Post 5658 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1993:221 ·
Visa register
Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSL
Utfärdad: 1993-04-17
Omtryck: SFS 1998:1020
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:916
Ikraft: 1993-05-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna förordning finns det i anslutning till
högskolelagen (1992:1434) bestämmelser för Sveriges
lantbruksuniversitet. I övrigt gäller de bestämmelser i
högskoleförordningen (1993:100) som anges särskilt i denna
förordning. Förordning (2010:1115).
1 a § Lantbruksuniversitetet bedriver forskning samt utbildning
på forskarnivå, avancerad nivå och grundnivå inom jord- och
trädgårdsbruk, landskapsplanering, livsmedelsproduktion,
naturvård, skogsbruk och vedråvarans förädling, fiske och
vattenbruk samt veterinärmedicin och husdjursskötsel. Dessutom
bedriver Lantbruksuniversitetet fortlöpande miljöanalys.
Förordning (2011:924).
1 b § För Lantbruksuniversitetet gäller 1 kap.
högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2010:1115).
1 c § Ny beteckning 5 § genom förordning (2012:29).
2 § Lantbruksuniversitetet ska identifiera och analysera risker
för att nya vetenskapliga rön och tekniker används i
antagonistiskt syfte mot jordbruks- och livsmedelsproduktionen.
Uppgiften ska utföras efter samråd med berörda myndigheter.
Förordning (2012:29).
3 § Lantbruksuniversitetet ska vara nationellt organ enligt
artikel IV i den i Rom den 19 november 1959 undertecknade
konventionen som införlivar internationella poppelkommissionen
med FAO:s verksamhet (SÖ 1992:85).
Som sådant organ ska Lantbruksuniversitetet
1. följa det internationella arbetet enligt konventionen,
och
2. samordna det nationella arbetet inom ramen för konventionen.
Förordning (2012:29).
3 a § Lantbruksuniversitetet ska vara nationellt
referenslaboratorium för bihälsa enligt artikel 100.1 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den
15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig
verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels-
och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och
djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av
Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001,
(EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU)
nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU)
2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr
1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG,
2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004
och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG,
90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt
rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll).
Lantbruksuniversitetet ska utföra de uppgifter som en
medlemsstat har enligt artikel 100.4 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2017/625. Förordning (2019:701).
4 § Lantbruksuniversitetet ska utföra riskvärderingar av
växtskadegörare. I denna uppgift ingår i första hand att
bistå Statens jordbruksverk i dess arbete med att förebygga
spridning av och bekämpa växtskadegörare.
Förordning (2016:410).
4 a § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
4 b § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
Internrevision
5 § Lantbruksuniversitetet ska tillämpa
internrevisionsförordningen (2006:1228). Förordning (2012:29).
5 a § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
Förvaltning av fast egendom och andra tillgångar
6 § Lantbruksuniversitetet förvaltar universitetets fasta
egendom och andra tillgångar. Förordning (2010:1115).
Tjänsteexport
6 a § Lantbruksuniversitetet får bedriva sådan
tjänsteexport inom sitt verksamhetsområde som är förenlig
med universitetets uppgifter i övrigt.
Förordning (2010:1115).
Avgifter
7 § Lantbruksuniversitetet får ta ut avgift för djursjukvård,
uppdragsforskning, provning av växtsorters odlings- och
bruksvärde och för verksamhet i övrigt som är förenlig med
universitetets uppgifter. Förordning (2010:593).
8 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
8 a § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
8 b § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
9 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
10 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
11 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
12 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
2 kap. Styrelse, rektor och övrig organisation
Högskoleförordningens tillämpning
1 § Bestämmelserna i 2 kap. högskoleförordningen
(1993:100) om styrelse, rektor och övrig organisation
gäller för Lantbruksuniversitetet med undantag för 7 a och
16 §§. Förordning (2010:1115).
Styrelsens sammansättning
2 § Lärarna och forskarna har rätt att utse tre ledamöter
i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 2 kap. 1 § andra
stycket högskoleförordningen (1993:100) att styrelsen ska
bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har lärarna och
forskarna rätt att utse två ledamöter i styrelsen. De
ledamöter som lärarna och forskarna utser ska utses genom val
inom Lantbruksuniversitetet. Universitetet får meddela
närmare föreskrifter om valförfarandet.
Studenterna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om
regeringen beslutar enligt 2 kap. 1 § andra stycket
högskoleförordningen att styrelsen ska bestå av ordföranden
och tio andra ledamöter, har studenterna rätt att utse två
ledamöter i styrelsen.
Ordföranden och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 §
högskolelagen (1992:1434) ska utses av regeringen, utses
efter förslag enligt 2 kap. 7 b § högskoleförordningen.
Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom
universitetet och avse personer med kompetens och erfarenhet
från verksamhet av betydelse för universitetets utbildnings-,
forsknings-, miljöanalys- och samverkansuppdrag. I förslaget
ska en jämn könsfördelning bland ledamöterna beaktas.
De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § andra
stycket högskolelagen har närvaro- och yttranderätt vid
styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i
personalföreträdarförordningen (1987:1101).
Förordning (2018:1132).
Bibliotek
3 § Vid Lantbruksuniversitetet ska det finnas ett
vetenskapligt bibliotek som är gemensamt för universitetet
och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Biblioteket ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna
samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande.
