Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5416 av 10975 träffar
SFS-nummer · 1994:308 · Visa register
Lag (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1994-05-11
Ändring införd: t.o.m. SFS 2001:1104
Ikraft: 1995-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2001:761
Upphävd: 2003-01-01
Rätten till bostadstillägg m.m. 1 § Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som uppbär 1. ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller särskild efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. hustrutillägg enligt lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, 3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring, eller 4. pension enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bostadstillägg lämnas också till den vars förtidspension har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före den månad han fyller 65 år. Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär som uppbär bostadstillägg enligt denna lag. Särskilt bostadstillägg skall dock inte lämnas till den vars förtidspension helt har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Lag (1999:1370). 1 a § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden, m.m. Lag (1999:821). Bostadstilläggets omfattning 2 § Bostadstillägg skall svara för del av pensionärens bostadskostnad och lämnas endast för den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). Vid beräkning av pensionärens bostadskostnad skall även hemmavarande barns andel av bostadskostnaden medräknas under förutsättning att barnet inte har fyllt 20 år och inte är självförsörjande. Detsamma skall gälla så länge barnet får förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395). För bostad i särskild boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende i en- och tvåbäddsrum. Pensionär som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i en liknande inrättning är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande. Bostadstillägg lämnas ej för sådan bostadskostnad som fastställs med beaktande av pensionärens inkomst. Förordning (2001:1104). 3 § Bidragsberättigad som är gift och som stadigvarande lever åtskild från sin make eller maka, skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl talar mot detta. Med gift bidragsberättigad likställs den som stadigvarande bor ihop med någon som han eller hon varit gift med eller har eller har haft barn tillsammans med. Om inte skäl visas för annat skall detsamma gälla i fråga om man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress. Lag (1997:1313). Bostadstilläggets storlek 4 § Bostadstillägg lämnas med 91 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 4 500 kronor. För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per månad. I fråga om makar tillämpas dock första stycket. Lag (2001:1104). 4 a § Bostadstillägg lämnas inte för bostadskostnad till den del bostadskostnaden motsvaras av bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Lag (1996:1590). 5 § Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden. Som årsinkomst räknas inte 1. allmänt barnbidrag, 2. folkpension, 3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller sådan tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som anges i 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott, allt till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989, 4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring eller 12 kap. 9 § lagen om inkomstgrundad ålderspension i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge, 6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395), 7. för den vars förtidspension helt har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän försäkring, ett belopp som motsvarar ett för den försäkrade beräknat belopp av hel folkpension i form av förtidspension enligt lagen om allmän försäkring och pensionstillskott till förtidspension enligt lagen om pensionstillskott, 8. socialbidrag, 9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492), 12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för ersättning till neurosedynskadade, 13. handikappersättning och vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, 14. särskilt pensionstillägg till ålderspension enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, 15. inkomstpension och premiepension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension samt tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2 samma lag. Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara en kostnadsersättning. Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) för kostnader som hänför sig till inkomstslaget tjänst i den mån sådan intäkt ingår i årsinkomsten samt för underhållsbidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 62 kap. 7 och 9 §§ samma lag. För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäkningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring och b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott. Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av regeringen. Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av förmögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkastning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen och som utgör pensionärens permanentbostad inte beaktas. För pensionär som har sin bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostad som utgör permanentbostad för pensionärens make. I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet. Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor. Lag (2000:780). 5 a § Pension enligt utländsk lagstiftning skall räknas som årsinkomst enligt 5 § första stycket endast till de delar som anges i andra stycket. För den som uppbär folk- eller tilläggspension skall den utländska pensionen räknas som årsinkomst till den del pensionen tillsammans med de belopp som avses i 5 § andra stycket 2 och 3 samt tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, överstiger vad summan av sistnämnda belopp skulle ha varit om de beräknats efter oavkortade pensionsförmåner. För annan pensionär skall den utländska pensionen räknas som årsinkomst till den del pensionen överstiger ett belopp som motsvarar oavkortad folkpension. Lag (2000:779). 5 b § Vid beräkning av årsinkomst enligt 5 § första stycket för den som är berättigad till folkpension i form av änkepension skall bortses från livränta enligt 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag till den del livräntan överstiger det belopp denna skulle ha uppgått till om inte änkepensionen minskats med hänsyn till årsinkomst. Detsamma skall gälla för tjänstepension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal och som är samordnad med folkpension i form av änkepension. Lag (1997:253). Minskning av bostadstillägg 6 § Bostadstillägget minskas med fyrtio procent av den pensionsberättigades framräknade årsinkomst enligt 5 §. Till den del årsinkomsten överstiger ett och ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring minskas bostadstillägget dock med fyrtiofem procent av inkomsten. Bostadstillägg betalas ut månadsvis, beloppet avrundas till närmaste krontal som är delbart med tolv. Bostadstillägg understigande tjugofem kronor per månad betalas inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetalningen sker dock utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp. Lag (1995:512). Beräkning av särskilt bostadstillägg 7 § Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bostadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad. Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen 1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och tillläggspension enligt lagen om allmän försäkring eller sådan tilläggspension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension som anges i 3 § lagen om pensionstillskott, allt till den del pensionen föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet dock minskat med 25 procent av prisbasbeloppet när fråga är om förtidspension, 3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstilllägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, 4. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, 5. bostadstillägg enligt denna lag, 6. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsinkomst enligt 5 §. En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall alltid anses utgöra lägst 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och lägst 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Inkomsterna enligt andra stycket 1, 2 och 4 skall sammanlagda alltid anses utgöra lägst 1,529 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och lägst 1,354 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Som skälig bostadskostnad enligt första stycket skall anses en bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor. lag (2000:1393). Ändrade förhållanden 8 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan 1. om hans eller hans makas ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats, 2. om han byter bostad eller om hans boendeförhållande ändras, eller 3. om han ingår äktenskap eller upplöser sitt äktenskap. Uppgiftsskyldigheten åligger i stället 1. förmyndaren, om den bidragberättigade är omyndig, 2. gode mannen eller förvaltaren enligt föräldrabalken, om den bidragsberättigade har en sådan och om skyldigheten kan anses ingå i dennes uppdrag, eller 3. den myndighet eller person som tar emot bostadstillägget i stället för den bidragsberättigade, dennes förmyndare, gode man eller förvaltare. Lag (1999:821). 9 § Bostadstillägg skall omprövas när något förhållande som bestämmer tilläggets storlek har ändrats. Bostadstillägg får räknas om utan föregående underrättelse i de fall den del av årsinkomsten ändras som utgörs av folkpension, pensionstillskott, tilläggspension, pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal, delpension eller arbetsskadeersättning eller motsvarande ersättning. Bostadstillägg får även räknas om utan föregående underrättelse när hyra för hyreslägenhet eller avgift för bostadsrättslägenhet ändras, om den bidragsberättigade har medgett det. En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden efter den månad varunder anledning till ändring uppkommit. En ändring av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden. Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till pensionär, vars make uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bostadstillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet under denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha lämnats om beslut om båda ersättningarna förelegat samtidigt. Lag (1995:1486). Ansökan m. m. 10 § Frågor om bostadstillägg enligt denna lag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. 11 § Ansökan om bostadstillägg görs skriftligen hos försäkringskassan. Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömande av den sökandes rätt samt en av den sökande och, om han är gift, hans maka underskriven förklaring på heder och samvete att de lämnade upplysningarna stämmer överens med sanningen. För en sökande som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken skall förklaringen avges av förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren. Bostadstillägg lämnas från och med den månad då rätt till förmånen inträtt, dock tidigast tre månader före ansökningsmånaden. 12 § Bankaktiebolag, sparbanker och andra penningförvaltande inrättningar skall på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för tillämpning av denna lag. Återbetalning 13 § Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att bostadstillägg utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp uppburit bostadstillägg och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad som för mycket utbetalats, om inte i särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten. Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, får vid senare utbetalning av bostadstillägg eller annan ersättning som betalas ut av allmän försäkringskassa ett skäligt belopp innehållas i avräkning på vad som betalats ut för mycket. Överklagande m. m. 14 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkrings- kassas beslut samt överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna lag. Lag (1998:102). Övriga bestämmelser 15 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag: 16 kap. 12 § om utbetalning till annan, 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner, 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn, 20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning, 20 kap. 5 § om preskription av bidrag, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning, 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl. Lag (1998:102). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1994:308 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension skall upphöra att gälla. 2. Bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om kommunalt bostadstillägg som avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant bostadstillägg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten. 3. Bestämmelserna i lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om särskilt kommunalt bostadstillägg som avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant bostadstillägg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten. 4. Under åren 1995-2002 får en kommun med egna medel lämna kompletterande bostadstillägg utöver vad som anges i 4 §. För sådant bostadstillägg gäller i övrigt vad som anges i denna lag. Lag (2000:1392). 5. Lämnas kompletterande bostadstillägg enligt punkt 4 skall minskning enligt 6 § första stycket först göras på det statliga bostadstillägget. 6. Vårdnadsbidrag skall inte räknas som inkomst vid beräkning av bostadstillägg i de fall bidrag betalas ut efter ikraftträdandet. Lag (1994:1570). 1995:1486 Denna lag träder i kraft den 1 januari l996. De nya bestämmelserna i 1, 5 och 5 a §§ samt 9 § andra stycket skall tillämpas såvitt gäller bostadstillägg som avser tid från och med ikraftträdandet. 1996:1590 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Den nya lydelsen av 5 § och den nya 5 b § skall dock inte tillämpas i fråga om bostadstillägg som avser tid före den 1 april 1997. 1997:253 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet. 1997:1313 Denna lag träder i kraft såvitt gäller 4 och 5 §§ den 1 januari 1998 och såvitt gäller 3 § den 1 april 1998. De nya bestämmelserna gäller dock inte i fråga om bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet. 1998:102 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller 14 § i sin äldre lydelse. 1998:550 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet. 1998:1766 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet. 1999:821 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om bostadstillägg för tid före ikraftträdandet. 1999:1369 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2. Äldre bestämmelser i 5 § fjärde och sjunde styckena tillämpas fortfarande i fråga om bostadstillägg för tid före den 1 januari 2001. 1999:1370 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om bostadstillägg för tid före ikraftträdandet. 1999:1398 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395). 2000:779 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet. Lag (2000:1393). 2000:1392 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet. 2001:761 2. Bestämmelserna i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet. 2001:1104 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet.