Post 5707 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1993:20 ·
Visa register
Konkurrenslag (1993:20)
Departement: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1993-01-14
Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:636
Ikraft: 1993-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2008:579
Upphävd: 2008-11-01 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag har till ändamål att undanröja och motverka hinder
för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel
med varor, tjänster och andra nyttigheter.
2 § Denna lag tillämpas inte på överenskommelser mellan
arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor.
3 § I denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som
driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Till den
del sådan verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den
dock inte av begreppet företag.
Med företag avses också en sammanslutning av företag.
Vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på
1. beslut av en sammanslutning av företag, och
2. samordnade förfaranden av företag.
4 § Har upphävts genom lag (2000:88).
5 § Regeringen bestämmer vilka domstolar och andra myndigheter
som skall vara konkurrensmyndigheter enligt rådets förordning
(EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av
konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget4, om
detta inte följer av denna lag. Lag (2004:409).
Förbjudna konkurrensbegränsningar
Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag
6 § Om något annat inte följer av 8, 8 a, 18 c eller 18 e §,
är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att
hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på
ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat.
Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att
1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor
direkt eller indirekt fastställs,
2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller
investeringar begränsas eller kontrolleras,
3. marknader eller inköpskällor delas upp,
4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner,
varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller
5. det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra
parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin
natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet
för avtalet. Lag (2004:409).
7 § Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 6 § är ogiltiga.
8 § Förbudet i 6 § gäller inte för ett avtal som
1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen
eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt
framåtskridande,
2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som
därigenom uppnås,
3. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är
nödvändiga för att uppnå målet i 1, och
4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta
konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i
fråga. Lag (2004:409).
8 a § Undantag från förbudet i 6 § gäller för sådana grupper av
avtal som uppfyller förutsättningarna i 8 § (gruppundantag).
Sådana grupper av avtal anges i verkställighetsföreskrifter av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Om ett enskilt avtal till följd av ett gruppundantag är
undantaget från förbudet i 6 § men har följder som är
oförenliga med 8 §, får Konkurrensverket besluta att avtalet
inte skall omfattas av gruppundantaget. Lag (2004:409).
9 § Har upphävts genom lag (2004:409).
10 § Har upphävts genom lag (2004:409).
11 § Har upphävts genom lag (2004:409).
12 § Har upphävts genom lag (2004:409).
13 § Har upphävts genom lag (2004:409).
14 § Har upphävts genom lag (2004:409).
15 § Har upphävts genom lag (2004:409).
16 § Har upphävts genom lag (2004:409).
17 § Har upphävts genom lag (2004:409).
18 § Har upphävts genom lag (2004:409).
Särskilda bestämmelser för vissa former av samarbete
mellan små företag
18 a § Med primär lantbruksförening avses i denna lag en
ekonomisk förening vars medlemmar är enskilda lantbrukare eller
andra företag som bedriver jordbruk, trädgårdsverksamhet eller
skogsbruk. Om sammanslutningar av sådana företag är medlemmar
i föreningen, anses den dock vara primär lantbruksförening endast
under förutsättning att sammanslutningarna bara utgörs av lokala
sammanslutningar av företag med verksamhet av angivet slag.
Lag (1994:688).
18 b § I lagen (2000:1025) om innebörden av begreppen
jordbruks-, trädgårds- och skogsprodukter i konkurrenslagen
(1993:20) finns särskilda bestämmelser om vad som i denna lag
avses med sådana varor. Lag (2000:1021).
18 c § Förbudet i 6 § gäller inte för sådana avtal inom en
primär lantbruksförening eller dess dotterföretag som avser
samverkan mellan föreningens medlemmar om
1. produktion, insamling, förädling, försäljning eller därmed
sammanhängande verksamhet såsom användandet av gemensamma
anläggningar, lagring, beredning, distribution eller
marknadsföring i fråga om jordbruksprodukter,
trädgårdsprodukter eller skogsprodukter, eller
2. inköp av varor eller tjänster för sådan verksamhet som avses
under 1.
Första stycket gäller dock inte avtal som har till syfte eller
ger till resultat
1. att en medlems fria rörlighet på marknaden förhindras eller
försvåras
a) i fråga om valet av avnämare eller leverantör,
b) i fråga om möjligheten att lämna föreningen, eller
c) i annat avseende av motsvarande betydelse, eller
2. att försäljningspriser direkt eller indirekt fastställs på
varor när försäljningen sker direkt mellan medlemmen och tredje
man. Lag (2000:1021).
18 d § Med taxiföretag avses i denna lag företag som
tillhandahåller eller utför taxitjänster eller därmed
jämförbara transporttjänster.
Med beställningscentral avses en gemensam eller fristående
funktion som tar emot beställningar och fördelar
transportuppdrag mellan taxiföretag. Funktionen kan även utföra
sådan verksamhet som har samband därmed. Lag (2000:1021).
18 e § Förbudet i 6 § gäller inte för ett skriftligt avtal
mellan taxiföretag eller mellan en beställningscentral och
taxiföretag om avtalet
1. avser gemensam transportverksamhet genom samverkan i en
beställningscentral eller på annat sätt i syfte att uppnå
effektivitetsvinster eller andra sådana ekonomiska fördelar,
2. behövs för att tillgodose det samhälleliga intresset av
tillgång till taxiservice, och
3. omfattar högst 40 taxifordon.