Förordning (2010:1115).
3 kap. Har upphävts genom förordning 2010:1115.
4 kap. Anställningar vid Lantbruksuniversitetet
1 § För anställningar som lärare, doktorand och amanuens vid
Lantbruksuniversitetet gäller 4 och 5 kap.
högskoleförordningen (1993:100).
Beslut om anställningar får fattas i den utsträckning det
finns medel. Förordning (2017:285).
2 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
3 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
4 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
5 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
6 § Har upphävts genom förordning (1994:1109).
7 § Hos Lantbruksuniversitetet får i övrigt finnas personal om
det behövs och det finns medel. Förordning (1998:1020).
7 a § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
8 § Har upphävts genom förordning (2013:324).
9 § Har upphävts genom förordning (2013:324).
5 kap. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå
1 § Inom en utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller
forskarnivå får vid Lantbruksuniversitetet avläggas endast de
examina som anges i bilagan till denna förordning. I bilagan
anges också på vilken nivå en viss examen skall avläggas och
vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen
(examensbeskrivning). Bilagan innehåller även bestämmelser om
examensbenämning och om översättning av examensbenämningen.
Förordning (2006:1405).
1 a § Lantbruksuniversitetet får delta i ett
utbildningssamarbete som anges i 1 kap. 17 § andra stycket
högskolelagen (1992:1434) bara om samarbetet grundas på en
skriftlig överenskommelse. En sådan överenskommelse får
Lantbruksuniversitetet ingå med
1. ett universitet eller en högskola som omfattas av
högskolelagen,
2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att
utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina, eller
3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.
Förordning (2009:1070).
2 § För utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid
Lantbruksuniversitetet gäller i övrigt 6 kap. 1–3, 6–9, 10 §
första och tredje styckena, 11, 11 b–24 §§ samt 7 kap. 1–6,
12–28 och 30–33 §§ högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2018:1505).
2 a § /Upphör att gälla U:2024-11-13/
De krav på särskild behörighet som ställs ska vara
helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan
eller motsvarande kunskaper, och
2. andra villkor enligt vad som anges i 2 d § första
stycket 2.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2018:1505).
2 a § /Träder i kraft I:2024-11-13/
De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt
nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i
respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper,
och
2. andra villkor enligt vad som anges i 2 d § första stycket
2.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2024:916).
2 b § Universitets- och högskolerådet får meddela
föreskrifter om vilka krav på särskild behörighet enligt
2 a § första stycket 1 som ska gälla för ett utbildningsprogram
som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan
yrkesexamen som anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2018:1505).
2 c § /Upphör att gälla U:2024-11-13/
Lantbruksuniversitetet får, i den utsträckning det
ställs krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter om
vilka krav enligt 2 a § första stycket 1 som ska gälla för
andra utbildningar än de som avses i 2 b §.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
vilka kurser i gymnasieskolan som krav enligt första stycket
får avse. Förordning (2018:1505).
2 c § /Träder i kraft I:2024-11-13/
Lantbruksuniversitetet får, i den utsträckning det
ställs krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter om
vilka krav enligt 2 a § första stycket 1 som ska gälla för
andra utbildningar än de som avses i 2 b §.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
vilka ämnen i gymnasieskolan och vilka nivåer i dessa ämnen
som kraven får avse. Förordning (2024:916).
2 d § /Upphör att gälla U:2024-11-13/
Om det finns särskilda skäl, får
Lantbruksuniversitetet, för tillträde till viss utbildning,
meddela föreskrifter om
1. krav på kunskaper från andra kurser i gymnasieskolan eller
motsvarande kunskaper än de som följer av 2 b § eller 2 c §
andra stycket, eller
2. krav på andra villkor än kunskaper från en eller flera
kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de
betingas av utbildningen eller är av betydelse för det
yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Innan Lantbruksuniversitetet meddelar föreskrifter enligt
första stycket ska Universitets- och högskolerådet ges
tillfälle att yttra sig över universitetets förslag.
Förordning (2018:1505).
2 d § /Träder i kraft I:2024-11-13/
Om det finns särskilda skäl, får Lantbruksuniversitetet,
för tillträde till viss utbildning, meddela föreskrifter om
1. krav på kunskaper från andra nivåer i ämnen eller andra
ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som
följer av 2 b § eller 2 c § andra stycket, eller
2. krav på andra villkor än kunskaper från ett eller flera
ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de
betingas av utbildningen eller är av betydelse för det
yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Om krav uppställs enligt första stycket 1 på kunskaper från
andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de
som följer av 2 b § eller 2 c § andra stycket ska det även
anges vilken nivå kravet avser.
Innan Lantbruksuniversitetet meddelar föreskrifterna ska
Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att yttra sig
över universitetets förslag. Förordning (2024:916).
2 e § Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som
urvalsgrund endast i fråga om utbildningar som förbereder för
yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper
eller särskild kompetens.
Lantbruksuniversitetet beslutar om tillstånd att använda proven
och om de villkor som skall gälla för användningen.
Universitetet kan besluta om undantag från 7 kap. 13 § första
stycket högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2007:720).
