Regeringskansliets rättsdatabaser

Uppgifter 1 § Försvarsmaktens huvuduppgift är att i fred vidta förberedelser för att i krig kunna försvara Sverige mot väpnade angrepp som hotar landets frihet och oberoende. Ett angrepp skall kunna mötas var det än kommer ifrån och hela Sverige skall kunna försvaras. Förordning (1997:1201). 2 § Försvarsmakten skall i fred 1. övervaka och hävda Sveriges territoriella integritet i luften, till sjöss och på marken, 2. kunna ställa kvalificerade förband och andra resurser till förfogande för internationella fredsfrämjande och humanitära insatser, 3. kunna stödja samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred, och 4. ha en beredskap som medger att huvuddelen av Försvarsmaktens organisation inom ett år efter särskilt beslut har uppnått full krigsduglighet. Försvarsmaktens beredskap, organisation och planläggning skall vidare medge att Försvarsmaktens förmåga långsiktigt kan anpassas för att motsvara framtida krav och behov. Försvarsmakten skall organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar och för de övriga uppgifter som anges i första stycket. Förordning (1997:1201). 3 § Försvarsmakten skall 1. leda och bedriva militär underrättelse- och säkerhetstjänst, 2. leda och samordna signalskyddstjänsten inom totalförsvaret. Försvarsmakten skall biträda Regeringskansliet i frågor som rör kryptoverksamhet och annan signalskyddsverksamhet. Förordning (1999:1022). 3 a § Försvarsmakten skall delta i samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred. Verksamheten inom samarbetet Partnerskap för fred skall bedrivas i enlighet med det individuella partnerskapsprogrammet och i enlighet med de mål som fastställts för Sveriges medverkan i Partnerskap för freds planeringsprocess samt i enlighet med särskilda regeringsbeslut. Försvarsmakten skall biträda Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) inom ramen för Sveriges observatörsskap i Västeuropeiska unionen samt Sveriges deltagande i Euro- atlantiska partnerskapsrådet. Förordning (1999:1022). 4 § Med beaktande av de krav uppgifterna enligt 1--3 §§ ställer skall Försvarsmakten väga in miljöaspekterna vid sin verksamhet i fred. 4 a § Försvarsmakten skall, inom ramen för gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport, stödja svensk försvarsindustri genom exportfrämjande verksamhet. Förordning (1999:1022). 4 b § Försvarsmakten skall lämna biträde vid svenska förhandlingsinsatser avseende nedrustning, rustningskontroll samt förtroendeskapande och säkerhetsskapande åtgärder. Förordning (1999:1022). Information och samverkan 5 § Vid Försvarsmakten finns ett råd för insyn i myndigheten. Rådet skall nära följa verksamheten vid myndigheten utom den operativa verksamheten och utom underrättelse- och säkerhetstjänsten. Rådet skall lämna regeringen de synpunkter och förslag som föranleds av arbetet. Redovisningen skall lämnas i samband med att Försvarsmakten lämnar sin årsredovisning. Rådet består av högst nio ledamöter som förordnas av regeringen. Bland dem utser regeringen en ordförande och en vice ordförande. Rådet sammanträder på kallelse av ordföranden eller när minst fyra ledamöter begär det. Föredragande i rådet är chefen för Försvarsmakten eller, när han har förhinder, ställföreträdande chefen för Försvarsmakten. Förordning (1998:1465). 6 § Försvarsmakten skall vid ledningen av den militära underrättelsetjänsten underrätta Försvarets underrättelsenämnd i frågor som är av principiell natur eller annars av större vikt, om inte verksamheten försvåras avsevärt därigenom. Om information inte har kunnat lämnas, skall frågan utan dröjsmål anmälas för Underrättelsenämnden. 7 § Försvarsmakten skall samordna mobiliseringsplanläggningen och den operativa planläggningen inom myndigheten med motsvarande planläggning inom övriga delar av totalförsvaret. Försvarsmakten skall tillhandahålla underlag för tillämpningen av 3-5 kap. miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10) avseende militärt försvar. Förordning (1998:874). 