Undantaget enligt första stycket gäller inte
1. till den del samarbetet avser förfarande eller villkor som
innebär eller omfattar
a) fastställande av gemensamma priser,
b) uppdelning av marknader,
c) en uppsägningstid för anslutet taxiföretag som överstiger
sex månader från uppsägningstillfället eller, i fråga om en
ekonomisk förening, villkor att uppsägning inte får göras
förrän tidigast efter sex månader eller längre tid från
inträdet, eller
d) förbud för anslutet taxiföretag att efter avtalstidens
utgång konkurrera med den gemensamma transportverksamheten, och
2. till den del det är uppenbart att syftet med den gemensamma
transportverksamheten eller intresset av tillgång till
taxiservice enligt första stycket 1 och 2 kan tillgodoses utan
att samarbetet omfattar ett sådant förfarande eller villkor som
avses i 1 a-d. Lag (2000:1021).
Missbruk av dominerande ställning
19 § Missbruk från ett eller flera företags sida av en
dominerande ställning på marknaden är förbjudet.
Sådant missbruk kan särskilt bestå i att
1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller
försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,
2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till
nackdel för konsumenterna,
3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner,
varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller
4. ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra
parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin
natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet
för avtalet. Lag (1998:648).
20 § Har upphävts genom lag (2004:409).
21 § Har upphävts genom lag (2004:409).
22 § Har upphävts genom lag (2004:409).
Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar
23 § Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med
överträdelser av förbuden i 6 eller 19 § eller artikel 81 eller
82 i EG-fördraget.
Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela
ett sådant åläggande, får Marknadsdomstolen göra det på talan
av ett företag som berörs av överträdelsen. En sådan talerätt
föreligger dock inte om Konkurrensverkets beslut grundar sig på
artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1/2003. Lag (2004:409).
23 a § Har fråga uppkommit om ett företag överträder något av
de förbud som avses i 23 § första stycket får Konkurrensverket,
om företaget åtar sig att vidta åtgärder som medför att verket
inte längre ifrågasätter att någon överträdelse föreligger,
besluta att godta åtagandet. Verkets beslut får avse en bestämd
tid. Så länge beslutet gäller får verket i de avseenden
åtagandet omfattar inte meddela något åläggande enligt 23 §
första stycket.
Konkurrensverket får återkalla ett beslut enligt första stycket
om
1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har
förändrats i något väsentligt avseende,
2. den som beslutet gäller bryter mot något åtagande som har
angetts i beslutet, eller
3. beslutet grundades på ofullständiga, oriktiga eller
vilseledande uppgifter som parterna har lämnat.
Lag (2004:409).
24 § Ett åläggande enligt 23 § gäller omedelbart, om något annat
inte bestäms.
25 § Om det finns särskilda skäl för det, får ett åläggande
enligt 23 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt
har avgjorts. Marknadsdomstolen får meddela ett sådant
åläggande bara sedan rättegång inletts. Lag (1998:648).
Konkurrensskadeavgift
26 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket
besluta att ett företag skall betala en särskild avgift
(konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar
på företagets vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har
överträtt förbuden i 6 eller 19 § eller artikel 81 eller 82 i
EG-fördraget.
Avgiften tillfaller staten. Lag (2004:409).
27 § Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen
kronor och högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp
dock inte överstigande tio procent av företagets omsättning
föregående räkenskapsår.
Riktas talan mot flera företag skall avgiften fastställas särskilt
för vart och ett av dem.
28 § När konkurrensskadeavgift fastställs skall hänsyn tas
till
1. hur allvarlig överträdelsen är,
2. hur länge den pågått, och
3. andra försvårande eller förmildrande omständigheter av
betydelse för att bedöma överträdelsen.
I ringa fall skall ingen avgift påföras. Lag (2002:595).
28 a § Konkurrensskadeavgiften får fastställas till ett lägre
belopp än vad som bort ske med tillämpning av 28 §,
1. om företaget i väsentlig mån har underlättat utredningen av
den egna eller andras medverkan i överträdelsen, eller
2. om det föreligger andra särskilda skäl som hänför sig till
företaget.
Har ett företag i högst väsentlig mån underlättat en utredning
som avses i första stycket 1, får avgiften efterges även i
annat fall än som anges i 28 b §.
Konkurrensskadeavgiften får fastställas till ett högre belopp
än vad som bort ske med tillämpning av 28 §, om företaget
tidigare har överträtt förbud enligt denna lag eller i artikel
81 eller 82 i EG-fördraget. Lag (2005:598).
28 b § Konkurrensskadeavgift får efterges beträffande ett
företag som har överträtt ett förbud enligt 6 § eller artikel
81 i EG-fördraget, om företaget
1. anmäler överträdelsen till Konkurrensverket innan verket har
fått tillräckligt underlag för att ingripa mot överträdelsen
och något annat företag som deltagit i överträdelsen inte har
gjort anmälan tidigare,
2. lämnar Konkurrensverket all den information om överträdelsen
som företaget har tillgång till,
3. samarbetar fullt ut med Konkurrensverket under utredningen
av överträdelsen, och
4. har upphört eller snarast efter sin anmälan upphör att
medverka i överträdelsen.
Konkurrensskadeavgiften får dock inte efterges, om företaget
har haft den ledande rollen i överträdelsen och det med hänsyn
till omständigheterna därför är uppenbart oskäligt med
eftergift. Lag (2004:409).