3 § För den utbildning på forskarnivå som anordnas av
Lantbruksuniversitetet gäller i övrigt bestämmelserna i
6 kap. 1-3, 6-9, 10 § första och tredje styckena, 11,
11 b-f och 25-36 §§ samt 7 kap. 34-41 §§
högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2010:1115).
3 a § Lantbruksuniversitetet kan utse även den som inte har
anställning som lärare till examinator på grundnivå,
avancerad nivå och forskarnivå. Förordning (2009:868).
4 § Disciplinära åtgärder mot studenter vid
Lantbruksuniversitetet får vidtas enligt bestämmelserna i 10
kap. högskoleförordningen (1993:100). Förordning (1998:1020).
5 a kap. Öppen nätbaserad utbildning
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om öppen nätbaserad
utbildning. Sådan utbildning är inte utbildning på grundnivå,
avancerad nivå eller forskarnivå som det finns bestämmelser
om i 5 kap. Förordning (2018:1331).
2 § Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som
ges via internet och som är öppen för alla, utan
förkunskapskrav.
Öppen nätbaserad utbildning får anordnas om den knyter an
till och främjar den högskoleutbildning på grundnivå,
avancerad nivå eller forskarnivå som Lantbruksuniversitetet
får utfärda examen för eller den forskning som bedrivs vid
universitetet. Förordning (2018:1331).
3 § För öppen nätbaserad utbildning gäller inte övriga
bestämmelser om utbildning, studenter och doktorander i denna
förordning eller i högskoleförordningen (1993:100).
Hänvisningar till denna förordning i andra förordningar
omfattar bestämmelser i detta kapitel enbart om det anges
särskilt. Förordning (2018:1331).
4 § Lantbruksuniversitetet får anordna prov för deltagarna
och sätta betyg på en genomgången öppen nätbaserad utbildning
eller del av en sådan utbildning.
Universitetet får meddela föreskrifter om prov och betyg.
Förordning (2018:1331).
5 § Lantbruksuniversitetet får utfärda utbildningsintyg
till deltagare som genomgått utbildningen.
Universitetet får meddela föreskrifter om utbildningsintyg.
Förordning (2018:1331).
6 § Lantbruksuniversitetet får meddela ytterligare
föreskrifter om öppen nätbaserad utbildning.
Förordning (2018:1331).
6 kap. Överklagande
1 § För överklagande av beslut fattade av
Lantbruksuniversitetet gäller bestämmelserna i 12 kap.
högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2010:1115).
2 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
2 a § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
3 § Har upphävts genom förordning 2010:1115.
Övergångsbestämmelser
1993:221
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, om inte
annat föreskrivs i andra stycket.
3. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av
regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en
föreskrift i denna förordning, tillämpas i stället den nya
föreskriften.
4. Ärenden vid Lantbruksuniversitetet som inte har avgjorts vid
utgången av juni 1993 skall handläggas enligt föreskrifterna i
denna förordning, om inte annat är särskilt föreskrivet. Vid
behov skall styrelsen meddela närmare föreskrifter om
handläggningen av sådana ärenden.
8. De som har påbörjat utbildning på linjer före den 1 juli
1993 skall ges möjlighet att slutföra utbildningen enligt äldre
föreskrifter. Möjligheten kvarstår dock längst till och med den
30 september 2000. Förordning (1999:990).
9. De som har påbörjat utbildning före den 1 juli 1993 har,
även i de fall det inte är fråga om utbildning på linjer, rätt
att få examen enligt äldre föreskrifter till och med den 30
september 2000. Förordning (1999:990).
10. Den som har antagits till en utbildning före den 1 juli
1993 och fått anstånd till tid därefter skall anses vara
antagen till motsvarande utbildning enligt de nya
bestämmelserna.
13. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
överklagande av beslut eller förslag som har meddelats eller
lämnats före den 1 juli 1993. Detta gäller inte beslut eller
förslag som har meddelats eller lämnats enligt de nya
bestämmelserna.
1995:226
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som
har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre
bestämmelser.
1997:39
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1997.
3. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt
föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 skall intill
utgången av år 1999 anses ha grundläggande behörighet.
4. Den som har fullföljt ett nationellt eller ett special-
utformat program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg
eller slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de
bestämmelser som gällde före den 1 juli 1994 skall anses ha
grundläggande behörighet. Detsamma gäller den som har fullföljt
motsvarande utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial
vuxenutbildning. Det gäller också den som har avgångsbetyg från
fyra-, tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan och den som
har motsvarande betyg från statlig eller kommunal vuxenutbild-
ning under förutsättning att den sökande uppfyller kraven på
allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1
juli 1993. Detsamma gäller slutligen den som före den 1 juli
1998 har fått ett intyg från en folkhögskola om allmän
behörighet för högskolestudier.
1998:1020
Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 4 a, 5 a och
10 §§ den 1 september 1998, i fråga om 6 kap. 3 och 4 §§ den 1
oktober 1998, och i övrigt den 1 januari 1999. Har ett beslut
att inte göra undantag från behörighetsvillkoren för antagning
till grundläggande högskoleutbildning meddelats före den 1
november 1998 gäller 6 kap. 2 § i sin lydelse före detta datum
i fråga om rätten att överklaga. Förordning (1998:1274).