8 § Försvarsmakten får ta del av krigsplanläggningen hos de myndigheter som enligt beredskapsförordningen (1993:242) är beredskapsmyndigheter. 8 a § Försvarsmakten skall vid höjd beredskap, i den omfattning som regeringen beslutar, kunna informera regeringen om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. Försvarsmakten skall vid högsta beredskap hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. Förordning (1995:1156). 8 b § Försvarsmakten skall varje år redovisa sin perspektivplanering i budgetunderlaget. Arbetet med planeringen skall bedrivas i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Förordning (1999:1022). Verksförordningens tillämpning 9 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Försvarsmakten med undantag av 4 §, 5 § andra stycket, 11-14 och 17 §§, 19 § första stycket samt 20, 22, 30 och 32-34 §§. Försvarsmaktens chef får bestämma att föreskrifter får beslutas även av ställföreträdande chefen för Försvarsmakten och chefen för en enhet i myndighetens högkvarter. Förordning (1998:1465). Myndighetens ledning och organisation 10 § Chef för Försvarsmakten är överbefälhavaren. Ställföreträdande chef för myndigheten är ställföreträdande överbefälhavaren. Förordning (1998:305). 11 § Försvarsmakten i fred består av de enheter som anges i bilaga 1 till denna förordning (grundorganisation). Försvarsmaktens krigsorganisation utgörs av överbefälhavaren, militärbefälhavarna och krigsförbanden. Förordning (1997:1201). 12 § Försvarsmaktens centrala ledning utgörs av högkvarteret, Armécentrum, Marincentrum och Flygvapencentrum. I högkvarteret skall det ingå enheter för - operativ ledning, - krigsförbandsledning, - grundorganisationsledning, - underrättelse- och säkerhetstjänst, - planering, - personal, - internrevision, - juridik. Inom enheterna får finnas avdelningar. I högkvarteret ingår en generalläkare och en säkerhetsinspektion. I inspektionen skall representanter för Försvarets materielverk ingå. Förordning (1998:1465). 13 § I Försvarsmakten finns en direktion. I direktionen ingår överbefälhavaren, ställföreträdande överbefälhavaren, cheferna för enheterna för operativ ledning, krigsförbandsledning och grundorganisationsledning, chefsjuristen, militärbefälhavarna samt generalinspektörerna. Förordning (1998:304). 14 § Myndighetens direktion skall särskilt behandla ärenden som kan föranleda framställning till regeringen eller som annars är av stor vikt eller har principiell betydelse. Förordning (1998:304). 15 § Chef för ett militärområde är en militärbefälhavare. Militärbefälhavaren leder försvaret av ett militärområde eller annat tilldelat område. Militärbefälhavaren skall samverka med civilbefälhavaren för att åstadkomma dels en enhetlig inriktning och ledning av totalförsvarets olika delar, dels en samordnad användning av militära och civila resurser. 16 § Under militärbefälhavarna leds den taktiska verksamheten av chefen för Gotlands militärkommando, fördelningscheferna, försvarsområdesbefälhavarna, marinkommandocheferna, flygkommandocheferna och underhållsregementscheferna. Förordning (1997:1201). 17 § Under militärbefälhavarna ansvarar försvarsområdesbefälhavarna för den territoriella verksamheten inom respektive försvarsområde. 18 § Militärområdenas och försvarsområdenas benämningar, omfattning och beteckningar anges i bilaga 2 till denna förordning. Marinkommandonas och flygkommandonas benämningar framgår av bilaga 1 till denna förordning. Försvarsmakten bestämmer närmare om deras geografiska omfattning. Under höjd beredskap får Försvarsmakten besluta om tillfälliga ändringar i indelningen i militärområden och försvarsområden. Verksamheten i program 19 § Försvarsmakten skall planera, genomföra och följa upp verksamheten i följande verksamhetsgrenar: - förbandsverksamhet, - beredskap, - incidentinsatser, - stöd till samhället, - internationella insatser, - utveckling och investeringar. Förordning (1998:1465). Personalföreträdare 20 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Försvarsmakten. Bestämmelserna i 6 § är dock tillämpliga endast i fråga om beslut i administrativa ärenden. Vid höjd beredskap tillämpas personalföreträdarförordningen inte på Försvarsmakten. Personalansvarsnämnden 21 § Försvarsmaktens personalansvarsnämnd består av överbefälhavaren, chefsjuristen och personaldirektören i högkvarteret, personalföreträdarna samt av de chefer som överbefälhavaren utser. Överbefälhavaren eller den överbefälhavaren sätter i sitt ställe är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1998:304). 