28 c § På ansökan av ett företag som anmäler en överträdelse
av ett förbud enligt 6 § eller artikel 81 i EG-fördraget skall
Konkurrensverket förklara om de förutsättningar för eftergift
av konkurrensskadeavgift som anges i 28 b § första stycket 1 är
uppfyllda.
Ett beslut varigenom verket förklarat att förutsättningarna
enligt 28 b § första stycket 1 för eftergift föreligger är
bindande för verket samt för Stockholms tingsrätt och
Marknadsdomstolen. Lag (2004:409).
29 § Konkurrensskadeavgift enligt 26 § får inte påföras för
åtgärder som har vidtagits under den tid då beslut om
godtagande av åtagande enligt 23 a § första stycket har gällt,
om åtgärderna är förenliga med beslutet. Konkurrensskadeavgift
får dock påföras om beslutet har återkallats med stöd av 23 a §
andra stycket 3. Lag (2004:409).
30 § Konkurrensskadeavgift får påföras bara om stämningsansökan
har delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från det att
överträdelsen upphörde.
Avgift får inte påföras för åtgärder som omfattas av ett åläggande
som har meddelats vid vite enligt denna lag.
31 § En påförd konkurrensskadeavgift faller bort i den mån
verkställighet inte har skett inom fem år från det att domen vann
laga kraft.
31 a § Konkurrensskadeavgift skall betalas till
Konkurrensverket inom trettio dagar efter det att domen vunnit
laga kraft eller den längre tid som anges i domen.
Lag (2000:1022).
31 b § Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i 31 a §,
skall Konkurrensverket lämna den obetalda
konkurrensskadeavgiften för indrivning. Bestämmelser om
indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m. Lag (2000:1022).
31 c § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om hur konkurrensskadeavgiften
skall betalas. Lag (2000:1022).
32 § För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift
får rätten besluta om kvarstad. Därvid gäller i tillämpliga
delar vad som är föreskrivet i 15 kap. rättegångsbalken om
kvarstad för fordran.
Beslut om kvarstad meddelas av den domstol där rättegång om
konkurrensskadeavgift pågår. Om talan om konkurrensskadeavgift
ännu inte har väckts skall talan om kvarstad prövas av
Stockholms tingsrätt. Lag (2000:1022).
Skadestånd
33 § Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder
förbuden i 6 eller 19 § eller i artikel 81 eller 82 i EG-
fördraget, skall företaget ersätta den skada som därigenom
uppkommer.
Rätten till sådan ersättning faller bort, om talan inte väcks
inom tio år från det att skadan uppkom.
Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor om
skadestånd enligt denna paragraf. Lag (2005:598).
Företagskoncentration
Definition av företagskoncentration
34 § Med en företagskoncentration enligt denna lag avses
1. att två eller flera tidigare självständiga företag slås
samman, eller
2. att antingen en eller flera personer, som redan kontrollerar
minst ett företag, eller också ett eller flera företag genom
förvärv av värdepapper eller tillgångar, genom avtal eller på
annat sätt direkt eller indirekt får kontroll över ett eller
flera företag eller delar därav.
Bildandet av ett gemensamt företag som på varaktig basis fyller
en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner utgör en
företagskoncentration enligt första stycket 2. Lag (2000:88).
Förbud mot företagskoncentration, m.m.
34 a § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket
förbjuda en företagskoncentration som omfattas av
anmälningsskyldighet enligt 37 § eller som har anmälts
frivilligt enligt vad som anges där.
Företagskoncentrationen skall förbjudas, om
1. den skapar eller förstärker en dominerande ställning som
väsentligt hämmar eller är ägnad att väsentligt hämma
förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom
landet i dess helhet eller en avsevärd del av det, och
2. ett förbud kan meddelas utan att väsentliga nationella
säkerhets- eller försörjningsintressen åsidosätts.
Lag (2000:88).
34 b § I den utsträckning bildandet av ett gemensamt företag,
som utgör en företagskoncentration enligt 34 §, har till syfte
eller får till resultat att samordna konkurrensbeteendet hos
företag som förblir självständiga, skall vid prövningen av
fråga om förbud enligt 34 a § andra stycket mot en
företagskoncentration samordningen bedömas enligt 6 och 8 §§.
Ett beslut av Konkurrensverket att lämna en
företagskoncentration utan åtgärd skall även omfatta sådana
begränsningar som har direkt samband med och är nödvändiga för
genomförandet av den anmälda företagskoncentrationen.
Prövningen enligt första eller andra stycket skall ske enligt
förfarandereglerna för koncentrationsprövningen.
Lag (2000:88).
35 § Ett förbud mot en företagskoncentration innebär att en
rättshandling som utgör en del i företagskoncentrationen
därefter blir ogiltig. Detta gäller dock inte sådana
rättshandlingar som utgörs av förvärv som har skett på en
reglerad marknad som avses i 1 kap. 5 § 20 lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en
handelsplattform som avses i 1 kap. 5 § 12 lagen om
värdepappersmarknaden eller genom inrop på exekutiv auktion. I
sådana fall får förvärvaren i stället åläggas att avyttra det
som har förvärvats. Lag (2007:537).
