Post 5683 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1993:120 ·
Visa register
Lokalradiolag (1993:120)
Departement: Kulturdepartementet
Utfärdad: 1993-02-25
Ändring införd: t.o.m. SFS 1997:922
Ikraft: 1993-04-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2001:272
Upphävd: 2001-07-01
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller föreskrifter om lokalradio. Vad som avses
med lokalradio framgår av 5 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844).
Lag (1996:857).
2 § har upphävts genom lag (1996:857).
3 § har upphävts genom lag (1996:857).
Innebörden av tillstånd
4 § För rätt att sända lokalradio krävs tillstånd av Raddio- och
TV-verket.
Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar som kan tas
emot med god hörbarhet inom ett sändningsområde som anges i
tillståndet. Lag (1994:404).
5 § Tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller juridisk
person och omfattar endast ett sändningsområde. Ingen kan, vare
sig direkt eller genom företag i vilket han på grund av aktie- eller
andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande, få
mer än ett tillstånd. Flera tillstånd kan lämnas för samma
sändningsområde.
När Radio- och TV-verket bestämmer sändningsområdenas omfattning skall
den beakta
1. vad som är tekniskt möjligt att nå från sändare med lämpligt
läge,
2. hur möjligheterna att ta emot sändningar påverkas på andra håll
och
3. vad som är naturliga lokala intresseområden.
Sändningsområdena skall utformas så att ett stort antal tillstånd
kan lämnas. Lag (1994:404).
6 § Staten, landsting, kommuner eller programföretag med tillstånd
enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen (1996:844) kan
inte, vare sig direkt eller genom företag i vilket ett sådant organ
på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har ett
bestämmande inflytande, få tillstånd att sända lokalradio.
Lag (1996:857).
7 § Tillstånd får inte ges till
1. någon som ger ut en dagstidning,
2. någon som på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal
ensam har ett bestämmande inflytande över ett företag som ger ut
en dagstidning eller
3. företag i vilket någon som avses i 1 eller 2 ensam har ett
bestämmande inflytande.
Med dagstidning avses en allmän nyhetstidning av
dagspresskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer
varje vecka.
8 § Varje tillståndsperiod skall vara åtta år. Den första perioden
skall räknas från och med den 1 januari 1993. Ett tillstånd gäller till
utgången av den tillståndsperiod under vilken tillståndet
meddelats.
Om tillståndshavaren begär det före en tillståndsperiods slut, skall
Radio- och TV-verket vid utgången av tillståndsperioden
förlänga tillståndet med ytterligare en tillståndsperiod. Som
tillståndshavare skall anses också den vars sändningsområde efter
ändrad indelning enligt 9 § genomgått endast sådana förändringar
att sändningsområdet framstår som väsentligen detsamma som före
den ändrade indelningen. Tillståndet skall dock inte förlängas, om
det finns grund för återkallelse av tillståndet enligt 28 §.
Lag (1994:404).
9 § Vid utgången av varje tillståndsperiod får Radio- och
TV-verket besluta om en förändrad indelning av sändningsområden. Om en
berörd tillståndshavare motsätter sig en viss förändring, får den dock
vidtas endast om ändrade tekniska förhållanden föranleder det eller
den befintliga indelningen annars framstår som olämplig.
Beslut om ändrad indelning av sändningsområden får inte fattas
senare än två månader före tillståndsperiodens utgång.
Radio- och TV-verket skall för varje sändningsområde
som ingår i den nya indelningen senast två månader före utgången
av den löpande tillståndsperioden meddela särskilt beslut om vem
som skall anses som tillståndshavare. Om ingen kan anses som
tillståndshavare skall tillstånd för sändningsområdet kungöras
ledigt enligt 11 §. Kungörelse får ske först sedan beslutet vunnit laga
kraft. Lag (1994:404).
10 § Har Radio- och TV-verket beslutat om ändrad indelning av
sändningsområden, får verket medge en tillståndshavare att sända
efter tillståndsperiodens slut i avvaktan på att verkets beslut
enligt 9 § tredje stycket vinner laga kraft. Sådant medgivande skall
lämnas för ett visst sändningsområde under viss tid. Den som får
medgivandet skall betala en avgift som motsvarar vad han skulle ha
betalat om tillståndet förlängts. Lag (1994:404).
Ansökan om tillstånd
11 § När ett tillstånd för ett sändningsområde blir ledigt till
ansökan skall Radio- och TV-verket kungöra detta. I
kungörelsen skall anges sändningsområdets omfattning, sista dag
för ansökan och första dag då sändningar får bedrivas med stöd av
tillståndet. Vidare skall det i kungörelsen upplysas om att den som
ansöker om tillstånd anses ha förklarat sig beredd att betala en årlig
avgift som motsvarar gällande minimiavgift.