22 § I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avsked, uppsägning eller anställningens upphörande på grund av sjukdom bestämmer ordföranden om ett förfarande inför nämnden skall inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende, om det är uppenbart att ärendet inte skall leda till någon åtgärd från nämndens sida. Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet och är det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan. Beslut som har fattats enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Försvarsmaktens regelgivning 23 § Försvarsmakten får meddela föreskrifter för Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt och Kustbevakningen för den del av deras verksamhet som under höjd beredskap skall bedrivas av Försvarsmakten. Förordning (1996:1487). 24 § Försvarsmakten får meddela övriga statliga myndigheter föreskrifter i fråga om signalskyddstjänsten inom totalförsvaret. Utlämnande av allmänna handlingar 25 § Frågor om att till en enskild lämna ut handlingar som förvaras hos Försvarsmakten prövas inom den organisationsenhet vid myndigheten som förvarar handlingarna. I tveksamma fall eller om sökanden begär att frågan hänskjuts till myndigheten, skall prövningen göras av chefen för organisationsenheten eller, i fråga om handling som förvaras i högkvarteret, av den chef för enhet som överbefälhavaren bestämmer. Chefen för en organisationsenhet får hänskjuta frågan om prövning till överbefälhavaren eller till den chef för enhet i högkvarteret som överbefälhavaren bestämmer. Skadeståndsärenden 26 § Försvarsmakten får handlägga ärenden om anspråk på ersättning för personskada utom ärenden som enligt 3 § förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten skall handläggas av Justitiekanslern. Bestämmelserna i 11-13 §§ samma förordning gäller för Försvarsmakten i ärenden om reglering av personskada. Förordning (1995:1303). 27 § har upphävts genom förordning (1995:1303). Vissa andra ersättningsfrågor 28 § Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör personal i Försvarsmakten som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller som genomgår frivillig utbildning, om skadan har föranletts av tjänstgöringsförhållandena. Förordning (1995:696). 29 § Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på fiskefartyg och fiskeredskap samt ersättning för förlorade inkomster i samband med sådana skador, om skadan har föranletts av militär verksamhet. 30 § Försvarsmakten får besluta om ersättning för bärgning eller annat tillvaratagande av egendom som tillhör eller brukas av myndigheten eller som är av utländskt militärt ursprung. 31 § har upphävts genom förordning (1995:1303). Tillsynsansvar 32 § Generalläkaren ansvarar för tillsynen över miljöskyddet, hälso- och sjukvården samt djurhälsovården, djursjukvården och djurskyddet m.m. inom Försvarsmakten. I denna funktion får generalläkaren meddela interna föreskrifter för myndigheten för efterlevnaden av gällande bestämmelser inom området. När generalläkaren utövar sin tillsynsfunktion, är generalläkaren inte underställd överbefälhavaren. Förordning (1998:1465). Anställning 33 § Regeringen beslutar om anställning som överbefälhavare, ställföreträdande överbefälhavare, militärbefälhavare och generalläkare samt som chef i högkvarteret för enheterna för operativ ledning, krigsförbandsledning, grundorganisationsledning, underrättelse- och säkerhetstjänst, planering, personal och internrevision. Förordning (1998:304). 34 § Regeringen beslutar efter anmälan av Försvarsmakten om anställning vid myndigheten av militär tjänsteman som generalmajor, konteramiral, överste av 1. graden och kommendör av 1. graden samt av civil tjänsteman som chefsjurist i högkvarteret. Efter anmälan av Försvarsmakten beslutar regeringen också om placering på befattning som försvarsattaché och på befattning som militär rådgivare vid Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna och vid Sveriges ständiga delegation vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt på de befattningar som sägs i bilaga 3 till denna förordning. Övriga anställningar och placeringar på befattningar beslutas av Försvarsmakten. Högst 200 får anställas med tjänstegraden överste eller kommendör. Förordning (1999:570). 35 § För att tillgodose det militära försvarets behov av högre chefer skall Försvarsmakten för sådana anställningar som avses i 34 § första stycket planera för högst 18 med tjänstegraden generalmajor eller konteramiral och högst 70 med tjänstegraden överste av 1. graden eller kommendör av 1. graden. Endast om det finns särskilda skäl får Försvarsmakten göra en anmälan om anställning enligt 34 § som innebär att antalet blir större. Dessa skäl skall framgå av anmälningen. Förordning (1999:570). 36 § I fråga om anställning i Försvarsmakten av militär tjänsteman tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Övriga bestämmelser 37 § Försvarsmakten skall, samtidigt som den lämnar sin årsredovisning, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) ge in kopior av samtliga internationella överenskommelser av offentligrättslig natur som Försvarsmakten ingått under året. För varje överenskommelse skall det anges vilket regeringsbeslut som legat till grund för överenskommelsen. Försvarsmakten skall även samtidigt med årsredovisningen lämna en redogörelse för fleråriga finansiella åtaganden i samarbetsprojekt med utländska myndigheter. För varje överenskommelse som ingåtts skall en kopia sändas in till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Förordning (1999:1022). 38 § Försvarsmakten skall bedriva försvarsupplysning och medverka i statsceremonier i syfte att stärka försvarsviljan och förtroendet för det militära försvaret. 39 § Försvarsmakten skall i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) planera och vidta förberedelser för framtida internationella insatser. Försvarsmakten skall ha personal som kan ställas till förfogande för internationella förtroendeskapande och säkerhetsskapande åtgärder. Förordning (1999:1022). Överklagande 40 § Försvarsmaktens beslut enligt 28--30 §§ får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 1994:642 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. Genom förordningen upphävs 1. förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten, 2. förordningen (1988:548) om handläggning av ärenden, tjänstetill- sättning m.m. inom försvarsmakten, 3. förordningen (1984:181) med instruktion för militärledningen, 4. förordningen (1978:879) med instruktion för militärledningens rådgivande nämnd, 5. förordningen (1992:1019) med instruktion för Försvarsmaktens organisationsmyndighet, 6. förordningen (1992:538) om inrättande och indragning av vissa tjänster vid myndigheter som hör till Försvarsdepartementet, 7. förordningen (1981:978) om rikets indelning i militär- och civilområden m.m., 8. Kungl. Brev 17.11. 1967 till Överbefälhavaren ang. föreskrifter för krigsmaktens mobilisering. 1995:696 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Genom förordningen upphävs kungörelsen (1962:322) angående väg- och vattenbyggnadskåren. 3. För den som vid förordningens ikraftträdande är anställd i väg- och vattenbyggnadskåren gäller äldre bestämmelser om inte annat anges i punkt 3. 