Post 5813 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1992:1434 ·
Visa register
Högskolelag (1992:1434)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1992-12-17
Ändring införd: t.o.m. SFS 2021:1282
Övrigt: Rättelseblad 2010:2002 har iakttagits.
Ikraft: 1993-07-01
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna lag ges bestämmelser om universitet och högskolor
under statligt huvudmannaskap.
Vad som i fortsättningen sägs om högskolor avser både
universitet och högskolor, om inte något annat anges särskilt.
Lag (2012:910).
2 § Staten ska som huvudman anordna högskolor för
1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig
grund samt på beprövad erfarenhet, och
2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.
I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det
omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att
den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer
samhället till nytta.
Vad som i fortsättningen sägs om forskning avser även
konstnärlig forskning, om inte något annat anges särskilt.
Lag (2021:317).
3 § Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband
mellan forskning och utbildning.
3 a § I högskolornas verksamhet ska vetenskapens trovärdighet
och god forskningssed värnas.
I lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och
prövning av oredlighet i forskning finns bestämmelser om
forskares och forskningshuvudmäns ansvar för att forskning
utförs i enlighet med god forskningssed och om att en särskild
nämnd ska pröva frågor om oredlighet i forskning.
Lag (2019:505).
4 § Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i
utbildningen och forskningen.
De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att
hålla en hög kvalitet i verksamheten.
Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas
personal och studenterna. Lag (2013:119).
4 a § Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över
utbildningen vid högskolorna.
Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i
arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260).
5 § Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar
utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer
tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social
välfärd och rättvisa.
I högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och
män alltid iakttas och främjas.
Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola
ska dels stärka kvaliteten i högskolans utbildning och
forskning, dels bidra nationellt och globalt till sådan
hållbar utveckling som avses i första stycket.
Högskolorna ska också aktivt främja och bredda rekryteringen
till högskolan.
Högskolorna ska i sin verksamhet främja ett livslångt lärande.
Lag (2021:317).
5 a § Har upphävts genom lag (2010:701).
6 § I högskolornas verksamhet ska som allmän princip gälla att
den akademiska friheten ska främjas och värnas.
För forskningen ska som allmänna principer gälla att
1. forskningsproblem får fritt väljas,
2. forskningsmetoder får fritt utvecklas, och
3. forskningsresultat får fritt publiceras.
Lag (2021:317).
7 § Utbildningen skall ges på
- grundnivå,
- avancerad nivå, och
- forskarnivå.
Lag (2006:173).
8 § Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de
kunskaper som eleverna får på nationella program i
gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får
dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig
utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa
problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna,
utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper
inom området. Lag (2009:1037).
9 § Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de
kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå
eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av
kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till
utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för
utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt
integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa
företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som
ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och
utvecklingsarbete. Lag (2006:173).
9 a § Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de
kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och
avancerad nivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för
utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de
kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt
kunna bedriva forskning. Lag (2006:173).
10 § Har upphävts genom lag (2012:910).
10 a § Examina skall avläggas på grundnivå, avancerad nivå
eller forskarnivå. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka
examina som får avläggas och på vilken nivå de skall avläggas.
Lag (2006:173).
11 § Examina på forskarnivå får utfärdas vid universiteten.
Ett universitet får dock inte utfärda examina på forskarnivå
1. om det för sådana examina krävs tillstånd för att utfärda
en examen och universitetet saknar tillstånd, eller
2. i de fall ett beslut enligt 14 § andra stycket, om att en
viss examen inte får utfärdas, gäller för universitetet.
Regeringen får meddela föreskrifter om att det krävs tillstånd
för universitet att utfärda examina på forskarnivå. Om sådana
föreskrifter har meddelats, beslutar den myndighet som
regeringen bestämmer om tillstånd. Lag (2012:490).
11 a § Har upphävts genom lag (2009:764).
12 § Den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om
tillstånd att utfärda examina
1. på forskarnivå för högskolor, som inte är universitet, och
2. på grundnivå och avancerad nivå för universitet och
högskolor.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får
utfärdas vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid
Försvarshögskolan. Lag (2012:490).
13 § Ett tillstånd att utfärda examina får lämnas bara om
1. utbildningen uppfyller de krav som i detta kapitel ställs
på utbildningen och de särskilda krav som finns i förordning,
och
2. det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt
intresse av att examina får utfärdas. Lag (2009:764).
14 § Om kraven i 13 § 1 inte är uppfyllda för en viss examen
som ett universitet eller en högskola har tillstånd att
utfärda eller som ett universitet får utfärda enligt 11 §
första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer
uppmana universitetet eller högskolan att inom viss tid
avhjälpa bristerna.
Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar sedan tiden
för uppmaningen har gått ut, får den myndighet som regeringen
bestämmer besluta att universitetet eller högskolan inte
längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser.