36 § Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga
effekterna av en företagskoncentration, får en part i
företagskoncentrationen i stället för förbud enligt 34 a §
åläggas
1. att avyttra ett företag, eller en del av ett företag, eller
2. att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd.
Ett åläggande enligt första stycket får inte vara mer
långtgående än vad som krävs för att de skadliga effekterna av
konkurrensbegränsningen skall undanröjas. Lag (2000:88).
Anmälan om företagskoncentration
37 § En företagskoncentration skall anmälas till
Konkurrensverket om
1. de berörda företagen tillsammans har en omsättning
föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor
och
2. minst två av de berörda företagen har en omsättning i
Sverige föregående räkenskapsår som överstiger 100 miljoner
kronor för vart och ett av företagen.
Om omsättningskravet enligt första stycket 1 är uppfyllt men
omsättningen inte överstiger vad som anges i första stycket 2,
får Konkurrensverket i ett enskilt fall ålägga en part i en
företagskoncentration att anmäla företagskoncentrationen, när
detta är påkallat av särskilda skäl. En part och andra
medverkande i en företagskoncentration har alltid rätt att
frivilligt anmäla företagskoncentrationen, när
omsättningskravet enligt första stycket 1 är uppfyllt.
Lag (2000:88).
37 a § En företagssammanslagning enligt 34 § första stycket 1
skall anmälas av de företag som slås samman.
I övriga fall skall anmälan göras av den eller dem som
förvärvar kontroll över ett företag eller en del därav.
Lag (2000:88).
Särskild undersökning av företagskoncentration
38 § Konkurrensverket får besluta om att genomföra en särskild
undersökning av en företagskoncentration som har anmälts enligt
37 §.
Ett sådant beslut skall meddelas inom 25 arbetsdagar från det
att anmälan kom in till Konkurrensverket. Under denna frist får
parterna och andra medverkande i företagskoncentrationen inte
vidta någon åtgärd för att fullfölja den.
Konkurrensverket får i särskilda fall besluta om undantag från
förbudet i andra stycket andra meningen.
Konkurrensverket får meddela ett förbud eller åläggande för
parterna eller andra medverkande i företagskoncentrationen för
att säkerställa att förbudet i andra stycket andra meningen
efterlevs. Lag (2000:88).
Talan om företagskoncentration
39 § En talan hos Stockholms tingsrätt enligt 34 a eller 36 §
får väckas bara efter beslut om särskild undersökning enligt 38 §.
Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Tingsrätten
får på begäran av Konkurrensverket förlänga fristen med högst
en månad i sänder, om parterna i företagskoncentrationen och
den som gjort anmälan enligt 37 § andra stycket samtycker. När
företagskoncentrationen ägt rum på det sätt som anges i 35 §
andra meningen är förvärvarens samtycke tillräckligt.
Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant
samtycke som anges i andra stycket. Lag (2000:88).
40 § Om Konkurrensverket har beslutat att lämna en
företagskoncentration utan åtgärd, får talan enligt 39 § första
stycket inte väckas i fråga om företagskoncentrationen.
Detta gäller dock inte om en part eller annan medverkande i
företagskoncentrationen har lämnat någon oriktig uppgift som
påverkat beslutet. Lag (2000:88).
Förbud i väntan på slutlig prövning
41 § Om det är motiverat av ett allmänt intresse som väger
tyngre än den olägenhet som åtgärden medför, får Stockholms
tingsrätt på yrkande av Konkurrensverket för tiden till dess
att en fråga enligt 34 a eller 36 § slutligt har avgjorts
förbjuda parterna och andra medverkande i en
företagskoncentration att vidta någon åtgärd för att fullfölja
företagskoncentrationen. Om rättegång inte pågår, skall
yrkandet framställas skriftligen.
Yrkandet får inte bifallas utan att den som beslutet gäller och
den som gjort anmälan enligt 37 § andra stycket fått tillfälle
att yttra sig. När företagskoncentrationen har ägt rum på det
sätt som anges i 35 § andra meningen, behöver endast
förvärvaren ha fått tillfälle att yttra sig.
Om det finns synnerliga skäl, får förbud omedelbart meddelas
att gälla till dess att något annat beslutas. Lag (2000:88).
Tid inom vilken ett ärende om företagskoncentration skall
avgöras
42 § Ett förbud eller ett åläggande enligt 34 a eller 36 § får
inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts
hos tingsrätten. Denna frist får förlängas, om parterna i
företagskoncentrationen och den som gjort anmälan enligt 37 §
andra stycket samtycker till det. När företagskoncentrationen
har ägt rum på det sätt som anges i 35 § andra meningen, är
förvärvarens samtycke tillräckligt.
Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan
samtycke av dem som anges i första stycket. Förbud eller
åläggande får dock inte meddelas senare än två år efter det att
företagskoncentrationen uppkom.
Om tingsrättens dom överklagas, skall Marknadsdomstolen avgöra
målet inom tre månader från det att tiden för överklagande gick
ut. Vad som sägs i första eller andra stycket om förlängning av
fristen gäller också Marknadsdomstolens prövning.
Lag (2000:88).
Omprövning
43 § Ett förbud eller åläggande enligt 34 a eller 36 § utgör
inte hinder mot att samma fråga prövas på nytt, om det finns
anledning att upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet
därför att detta inte längre behövs eller inte längre är
lämpligt.