1998:1273
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998. Har ett
beslut meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser
i fråga om rätten att överklaga.
1999:990
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
3. Den som före den 1 januari 2000 har fullgjort vad som krävs
för att få en generell högskoleexamen med hippologisk
inriktning uppnår hippologexamen.
2001:587
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2001.
2. Den som före den 31 december 2000 har påbörjat utbildning
till hortonom har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser
till och med den 30 september 2008.
3. Den som före den 31 december 2000 har påbörjat utbildning
till landskapsingenjör har rätt att få examen enligt äldre
bestämmelser till och med den 31 januari 2005.
Förordning (2002:115).
2002:83
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.
2. Har ett beslut som avses i 6 kap. 2 § meddelats före den
1 april 2002, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att
överklaga.
2006:1405
1. Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2007 i fråga
om 2 kap. 3 § och i övrigt den 1 januari 2007. 5 kap. 2 och
3 §§ samt de nya föreskrifterna i bilagan skall dock tillämpas
först vid antagning till utbildning som börjar efter utgången
av juni 2007 eller vid anställning av doktorand därefter samt,
om annat inte framgår av 3 eller 4, i fråga om utbildning som
bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas
därefter.
2. Äldre föreskrifter skall tillämpas vid antagning till
utbildning som börjar före den 1 juli 2007 eller vid
anställning av doktorand dessförinnan samt i fråga om
utbildning som bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som
utfärdas dessförinnan.
3. Äldre föreskrifter skall tillämpas i fråga om kurser eller
motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar före
den 1 juli 2007 och fortsätter därefter.
4. Äldre föreskrifter skall tillämpas i fråga om examina som
utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som
examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts
dessförinnan.
5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till
en examen enligt de äldre föreskrifterna i bilagan och den som
dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått
anstånd till tid därefter med att påbörja utbildning, har rätt
att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de
äldre föreskrifterna, dock längst till och med utgången av juni
2015.
6. En poäng som före den 1 juli 2007 angetts för omfattningen
av grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning
motsvaras av en och en halv högskolepoäng enligt de nya
föreskrifterna.
7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas
efter utgången av juni 2007 enligt de äldre föreskrifterna i
bilagan, skall anges i poäng enligt de äldre föreskrifterna. I
examensbeviset för en examen som avses i 5 skall också anges
examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt de nya
föreskrifterna.
8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya föreskrifterna
motsvarar vad som i de äldre föreskrifterna benämns
forskarutbildning.
9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt
de nya föreskrifterna ställs krav på tidigare utbildning eller
examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande
utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning
kunna uppfylla kraven för examen.
10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå
eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på
grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på
examen från sådan utbildning, skall även den som har en
motsvarande utbildning eller examen från grundläggande
högskoleutbildning vara behörig.
11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på
grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning,
skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för
tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till
utgången av år 2015.
12. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning
och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1
juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning
enligt de nya föreskrifterna. Detta gäller dock inte om den som
har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt 5.
13. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen
(2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att
beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller
Högskoleverket har fattat med stöd av äldre föreskrifter gäller
fortfarande.
14. De äldre föreskrifterna i 6 kap. 1 § gäller fortfarande i
fråga om överklagande av beslut som har meddelats med
tillämpning av äldre föreskrifterna.
2007:632
1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2007 i
fråga om 5 kap. 2 c § och i övrigt den 1 januari 2010.
Förordning (2009:1071).
2. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § i fråga om hänvisningen till
6 kap. 11 b-11 f §§ högskoleförordningen (1993:100) tillämpas
i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2010.
Förordning (2009:1071).
2009:1070
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Bestämmelserna i 5 kap. 1 a § och i 5 kap. 3 § i fråga om
hänvisningen till 6 kap. 11 b-11 f §§ högskoleförordningen
(1993:100) tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter
utgången av juni 2010.
2010:1115
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
2. I fråga om den som före den 1 januari 2011 har
anställts som statsagronom, statshortonom eller
statsveterinär gäller de äldre bestämmelserna i 4 kap. 2,
3 och 9 §§ så länge anställningen pågår.
3. Om ett förfarande om anställning som statsagronom,
statshortonom eller statsveterinär har påbörjats men inte
avslutats före den 1 januari 2011, gäller de äldre
bestämmelserna i 4 kap. 1-3 §§, 4 § första-tredje styckena
och 5 §. Vid tillämpning av de äldre bestämmelserna ska de
uppgifter som en fakultetsnämnd eller motsvarande organ
ansvarar för i stället handhas av personer eller den grupp
av personer som Lantbruksuniversitetet beslutar.
4. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 7 a § gäller i fråga
om ärenden om befordran som har inkommit till
Lantbruksuniversitetet men som inte har avslutats före den
1 januari 2011.
5. De äldre bestämmelserna i 6 kap. gäller fortfarande i
fråga om beslut som har meddelats med tillämpning av äldre
bestämmelser.
2017:285
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2017.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för doktorander med
utbildningsbidrag som lämnas senast den 30 juni 2022.
2017:914
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2017.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som bedrivs och examina som utfärdas efter utgången av
december 2017.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för
djursjukvårdarutbildning som bedrivs och
djursjukvårdarexamina som utfärdas före den 1 januari 2018.
