Regeringskansliets rättsdatabaser

Uppgifter Allmänna uppgifter 1 § Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Den skall verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet vilket framgår av 7 § första stycket polislagen (1984:387). Till Rikspolisstyrelsen hör Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. Närmare bestämmelser om Säkerhetspolisen finns i förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen och Statens kriminaltekniska laboratorium i förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska laboratorium. Förordning (2002:1051). 1 a § Har upphävts genom förordning (2007:1146). 2 § Utöver vad som följer av polislagen (1984:387), polisförordningen (1998:1558), polisutbildningsförordningen (1999:740) eller av andra föreskrifter ska Rikspolisstyrelsen särskilt 1. verka för ett förtroendefullt förhållande mellan Polisen och allmänheten, 2. utveckla och precisera de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast för polisverksamheten samt förmedla detta till polisorganisationen, 3. utarbeta planer för Polisens beredskapsplanläggning, 4. föra centrala polisregister, och 5. organisera en nationell insatsstyrka med huvuduppgift att bekämpa terroraktioner i landet. Rikspolisstyrelsen ska även 1. upprätthålla funktionen att vara a) nationell enhet för den internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol) och för den europeiska polisbyrån (Europol), b) nationell kontaktpunkt för Schengens informationssystem (SIS) genom Sirenekontoret och ansvarig för den nationella delen av SIS samt för utbyte av tilläggsinformation enligt 12 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem, c) sådan centralbyrå när det gäller penningförfalskning som föreskrivs i den internationella konventionen för bekämpande av penningförfalskning av den 20 april 1929 (SÖ 2001:6), d) kontaktpunkt i brådskande fall för framställningar enligt rådets rambeslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater, e) nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott, f) nationell kontaktpunkt för den europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser (Frontex), g) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (Prümrådsbeslutet), utom när det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska kontaktställen, h) nationell kontaktpunkt enligt Förenta nationernas resolution 55/255, antagen den 31 maj 2001 av generalförsamlingen, tilläggsprotokoll mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, deras delar och komponenter och ammunition till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, i) centralmyndighet vid sådant utbyte av uppgifter ur kriminalregister som avses i rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll, j) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/82/EU av den 25 oktober 2011 om underlättande av ett gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE-direktivet), utom när det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska kontaktställen, k) nationell samordningscentral för informationsutbyte och samarbete enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013 om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur), l) nationell kontaktpunkt för att skicka och ta emot sådan information som avses i artikel 7 i Förenta nationernas konvention den 13 april 2005 för bekämpande av nukleär terrorism, och m) nationell kontaktpunkt för att ta emot och besvara framställningar om hjälp enligt artikel 8bis 4 i Förenta nationernas konvention den 10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med dess protokoll den 14 oktober 2005, 2. organisera en styrka inom Polisen för tjänstgöring utomlands i fredsfrämjande verksamhet (Polisens utlandsstyrka) i samarbete med Försvarsmakten och andra berörda myndigheter, 3. upprätthålla de förbindelser som behövs med utländska brottsbekämpande myndigheter, utländska gränskontrollmyndigheter och internationella organ, 4. i samråd med den nationella OPC-koordinatorn delta i arbetet i den operativa kommittén (OPC), som är en del av Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet, 5. biträda Regeringskansliet i det internationella arbetet på polisområdet, 6. svara för organisation och samordning av verksamhet för eftersök av trafikskadat vilt, 7. ta emot och vidarebefordra framställningar från enskilda om rätt till information m.m. om Europols personuppgiftsbehandling enligt artikel 30 i rådets beslut av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol), 8. ansvara för polisens bombskyddsverksamhet, och 9. i enlighet med artikel 14.