4. Den som är anställd i väg- och vattenbyggnadskåren med tillämpning av kungörelsen (1962:322) angående väg- och vattenbyggndskåren får anställas som reservofficer enligt officersförordningen (1994:882), dock senast den 30 juni 1996. Därvid skall anställningsperiod, tjänstgöringsskyldighet och befordran bestämmas utifrån vederbörandes tidigare fullgjorda tjänstgöring och uppnådda kompetensnivå. Bilaga 1 Organisationsenheter i Försvarsmakten (grundorganisationen) Benämning Lokalisering Anmärkning CENTRAL LEDNING Kaderorganiserade krigsförband Högkvarteret Stockholm (HKV) Skolor m.m. Armécentrum Enköping Chefen är generalinspektör (ArméC) för armén Marincentrum Haninge Chefen är generalinspektör (MarinC) (Berga) för marinen Sjöstridsskolan (SSS) i Karlskrona Flygvapencentrum Uppsala Chefen är generalinspektör (FlygvapenC) för flygvapnet SÖDRA MILITÄROMRÅDET (Milo S) Kaderorganiserade krigsförband Södra militärområdesstaben Kristianstad (Milostab S) Södra arméfördelningen Kristianstad (13. förd) Skånska dragonregementet Hässleholm Chefen är försvarsområdes (P 2/Fo14) befälhavare Södra skånska gruppen i Revingehed Smålands regemente Eksjö Chefen är försvarsområdes- (I 12/Fo17) befälhavare Kronobergsgruppen i Växjö Kalmargruppen i Kalmar Hallands regemente Halmstad Chefen är försvarsområdes- (I 16/Fo 31) befälhavare Smålandsbrigaden Eksjö (IB 12) Hallandsbrigaden Halmstad (IB 16) Södra skånska regementet Lund och Södra skånska brigaden (Revingehed) (MekB 7) Skånska dragonbrigaden Hässleholm (MekB 8) Skaraborgs regemente och Skövde Skaraborgs brigaden (MekB 9) Wendes artilleriregemente Hässleholm (A 3) Sydkustens marinkommando Karlskrona Chefen är försvarsområdes- (MKS/Fo 15) befälhavare Västkustens marinkommando Göteborg Chefen är försvarsområdes- (MKV/Fo 32) befälhavare Bohus/Dalsgruppen i Skredsvik Älvsborgsgruppen i Borås Skaraborgsgruppen i Skövde Öresunds marindistrikt i Malmö (MDÖ) Tredje ytstridsflottiljen Karlskrona (3. ysflj) Karlskrona kustartilleri- Karlskrona regemente och Andra kustartilleribrigaden (KA 2) Älvsborgs kustartilleri- Göteborg regemente (KA 4) Göta helikopterbataljon Ronneby Enheter i Ronneby (3. hkpbat) (Kallinge) (Kallinge) och Göteborg (Säve) Södra flygkommandot Ängelholm (FKS) Södra underhållsregementet Kristianstad (Uhreg S) Utbildningsförband Livregementets husarer Karlsborg Fallskärmsjägarkåren (K 3) (FJS) Göta luftvärnskår Halmstad (Lv 6) Göta ingenjörkår Eksjö (Ing 2) Göta trängkår Skövde (T 2) Skaraborgs flygflottilj Lidköping (F 7) (Såtenäs) Skånska flygflottiljen Ängelholm (F 10) Blekinge flygflottilj Ronneby (F 17) (Kallinge) Skolor m.m. Totalförsvarets ammunitions- Eksjö Fältarbetsskolan och minröjningscentrum (FarbS) (SWEDEC) Militärhögskolan Halmstad Halmstad (MHS H) Försvarsmaktens Halmstad Försvarsmaktens bas- och Halmstadsskolor underhållsskola (BasUhS) (FMHS) Informationsteknologiskolan (ITS) Flygtekniska skolan (FTS) Flygtrafiktjänstskolan (FFL) Väderskolan (VädS) Markstridsskolan Skövde (MSS) MELLERSTA MILITÄROMRÅDET (Milo M) Kaderorganiserade krigs- förband Mellersta militärområdes- Strängnäs staben (Milostab M) Östra arméfördelningen Strängnäs (4. förd) Gotlands militärkommando Visby Chefen är tillika försvarsom- (MKG) rådesbefälhavare Underhållsgrupp Gotland Södermanlands regemente Strängnäs Chefen är försvarsområdes- (P 10/Fo 43) befälhavare Livgrenadjärgruppen i Linköping Svea livgarde Upplands-Bro Chefen är försvarsområdes- (I 1/Fo 44) (Kungsängen) befälhavare Upplands regemente Enköping Chefen är försvarsområdes- (S 1/Fo 47) befälhavare Västmanlandsgruppen i Västerås Livregementets grenadjärer Örebro Chefen är försvarsområdes- (I 3/Fo 51) befälhavare Värmlands regemente Kristinehamn Chefen är (I 2/Fo 52) försvarsområdes- befälhavare Dalregementet Falun Chefen är försvarsområdes- (I 13/Fo 53) befälhavare Gävleborgsgruppen i Gävle Livgardesbrigaden Upplands-Bro (IB 1) (Kungsängen) Värmlandsbrigaden Kristinehamn (IB 2) Dalabrigaden Falun (NB 13) Södermanlandsbrigaden Strängnäs (MekB 10) Gotlands regemente och Visby Gotlandsbrigaden (MekB 18) Bergslagens artillerirege- Kristinehamn mente (A 9) Ostkustens marinkommando Haninge (MKO) (Muskö) Andra ytstridsflottiljen Haninge (2. ysflj) (Berga) Första ubåtsflottiljen Haninge (1. ubflj) (Berga) Andra minkrigsavdelningen Haninge (2. minkriavd) (Berga) Vaxholms kustartilleri- Vaxholm regemente och Första kustartilleribrigaden (KA 1) Gotlands kustartillerirege- Fårösund mente (KA 3) Svea helikopterbataljon Haninge (2. hkpbat) (Berga) Östgöta helikopterbataljon Linköping (4. hkpbat) (Malmen) Mellersta flygkommandot Upplands-Bro (FKM) Mellersta underhålls- Strängnäs regementet (Uhreg M) Muskö örlogsvarv Haninge (ÖVM) (Muskö) Utbildningsförband Försvarsmaktens Linköping helikopterflottilj (Malmen) (Hkpflj) Försvarsmaktens Uppsala Enheter i Ängelholm, flygverkstäder (FMF) Ronneby, Lidköping (Såtenäs), Uppsala, Östersund och Luleå Livgardets dragoner Stockholm (K1) Gotlands artilleriregemente Visby (A 7) Gotlands luftvärnskår Visby (Lv 2) Roslagens luftvärnskår Norrtälje (Lv 3) Upplands flygflottilj Uppsala (F 16) Skolor m.m. Försvarets internationella Södertälje kommando (Almnäs) (SWEDINT) Försvarets krigsspelcentrum Stockholm (FKSC) Försvarets sjukvårdscentrum Hammarö (FSC) Försvarsmusikcentrum Strängnäs (FöMusC) Försvarsmaktens Uppsala Försvarets tolkskola underrättelse- och (TolkS) säkerhetscentrum (UndSäkC) Försvarsmaktens lednings- Enköping Totalförsvarets centrum signalskydds- (LedC) skola (TSS) Försvarsmaktens underhålls- Karlstad centrum (FMUhC) Försvarsmaktens rekryterings- Stockholm centrum (RekryC) Försvarsmaktens ledarskaps- Solna och idrottscentrum (FMLIC) Redovisningsavdelning Örebro Bergslagen (RAB) Rikshemvärnscentrum Stockholm Chefen är rikshemvärnschef (RiksHvC) Hemvärnets stridsskola i Salem (HvSS) Militärhögskolan Karlberg Solna (MHS K) Artilleriets stridsskola Kristinehamn (ArtSS) Luftvärnets stridsskola Norrtälje (LvSS) Örlogsskolorna (ÖS) Haninge Enheter i Haninge (Berga) (Berga) och Karlskrona Kustartilleriets stridsskola Vaxholm (KAS) Flygvapnets Uppsalaskolor Uppsala Flygvapnets stridslednings- (F 20) och luftbevakningsskola (STRILS) Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) Flygmedicincentrum Stockholm (FMC) Militära servicekontoret Stockholm (MSK) NORRA MILITÄROMRÅDET (Milo N) Kaderorganiserade Krigsförband Norra militärområdesstaben Boden (Milostab N) Norra arméfördelningen Boden (6. förd) Västernorrlands regemente Sollefteå Chefen är försvarsområdes- (I 21/Fo 23) befälhavare Jämtlandsgruppen i Östersund Västerbottens regemente Umeå Chefen är försvarsområdes- (I 20/Fo 61) befälhavare Norrbottens försvarsområde Boden Chefen är försvarsområdes- (Fo 63) befälhavare Jämtlands Fältjägarregemente Östersund och Fältjägarbrigaden (NB 5) Ångermanlandsbrigaden Sollefteå (NB 21) Norrbottens regemente och Boden Norrbottensbrigaden (MekB 19) Lapplands jägarregemente Kiruna (I 22/GJ 66) Norrbottens gränsjägare Kalix (GJ 67) Norrlands artilleriregemente Boden (A 8) Norrlandskustens marin- Härnösand kommando (MKN) Norrlands helikopterbataljon Boden (1. hkpbat) Norra flygkommandot Luleå (FKN) Norra underhållsregementet Boden (Uhreg N) Utbildningsförband Norrlands dragonregemente Arvidsjaur (K4) Norrlands luftvärnskår Boden (Lv 7) Norrlands ingenjörkår Boden (Ing 3) Norrlands signalkår Boden (S 3) Norrlands trängkår Sollefteå (T 3) Jämtlands flygflottilj Östersund (F 4) Norrbottens flygflottilj Luleå (F 21) Skolor m.m. Totalförsvarets skyddsskola Umeå (SkyddS) Militärhögskolan Östersund Östersund (MHS Ö) Arméns tekniska skola Östersund Motorskolan (MotorS) (ATS) Bilaga 3 Befattningar i Försvarsmakten för vilka regeringen beslutar placering efter anmälan av myndigheten Vid högkvarteret: Ställföreträdande chef för enheten för operativ ledning Ställföreträdande chef för enheten för krigsförbandsledning Ställföreträdande chef fr enheten för grundorganisationsledning Ställföreträdande chef för enheten för underrättelse- och säkerhetstjänst Ställföreträdande chef för enheten för planering Ställföreträdande chef för enheten för personal Vid övriga enheter: Chef och ställföreträdande chef för Armécentrum, Marincentrum och Flygvapencentrum Rikshemvärnschef Chef för militärområdesstab Fördelningschef Försvarsområdesbefälhavare Chef för marinkommando Chef för flygkommando Chef för underhållsregemente Chef för Försvarsmaktens helikopterflottilj Chef för Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum Chef för militärhögskola Chef för Försvarets internationella kommando Chef för Totalförsvarets skyddsskola Förordning (1999:570).