4. Trots 2 gäller äldre bestämmelser fortfarande i fråga om
djursjukvårdarexamina som utfärdas efter utgången av december
2017, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin
helhet har slutförts dessförinnan.
5. Den som före den 1 januari 2018 har påbörjat en utbildning
till en djursjukvårdarexamen enligt de äldre bestämmelserna
och den som dessförinnan har antagits till en sådan
utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har
rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt
de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av
december 2021.
2018:1132
1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018.
2. Förordningen tillämpas första gången när ledamöter i
styrelsen ska utses för tiden från och med den 1 maj 2020.
2018:1505
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga
om 5 kap. 2 § och i övrigt den 1 januari 2019.
2. När Universitets- och högskolerådet eller
Lantbruksuniversitetet med stöd av de nya 5 kap. 2 b–2 d §§
meddelar föreskrifter ska de föreskriva att bestämmelserna
ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter utgången av maj 2022.
3. Bestämmelserna i 5 kap. 2 och 2 a §§ i den nya lydelsen
ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter utgången av maj 2022.
4. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § i den nya lydelsen ska, såvitt
avser hänvisningen till 7 kap. 21 § högskoleförordningen
(1993:100), tillämpas första gången vid prov som genomförs
våren 2022.
5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning
till utbildning som börjar före den 1 juni 2022.
2019:642
1. Denna förordning träder i kraft den 25 november 2019.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som bedrivs och examina som utfärdas efter utgången av
december 2020.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
bedrivs och examina som utfärdas före den 1 januari 2021.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om examina
som utfärdas efter utgången av december 2020, om den
utbildning som examensbeviset omfattar har slutförts i sin
helhet dessförinnan.
5. Den som före den 1 januari 2021 har påbörjat en utbildning
till en hippologexamen, lantmästarexamen,
trädgårdsingenjörsexamen eller agronomexamen enligt de äldre
bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en
sådan utbildning men fått anstånd med att påbörja
utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få
en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och
med utgången av december 2025 när det gäller hippologexamen,
lantmästarexamen och trädgårdsingenjörsexamen och längst till
och med utgången av december 2029 när det gäller
agronomexamen.
2024:916
1. Denna förordning träder i kraft den 13 november 2024.
2. Förordningen tillämpas första gången vid antagning till
utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för betyg som satts
på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som
påbörjats före utgången av juni 2025.
Bilaga
Innehåll
I denna bilaga anges
1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå
och forskarnivå vid Sveriges lantbruksuniversitet, och
2. vilka krav som skall uppfyllas för respektive examen
(examensbeskrivning).
Gemensamma bestämmelser
Examensbenämning
En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i
denna bilaga och i förekommande fall ett för- eller efterled
eller båda, som anger examens inriktning.
Lantbruksuniversitetet bestämmer vilka för- eller efterled som
skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår
av examensbeskrivningarna, Lantbruksuniversitetet bestämma en
inriktning.
Översättning
En översättning av examensbenämningen ska återspegla examens
omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken
nivå examen avläggs.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
översättningen av examen till engelska. Lantbruksuniversitetet
beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till
andra språk än engelska, efter samråd med Universitets- och
högskolerådet i fråga om den rättsliga status som en
översättning av examen kan ha i andra länder.
Lantbruksuniversitetet beslutar om översättning av de för- och
efterled som Lantbruksuniversitetet använder.
Lantbruksuniversitetet ska till Universitets- och
högskolerådet anmäla de för- och efterled på svenska som
Lantbruksuniversitetet bestämt ska användas till varje examen
samt översättningen av dem till engelska.
Lantbruksuniversitetet får också till Universitets- och
högskolerådet anmäla översättningen av examensbenämningar till
andra språk än engelska.
Förteckning över examina
Examina på grundnivå
Generella examina
Högskoleexamen
Kandidatexamen
Yrkesexamina
Djursjukskötarexamen
Hippologexamen
Landskapsingenjörsexamen
Lantmästarexamen
Skogsmästarexamen
Skogsteknikerexamen
Trädgårdsingenjörsexamen
Examina på avancerad nivå
Generella examina
Magisterexamen
Masterexamen
Yrkesexamina
Agronomexamen
Hortonomexamen
Jägmästarexamen
Landskapsarkitektexamen
Veterinärexamen
Examina på forskarnivå
Licentiatexamen
Doktorsexamen
Examensbeskrivningar
EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Högskoleexamen
Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
Lantbruksuniversitetet bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om
områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga
metoder inom området.
Färdighet och förmåga
För högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant
information för att formulera svar på väldefinierade
frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med
olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta
med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska
frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Kandidatexamen
Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som
Lantbruksuniversitetet bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng
med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen.
Mål
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga
grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning
inom någon del av området samt orientering om aktuella
forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka
relevant information i en problemställning samt att kritiskt
diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och
lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika
grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta
inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors
ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
YRKESEXAMINA
Djursjukskötarexamen
Omfattning
Djursjukskötarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För djursjukskötarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt kunna arbeta som
djursjukskötare.
Kunskap och förståelse
För djursjukskötarexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom
om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom
djuromvårdnadsområdet,
– visa kunskap om och förståelse för sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för
djursjukskötaryrket,
– visa kunskap om planering, ledning och samordning av
djuromvårdnadsarbetet, och
– visa kunskap om relevanta författningar inom
djuromvårdnadsområdet.
