Post 6143 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1991:921 ·
Visa register
/r1/ Lag (1991:921)
om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om
jordbruksprodukter;
Departement: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1991-06-13
Ikraft: 1991-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1993:20
Upphävd: 1993-07-01
/r3/ Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag skall tillämpas på näringsidkare vars verksamhet avser
1. köp av jordbruksprodukter från jordbrukare eller andra
råvaruproducenter, eller
2. bearbetning eller förädling i något efterföljande produktionsled av
sådana produkter.
2 § Lagen gäller dock inte verksamhet
1. inom en koncern, eller
2. inom en ekonomisk förening som bara har jordbrukare eller andra
råvaruproducenter som medlemmar.
3 § I denna lag avses med näringsidkare också en sammanslutning av
näringsidkare, även om den inte bedriver någon näringsverksamhet.
Med jordbruksprodukter avses sådana varor som anges i bilagan till lagen
(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.
/r3/ Förbud
4 § I fråga om jordbruksprodukter är det -- under de förutsättningar som
anges i 5 § -- otillåtet för en näringsidkare
1. att ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan näringsidkare
i samma led,
2. att tillämpa ett gemensamt förfarande i samförstånd med en annan
näringsidkare i samma led, eller
3. att utöva påtryckning på en annan näringsidkare i samma led i syfte
att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande.
5 § Förbudet i 4 § gäller, så snart överenskommelsen eller det
gemensamma förfarandet innebär
1. att inköp av varor inom landet eller efterföljande produktion eller
försäljning delas upp
-- i kvoter,
-- i geografiska områden, eller
-- i kundkretsar,
2. att produktionen eller utbudet av varor inom landet begränsas på
något annat sätt, eller
3. att underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export
finansieras gemensamt.
6 § Vad som sägs i 4 och 5 §§ om en överenskommelse eller ett gemensamt
förfarande skall tillämpas också på ett beslut av en sammanslutning av
näringsidkare.
7 § Förbudet i 4 § gäller inte förfaranden som bara i begränsad
utsträckning kan påverka konkurrensen på den marknad som det är fråga om
i varje särskilt fall.
/r3/ Dispens
8 § Marknadsdomstolen kan, för en viss tid eller tills vidare, meddela
en näringsidkare tillstånd till ett förfarande som annars är förbjudet
enligt 4 § (dispens).
9 § Dispens enligt 8 § får meddelas bara
om förfarandet kan antas främja kostnadsbesparingar, som till väsentlig
del kommer konsumenterna till godo, eller i övrigt bidra till en från
allmän synpunkt ändamålsenlig ordning eller
om det annars finns särskilda skäl.
10 § I ärenden enligt 8 § skall följande föreskrifter i konkurrenslagen
(1982:729) också tillämpas:
17 § om ansökan,
18 § om interimistiska beslut, och
24--25 §§ om omprövning m. m.
/r3/ Straff m. m.
11 § Den som uppsåtligen bryter mot förbudet enligt 4 § skall dömas till
böter eller fängelse högst ett år.
Om brottet är ringa skall dock inte dömas till straff.
Om brottet är grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Vid
bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas i vad mån det
har utgjort ett led i en organiserad, omfattande samverkan eller i en
upprepad brottslighet eller har medfört betydande skada.
12 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas för gärningar som är
belagda med straff enligt konkurrenslagen (1982:729) eller som omfattas
av ett sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid vite med stöd
av den lagen.
13 § Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas bara efter
medgivande av Konkurrensverket. Lag (1992:1522).
/r3/ Uppgiftsskyldighet m. m.
14 § Vid tillämpningen av denna lag skall följande föreskrifter i
konkurrenslagen (1982:729) också tillämpas:
28 och 30--32 §§ om uppgiftsskyldighet m. m.,
33 § om begäran om biträde av myndighet för utredning,
38 § om talan om utdömande av vite, och
40 § om överklagande.
Övergångsbestämmelser
1991:921
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
2. Om någon före utgången av augusti 1991 har sökt dispens enligt 8 §
för ett förfarande som står i strid mot denna lag men som inletts innan
lagen trädde i kraft, omfattas förfarandet inte av lagen förrän två
månader efter det att beslut i dispensärendet meddelats. Ansökningar om
sådan dispens får prövas före lagens ikraftträdande.