 8 §. Som civilförsvarspersonal anses även annan personal som på anmodan av en räddningsledare deltar i räddningstjänst eller i verksamhet enligt 8 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Förordning (2003:796). 7 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter för verkställigheten av bestämmelserna i 6 § om civilförsvarspersonal. Förordning (2008:1007). Sjukvårdspersonal 8 § Som sjukvårdspersonal anses all personal som under höjd beredskap uteslutande har till uppgift att sörja för de skadades och sjukas välbefinnande genom förebyggande eller vårdande åtgärder inom den civila eller militära hälso- och sjukvården, tandvården eller veterinärverksamheten eller inom den kommunala tillsynen på miljö- och hälsoskyddsområdet. Förordning (1995:645). 9 § har upphävts genom förordning (1995:645). 10 § De som är krigsplacerade inom den militära hälso- och sjukvården får bära endast personlig lätt beväpning. 11 § Föreskrifter för verkställigheten av bestämmelserna om sjukvårdspersonalen får meddelas av 1. Försvarsmakten för personal inom hälso- och sjukvården, tandvården och veterinärverksamheten i fråga om det militära försvaret, 2. Socialstyrelsen för övrig sjukvårdspersonal utom för personal inom den civila veterinärverksamheten, 3. Statens jordbruksverk för personal inom den civila veterinärverksamheten. Förordning (1995:645). Själavårdspersonal 12 § Som själavårdspersonal anses fältpräster samt andra präster, om de är knutna till försvarsmakten eller till den civila hälso- och sjukvården. Själavårdspersonal som är krigsplacerad inom försvarsmakten får bära endast personlig lätt beväpning enligt Försvarsmakten föreskrifter. Förordning (1994:653). Civila åtföljande stridskrafterna 13 § Som civila åtföljande stridskrafterna anses de som utför arbete åt ett militärt förband enligt särskilt tillstånd av Försvarsmakten utan att de tjänstgör vid förbandet och utan att de har stridsuppgifter. Förordning (1994:653). 14 § Försvarsmakten får efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap meddela föreskrifter för verkställigheten av bestämmelserna i 13 § om civila åtföljande stridskrafterna. Förordning (2008:1007). Civil personal 15 § Som civil personal anses all övrig personal inom totalförsvaret. Gemensamma bestämmelser 16 § Folkrättslig ställning enligt denna förordning tillkommer endast den som tjänstgör i vederbörande befattning. Om någon som tjänstgör inom försvarsmakten har permission eller är tjänstledig under kortare tid behåller han, utan hinder av vad som sägs i första stycket, sin folkrättsliga ställning under ledigheten. Identitetskort m.m. 17 § Under den tid när den humanitära rätten i väpnade konflikter är tilllämplig ska den personal som anges i 2, 3, 6, 8 och 12 §§ vid tjänstgöringen vara försedd med identitetskort som utvisar den folkrättsliga ställningen. Dessutom ska sjukvårdspersonal och själavårdspersonal vara försedda med armbindel med rödakorsmärket samt civilförsvarspersonal vara försedd med armbindel med det internationella kännetecknet för civilförsvar. Förordning (2014:1336). 18 § Försvarsmakten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Tullverket och Statens jordbruksverk ska under fredstid meddela de föreskrifter och vidta de förberedelser som behövs inom respektive verksamhetsområde för att personalen ska kunna förses med identitetskort och kännetecken enligt 17 §. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska samordna förberedelserna inom totalförsvarets civila del. Försvarsmakten ska efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap meddela de föreskrifter och vidta de förberedelser i övrigt som behövs för att den personal som anges i 13 § vid behov ska kunna förses med identitetskort som utvisar den folkrättsliga ställningen. Förordning (2014:1215). 18 a § Riksantikvarieämbetet ska efter samråd med Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under fredstid meddela de föreskrifter och vidta de förberedelser som behövs för att de personer som avses i artikel 17 punkt 2 b) och c) i 1954 års Haagkonvention ska kunna förses med kännetecken och identitetskort enligt artikel 21 punkt 1 och 2 i tilllämpningsföreskrifterna till nämnda konvention. Förordning (2008:1007). 19 § Socialstyrelsen skall efter samråd med Migrationsverket och Svenska röda korset under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att identifiering skall kunna ske av barn som evakueras från eller tas emot i Sverige enligt artikel 78 i 1977 års tilläggsprotokoll I. Socialstyrelsen får meddela föreskrifter för verkställigheten av bestämmelserna i första stycket. Förordning (2000:531). Krigsfångenskap m.m. 19 a § Den som kommer i fiendens våld som krigsfånge är skyldig att på tillfrågan uppge sin tjänstegrad, sitt registreringsnummer, fullständiga namn och födelsedatum. I övrigt behöver inte några uppgifter lämnas. Föreskrifter om förbud att röja uppgifter som rör verksamhet för att försvara landet finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Försvarsmakten får meddela föreskrifter om behandling av krigsfångar som är i Sveriges våld. Förordning (2018:1754). Utbildning 20 § Försvarsmakten och beredskapsmyndigheter enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska se till att personalen inom verksamhetsområdet får en tillfredsställande utbildning och information om folkrättens regler i krig och under neutralitet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska erbjuda beredskapsmyndigheterna grundläggande utbildning i folkrättens regler i krig och under neutralitet samt samordna utbildningen inom totalförsvarets civila del. Förordning (2022:527). Tillstånd att använda kännetecken 20 a § En ansökan om tillstånd att använda ett kännetecken enligt lagen (2014:812) om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten prövas av 1. Socialstyrelsen när det gäller rödakorsmärket eller benämningen ”röda korset” eller ”Genèvekorset”, 2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap när det gäller det internationella kännetecknet för civilförsvar, 3. Affärsverket svenska kraftnät när det gäller det internationella kännetecknet för anläggningar och installationer som innehåller farliga krafter, och 4. Riksantikvarieämbetet när det gäller det internationella kännetecknet för kulturegendom. Förordning (2014:1336). 