Färdighet och förmåga
För djursjukskötarexamen ska studenten
– visa förmåga att självständigt och i samverkan med annan
djurhälsopersonal och med djurägare identifiera vårdbehov
samt upprätta omvårdnadsplan,
– visa förmåga att med hänsyn till djurskydd, smittskydd och
arbetarskydd ge adekvat vård och behandling,
– visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt,
– visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera
olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
djurs omvårdnadsbehov,
– visa förmåga att informera olika grupper och fungera som
handledare,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder inom djuromvårdnad med berörda parter samt
dokumentera sådana åtgärder i enlighet med relevanta
författningar,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
– visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta,
företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed
bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För djursjukskötarexamen ska studenten
– visa förmåga att inom djuromvårdnadsområdet göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot djur och djurägare,
– visa förmåga att bedöma sina egna gränser i
yrkesutövningen, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För djursjukskötarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För djursjukskötarexamen ska också de preciserade krav gälla
som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Hippologexamen
Omfattning
Hippologexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För hippologexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som hippolog.
Kunskap och förståelse
För hippologexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, beprövade
erfarenhet och relevanta metoder,
- visa kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
och
- visa kunskap om hippologi, inbegripet förståelse för
samspelet mellan häst och människa samt hästens roll i
samhället.
Färdighet och förmåga
För hippologexamen ska studenten
- visa förmåga att inom givna ramar och med adekvata metoder
självständigt identifiera, analysera och lösa problem inom
hästnäringen,
- visa förmåga att besluta, genomföra och utvärdera relevanta
åtgärder som rör hantering av hästar på ett professionellt
sätt med beaktande av hästens och människans välbefinnande och
utveckling samt djurskydds- och säkerhetsmässiga aspekter,
- visa sådan förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara
för verksamheter inom hästnäringen och angränsande områden,
och
- visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant
information samt redogöra för och diskutera problem och
lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För hippologexamen ska studenten
- visa förmåga att göra bedömningar av och hantera frågor om
hästhållning, hästsport och företagande med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska,
miljömässiga och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar
mellan olika aspekter,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan i
grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För hippologexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För hippologexamen ska också de preciserade krav gälla som
Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Landskapsingenjörsexamen
Omfattning
Landskapsingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För landskapsingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap
och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
landskapsingenjör.
Kunskap och förståelse
För landskapsingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- visa förståelse för interaktionen mellan material,
projektering och anläggning.
Färdighet och förmåga
För landskapsingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att inom givna ramar och med adekvata metoder
självständigt identifiera, analysera och lösa problem som rör
projektering, anläggande och förvaltning av tätortens utemiljö
och det tätortsnära landskapet samt utvärdera lösningar,
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information för att hantera situationer, företeelser
och frågeställningar inom området, och
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika
grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För landskapsingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar av människans förhållande
till och nyttjande av tätortens utemiljö och det tätortsnära
landskapet med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter samt
kunna göra avvägningar mellan olika aspekter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För landskapsingenjörsexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För landskapsingenjörsexamen skall också de preciserade krav
gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.
Lantmästarexamen
Omfattning
Lantmästarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För lantmästarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
lantmästare.
Kunskap och förståelse
För lantmästarexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, beprövade
erfarenhet och relevanta metoder,
- visa kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
och
- visa kunskap om och förståelse för den agrara näringen och
angränsande verksamheters förutsättningar, funktion och
interaktion med miljön och samhället.
Färdighet och förmåga
För lantmästarexamen ska studenten
- visa förmåga att inom givna ramar och med adekvata metoder
självständigt identifiera, analysera och lösa problem som rör
den agrara näringen,
- visa förmåga att besluta om, genomföra och utvärdera
relevanta åtgärder som rör lantbrukets produktion, marknad,
miljö och naturresurshushållning,
- visa förmåga att utforma och ansvara för produktionssystem
inom den agrara näringen och angränsande verksamheter med
hänsyn till givna förutsättningar och behov, och
- visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant
information samt redogöra för och diskutera problem och
lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För lantmästarexamen ska studenten
- visa förmåga att göra bedömningar av och hantera frågor om
odling, djurhållning och företagande med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och
etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika
aspekter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med
olika sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För lantmästarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För lantmästarexamen ska också de preciserade krav gälla som
Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Skogsmästarexamen
Omfattning
Skogsmästarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För skogsmästarexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
skogsmästare.
Kunskap och förståelse
För skogsmästarexamen skall studenten
- visa såväl bred kunskap inom området som fördjupade kunskaper
inom någon del av området, inbegripet insikt i områdets
vetenskapliga grund, samt kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
- visa förståelse för skogsbrukets förutsättningar, funktion
och interaktion med miljön och samhället.
Färdighet och förmåga
För skogsmästarexamen skall studenten
- visa förmåga att inom givna ramar och med adekvata metoder
självständigt identifiera, analysera och lösa problem som rör
skogsbrukets produktionsprocesser, marknad, miljö och sociala
värden, samt utvärdera lösningar,
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information för att hantera situationer, företeelser
och frågeställningar inom området, och
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika
grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För skogsmästarexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar av människans förhållande
till och nyttjandet av skogen för olika ändamål med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga
och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika
aspekter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För skogsmästarexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För skogsmästarexamen skall också de preciserade krav gälla som
Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Skogsteknikerexamen
Omfattning
Skogsteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng.