Finner Radio- och TV-verket att en sökande inte är behörig skall
verket avvisa ansökan. Lag (1994:404).
Auktion
12 § Om två eller flera ansökningar finns när ansökningstiden har
gått ut, skall Radio- och TV-verket bereda sökandena tillfälle att
före en viss dag samordna ansökningarna. Om det efter den dagen alltjämt
finns två eller flera ansökningar, skall verket kalla sökandena till
en auktion. I kallelsen skall anges sista dag för anmälan om deltagande
i auktionen.
Om Radio- och TV-verket har meddelat beslut om avvisning av en ansökan,
får auktionen inte hållas förrän beslutet har vunnit laga kraft.
Om endast en sökande är behörig eller endast en behörig sökande
anmält sig till en auktion, skall han underrättas om att han får
tillståndet om han inom två veckor från det att underrättelsen
sändes ut betalar in ett belopp som motsvarar minimiavgiften
enligt 15 §. Sker ingen sådan betalning förfaller hans ansökan.
Lag (1994:404).
13 § Auktionen skall vara offentlig. Endast sådana sökande som
anmält sig till auktionen och som är behöriga får lämna bud.
Budgivningen skall avse det högsta belopp som sökandena är villiga
att betala i årsavgift.
Sedan budgivningen avslutats skall den som lämnat det högsta
budet genast betala tio procent av beloppet, dock lägst ett belopp
motsvarande minimiavgiften enligt 15 §. Radio- och TV-verket
kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att
ge honom tillfälle att anskaffa medel för betalningen, om uppehållet
inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om betalning inte sker,
skall auktionen fortsätta. Lag (1994:404).
Meddelande av tillstånd
14 § Tillstånd enligt denna lag skall meddelas sedan betalning gjorts
enligt 12 § tredje stycket eller 13 § andra stycket.
Avgift
15 § Den som får tillstånd enligt denna lag skall betala en årlig
avgift till staten på minst 20 000 kronor (minimiavgiften).
Minimiavgiften och annan enligt denna lag fastställd avgift skall för
varje kalenderår justeras med hänsyn till kvoten mellan
konsumentprisindex för oktober månad året före det år som
avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad 1992.
Beloppet avrundas sedan nedåt till närmaste hundratal kronor.
16 § När tillstånd meddelas efter budgivning vid auktion, skall
avgiften fastställas till det högsta godtagna budet. I annat fall skall
avgiften fastställas till ett belopp motsvarande minimiavgiften.
17 § I ett beslut om tillstånd skall Radio- och TV-verket
ange den årliga avgift som tillståndshavaren skall betala samt det
belopp som skall betalas vid varje i 32 § angiven förfallodag under
det första kalenderåret.
Radio- och TV-verket skall senast den 31 december varje
år fastställa det belopp som skall betalas varje förfallodag under det
följande kalenderåret. Lag (1994:404).
Överlåtelse av tillstånd m. m.
18 § Ett tillstånd får överlåtas till någon annan om Radio- och
TV-verket medger det. Sådant medgivande skall lämnas
om förvärvaren är behörig att få tillstånd. Om verket inte medger
överlåtelsen, är den utan verkan enligt denna lag.
Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och
skyldigheter enligt denna lag som belöper på tiden efter beslutet om
medgivande.
Om ett föreläggande enligt 30 § har meddelats mot den tidigare
innehavaren, gäller föreläggandet även mot den nye innehavaren.
Radio- och TV-verket skall i samband med att den
medger överlåtelsen underrätta honom om det. Sker inte det är
föreläggandet inte gällande mot den nye innehavaren. Lag (1994:404).
19 § Den som vill frånträda ett tillstånd skall skriftligen anmäla det
till Radio- och TV-verket. Tillståndet skall anses frånträtt
när anmälan kommit in till verket eller den senare dag som anges
i anmälan. Lag (1994:404).
20 § Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i
likvidation upphör tillståndet att gälla.
21 § Om tillståndshavaren avlider upphör tillståndet att gälla tre
månader efter dödsfallet. Har en ansökan om medgivande till
överlåtelse enligt 18 § kommit in till Radio- och TV-verket
innan tillståndet förfallit skall den dock alltid prövas. Lag (1994:404).
Sändningarnas innehåll
22 § Under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn skall
sådana program sändas som framställts särskilt för den egna
verksamheten.
De sändningar som tillståndshavaren svarar för skall ha en egen
beteckning. Denna skall anges minst en gång varje
sändningstimme.
23 § Varningsmeddelanden som är av vikt för allmänheten och som
skall skydda människor, egendom eller miljö skall sändas
kostnadsfritt, om en myndighet begär det. Lag (1997:922).
Reklam och sponsring
24 § Program som inte är reklam får inte på ett otillbörligt sätt
gynna kommersiella intressen.
Om ett program som inte är en annons helt eller delvis har bekostats
av någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten (sponsrats),
skall det på lämpligt sätt i början och slutet av programmet eller
vid ettdera tillfället anges vem eller vilka bidragsgivarna är.
Sådana uppgifter behöver inte omges av signatur på det sätt som anges
i 25 § första stycket och skall inte räknas in i den annonstid som
anges i 27 §.
Ett program som huvudsakligen handlar om nyheter eller
nyhetskommentarer får inte sponsras.
Ett program får inte sponsras av någon vars huvudsakliga verksamhet
gäller tillverkning eller försäljning av alkoholdrycker eller
tobaksvaror. Lag (1996:857).
25 § Före och efter varje sändning av annonser skall det sändas en
särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från övriga
sändningar.
Med annonser avses reklam samt sändningar som utan att vara reklam
sänds på uppdrag av någon annan. Lag (1996:857).
26 § Av en annons som inte är reklam skall det
framgå i vems intresse den sänds. Om reklamidentifiering finns
bestämmelser i 5 § marknadsföringslagen (1995:450).
I annonser får det inte uppträda personer som spelar
en framträdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter
eller nyhetskommentarer. Lag (1996:857).
27 § Annonser får sändas högst åtta minuter under en timme mellan
hela klockslag. Lag (1996:857).
27 a § Bestämmelserna i 25-27 §§ gäller inte för sådan reklam som
den sändande gör för sin programverksamhet. Lag (1996:857).
Sanktioner m. m.
28 § Radio- och TV-verket får återkalla tillstånd att sända lokalradio,
om tillståndshavaren
1. inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter
tillståndstidens början, eller
2. annars inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i
obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra
veckor.
Förfogar någon direkt eller genom företag, i vilket han på grund av
aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande
inflytande, över mer än ett tillstånd att sända lokalradio, skall
Radio- och TV-verket återkalla det eller de tillstånd som har
meddelats efter det första tillståndet. Förfogar staten, landsting,
kommun eller ett programföretag med tillstånd enligt 2 kap. 2 §
första stycket radio- och TV-lagen (1996:844) direkt eller genom
företag, i vilket ett sådant organ på grund av aktie- eller
andelsinnehav eller avtal ensamt har ett bestämmande inflytande, över
ett tillstånd att sända lokalradio, skall verket återkalla detta
tillstånd.
Om Radio- och TV-verket har meddelat ett tillstånd att sända
lokalradio eller medgivit en överlåtelse av ett sådant tillstånd
trots att det förelåg en behörighetsbrist enligt 5 eller 6 §, får
tillståndet återkallas med stöd av andra stycket, bara om beslutet om
tillståndet eller medgivandet påverkats av felaktiga eller
ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren.
Beslut om återkallelse får meddelas endast om det i betraktande av
skälen för åtgärden inte framstår som alltför ingripande.
Lag (1996:857).
29 § En tillståndshavare skall på uppmaning av Radio- och TV-verket
lämna uppgifter om sitt innehav av aktier eller andelar i företag som
har tillstånd att sända lokalradio och om avtal som han har träffat med
ett sådant företag. Ett företag som är tillståndshavare skall också på
uppmaning av verket lämna uppgifter om sådana innehav av aktier eller
andelar i företaget och avtal som innebär att någon ensam har ett
bestämmande inflytande i företaget.
Om tillståndshavaren inte rättar sig efter en uppmaning enligt
första stycket, får Radio- och TV-verket förelägga vite.
Lag (1994:404).
30 § Om en tillståndshavare bryter mot en bestämmelse i 22 eller
24--27 §§, får Granskningsnämnden för radio och TV förelägga
honom att följa bestämmelsen. Föreläggandet får förenas med vite.
Lag (1994:404).
31 § En tillståndshavare skall på uppmaning av
Granskningsnämnden för radio och TV eller Radio- och TV-verket
lämna nämnden respektive verket en sådan inspelning som avses i
5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Om tillståndshavaren inte rättar sig efter en sådan uppmaning, får
myndigheten förelägga vite. Lag (1994:404).