Även om ett beslut enligt andra stycket om att en viss examen
inte längre får utfärdas har fattats, får universitetet eller
högskolan utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin
utbildning vid det universitetet eller den högskolan före
beslutet. Detta gäller dock bara om utbildningen omfattar ett
program, en kurs eller en del av en utbildning på forskarnivå
som kan leda fram till en sådan examen som beslutet avser.
Lag (2012:490).
15 § Den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att
ett beslut enligt 14 § andra stycket inte längre ska gälla i
fråga om examina som ett universitet före beslutet haft rätt
att utfärda enligt 11 § första stycket.
Ett beslut enligt första stycket får fattas bara om kraven på
utbildningen som anges i 13 § 1 är uppfyllda. Lag (2012:490).
16 § Frågor som avses i 14 § andra stycket ska avgöras av
regeringen, om de avser Sveriges lantbruksuniversitet eller
Försvarshögskolan. Regeringen får då också ta hänsyn till om
det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse
av att examina får utfärdas vid Lantbruksuniversitetet eller
Försvarshögskolan. Lag (2009:764).
17 § En högskola som anges i bilagan till denna lag får
utfärda en gemensam examen tillsammans med
1. en annan högskola,
2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att
utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina, eller
3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.
Med gemensam examen avses examina som får utfärdas av de
lärosäten som tillsammans har anordnat en utbildning som kan
leda till dessa examina. Utbildningen ska ha anordnats inom
ett utbildningssamarbete mellan sådana lärosäten som avses i
första stycket.
Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om gemensamma
examina. Lag (2009:695).
18 § En högskola som avses i 17 § får inom ramen för ett
utbildningssamarbete som anges i andra stycket samma paragraf
besluta att överlåta förvaltningsuppgifter i fråga om
antagning till och tillgodoräknande av utbildning till 1. en
annan högskola,
2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att
utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina, eller
3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.
De förvaltningsuppgifter som överlåts får bara innebära att
1. en studerande som har antagits till en del av utbildningen
av ett annat lärosäte, som anordnar den delen av
utbildningen, ska anses vara student som är antagen av
högskolan när han eller hon bedriver studier där, och
2. en del av utbildningen som en studerande har gått igenom
med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska
tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan
utan särskild prövning. Lag (2009:695).
2 kap. De statliga högskolornas organisation
1 § Riksdagen beslutar vilka statliga högskolor som skall finnas.
2 § Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla
angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs.
3 § För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall varje
högskola ha en rektor.
4 § Regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse.
Rektor ska ingå i styrelsen. Lärare och studenter vid
högskolan har rätt att utse ledamöter i styrelsen. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om antalet
sådana ledamöter och om hur de ska utses. Regeringen utser
övriga ledamöter i styrelsen.
Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt
vid styrelsens sammanträden. Lag (2016:744).
5 § En högskola beslutar om sin interna organisation utöver
styrelse och rektor, om inte något annat är föreskrivet. När
högskolan beslutar om sin organisation ska 6 och 7 §§ gälla.
Lag (2010:701).
5 a § Ny beteckning 5 § genom lag (2009:764).
6 § Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller
konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av
1. uppläggning, genomförande av eller kvalitet i
utbildningen, eller
2. organisation av eller kvalitet i forskningen.
Om den bedömning som avses i första stycket ska göras av en
grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha
vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock
besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns
särskilda skäl. Lag (2013:119).
7 § Studenterna har rätt att vara representerade när
beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för
utbildningen eller studenternas situation. Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap.
7 § regeringsformen meddela föreskrifter om antalet sådana
representanter och om hur de ska utses. Lag (2016:744).
8 § I föreskrifter om hur studenterna utser ledamöter i
styrelsen eller representanter enligt 7 §, får regeringen
överlämna åt enskilda individer eller åt sammanslutningar att
utse ledamöterna eller representanterna. Lag (2016:744).
9 § Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om
sammansättningen av styrelse vid Sveriges lantbruksuniversitet
och vid Försvarshögskolan samt om en nämnd för forskning och
utbildning vid Försvarshögskolan. Lag (2010:701).
3 kap. Professorer och andra lärare
1 § I en lärares arbetsuppgifter får det ingå att ha hand om
utbildning eller forskning samt administrativt arbete. Till
en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom
det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som
har betydelse för lärarens arbete vid högskolan.
Lag (2013:119).
2 § För utbildning och forskning ska det finnas professorer
och lektorer anställda som lärare vid högskolorna.
Anställning som professor är den främsta anställningen som
lärare.
Regeringen meddelar föreskrifter om de behörighetskrav och
bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av professorer
och lektorer. Lag (2010:701).
3 § En professor ska anställas tills vidare utan
tidsbegränsning, om inte någonting annat följer av andra
stycket.
En professor får anställas för en bestämd tid, om det är fråga
om
1. konstnärlig verksamhet,
2. adjungering till en högskola av någon som har sin
huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet (adjungerad
professor), eller
3. anställning som gästlärare av en person som uppfyller
behörighetskraven för professor (gästprofessor).
Lag (2010:701).
4 § Har upphävts genom lag (1997:1330).
5 § Har upphävts genom lag (2010:701).
6 § Om inte någonting annat följer av föreskrifter som meddelas
av regeringen, bestämmer varje högskola själv vilka kategorier
av lärare utöver professor och lektor som skall anställas där,
samt om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som skall
gälla vid anställning av sådana lärare. Lag (1997:797).
7 § En lärare vid en högskola får vid sidan av sin anställning
som lärare ha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet
som avser forskning eller utvecklingsarbete inom anställningens
ämnesområde, om läraren därigenom inte skadar allmänhetens
förtroende för högskolan. En sådan bisyssla skall hållas klart
åtskild från lärarens arbete inom ramen för anställningen.
I fråga om bisysslor i övrigt finns bestämmelser i lagen
(1994:260) om offentlig anställning. Lag (1997:797).
8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att en anställning som lärare vid en
högskola skall vara förenad med en anställning som
specialistutbildad läkare eller tandläkare eller med en annan
anställning än som läkare vid en sådan sjukvårdsenhet som är
upplåten för medicinsk utbildning och forskning. En förenad
anställning får innehas bara av den som uppfyller
behörighetskraven för båda anställningarna.
Den ordning som gäller för anställning av lärare skall gälla
också för den anställning som skall vara förenad med
läraranställningen.
Innan någon anställs som lärare, skall sjukvårdshuvudmannen ges
tillfälle att yttra sig i ärendet, om anställningen skall vara
förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet.
Lag (1997:797).
4 kap. Studenterna
1 § Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 §
första stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som
uppfyller behörighetskraven för studierna.
2 § Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, avgör
den högskola som anordnar en utbildning vilka
behörighetsvillkor som ska gälla för att bli antagen till
utbildningen. Lag (2012:910).
3 § Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot,
skall urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om urval.
Lag (1996:555).
4 § Utbildningen ska vara avgiftsfri för studenter som är
medborgare i
1. en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, eller
2. Schweiz.
En avgift som betalas för att en student ska delta i
utbildning på grundnivå eller avancerad nivå inom ramen för
ett avtal om utbildningssamarbete mellan en högskola och ett
utländskt lärosäte omfattas inte av första stycket, om
avgiften
1. inte tillfaller högskolan, och
2. inte avser den del av utbildningen som anordnas av
högskolan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om avgifter för utbildning på grundnivå
och avancerad nivå för studenter som inte är medborgare i de
stater som anges i första stycket. Lag (2014:1579).
4 a § Regeringen meddelar föreskrifter om att en högskola inte
får ta emot en sökande som är studieavgiftsskyldig men inte har
betalat studieavgift. Lag (2010:298).
4 b § Regeringen meddelar föreskrifter om avstängning av
studieavgiftsskyldiga studenter som har påbörjat utbildningen
men inte betalar avgiften. Lag (2010:298).
5 § Regeringen får meddela föreskrifter om tillfällig avstängning av
studenter.
6 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills vidare
skall avskiljas från utbildningen i fall då studenten
1. lider av psykisk störning,
2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller
3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.
Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till
följd av något sådant förhållande som avses i första stycket 1--3,
bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada
annan person eller värdefull egendom under utbildningen.
7 § En för högskolan gemensam nämnd skall pröva frågor om avskiljande.
Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.
Nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol av studenten och högskolan.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts begär det,
omprövas efter två år. Lag (1996:555).
8 § En högskola ska på ansökan besluta att en sammanslutning
av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för
en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs
i 9–14 §§. Lag (2009:766).
9 § En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka
och medverka i utvecklingen av utbildningen och
förutsättningarna för studier vid högskolan. Lag (2009:766).
10 § Verksamhetsområdet för en studentkår får inte täcka mer
än en högskola och ska sammanfalla med minst en
organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan.
Lag (2009:766).
11 § En studentkår ska vara demokratiskt uppbyggd och kunna
representera studenterna inom kårens verksamhetsområde.
Lag (2009:766).
12 § Alla studenter inom en studentkårs verksamhetsområde ska
ha rätt att vara medlemmar i kåren, om de uppfyller de krav
som ställs för medlemskap i en sådan sammanslutning som avses
i 8 §.
Den student som är medlem i studentkåren ska ha rösträtt vid
val till studentkårens högsta beslutande organ.
Lag (2009:766).
13 § För en sammanslutning som avses i 8 § ska det finnas
stadgar och en styrelse. Stadgarna ska ha antagits av
sammanslutningens medlemmar.