20 b § En ansökan om tillstånd enligt 20 a § ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om 1. sökandens namn eller företagsnamn och adress, 2. vilket kännetecken som ansökan avser, 3. ändamålen med användningen av kännetecknet, och 4. de omständigheter i övrigt som är av betydelse för prövningen av ärendet. De myndigheter som anges i 20 a § får meddela ytterligare föreskrifter om ansökningsförfarandet för sina respektive ansvarsområden. Förordning (2018:1754). Utmärkning m.m. 21 § Försvarsmakten ska under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att märka ut Försvarsmaktens sjukvårdsenheter och sjukvårdstransportmedel med rödakorsmärken. Försvarsmakten får meddela föreskrifter om utmärkningen. Försvarsmakten får efter samråd med berörda myndigheter under fredstid vidta förberedelser för att sjuktransportflygplan och sjuktransporthelikoptrar ska kunna avge sådana särskilda signaler som anges i 1977 års tilläggsprotokoll, annex I. Förordning (2014:1336). 22 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att utmärka sådana anläggningar som under höjd beredskap ska användas för befolkningsskydd och räddningstjänst med det internationella kännetecknet för civilförsvar. Förrådsbyggnader, skyddsrum och den materiel som den kommunala organisationen för räddningstjänst ska använda under höjd beredskap får utmärkas redan i fred. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får efter samråd med Försvarsmakten meddela föreskrifter för utmärkningen. Förordning (2008:1007). 23 § Socialstyrelsen ska under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att märka ut civila sjukvårdsenheter och sjuktransportmedel med rödakorsmärken. Utmärkningen får göras redan i fredstid. Socialstyrelsen får efter samråd med Försvarsmakten meddela föreskrifter om utmärkningen. Förordning (2014:1336). 24 § Affärsverket svenska kraftnät ska se till att kärnkraftverkens reaktorbyggnader samt dammar, vars förstörelse helt eller delvis kan ge upphov till farliga krafter, märks ut med det internationella kännetecknet för anläggningar och installationer som innehåller farliga krafter. Affärsverket svenska kraftnät får efter samråd med Försvarsmakten meddela föreskrifter om utmärkningen. Förordning (2014:1336). 25 § Riksantikvarieämbetet skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att utmärka sådan kulturegendom som tillförsäkras särskilt skydd enligt artikel 8 i 1954 års Haagkonvention. Utmärkningen får göras redan i fredstid. Länsstyrelsen skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att utmärka sådan kulturegendom som avses i artikel 17 punkt 2 a) i den i första stycket nämnda konventionen. Utmärkningen får göras redan i fredstid. Riksantikvarieämbetet skall efter samråd med Försvarsmakten meddela de föreskrifter som behövs för att uppgiften skall utföras. Förordning (2001:609). 26 § På allmänna kartor får rödakorsmärket användas för att märka ut sjukvårdsenheter och det internationella kännetecknet för anläggningar och installationer som innehåller farliga krafter användas för att märka ut kärnkraftverk enligt Lantmäteriets föreskrifter. Förordning (2014:1336). Folkrättsliga rådgivare 27 § I Försvarsmaktens krigsorganisation skall det finnas folkrättsliga rådgivare till det antal som Försvarsmakten beslutar. Dessa skall vara placerade i högre staber och ha till uppgift att ge militära chefer råd om hur folkrättens regler i krig och under neutralitet skall tillämpas. Rådgivarna skall också delta i stabernas planläggning. En sådan folkrättslig rådgivare får den tjänstegrad som Försvarsmakten beslutar. Förordning (1998:174). 28 § I Försvarsmaktens fredsorganisation skall det i Försvarsmaktens högkvarter finnas befattningshavare med folkrättslig kompetens. I Försvarsmaktens fredsorganisation i övrigt skall det finnas folkrättsliga rådgivare till det antal som Försvarsmakten beslutar. Dessa befattningshavare skall medverka i utbildningen av Försvarsmaktens personal om hur folkrättens regler i krig och neutralitet skall tillämpas och i övrigt ge respektive chef råd i folkrättsliga frågor. Förordning (1998:174). 29 § Försvarsmakten får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av bestämmelserna i 27 och 28 §§ om folkrättsliga rådgivare och befattningshavare med folkrättslig kompetens i Försvarsmakten. Förordning (1998:174). 30 § har upphävts genom förordning (2000:903). 31 § I varje länsstyrelses krigsorganisation skall det finnas två folkrättsliga rådgivare med uppgift att ge länsledningen samt kommunerna inom länet råd om hur folkrättens regler i krig och under neutralitet skall tillämpas. Rådgivarna skall också delta i länsstyrelsens planläggning och utbildningsverksamhet. Förordning (1994:1356). 31 a § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av bestämmelserna i 31 § om folkrättsliga rådgivare. Förordning (2008:1007). 32 § De folkrättsliga rådgivarna och befattningshavarna med folkrättslig kompetens skall vara jurister. Förordning (1998:174). Rapportering och uppföljning 33 § Överträdelser av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter skall rapporteras till regeringen. 34 § Har upphävts genom förordning (2000:903). Övergångsbestämmelser 2010:524 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010. 2. För skyddsområdesvakter enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. gäller 3 § i sin äldre lydelse till och med den 31 december 2011.