Post 5375 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1994:223 ·
Visa register
Mervärdesskatteförordning (1994:223)
Departement: Finansdepartementet S2
Utfärdad: 1994-03-30
Omtryck: SFS 1997:751
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:311
Ikraft: 1994-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2023:328
Upphävd: 2023-07-01 överg.best.
Allmänna bestämmelser
1 § Uttryck som används i denna förordning har samma innebörd
som i mervärdesskattelagen (1994:200).
Vad som i förordningen föreskrivs i fråga om den som är
skattskyldig gäller i tillämpliga delar också sådana icke
skattskyldiga som har rätt till återbetalning av ingående skatt
enligt 10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen.
1 a § Har upphävts genom förordning (2010:1898).
1 b § Beslut i ett ärende enligt mervärdesskattelagen
(1994:200) får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument.
Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll
och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt
förfarande. Förordning (1994:1974).
2 § Har upphävts genom förordning (1997:751).
3 § Skatteverket fastställer formulär till blanketter och
andra handlingar som behövs för tillämpningen av
mervärdesskattelagen (1994:200). Förordning (2003:966).
4 § Skatteverket skall kostnadsfritt tillhandahålla de blanketter
som avses i 3 §. Förordning (2003:966).
Särskilt om återbetalning till vissa beskattningsbara personer
som är etablerade i andra länder
5 § Det svenska eller engelska språket ska användas av
sökanden i en ansökan om återbetalning enligt 19 kap. 2 §
mervärdesskattelagen (1994:200). Detsamma gäller den
kommunikation som sker med anledning av att Skatteverket
begär ytterligare uppgifter enligt 10 eller 11 §
mervärdesskattelagen. Förordning (2009:1347).
6 § En ansökan om återbetalning enligt 19 kap. 2 § första
stycket mervärdesskattelagen (1994:200) ska innehålla
följande identifikationsuppgifter:
1. sökandens namn och fullständig adress,
2. en adress för kontakt på elektronisk väg,
3. sökandens registreringsnummer till mervärdesskatt eller
skatteregistreringsnummer,
4. uppgifter om bankkonto för återbetalning, inbegripet IBAN-
och BIC-koder, samt
5. för varje faktura eller importdokument
a) varu- eller tjänsteleverantörens namn och fullständiga
adress,
b) varu- eller tjänsteleverantörens registreringsnummer till
mervärdesskatt,
c) prefixet för Sverige enligt artikel 215 i rådets direktiv
2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system
för mervärdesskatt, och
d) fakturans eller importdokumentets datum och nummer.
Första stycket 5 b och c gäller inte i fråga om import.
Förordning (2009:1347).
7 § Vid ansökan om återbetalning enligt 19 kap. 2 § första
stycket mervärdesskattelagen (1994:200) ska sökanden beskriva
varornas och tjänsternas art genom att använda följande
koder:
1. bränsle,
2. hyra av transportmedel,
3. utgifter med anknytning till transportmedel (bortsett från
de varor och tjänster som hänförs till kod 1 eller 2),
4. vägtullar och vägavgifter,
5. utgifter för resor, såsom passageraravgift för taxi och
kollektivtrafik,
6. logi,
7. mat, dryck och restaurangtjänster,
8. inträdesavgifter till mässor och utställningar,
9. utgifter för lyxartiklar, underhållning och
representation,
10. övrigt.
Om sökanden använder kod 10 ska de levererade varornas och
tillhandahållna tjänsternas art anges. Förordning (2009:1347).
8 § Vid en ansökan om återbetalning enligt 19 kap. 2 § första
stycket mervärdesskattelagen (1994:200) ska sökanden lämna
ytterligare uppgifter om varornas och tjänsternas art i
enlighet med vad som föreskrivs i 19 kap. 4 § samma lag genom
att använda följande av de koder som anges i kommissionens
förordning nr 1174/2009 av den 30 november 2009 om
tillämpningsföreskrifter för artiklarna 34a och 37 i rådets
förordning (EG) nr 1798/2003 när det gäller återbetalning av
mervärdesskatt i enlighet med rådets direktiv 2008/9/EG:
2.1 hyra av transportmedel med en vikt av mer än 3 500
kilogram, bortsett från transportmedel för betalande
passagerare,
2.2 hyra av transportmedel med en vikt av högst 3 500
kilogram, bortsett från transportmedel för betalande
passagerare,
2.3 hyra av transportmedel för betalande passagerare,
3.1.1 förvärv av transportmedel med en vikt av mer än 3 500
kilogram, bortsett från transportmedel för betalande
passagerare,
3.2.1 förvärv av transportmedel med en vikt av högst 3 500
kilogram, bortsett från transportmedel för betalande
passagerare,
3.3.1 förvärv av transportmedel för betalande passagerare,
4.5 vägtullar för alla transportmedel som färdas över
Öresundsbron,
9.3 utgifter för mottagningar och representation,
10.4.1 arbete på fastighet,
10.4.2 arbete på fastighet som används som bostad,
10.5.2 förvärv eller hyra av fastighet som används som bostad
eller för rekreations- eller fritidsändamål,
10.13 varor och tjänster som förvärvas av en researrangör och
kommer resenären direkt till godo. Förordning (2009:1347).