Mål
För skogsteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
skogstekniker.
Kunskap och förståelse
För skogsteknikerexamen skall studenten
- visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa kunskap om några relevanta metoder inom området, och
- visa förståelse för skogsbrukets förutsättningar, funktion
och interaktion med miljön och samhället.
Färdighet och förmåga
För skogsteknikerexamen skall studenten
- visa förmåga att besluta om, genomföra och utvärdera
relevanta åtgärder som rör skogsbrukets produktion, marknad,
miljö och sociala värden,
- visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant
information samt redogöra för och diskutera problem och
lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med
och ansvara för verksamheter inom skogsbruket och angränsande
områden.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För skogsteknikerexamen skall studenten
- visa förmåga att hantera etiska frågor om skogsbruk och
företagande,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För skogsteknikerexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete).
Övrigt
För skogsteknikerexamen skall också de preciserade krav gälla
som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Trädgårdsingenjörsexamen
Omfattning
Trädgårdsingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För trädgårdsingenjörsexamen ska studenten visa sådan kunskap
och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
trädgårdsingenjör.
Kunskap och förståelse
För trädgårdsingenjörsexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, beprövade
erfarenhet och relevanta metoder,
- visa kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
och
- visa kunskap om och förståelse för trädgårdsnäringens och
angränsande verksamheters förutsättningar, funktion och
interaktion med miljön och samhället.
Färdighet och förmåga
För trädgårdsingenjörsexamen ska studenten
- visa förmåga att inom givna ramar och med adekvata metoder
självständigt identifiera, analysera och lösa problem som rör
trädgårdsnäringen,
- visa förmåga att besluta, genomföra och utvärdera relevanta
åtgärder som rör trädgårdsnäringens produktion, marknad,
design, miljö och upplevelser,
- visa förmåga att utforma och ansvara för produktionssystem
inom trädgårdsnäringen och angränsande verksamheter med hänsyn
till givna förutsättningar och behov, och
- visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant
information samt redogöra för och diskutera problem och
lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För trädgårdsingenjörsexamen ska studenten
- visa förmåga att göra bedömningar av och hantera frågor om
odling, design och företagande med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och
etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika
aspekter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med
olika sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För trädgårdsingenjörsexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För trädgårdsingenjörsexamen ska också de preciserade krav
gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.
EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Magisterexamen
Omfattning
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som
Lantbruksuniversitetet bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng
med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet)
för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen,
konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en
student som antagits till utbildningen utan att ha haft
grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock
inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 §
andra stycket högskoleförordningen (1993:100) på grund av att
examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som
fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för
utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma
och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och
situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera
frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder
genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för
och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument
som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad
verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den
används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För magisterexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Masterexamen
Omfattning
Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
Lantbruksuniversitetet bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng
med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet)
för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen,
konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en
student som antagits till utbildningen utan att ha haft
grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock
inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 §
andra stycket högskoleförordningen (1993:100) på grund av att
examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som
väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området
samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för
utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap
och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer även med begränsad
information,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt
identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med
adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt
att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som
ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i
annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den
används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För masterexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än
30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten
redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå
om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen
eller motsvarande från utländsk utbildning.
Övrigt
För masterexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
YRKESEXAMINA
Agronomexamen
Omfattning
Agronomexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För agronomexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som agronom.
Kunskap och förståelse
För agronomexamen skall studenten
- visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt
fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet
insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad kunskap om lantbrukssektorns förutsättningar,
funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl
nationellt som internationellt.
Färdighet och förmåga
För agronomexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera
kvalificerade problem relaterade till lantbrukssektorns
komplexa system av resurser och värdeskapande processer, samt
att med adekvata metoder och inom givna ramar analysera,
genomföra och kritiskt utvärdera olika lösningar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap
från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera
komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
särskilt angående lantbrukssektorns hållbara utveckling,
- visa förmåga att, i såväl nationella som internationella
sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som
ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra
kvalificerade uppgifter inom lantbrukssektorn och angränsande
områden och därmed bidra till utveckling av yrket och
verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För agronomexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn göra bedömningar av
lantbrukssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga
och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika
aspekter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För agronomexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För agronomexamen skall också de preciserade krav gälla som
Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Hortonomexamen
Omfattning
Hortonomexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För hortonomexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som hortonom.
Kunskap och förståelse
För hortonomexamen skall studenten
- visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt
fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet
insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad kunskap om trädgårdssektorns förutsättningar,
funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl
nationellt som internationellt.
Färdighet och förmåga
För hortonomexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera
kvalificerade problem relaterade till trädgårdssektorns
komplexa system av resurser och värdeskapande processer, samt
att med adekvata metoder och inom givna ramar analysera,
genomföra och kritiskt utvärdera olika lösningar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap
från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera
komplexa situationer, företeelser och frågeställningar,
särskilt angående trädgårdssektorns hållbara utveckling,
- visa förmåga att, i såväl nationella som internationella
sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som
ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och
- visa sådana färdigheter som krävs för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra
kvalificerade uppgifter inom trädgårdssektorn och angränsande
områden och därmed bidra till utveckling av yrket och
verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För hortonomexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn göra bedömningar av
trädgårdssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga
och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika
aspekter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För hortonomexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För hortonomexamen skall också de preciserade krav gälla som
Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Jägmästarexamen
Omfattning
Jägmästarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För jägmästarexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som jägmästare.
Kunskap och förståelse
För jägmästarexamen skall studenten
- visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt
fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet
insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa insikt i skogssektorns förutsättningar, funktion och
interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som
internationellt.
Färdighet och förmåga
För jägmästarexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera
kvalificerade problem relaterade till skogssektorns komplexa
system av resurser och värdeskapande processer, samt att med
adekvata metoder och inom givna ramar analysera, genomföra och
kritiskt utvärdera olika lösningar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap
från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera
komplexa företeelser, frågeställningar och situationer angående
skogssektorns hållbara utveckling,
- visa förmåga att, i såväl nationella som internationella
sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som
ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra
kvalificerade uppgifter inom skogssektorn och angränsande
områden och därmed bidra till utveckling av yrket och
verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För jägmästarexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn göra bedömingar av
skogssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga
och etiska aspekter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För jägmästarexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För jägmästarexamen skall också de preciserade krav gälla som
Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Landskapsarkitektexamen
Omfattning
Landskapsarkitektexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För landskapsarkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap
och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
landskapsarkitekt.
Kunskap och förståelse
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund
och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa såväl brett kunnande och förståelse av
landskapsarkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap
om olika processer för gestaltning och planering och utveckling
av fysiska utemiljöer, yrkesmässiga metoder, tekniker och
material samt om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang
planera, gestalta, vårda och förnya landskap och fysisk
utemiljö, med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål
för hållbar utveckling,
- visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod kritiskt,
självständigt och kreativt genomföra och utvärdera
kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom
landskapsarkitekturens område,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap
från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera
komplexa företeelser och frågeställningar särskilt angående
landskapets hållbara utveckling, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang i bild och modell, muntligt, skriftligt och på annat
sätt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den
kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i
dialog med olika grupper och därmed bidra till utveckling av
yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att väga in relevanta vetenskapliga,
samhälleliga, estetiska, miljömässiga och etiska aspekter i
sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till
människans förhållande till och nyttjande av landskapet och den
fysiska utemiljön,
- visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på
långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med
god gestaltning,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För landskapsarkitektexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För landskapsarkitektexamen skall också de preciserade krav
gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.
Veterinärexamen
Omfattning
Veterinärexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 330 högskolepoäng.
Mål
För veterinärexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som veterinär.
Kunskap och förståelse
För veterinärexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess
betydelse för yrkesutövningen,
- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det
veterinärmedicinska området, inbegripet fördjupade kunskaper om
djurens sjukdomar och skador,
- visa insikt i djurhållningens förutsättningar, funktion och
interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som
internationellt, och
- visa kunskap om ekonomi, organisation och författningar som
är av betydelse för det veterinära området.
Färdighet och förmåga
För veterinärexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt diagnostisera sjukdomar och
skador hos djur samt besluta om och utföra adekvat medicinsk
och kirurgisk behandling inom grundläggande djursjukvård,
- visa förmåga att initiera och genomföra åtgärder inom
förebyggande djurhälsovård,
- visa förmåga att identifiera problem och vidta nödvändiga
åtgärder avseende samhällets krav på djurskydd, smittskydd och
säkra livsmedel,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för
åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i
enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera
nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det veterinära
området med olika grupper samt kritiskt granska, bedöma och
använda relevant information,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings-,
utvecklings- och utvärderingsarbete eller självständigt arbeta
med andra kvalificerade uppgifter inom det veterinära området
och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För veterinärexamen skall studenten
- visa förmåga till helhetssyn i sin yrkesutövning och utifrån
ett vetenskapligt synsätt kunna göra bedömningar med beaktande
av folk- och djurhälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga och
etiska aspekter,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot djur och djurägare,
- visa förmåga att bedöma sina egna gränser i yrkesutövningen,
och
- visa förmåga att självständigt identifiera sitt behov av
ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För veterinärexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För veterinärexamen skall också de preciserade krav gälla som
Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ
Licentiatexamen
Omfattning
Licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst
120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120
högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med
doktorsexamen, om Lantbruksuniversitetet beslutar att en sådan
licentiatexamen kan ges vid Lantbruksuniversitetet.
Mål
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet,
inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av
detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet
och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med
vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera
frågeställningar, att planera och med adekvata metoder
genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra
kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom
bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta
arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och
diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta
i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen
forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den
används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Vetenskaplig uppsats
För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig
uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Doktorsexamen
Omfattning
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en
utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på
forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av
forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom
en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och
med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till
självständig kritisk granskning och bedömning av nya och
komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med
vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera
frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder
bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning
väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera
och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap,
och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och
utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang
bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet
samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för
hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig
avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng
godkänd.
Övrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Förordning (2019:642).