Om tingsrätten eller Marknadsdomstolen har lämnat en talan om
en företagskoncentration utan åtgärd, får frågan prövas på nytt
bara om en part eller annan medverkande i
företagskoncentrationen har lämnat oriktiga uppgifter om
sakförhållanden av väsentlig betydelse för avgörandet.
Lag (2000:88).
44 § Talan om omprövning enligt 43 § väcks hos Stockholms
tingsrätt av Konkurrensverket eller av någon som berörs av
avgörandet.
Talan enligt 43 § andra stycket skall väckas inom ett år efter det att
saken slutligt har avgjorts.
Uppgiftsskyldighet och undersökning
Allmän uppgiftsskyldighet för företag m.m.
45 § Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna
fullgöra sina uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga
1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter,
handlingar eller annat,
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att
inställa sig för förhör på tid och plats som verket bestämmer,
eller
3. en kommun eller ett landsting som driver verksamhet av
ekonomisk eller kommersiell natur att redovisa kostnader och
intäkter i verksamheten.
Första stycket gäller även vid Konkurrensverkets handläggning
när en sådan åtgärd begärs av en konkurrensmyndighet i en annan
medlemsstat i Europeiska unionen. Lag (2004:409).
46 § Ett åläggande enligt 45 § gäller omedelbart, om något annat
inte bestäms.
Undersökning vid utredning om överträdelse av förbud
47 § Stockholms tingsrätt får på ansökan av Konkurrensverket
besluta att verket får genomföra en undersökning hos ett
företag för att utreda om detta har överträtt förbuden i 6
eller 19 § eller artikel 81 eller 82 i EG-fördraget, om
1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett,
2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 §
första stycket 1 eller det annars finns risk att bevis
undanhålls eller förvanskas, och
3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att
uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för
den som drabbas av åtgärden.
Första stycket gäller även en ansökan som Konkurrensverket gör
på begäran av en konkurrensmyndighet i en annan medlemsstat i
Europeiska unionen.
Ansökan skall göras skriftligen. Lag (2004:409).
48 § Ett beslut enligt 47 § får avse även ett annat företag än
det som är föremål för utredning.
Beslutet får också avse bostäder och andra utrymmen som nyttjas
av styrelseledamöter och anställda i det företag som är föremål
för utredning.
Ett beslut enligt första eller andra stycket får meddelas bara
om
1. vad som föreskrivs i 47 § första stycket 1 och 3 är
uppfyllt,
2. det finns särskild anledning att anta att bevis finns hos
den som ansökan avser, och
3. denne inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 § första
stycket 1 eller det annars finns risk att bevis undanhålls
eller förvanskas.
Ett beslut enligt andra stycket får meddelas endast om
överträdelsen dessutom är allvarlig. Lag (2005:598).
49 § Ett beslut enligt 47, 48, 53 a eller 56 b § får meddelas
utan att den som ansökan avser får tillfälle att yttra sig, om
det kan befaras att undersökningen annars skulle förlora i
betydelse.
Beslut meddelat med stöd av första stycket skall sändas endast
till Konkurrensverket. När undersökningen börjar skall verket
överlämna ett exemplar av beslutet till den hos vilken
undersökningen skall genomföras. Lag (2004:409).
50 § Ett beslut enligt 47, 48 eller 56 b § skall innehålla
uppgifter om
1. föremålet för och syftet med undersökningen,
2. tidpunkten när undersökningen skall börja, och
3. Konkurrensverkets befogenheter enligt 51 §.
Beslutet gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.
Lag (2002:595).
50 a § När Konkurrensverket på begäran av Europeiska
gemenskapernas kommission genomför en sådan undersökning som
sägs i artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 1/2003,
tillämpas 51, 52, 53 b och 54-56 §§. Lag (2004:409).
51 § När Konkurrensverket genomför en undersökning som har
beslutats enligt 47, 48 eller 56 b § eller som avses i 50 a §,
har verket rätt att
1. granska bokföring och andra affärshandlingar,
2. ta kopior av eller göra utdrag ur bokföring och
affärshandlingar,
3. begära muntliga förklaringar direkt på platsen, och
4. få tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och
andra utrymmen. Lag (2004:409).
52 § När en undersökning som har beslutats enligt 47, 48
eller 56 b § eller som avses i 50 a § skall genomföras, har den
hos vilken undersökningen skall genomföras rätt att tillkalla
ett juridiskt biträde.
I avvaktan på att ett sådant biträde inställer sig får
undersökningen inte börja. Detta gäller dock inte, om
1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs,
2. undersökningen har beslutats enligt 49 §, eller
3. undersökningen är en sådan som avses i 50 a § och det kan
befaras att den skulle förlora i betydelse om den inte påbörjas
omedelbart. Lag (2004:409).
53 § Konkurrensverket får begära handräckning av
Kronofogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i
51 § 1, 2 och 4.
Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av
Kronofogdemyndigheten. Därvid gäller bestämmelserna i
utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte
avser betalningsskyldighet eller avhysning. Myndigheten skall
dock inte underrätta den hos vilken undersökningen skall
genomföras innan verkställighet sker. Lag (2006:714).
53 a § Frågor om förhandsgodkännande enligt artikel 21.3 i
rådets förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Stockholms tingsrätt
på ansökan av Konkurrensverket. Lag (2004:409).