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, a) identifiera risksektorer, b) samla in och sammanställa uppgifter om de inspektioner som utförs, och c) därutöver årligen informera Regeringskansliet om antalet genomförda inspektioner. Rikspolisstyrelsen får ingå överenskommelse om samarbete med en utländsk brottsbekämpande myndighet eller utländsk gränskontrollmyndighet i stater som är medlemmar i Europeiska unionen eller som har slutit avtal enligt konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om samarbete med konventionsländerna. Detta gäller dock inte om överenskommelsen kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. Innan en sådan överenskommelse ingås ska Regeringskansliet (Justitiedepartementet) underrättas. Förordning (2014:440). Tillsynsuppgifter 2 a § Av 7 § polislagen (1984:387) följer att Rikspolisstyrelsen har tillsyn över Polisen. Rikspolisstyrelsen skall i sin tillsynsverksamhet särskilt beakta 1. att polisverksamheten bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för den, 2. att polisverksamheten bedrivs effektivt och uppfyller rättssäkerhetens krav, och 3. att förvaltningen inom Polisen fungerar väl. Rikspolisstyrelsen skall följa upp och analysera polisverksamheten. Om verksamheten inte når upp till de krav som anges i andra stycket skall Rikspolisstyrelsen genom påpekanden och uppmaningar eller på annat sätt verka för en förbättring. Vid behov skall Rikspolisstyrelsen anmäla förhållandet till regeringen. Förordning (2002:1051). 2 b § Har upphävts genom förordning (1998:1564). Samordningsuppgifter 3 § Rikspolisstyrelsen svarar för samordningen av 1. Polisens kriminalunderrättelseverksamhet, 2. Polisens personkontroll vid gränser mot länder som inte har tillträtt eller anslutit sig till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med dessa stater eller med Europeiska unionens råd, eller som efter beslut av Europeiska unionen tillämpar de av konventionens bestämmelser som avser den fria rörligheten för personer och Polisens åtgärder mot brottslighet i samband med otillåten inresa eller vistelse i landet, 3. Polisens planering för sådana särskilda händelser där intresset av samordnade insatser är särskilt framträdande, 4. de statliga myndigheternas medverkan i ambulans- och räddningsflygtjänsten samt fjällräddningstjänsten, 5. Polisens beredskap för åtgärder vid incidenter i informationstekniska system (IT-incidenter), 6. Polisens verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar, och 7. Polisens användning av kvalificerade skyddsidentiteter enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter. Förordning (2006:1078). Polisledning vid brott mot rikets säkerhet m.m. 4 § Rikspolisstyrelsen leder polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolisstyrelsen leder också, även om verksamheten inte avser att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet, polisverksamhet när det gäller 1. terrorismbekämpning, 2. bevaknings- och säkerhetsarbete som avser den centrala statsledningen eller som har samband med statsbesök och liknande händelser samt 3. annat personskydd i den utsträckning styrelsen bestämmer. Inom Rikspolisstyrelsen bedrivs den polisverksamhet som anges i första och andra styckena vid Säkerhetspolisen. Av förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen framgår i vilken utsträckning Säkerhetspolisen ansvarar för uppgifter som skall utföras av Rikspolisstyrelsen. Förordning (2002:1051). 5 a § Har upphävts genom förordning (1999:83). 5 b § Har upphävts genom förordning (2002:1051). Annan polisledning 5 § Rikspolisstyrelsen leder polisverksamhet som avses i förordningen (2010:1031) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen m.m. Rikspolisstyrelsen får biträda en polismyndighet vid utredning i ärenden enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning och 7 eller 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd som gäller anställda inom polisen. Förordning (2010:1032). 