31 a § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder program utan
tillstånd där sådant krävs enligt denna lag döms till böter eller
fängelse i högst sex månader.
Ett föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna
lag eller föremålets värde får förklaras förverkat, om det är
nödvändigt för att förebygga brott eller det finns andra särskilda
skäl för det. Lag (1996:857).
31 b § Den som åsidosätter vad som sägs i 24, 25, 26 eller 27 § får
åläggas att betala en särskild avgift.
Vid prövning av frågan om avgift skall påföras skall rätten särskilt
beakta överträdelsens art, varaktighet och omfattning.
Avgiften tillfaller staten. Lag (1996:857).
31 c § En handling som strider mot 26 § andra stycket skall vid
tillämpningen av 4, 14 och 19 §§ marknadsföringslagen (1995:450)
anses vara otillbörlig mot konsumenter. En sådan handling kan medföra
marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 22-28 §§
marknadsföringslagen. Lag (1996:857).
31 d § Den särskilda avgiften fastställs till lägst fem tusen kronor
och högst fem miljoner kronor. Avgiften bör dock inte överstiga tio
procent av den sändandes årsomsättning under det föregående
räkenskapsåret.
När avgiftens storlek fastställs skall särskilt beaktas de
omständigheter som legat till grund för prövning av frågan om avgift
skall påföras samt de intäkter som den sändande kan beräknas ha fått
med anledning av överträdelsen. Lag (1996:857).
31 e § Frågor om påförande av särskild avgift prövas av Länsrätten i
Stockholms län på ansökan av Granskningsnämnden för radio och TV.
Frågan om särskild avgift faller, om den som talan riktas mot inte
delgetts ansökan inom fem år från det överträdelsen upphörde. Ett
beslut om avgift upphör att gälla om beslutet inte verkställts inom
fem år från det att domen vann laga kraft. Lag (1996:857).
Betalning av avgift
32 § Skyldighet att betala avgift gäller från och med den dag då
sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet. Att viss del av
avgiften skall betalas dessförinnan framgår av 12 och 13 §§.
Avgiften skall, med avdrag för vad som betalats enligt 12 eller 13 §,
betalas med lika stora delar under kalenderåret senast den första
dagen i januari, april, juli och oktober månad.
33 § Frånträds eller återkallas ett tillstånd gäller skyldigheten att
betala avgiften till och med nittio dagar efter det att tillståndet
frånträtts eller återkallats.
Skyldighet att betala avgift gäller dock aldrig för tid efter det att
någon annan övertagit tillståndet.
34 § Avgiften skall betalas till Radio- och TV-verket. Lag (1994:404).
35 § Avgift som inte betalats i rätt tid får omedelbart drivas in. I
fråga om indrivning gäller 5 kap. 16--18 §§ lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter i tillämpliga delar.
36 § I fråga om avgift enligt denna lag tillämpas bestämmelserna
om anstånd och om befrielse från avgift i 5 kap. 3 § och 9 kap. 4 §
lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
37 § Om den inbetalade avgiften överstiger vad tillståndshavaren
enligt beslut av Radio- och TV-verket eller domstol skall
betala, skall det överskjutande beloppet återbetalas till honom.
Avgift som betalats enligt 12 eller 13 § skall dock inte återbetalas.
Lag (1994:404).
Överklagande m. m.
38 § Andra beslut om tillstånd än sådana som avses i 9 § tredje
stycket gäller omedelbart om inte något annat förordnas. Sådant
förordnande får meddelas endast om det är uppenbart att beslutet
är felaktigt.
39 § Beslut som Radio- och TV-verket har meddelat får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Verkets beslut om sändningsområdenas
omfattning får dock inte överklagas.
Beslut av Granskningsnämnden för radio och TV om föreläggande som
har förenats med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut enligt 31 § får dock inte överklagas. Lag (1996:857).
1993:120
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
Den myndighet som regeringen bestämmer får dock dessförinnan
vidta de åtgärder som behövs för att beslut om tillstånd skall kunna
meddelas omedelbart sedan lagen trätt i kraft.
Intill utgången av mars 1994 får Styrelsen för lokalradiotillstånd, på
tillståndshavarens begäran, besluta att ett tillstånd skall börja löpa
vid en senare tidpunkt än vad som angivits i kungörelse av
sändningstillståndet, dock högst tre månader senare.
1996:857
Denna lag träder i kraft den 1 december 1996. Bestämmelsen i 39 § i
sin nya lydelse tillämpas inte i de fall där det första beslutet i
ärendet fattats dessförinnan.