53 b § När Europeiska gemenskapernas kommission har beslutat om
en undersökning enligt artikel 20.4 i rådets förordning (EG) nr
1/2003 får Kronofogdemyndigheten på ansökan av Konkurrensverket
besluta om handräckning för att undersökningen skall kunna
genomföras. Detsamma gäller när beslut om förhandsgodkännande
meddelats enligt 53 a §.
Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av
Kronofogdemyndigheten. Därvid gäller bestämmelserna i
utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte
avser betalningsskyldighet eller avhysning. Myndigheten skall
dock inte underrätta den hos vilken undersökningen skall
genomföras innan verkställighet sker. Lag (2006:714).
Gemensamma bestämmelser
54 § Åtgärder enligt 45, 51 eller 56 a § får inte avse en
skriftlig handling
1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller
hans biträde inte får höras som vittne därom, och
2. som innehas av honom eller av den till förmån för vilken
tystnadsplikten gäller.
Om Konkurrensverket anser att viss handling bör omfattas av
undersökning enligt 51 § och den som åtgärden angår åberopar
att handlingen är skyddad enligt första stycket, skall
handlingen omedelbart förseglas och skyndsamt överlämnas till
Stockholms tingsrätt av Konkurrensverket.
Tingsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen är sådan
som anges i första stycket. Lag (2002:595).
55 § Vid ett åläggande enligt 45 eller 56 a § eller en
undersökning enligt 51 § finns det inte någon skyldighet att
röja företagshemligheter av teknisk natur. Lag (2002:595).
56 § Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag får inte betungas
onödigt.
Internationellt samarbete
56 a § Konkurrensverket får meddela ett åläggande enligt 45 §,
om det begärs av en myndighet i en stat med vilken Sverige har
ingått en överenskommelse om rättslig hjälp i
konkurrensärenden.
Ett åläggande enligt första stycket gäller omedelbart, om något
annat inte bestäms. Lag (2002:595).
56 b § Efter begäran av en myndighet i en stat med vilken
Sverige har ingått en överenskommelse om rättslig hjälp i
konkurrensärenden, får Stockholms tingsrätt på ansökan av
Konkurrensverket besluta att verket får genomföra en
undersökning hos ett företag eller någon annan för att bistå
den andra staten med att utreda om någon har överträtt den
statens konkurrensregler, om
1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett,
2. det förfarande som utreds är av ett slag som vid
tillämpningen av denna lag eller Europeiska gemenskapens
konkurrensregler skulle ha innefattat en överträdelse av 6
eller 19 § eller av artikel 81 eller 82 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen, om något av dessa
regelverk hade tilllämpats på förfarandet,
3. det finns särskild anledning att anta att bevis finns hos
den som ansökan avser,
4. denne inte rättar sig efter ett åläggande att tillhandahålla
uppgifter, handlingar eller annat enligt 56 a § eller det
annars finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas, och
5. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att
uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för
den som drabbas av åtgärden.
Ansökan skall göras skriftligen. Lag (2002:595).
Vite
Föreläggande av vite
57 § Ett förbud eller åläggande enligt 23, 34 a, 35, 36, 38,
41, 45 eller 56 a § får förenas med vite. Också ett beslut om
undersökning enligt 47, 48 eller 56 b § får förenas med vite
för att förmå ett företag eller någon annan att underkasta sig
undersökningen.
Ett frivilligt åtagande i samband med en företagskoncentration
eller i ett ärende enligt 23 a § första stycket, får förenas
med vite. Ett sådant vite föreläggs av Stockholms tingsrätt på
talan av Konkurrensverket. Lag (2004:409).
58 § Konkurrensverket får förelägga vite för fullgörande av
skyldigheter enligt 37 §.
Utdömande av vite
59 § Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna
lag förs vid tingsrätt av Konkurrensverket. I fråga om vite som en
domstol har förelagt på talan av ett företag får talan om utdömande
föras även av företaget.
Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en sådan talan.
Överklagande
60 § Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får
överklagas hos Marknadsdomstolen:
1. ålägganden som verket har meddelat enligt 23 § första
stycket och 25 §,
2. förbud eller åläggande enligt 38 § fjärde stycket,
3. ålägganden enligt 45 och 56 a §§,
4. åtgärd enligt 8 a § tredje stycket,
5. återkallelse av ett undantag enligt artikel 29.2 i rådets
förordning (EG) nr 1/2003, och
6. återkallelse av ett åtagande enligt 23 a § andra stycket.
Ett beslut enligt första stycket 1 och 4-6 får överklagas av
ett företag som berörs av beslutet. Lag (2004:409).
61 § Har upphävts genom lag (2004:409).
62 § Andra beslut av Konkurrensverket enligt denna lag än som
avses i 60 § får inte överklagas. Lag (2004:409).
63 § Domar och beslut av Stockholms tingsrätt i följande mål
och ärenden får överklagas hos Marknadsdomstolen:
1. konkurrensskadeavgift enligt 26 §,
2. kvarstad enligt 32 §,
3. företagskoncentration enligt 34 a, 36, 41 och 43 §§,
4. undersökningar enligt 47, 48 och 56 b §§,
5. förhandsgodkännande enligt 53 a §, och
6. prövning enligt 54 § andra stycket.
Beslut under rättegången i frågor som avses i 32 eller 41 §
skall överklagas särskilt. Har ett sådant beslut meddelats
innan rättegång har inletts, skall det överklagas som om
beslutet meddelats under rättegång. Lag (2004:409).