6 § Rikspolisstyrelsen får utöver vad som följer av 4 och 5 §§ leda polisverksamhet som 1. bedrivs med hjälp av flyg, 2. avser spaning mot och, om det finns särskilda skäl för det, utredning av narkotikabrottslighet, ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, om brottsligheten är av särskilt grov beskaffenhet och har riksomfattande karaktär eller internationell anknytning, 3. avser spaning mot och utredning av brottslighet som riktar sig mot postbefordringsföretag, om spaningen eller utredningen kräver särskild kännedom om postbefordringsföretagets rutiner vid postbefordran, 4. avser bearbetning i spanings- och utredningssyfte av sådan information om brottslighet som finns tillgänglig hos styrelsen, 5. föranleds av transporter av kärnämne eller kärnavfall och, om det finns särskilda skäl för det, transporter av annat slag, 6. avser spaning efter intagna i kriminalvårdsanstalt som avvikit från verkställigheten av straff för sådan brottslighet som avses i 2, om det finns särskilda skäl för det, 7. faller inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde och som avser åtgärder i Ekobrottsmyndighetens verksamhet som enligt lag eller annan författning endast får utföras av anställda inom Polisen, 8. bedrivs av den nationella insatsstyrkan utom när styrkan utgör polisförstärkning hos en lokal polismyndighet, 9. föranleds av händelser utomlands där kravet på nationell enhetlighet är särskilt framträdande, 10. bedrivs med hjälp av automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK), 11. innefattar stöd från Försvarsmakten enligt lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning och inte leds av Säkerhetspolisen, och 12. avser spaning mot och utredning av brotten tagande av muta, givande av muta, grovt tagande av muta, grovt givande av muta, handel med inflytande och vårdslös finansiering av mutbrott enligt 10 kap. 5 a–5 e §§ brottsbalken samt, vid sådan spaning eller utredning, brott som har samband med dessa. Förordning (2012:304). Samarbete med polismyndigheter 7 § Rikskriminalpolisen skall samarbeta med Säkerhetspolisen och med Polisen i övrigt i den utsträckning som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt. Rikskriminalpolisen skall därvid fortlöpande lämna upplysningar till Säkerhetspolisen och de berörda polismyndigheterna om förhållanden som har betydelse för deras verksamhet. Förordning (2002:1051). 7 a § Har upphävts genom förordning (2002:1051). 7 b § Rikskriminalpolisen skall hålla länspolismästaren underrättad om sådan polisverksamhet inom polisdistriktet som den bedriver. Förordning (2002:1051). Polisförstärkning 8 § Rikspolisstyrelsen får tillkalla anställda från polismyndigheterna för verksamhet som bedrivs vid styrelsen eller Ekobrottsmyndigheten. Rikspolisstyrelsen får, om det är befogat med hänsyn till arbetsuppgiften, besluta att för verksamhet som bedrivs vid styrelsen och vid Ekobrottsmyndigheten, för bestämd tid eller tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt, anställa polismän som har en anställning tills vidare vid en polismyndighet. Rikspolisstyrelsen får föreskriva att en polismyndighet i den utsträckning som det behövs skall biträda Ekobrottsmyndigheten med utredning av ekonomisk brottslighet. Förordning (2002:1051). 9 § Om en polismyndighet begär det, skall Rikspolisstyrelsen i mån av tillgång till resurser lämna förstärkning vid spaning eller utredning som leds av polismyndigheten. Förordning (1998:1564). 9 a § Begär en polismyndighet biträde av den nationella insatsstyrkan eller en del av styrkan, skall Rikspolisstyrelsen lämna sådan förstärkning, om det är lämpligt och kan ske med hänsyn till styrkans huvuduppgift. Förordning (2002:1051). 10 § Behövs polisförstärkning från ett polisdistrikt till ett annat och kan de polismyndigheter som berörs inte enas i frågan, får Rikspolisstyrelsen besluta i saken. Vid särskilda händelser får Rikspolisstyrelsen på begäran av en polismyndighet besluta om polisförstärkning från ett eller flera polisdistrikt till andra polisdistrikt. Förordning (1998:1564). 10 a § Har upphävts genom förordning (1999:788). 10 b § Har upphävts genom förordning (2012:485). 11 § Har upphävts genom förordning (1996:55). Föreskriftsrätt m.m. 12 § Rikspolisstyrelsen får besluta om allmänna råd om polisverksamheten i den utsträckning som detta behövs för att uppnå planmässighet, samordning och rationalisering av Polisens arbete. Förordning (2002:1051). 13 § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om 1. ekonomiadministrativa och personaladministrativa rutiner inom Polisen, 2. förbindelsetjänsten och larmrutinerna inom Polisen, 3. beväpning och övrig personlig utrustning för poliser och annan personal inom Polisen, 4. sådan utrustning som används i polisverksamheten, 5. säkerheten i samband med automatisk databehandling inom Polisen, 6. gemensamma informationssystem för Polisen, 7. Polisens beredskapsplanläggning och försvarsutbildning, 8. polismyndigheternas samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter och internationella organ, 9. rekryteringsverksamheten inom Polisen, 10. polisverksamhet som hör till Säkerhetspolisens område, och 11. polisverksamhet som faller inom Ekobrottsmyndighetens område. Föreskrifter får endast meddelas för att tillgodose behovet av enhetlighet inom Polisen. Om enhetlighet kan uppnås genom allmänna råd eller på något annat, mindre ingripande sätt, skall den vägen väljas. Förordning (2002:1051). 13 a § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får ges till den nationella insatsstyrkan eller en del av styrkan när den ställts till en polismyndighets förfogande som polisförstärkning. Förordning (2002:1051). 13 b § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter för planering och uppföljning inom Polisen. Föreskrifter som berör åklagarväsendet eller Kustbevakningen skall utfärdas efter samråd med Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten respektive Kustbevakningen. Förordning (2004:1290). 13 c § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om användningen av de medel som tilldelas polismyndigheterna för att säkerställa att polisverksamheten inriktas på de mål som riksdagen och regeringen angett. Förordning (2002:1051). 13 d § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter 1. för tillämpningen av 4 kap. 6, 12 och 14 a §§ polisförordningen (1998:1558), 2. för tillämpningen av förordningen (2010:1031) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen m.m., efter att ha hört Åklagarmyndigheten, 3. om rapporteftergift enligt 9 § polislagen (1984:387), 4. om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 § 5 polislagen, för Tullverket eller Kustbevakningen i samråd med respektive myndighet, 5. om dokumentation enligt 27 och 28 §§ polislagen, och 6. om i vilken verksamhet inom Polisen som användning av kvalificerade skyddsidentiteter enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter får förekomma, om organisationen och samordningen av användandet av kvalificerade skyddsidentiteter samt om användandet i övrigt av kvalificerade skyddsidentiteter inom Polisen. Förordning (2010:1032). 13 e § Rikspolisstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för att uppnå nationell enhetlighet i verksamheten när ett sådant krav är särskilt framträdande. Förordning (2002:1051). 13 f § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om polismyndigheternas medverkan vid eftersök av trafikskadat vilt. Förordning (2006:1303). 14 § Rikspolisstyrelsen får besluta om utformningen av polismyndigheternas kriminalunderrättelseverksamhet. Förordning (2002:1051). Rätt att ta ut avgift 14 a § Rikspolisstyrelsen får ta ut avgift för inträde till det museum som drivs av styrelsen och inom ramen för full kostnadstäckning besluta om avgiftens storlek. Avgift får inte tas ut för besökare som är under 19 år. Förordning (2007:688). Internrevision 14 b § Rikspolisstyrelsen skall tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). Internrevisionen skall, utöver vad som framgår av 6 § internrevisionsförordningen, även omfatta den verksamhet som polismyndigheterna bedriver eller ansvarar för. Förordning (2007:1146). Undantag från myndighetsförordningen 15 § Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på Rikspolisstyrelsen: 2 § om myndighetens ledning, 5 § om delegering, och 9-18 §§ om särskilda bestämmelser för enrådighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och nämndmyndigheter. Förordning (2007:1146). 15 a § Har upphävts genom förordning (2007:1146). 15 b § Ny beteckning 14 b § genom förordning (2007:1146). Rikspolisstyrelsens ledning 16 § Rikspolisstyrelsen leds av rikspolischefen. Förordning (2007:1146). 17 § Har upphävts genom förordning (2002:1051). 17 a § Rikskriminalpolisen leds av rikskriminalchefen. Förordning (1996:55). 18 § Överdirektören är rikspolischefens ställföreträdare. I frågor på Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område är dock säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen rikspolischefens ställföreträdare. Om säkerhetspolischefen är förhindrad att inträda som ställföreträdare för rikspolischefen, är biträdande säkerhetspolischefen ställföreträdare. Om rikskriminalchefen är förhindrad att inträda som ställföreträdare för rikspolischefen, är överdirektören ställföreträdare. Förordning (2002:1051). Styrelsen 19 § Vid Rikspolisstyrelsen finns en styrelse. Denna består av högst åtta personer, rikspolischefen medräknad. Vid handläggning av ärenden på Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingår också säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen i styrelsen. Rikspolischefen är styrelsens ordförande. En av de andra ledamöterna är vice ordförande, om något annat inte följer av tredje stycket. Om rikspolischefen har förhinder när styrelsen ska handlägga ett ärende på Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område, inträder säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen som ordförande. Förordning (2007:1146). 