I stadgarna ska följande anges:
1. sammanslutningens ändamål och verksamhetsområde,
2. vilket som är det högsta beslutande organet och hur det
utses,
3. hur beslut av det högsta beslutande organet och av
styrelsen fattas och ges till känna,
4. hur inträde i och utträde ur sammanslutningen sker,
5. hur ansvarsfrihet för styrelsen beviljas,
6. hur stadgarna ändras, och
7. hur sammanslutningen upplöses.
Lag (2009:766).
14 § En studentkår ska föra ett register över sina medlemmar.
Studentkåren ska årligen till högskolan redovisa sin
verksamhet och hur många studenter som är medlemmar.
På begäran av högskolan ska studentkåren tillhandahålla
högskolan sitt medlemsregister. Lag (2009:766).
15 § Ställning som nation har en sådan nation vid Uppsala
universitet eller Lunds universitet
1. som studenter var skyldiga att tillhöra enligt de
föreskrifter som gällde omedelbart före den 1 juli 2010 och
som då bedrev studiesocial verksamhet,
2. som har som huvudsakligt syfte att genom studiesocial
verksamhet stödja de studenter som tillhör nationen och
främja deras studier, och
3. som bistår studenter med studiesocial verksamhet.
Lag (2009:766).
5 kap. Särskilda föreskrifter
1 § För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets
område svarar en särskild överklagandenämnd.
Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte
överklagas.
2 § Ny beteckning 2 kap. 8 § genom lag (2010:701).
3 § Har upphävts genom lag (1996:298).
4 § Har upphävts genom lag (2012:910).
5 § Har upphävts genom lag (2012:910).
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter angående högskolan.
7 § Har upphävts genom lag (2010:701).
Övergångsbestämmelser
1995:96
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats
före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1995:817
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. De föreskrifter om vid vilka högskolor, med undantag av
Sveriges lantbruksuniversitet, en viss examen får avläggas som
regeringen har meddelat före ikraftträdandet och som träder i
kraft senast den 1 juli 1995 ska fortsätta att gälla till dess
den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om något
annat. Lag (2012:490).
1996:298
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Ersättning enligt den
upphävda föreskriften i 5 kap. 3 § skall inte betalas såvitt avser
tiden efter den 31 december 1995. Den nya lydelsen av 5 kap. 4 §
andra stycket tillämpas på ersättning avseende tiden efter den 31
december 1995.
1996:555
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Den äldre lydelsen av 4
kap. 7 § gäller för beslut som har meddelats av nämnden före
ikraftträdandet.
1997:797
1. Denna lag träder i kraft i fråga om 2 kap. 4 § den 1 januari
1998 och i övrigt den 1 januari 1999.
2. Ett ärende om rätt att utfärda examina inom
forskarutbildning, som Högskoleverket inte har avgjort vid
utgången av december 1998, skall handläggas som en ansökan om
beslut av Högskoleverket enligt den nya bestämmelsen i 2 kap. 5 §.
3. Har handläggningen av ett ärende om anställning av en person
som lektor påbörjats men inte avslutats före den 1 januari
1999, skall de äldre bestämmelserna om behörighetskrav och
bedömningsgrunder i 3 kap. 5 § tilllämpas.
1997:1330
Äldre bestämmelser skall dock tillämpas i fråga om den som före
den 1 januari 1999 har fått en tjänst som professor utan
tidsbegränsning.
2006:173
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 utom i fråga om
1 kap. 12 §, 2 kap. 5, 5 a och 7 §§ samt 4 kap. 2 § som träder
i kraft den 1 juli 2007.
2. De nya bestämmelserna i 1 kap. 7-9 a och 10 a-11 a §§ skall
tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av
juni 2007 eller examina som utfärdas därefter.
3. Regeringen får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning
utbildning får fullföljas och examen tas ut enligt äldre
bestämmelser.
4. De beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen
eller någon annan myndighet har fattat med stöd av äldre
bestämmelser gäller fortfarande.
2009:695
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas i
fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2010.
2009:764
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Regeringen får meddela föreskrifter om i vilken
utsträckning andra högskolor än universitet får utfärda
examina på forskarnivå enligt äldre bestämmelser.
2009:1037
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före
ikraftträdandet.
2012:910
Denna lag träder i kraft i fråga om bilagan den 1 juli 2013
och i övrigt den 1 februari 2013.
Bilaga
I denna bilaga anges de högskolor som enligt 1 kap. 17 § får
utfärda en gemensam examen.
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet (universitet)
Kungl. Tekniska högskolan (universitet)
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Linnéuniversitetet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Malmö universitet
Mälardalens universitet
Sveriges lantbruksuniversitet
Blekinge tekniska högskola
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Stockholms konstnärliga högskola
Södertörns högskola
Lag (2021:1282).