Rättegångsbestämmelser
64 § Om något annat inte följer av denna lag tillämpas,
1. beträffande rättegången i frågor som avses i 23 § andra
stycket och 63 § första stycket 1-3, vad som är föreskrivet i
rättegångsbalken om tvistemål där förlikning inte är tillåten,
och
2. beträffande handläggningen av frågor som avses i 60 § första
stycket och 63 § första stycket 4-6, lagen (1996:242) om
domstolsärenden, dock skall i fråga om rättegångskostnader
gälla vad som föreskrivs i 31 kap. rättegångsbalken.
I mål och ärenden enligt 63 § skall vad som sägs om hovrätten i
49, 50 och 52 kap. rättegångsbalken samt 39 § första stycket
lagen om domstolsärenden i stället gälla Marknadsdomstolen.
Om det finns särskilda skäl, får Marknadsdomstolen i mål eller
ärende där enskilda är motparter till varandra, bestämma att
var och en av parterna skall svara för sina
rättegångskostnader. Lag (2004:409).
64 a § Vid huvudförhandling i mål som anges i 63 § första
stycket 1-5 skall tingsrätten bestå av fyra ledamöter, av vilka
två skall vara lagfarna domare och två ekonomiska experter. En
av de lagfarna domarna skall vara rättens ordförande.
Om det sedan huvudförhandlingen har påbörjats inträffar förfall
för en av ledamöterna, är rätten ändå domför.
Vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och
tredje styckena rättegångsbalken och vid avgörande av mål utan
huvudförhandling, liksom vid handläggning som inte sker vid
huvudförhandling, skall tingsrätten, om inte annat följer av
64 b §, bestå av en lagfaren domare. I sådana fall får dock även
en ekonomisk expert delta i tingsrätten. Lag (2004:409).
64 b § Vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid
prövning av frågor som hör till rättegången får tingsrätten ha den
sammansättning som anges i 64 a § första stycket om det föreligger
särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet.
Lag (1993:681).
64 c § När tingsrätten prövar ärenden som anges i 63 § första
stycket 4-6 i sak, skall tingsrätten ha den sammansättning som
anges i 64 a § första stycket. Tingsrätten får dock i ett
sådant ärende i stället bestå av en lagfaren domare eller av en
lagfaren domare och en ekonomisk expert, om det är tillräckligt
med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Vid annan handläggning
skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare eller av en
lagfaren domare och en ekonomisk expert. Lag (2004:409).
64 d § Regeringen förordnar för viss tid dem som skall tjänstgöra
som ekonomiska experter enligt 64 a och 64 c §§. Inträffar medan
en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål eller ärende
en omständighet som medför att förordnandet skall upphöra att
gälla, skall förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet
såvitt avser det pågående målet eller ärendet.
Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk
medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller
ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag (1993:681).
65 § För Konkurrensverket som part i mål enligt denna lag gäller i
fråga om föreläggande för part och parts utevaro det som i
rättegångsbalken är föreskrivet för åklagare. Lag (1996:266).
65 a § har upphävts genom lag (1998:648).
66 § Vid behandlingen av en fråga enligt 41 § då rättegång inte
pågår tillämpas, utöver vad som föreskrivs där, vad som gäller när
en sådan fråga uppkommer i rättegång. Ett yrkande av
Konkurrensverkets motpart om ersättning för kostnader får dock
prövas i samband med avgörandet av frågan om åtgärden.
67 § En åtgärd enligt 41 § som har beslutats då rättegång inte
pågår skall omedelbart hävas, om Konkurrensverket inte beslutar
om särskild undersökning enligt 38 § eller, om ett sådant
beslut har meddelats, inte väcker talan enligt 39 §. Detsamma
gäller om Konkurrensverket beslutar att lämna en
företagskoncentration utan åtgärd. Lag (2000:88).
68 § har upphävts genom lag (2000:88).
69 § Om det är till fördel för utredningen får mål som avses i
23 § andra stycket eller 63 § första stycket 1-3 handläggas
gemensamt med ett ärende som anges i denna lag, när målet och
ärendet handläggs av samma domstol. Handläggningen skall ske
enligt vad som föreskrivs i 64 § första stycket 1 samt 64 a och
64 b §§.
Vid gemensam handläggning i Marknadsdomstolen av mål som avses
i 23 § andra stycket och ärende enligt denna lag, skall
reglerna för tingsrätt tillämpas. I andra fall tillämpas
reglerna för hovrätt. Lag (1998:648).
70 § Ett yttrande som har lämnats av Europeiska gemenskapernas
kommission eller Konkurrensverket med tillämpning av artikel 15
i rådets förordning (EG) nr 1/2003 får beaktas av rätten utan
åberopande av part. Parterna skall beredas tillfälle att yttra
sig över yttrandet. Lag (2004:409).
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1993:20
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
2. Genom lagen upphävs konkurrenslagen (1982:729) och lagen
(1991:921) om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om
jordbruksprodukter.