9 § Skatteverket ska senast i samband med det att verket
meddelar sökanden sitt beslut avseende en ansökan om
återbetalning återsända en originalhandling som verket
mottagit i enlighet med tillämpningen av 19 kap. 11 § eller
25 § andra stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200) till den
som givit in handlingen till verket. Detsamma gäller om en
ansökan anses ha avslagits enligt 19 kap. 13 § andra stycket
eller 14 § fjärde stycket mervärdesskattelagen.
Förordning (2009:1347).
Särskilt om återbetalning till beskattningsbara personer som
är etablerade här i landet
10 § En överföring av återbetalning av mervärdesskatt enligt
artikel 48.1 andra stycket i rådets förordning (EU) nr
904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och
kampen mot mervärdesskattebedrägeri ska krediteras ett sådant
skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen
(2011:1244). Förordning (2019:804).
11 § Har upphävts genom förordning (1997:751).
Särskilt om import i vissa fall
12 § Vid tillämpning av 3 kap. 30 § andra stycket
mervärdesskattelagen (1994:200) ska Tullverket lämna uppgift om
importen till Skatteverket. Om i ett sådant fall varan inte
omsätts till ett annat EU-land, ska Skatteverket underrätta
Tullverket. Förordning (2011:385).
13 § Den som är skattskyldig för import av en vara skall på
uppmaning av Tullverket lämna en skriftlig försäkran om
det ändamål för vilket varan förs in. Förordning (1999:521).
13 a § Har upphävts genom förordning (1997:751).
13 b § Med första bestämmelseort i 7 kap. 8 § tredje stycket
mervärdesskattelagen (1994:200) förstås den ort som anges i en
fraktsedel eller annan transporthandling avseende importen till
Sverige. Skall varan transporteras till någon annan
bestämmelseort skall detta anses känt vid tidpunkten för
skattskyldighetens inträde om en sådan annan ort anges på
fraktsedeln eller transporthandlingen. Förordning (2004:1158).
Intyg i vissa fall vid omsättning utomlands eller till andra
EU-länder
14 § Vid tillämpningen av 5 kap. 3 a § första stycket 8
mervärdesskattelagen (1994:200) ska, i de fall det är fråga om
varor som ska medföras av köparen i hans personliga bagage,
säljaren i sina räkenskaper ha
1. ett intyg som är utfärdat av en intygsgivare som är godkänd
av Skatteverket och som visar att köparen har medfört varorna
till en plats utanför EU, eller
2. en faktura eller en motsvarande handling påstämplad av det
tullkontor där varan lämnade EU för att medföras till en plats
utanför EU.
Vid försäljning i transithall på flygplats, eller om det av
annan anledning finns särskilda skäl kan säljaren anses ha
fullgjort sin skyldighet enligt första stycket även om de
handlingar som anges där inte förekommer. Förordning (2011:385).
14 a § Om en vara förvärvats i ett annat EU-land av en fysisk
person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land
utanför EU och han vid utresa från Sverige för med sig varan
till en plats utanför EU, ska tullkontoret där varan lämnade
Sverige på hans begäran intyga utförseln genom en stämpel på
den faktura eller motsvarande handling som ligger till grund
för varuleveransen. Förordning (2011:385).
14 b § En beskattningsbar person vars omsättning av nya
transportmedel undantas från beskattning enligt 3 kap. 30 a §
mervärdesskattelagen (1994:200) ska till Skatteverket ge in
en kopia av den faktura som utfärdats för omsättningen,
såvida inte uppgift om omsättningen ska lämnas i en periodisk
sammanställning enligt 35 kap. 2 § skatteförfarandelagen
(2011:1244). Förordning (2015:895).
14 c § Vid sådan omsättning som undantas från skatteplikt
enligt 3 kap. 30 c, 31, 31 b eller 31 c § mervärdesskattelagen
(1994:200), ska säljaren till styrkande av skattefriheten i
sina räkenskaper ha ett av köparen lämnat intyg motsvarande
det som avses i 4 a § förordningen (1994:224) om återbetalning
av mervärdesskatt och vissa punktskatter till
hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. Intyget ska
vara utfärdat av behörig myndighet i det EU-land där köparen
är stationerad.
Vid sådan omsättning av varor som undantas från skatteplikt
enligt 3 kap. 30 c § första stycket, 31, 31 a, 31 b eller
31 c § mervärdesskattelagen och där varutransporten ombesörjs
av köparen, ska säljaren i sina räkenskaper ha ett av köparen
utfärdat intyg som visar att denne i nära anslutning till
leveransen har för avsikt att föra varorna från Sverige till
ett annat EU-land. Förordning (2022:311).
15 § Har upphävts genom förordning (1997:751).
Särskilt om handel med investeringsguld
15 a § Skatteverket skall senast den 1 juni varje år
underrätta Finansdepartementet om vilka guldmynt som uppfyller
de kriterier som anges i 1 kap. 18 § första stycket 2
mervärdesskattelagen (1994:200) och som är föremål för handel i
Sverige. Förordning (2003:966).
16 § Har upphävts genom förordning (1997:751).
17 § Har upphävts genom förordning (1997:751).
18 § Har upphävts genom förordning (1997:751).
Särskilt om varor i vissa lager
18 a § I fråga om beskattning enligt 9 c kap. 4 §
mervärdesskattelagen (1994:200) är Skatteverket
beskattningsmyndighet om inte annat följer av andra
stycket.
I fråga om varor i en anläggning för tillfällig
lagring, ett tullager eller en frizon är Tullverket
beskattningsmyndighet i de fall varorna inte omsätts enligt 9
c kap. 1 § första stycket 3 mervärdesskattelagen och det
följer av 2 kap. 1 och 2 §§ tullagen (2016:253) att
mervärdesskatt ska tas ut i enlighet med tullagen.
Förordning (2016:291).
18 b § Om varor ska omsättas på sådant sätt som avses i 9 c
kap. 1 § första stycket 3 mervärdesskattelagen (1994:200),
ska den som lagt upp varorna i anläggningen för tillfällig
lagring, tullagret eller frizonen lämna uppgift om detta till
Tullverket snarast och senast när varorna upphör att vara
placerade på ett sådant sätt.
Har en sådan uppgift lämnats ska Tullverket underrätta
Skatteverket om det. Förordning (2016:291).
Särskilt om elektroniska tjänster
18 c § Om en tjänst tillhandahålls via elektronisk post, ska
detta i sig inte innebära att tjänsten är en sådan
elektronisk tjänst som avses i 5 kap. 16 § tredje stycket
mervärdesskattelagen (1994:200). Förordning (2014:1081).
Verkställighetsföreskrifter
19 § Skatteverket får i samråd med Tullverket
meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
verkställigheten av bestämmelserna i 9 c kap.
mervärdesskattelagen (1994:200). Förordning (2003:966).
19 a § Skatteverket får meddela närmare föreskrifter om
verkställigheten av bestämmelserna i 14 b §.
Förordning (2016:291).
20 § Tullverket får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för verkställigheten av bestämmelserna
i mervärdesskattelagen (1994:200) om import av varor.
Förordning (1999:521).
21 § Skatteverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av bestämmelserna i 3 kap.
10 a-10 c §§, 6 a kap. och 9 kap. 7 § mervärdesskattelagen
(1994:200). Förordning (2003:966).
22 § Skatteverket får meddela de ytterligare föreskrifter
som behövs för verkställigheten av de bestämmelser i
mervärdesskattelagen (1994:200) som rör verksamhet i
exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker.
Förordning (2003:966).
23 § Skatteverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställighet av bestämmelserna i 11 kap. 9 § 1 och
2 mervärdesskattelagen (1994:200). Förordning (2003:1138).
24 § Skatteverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställighet av de bestämmelser i
mervärdesskattelagen (1994:200) som rör faktura som överförs på
elektronisk väg. Förordning (2003:1138).
25 § Skatteverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställighet av bestämmelserna i 19 kap. 4, 25,
31 och 31 a §§ mervärdesskattelagen (1994:200).
Förordning (2014:1081).
Övergångsbestämmelser
1994:223
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994 då
förordningen (1968:431) om mervärdeskatt skall upphöra att
gälla. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i
fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
1994:1800
Denna förordning träder i kraft samtidigt med lagen
(1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till
Europeiska unionen.
1997:751
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1997. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skatt som tas ut
enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200).
2003:1138
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
Föreskrifterna i 14 § i sin nya lydelse gäller även för intyg
som är utfärdat av en intygsgivare som är godkänd av
skattemyndighet.
2014:87
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt
vid import för vilken skattskyldighet inträtt före
ikraftträdandet.
2014:1081
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt
för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.
2016:291
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2016.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt
vid import för vilken skattskyldighet inträtt före
ikraftträdandet.
2022:311
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.