20 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst fyra av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1996:731). 21 § Utrikesrådet för politiska frågor vid Utrikesdepartementet eller den som han eller hon sätter i sitt ställe är sakkunnig i styrelsen när det gäller utrikespolitiska frågor. Den som är sakkunnig får vara närvarande och yttra sig i styrelsen i frågor som gäller polisverksamhet inom Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens områden. Han eller hon bör vara närvarande när styrelsen handlägger frågor med internationell anknytning. Förordning (2002:1051). Rikspolischefens ansvar och uppgifter 21 a § Rikspolischefen har det ansvar och de uppgifter som anges i 3, 4 och 6-8 §§ myndighetsförordningen (2007:515). Rikspolischefen beslutar dock inte i ärenden om arbetsfördelningen mellan rikspolischefen och styrelsen eller i ärenden som enligt 22 b § ska avgöras av styrelsen. Rikspolischefens ansvar enligt 4 § 4 myndighetsförordningen ska, utöver vad som följer av den bestämmelsen, avse även polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium. Förordning (2007:1146). 21 b § Rikspolischefen beslutar även i andra ärenden än sådana som avses i 3 eller 4 § myndighetsförordningen (2007:515) och som inte ska avgöras av styrelsen eller av personalansvarsnämnden. Andra ärenden än sådana som avses i 3 eller 4 § myndighetsförordningen eller som ska avgöras av styrelsen eller av personalansvarsnämnden får avgöras av någon annan tjänsteman. Förordning (2007:1146). 21 c § Rikspolischefen får överlåta till chefsjuristen vid Rikspolisstyrelsen att besluta sådana föreskrifter som inte har principiell karaktär eller större betydelse eller som ska beslutas av styrelsen. På Säkerhetspolisens område får sådan beslutanderätt överlåtas till säkerhetspolischefen. Förordning (2007:1146). 21 d § Rikspolischefen ansvarar för myndighetens arbetsgivarpolitik enligt 8 § myndighetsförordningen (2007:515) och företräder myndigheten som arbetsgivare. Förordning (2007:1146). 21 e § Rikspolischefen ska hålla styrelsen informerad om verksamheten. Förordning (2007:1146). 21 f § Innan rikspolischefen avgör viktigare ärenden, ska styrelsen ges tillfälle att yttra sig. Om ett ärende är så brådskande att ett yttrande inte hinner inhämtas, får rikspolischefen ändå avgöra ärendet. Ett sådant beslut ska anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (2007:1146). Styrelsens ansvar och uppgifter 22 § Styrelsen ska pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten. Förordning (2007:1146). 22 a § Styrelsen ska biträda rikspolischefen och föreslå honom eller henne de åtgärder som styrelsen finner motiverade. Förordning (2007:1146). 22 b § Styrelsen ska besluta om 1. myndighetens årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag, 2. åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsrapporter och den redovisning som myndigheten ska lämna till regeringen enligt 28 § myndighetsförordningen (2007:515), 3. riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen samt åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen (2006:1228), och 4. sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting. Förordning (2007:1146). 22 c § Styrelsen ska nära följa verksamheten vid Säkerhetspolisen, särskilt med avseende på tillämpningen av de riktlinjer för verksamheten som regeringen meddelar. Styrelsen ska en gång om året och därutöver när det behövs lämna regeringen de synpunkter och förslag som granskningen föranleder. Förordning (2007:1146). 22 d § Styrelsen ska utse en eller flera av sina ledamöter att särskilt följa utredningar i ärenden som handläggs enligt 3 eller 5 § förordningen (2010:1031) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen m.m. Förordning (2010:1032). Organisation 23 § Rikspolisstyrelsen bestämmer sin egen organisation i de delar den inte är reglerad i denna instruktion eller i förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen. Förordning (2002:1051). 24 § Vid Rikspolisstyrelsen finns ett etiskt råd. Myndigheten får använda rådet för etiska överväganden. Rådet består av högst sju ledamöter. Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter i rådet. Förordning (2004:615). Personalföreträdare 25 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) ska tillämpas på Rikspolisstyrelsen. Personalföreträdare får även den vara som är anställd i den lokala polisorganisationen eller vid Statens kriminaltekniska laboratorium. Den som har utsetts att vara personalföreträdare får medverka i den personalansvarsnämnd som anges i 26 § också när nämnden behandlar frågor som rör anställda vid Statens kriminaltekniska laboratorium eller vid den lokala polisorganisationen. Personalföreträdarna har rätt att närvara och yttra sig vid all handläggning i styrelsen. Förordning (2007:1146). Statens ansvarsnämnd 25 a § Bestämmelserna om Statens ansvarsnämnd i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning gäller också chefsjuristen vid verksledningen, informationsdirektören och chefen för en arbetsenhet vid Rikspolisstyrelsen samt ledamot som företräder Polisen i personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen. Förordning (2002:1051). Personalansvarsnämnden 26 § Vid Rikspolisstyrelsen ska det finnas en personalansvarsnämnd. Nämnden prövar frågor som anges i 25 § första stycket myndighetsförordningen (2007:515) för anställda vid Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och den lokala polisorganisationen. Nämnden prövar även sådana överklaganden som avses i 6-8 §§ polisutbildningsförordningen (1999:740). Nämnden består av rikspolischefen, personalföreträdarna, chefsjuristen vid Rikspolisstyrelsen och de två företrädare för Polisen som rikspolischefen bestämmer samt två särskilt förordnade ledamöter. För företrädarna för Polisen kan ersättare utses. Vid prövning av ärenden som gäller anställda vid Säkerhetspolisen eller Rikskriminalpolisen ingår också säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen i nämnden. Rikspolischefen är ordförande och bestämmer vem som ska vara vice ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. Förordning (2007:1146). 27 § I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avsked eller uppsägning bestämmer ordföranden om ett förfarande inför nämnden skall inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende, om det är uppenbart att ärendet inte skall leda till någon åtgärd från nämndens sida. Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet och är det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan. Beslut som har fattats enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Förordning (1992:772). Tjänsteförslagsnämnden 27 a § Tjänsteförslagsnämnden vid Rikspolisstyrelsen handlägger sådana ärenden där Rikspolisstyrelsen skall lämna förslag enligt 6 kap. 2-3 §§ polisförordningen (1998:1558). Nämnden skall också på begäran av Rikspolisstyrelsen ge råd i anställningsärenden där styrelsen beslutar. Nämnden består av rikspolischefen, som också är ordförande i nämnden, och högst nio särskilt förordnade ledamöter. För de särskilt förordnade ledamöterna kan ersättare utses. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. När ärenden av principiell natur eller annars av större vikt handläggs bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Förordning (2002:1051). Ärendenas handläggning 28 § Utöver vad som följer av 20 § myndighetsförordningen (2007:515) får beslut som innebär ledning av polisverksamhet fattas utan föredragning. Förordning (2007:1146). Anställningar och förordnanden 29 § Rikspolischefen anställs genom beslut av regeringen för en bestämd tid. Överdirektören och rikskriminalchefen anställs genom beslut av regeringen. Anställningarna får begränsas till att gälla tills vidare längst till en viss tidpunkt. Andra anställningar beslutar Rikspolisstyrelsen om. Förordning (2010:585). 30 § Har upphävts genom förordning (1998:73). 31 § Andra styrelseledamöter än rikspolischefen, säkerhetspolischefen och rikskriminalchefen förordnas av regeringen för en bestämd tid. Regeringen förordnar vice ordförande i Rikspolisstyrelsens styrelse. Regeringen förordnar de ledamöter i personalansvarsnämnden och tjänsteförslagsnämnden som skall förordnas särskilt. Förordning (2002:1051). 31 a § Har upphävts genom förordning (2002:1051). 31 b § Har upphävts genom förordning (2002:1051). 32 § Har upphävts genom förordning (2001:998). Överklagande 33 § Rikspolisstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av en annan bestämmelse än 22 a § förvaltningslagen (1986:223) eller en bestämmelse som hänvisar till 22 a § förvaltningslagen. Förordning (1998:1037).