3. Följande gäller i fråga om avtal som föreligger när denna lag
träder i kraft och för vilka inom sex månader från ikraftträdandet
till Konkurrensverket inkommer anmälan för undantag enligt 8 §
eller ansökan om icke-ingripandebesked enligt 20 §:
a) Bestämmelserna i 7 § skall inte tillämpas förrän sex månader
efter den dag då Konkurrensverket meddelat beslut med anledning
av anmälan eller ansökan.
b) Bestämmelserna i 23 § skall inte tillämpas före den tidpunkt som
anges i a vad avser överträdelser av förbudet i 6 §.
c) Konkurrensskadeavgift enligt 26 § eller skadestånd enligt 33 § för
överträdelser av förbudet i 6 § får inte dömas ut för åtgärder som
har vidtagits före den tidpunkt som anges i a, om åtgärderna ligger
inom ramen för den verksamhet som har beskrivits i anmälan eller
ansökan.
4. I fråga om avtal som föreligger eller förfaranden som tillämpas
när denna lag träder i kraft och som är förbjudna enligt 6 eller 19 §
skall förbuden inte gälla, om avtalen eller förfarandena inom sex
månader från lagens ikraftträdande
a) ändras på sådant sätt att de omfattas av gruppundantag enligt
17 §,
b) ändras på sådant sätt att de inte längre omfattas av 6 eller 19 §,
eller
c) upphör att tillämpas.
Vad som sägs i första stycket a utgör dock inte hinder för
Konkurrensverket att återkalla undantaget för ett avtal enligt 18 §.
5. Anmälan för undantag enligt 8 § eller ansökan om icke-ingripandebesked
enligt 20 § får prövas före lagens ikraftträdande. Om ett
överklagande i en sådan fråga har kommit in till tingsrätten
före ikraftträdandet, skall tingsrätten ha den sammansättning som
anges i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden i
stället för den som anges i 64 c §.
I fråga om en anmälan eller ansökan som görs före lagens
ikraftträdande gäller punkt 3 a--c ovan. Den tidsfrist som där anges
skall dock vara tio månader. Lag (1993:681).
6. I fråga om avtal som avses i punkt 3 ovan och som anmäls i
enlighet med vad som där föreskrivs, tillämpas 13 § med den
avvikelsen att den tidpunkt från vilken undantag skall anses
beviljat räknas från lagens ikraftträdande. Detsamma gäller i fråga
om avtal som anmäls före lagens ikraftträdande.
7. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om
företagsförvärv som har skett före ikraftträdandet.
1994:1494
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas endast i
de fall Konkurrensverkets beslut meddelats efter utgången av år
1994.
1994:1846
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 5 § konkurrenslagen
(1993:20) skall upphöra att gälla den dag lagen (1994:1500) med
anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen träder i
kraft. Den upphävda paragrafens första stycke skall dock fortsätta
att tillämpas i de fall den upphävda lagen (1992:1317) om ett
europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) skall fortsätta att
tillämpas enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1500)
med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
1997:221
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
företagsförvärv som har skett före ikraftträdandet.
1998:648
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. För anmälningar enligt 9 § som kommit in till
Konkurrensverket före ikraftträdandet gäller 13 § enligt den
äldre lydelsen. I fråga om återkallelse av invändning gäller
dock bestämmelsen enligt sin nya lydelse.
3. Ett mål eller ärende, som är under handläggning i Stockholms
tingsrätt men som enligt de nya bestämmelserna i stället skall
handläggas av Marknadsdomstolen, skall lämnas över dit om det
inregistrerades i tingsrätten efter utgången av 1996. Åtgärder
som har vidtagits under handläggningen i tingsrätten skall för
de mål och ärenden som överlämnas anses ha vidtagits i
Marknadsdomstolen.
4. I fråga om rättegångskostnader gäller regeln i 64 § tredje
stycket mål och ärenden som inregistrerats i Marknadsdomstolen
efter ikraftträdandet utom sådana som överlämnats enligt punkt
3.
2000:88
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2000.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
företagsförvärv som har skett före ikraftträdandet.
3. En företagskoncentration enligt de nya bestämmelserna som
har uppkommit före ikraftträdandet skall anmälas endast om den
är anmälningspliktig enligt de äldre föreskrifterna om
företagsförvärv.
2002:595
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2002.
2. Vid beslut om nedsättning och eftergift får beaktas även
åtgärder som avses i 28 a § första och andra styckena och
28 b § och som företaget vidtagit före ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om kostnader i
ärenden som anhängiggjorts före ikraftträdandet.
2004:409
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.
2. I fråga om undantag som har beslutats enligt 8 § i dess
tidigare lydelse tillämpas äldre bestämmelser så länge
undantaget gäller enligt beslutet om detta. Ett beslut om
undantag skall dock efter ikraftträdandet inte kunna förnyas
enligt 11 eller 16 §.
3. I fråga om undantag som gäller till följd av föreskrifterna
i 13 § i dess tidigare lydelse tillämpas äldre bestämmelser.
4. I fråga om ett icke-ingripandebesked som har beslutats före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.
5. Vad som föreskrivs i 2 och 4 gäller även om beslutet inte
har vunnit laga kraft.
6. Konkurrensskadeavgift får påföras för överträdelser eller
åsidosättanden av artikel 81 eller 82 i EG-fördraget såvitt
avser tid efter den 30 juni 2004.
2005:598
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.
2. Den äldre lydelsen av 28 a § tredje stycket gäller
fortfarande för överträdelser som begåtts före ikraftträdandet.
3. För fordringar som har kommit till före ikraftträdandet
gäller 33 § andra stycket i sin äldre lydelse.
2007:537
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2007.
2. I fråga om förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser.